Övervintring I höstvete, Hur kan vi förutse detta om vi råkar veta hur vädret blir?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Övervintring I höstvete, Hur kan vi förutse detta om vi råkar veta hur vädret blir?"

Transkript

1 Övervintring I höstvete, Hur kan vi förutse detta om vi råkar veta hur vädret blir? Henrik Eckersten Institutionen för växtproduktionsekologi, SLU, Uppsala g m -2 år Det är lätt, om vi vet temperaturen i februari! Om: Höstveteskörd, Säby/Uppsala Observerad Beräknad = * T Februari År 6 7 Om: 1966 År 198 ; Men inte annars 1

2 Hur fungerar detta egentligen? 1.Vi sår på hösten: När, beror på väder, mark o förfrukt? 2.Grödan gror och tillväxer: Väder, mark o förfrukt? 3.Grödan vinterhärdas: Väder och tillväxt? 4.Grödan utsetts för hot: Frost, is, fukt och skadegörare? 5.Grödan utvintrar: Hoten, motståndskraft? Kanske inte så konstigt att det är svårt att förutse övervintring? (väder, frost, is och snötäcke)? (1 av 3) 1.Vi sår på hösten: -Fältförsök i Uppsala 213/14 och 14/15 -Fyra sorter -Två såtidpunkter 2.Grödan gror och tillväxer: -Observerar täckningsgrad sent på hösten -Applicera tillväxtmodeller 2

3 (väder, frost, is och snötäcke)? (2 av 3) 3.Grödan vinterhärdas: -Mäter aktuell frosttolerans i fält (LT5) -Beräknar resp. sorts maximala frosttolerans (FROSTOL) -Senare mättillfällen på hösten 4.Grödan utsetts för hot: -Mäter marktemperatur på 2 cm, och väderdata -Applicerar marktemperaturmodeller (Ritchie, SnowFrostIce ) -Applicerar, snötäckemodeller (SnowFrostIce, COUP(SOIL)) -Applicera modeller för beräkning av istäcke (COUP(SOIL)) (väder, frost, is och snötäcke)? (2 av 3) Markytetemperatur (dygnsmedel) Ultuna vintern obs daily min soil surf temp u Observerad o C Simulerad calculated daily (Ritchie) crown temp +3 (C -2 o C Simulerad simulated (SnowFrostIce) soil surface tem 4.Grödan utsetts för hot: -Mäter marktemperatur på 2 cm, och väderdata -Applicerar marktemperaturmodeller (Ritchie, SnowFrostIce ) -Applicerar, snötäckemodeller (SnowFrostIce, COUP(SOIL)) -Applicera modeller för beräkning av istäcke (COUP(SOIL)) o C Tomas Persson, Bioforsk Preliminära data 3

4 (väder, frost, is och snötäcke)? (3 av 3) 5.Grödan utvintrar: -Observationer av täckningsgrad på våren -Beräkning av risken för frostskador (FROSTOL-modellen) -Effekter av osäkra marktemperaturberäkningar (väder, frost, is och snötäcke)? (3 av 3) 5.Grödan utvintrar: -Observationer av täckningsgrad på våren -Beräkning av risken för frostskador (FROSTOL-modellen) -Effekter av osäkra marktemperaturberäkningar +1 Marktemp 2cm, Säby/Uppsala 213 Temperatur o C -2 1okt 1nov 1dec Risk Frosttolerans (LT5) beräknad för olika härdiga sorter Anne Kari Bergjord, Bioforsk Preliminära data 4

5 (väder, frost, is och snötäcke)? (3 av 3) 5.Grödan utvintrar: -Observationer av täckningsgrad på våren -Beräkning av risken för frostskador (FROSTOL-modellen) -Effekter av osäkra marktemperaturberäkningar -Beräkna varaktighet av snötäcke-milda yttemperaturer -Beräkna frekvens och varaktighet av istäcken -Beräkna tillväxten under höst-vinter-vår -Hur stor andel av variationen i utvintring kan förklaras med index för frost, snö-, istäcke respektive tillväxt? Det som återstår att förklara beror på?.mm Men det är väl ingen idé att förutse övervintringen, vi vet ju ändå inte hur vädret blir!? Men, vi kanske vet (sannolikt)? Torrsubstanshalt % Vi kan göra motsvarande för övervintring Fodermajs Hur många år av 1 år Och vad blir skörden de övervintrar en viss sort? år sorten övervintrar? Övervintringsmodell(er) Trade off? Tillväxtmodell(er) 4år 1år Frekvens lyckade år Nkurunziza et al, 214 9år av 1 Period:

6 Tack Övervintringsprojekt: Bedömning av risken för frostskador i höstvete utifrån sorters frosttolerans med hjälp av en simuleringsmodell och fältförsöksdata Stiftelsen Lantbruksforskning Tomas Persson och Anne Kari Bergjord, Bioforsk Henrik Eckersten och Libère Nkurunziza, SLU Erik Sindhoj, JTI 6

Höstvetets övervintring vid ett förändrat klimat

Höstvetets övervintring vid ett förändrat klimat Institutionen för växtproduktionsekologi Martin Weih Höstvetets övervintring vid ett förändrat klimat Höstvetets acklimatisering till köld Faktorer som påverkar höstvetets utvintring Klimatförändringar

Läs mer

Vallväxter - egenskaper som säkrar övervintring under moderna vintrar

Vallväxter - egenskaper som säkrar övervintring under moderna vintrar Vallväxter - egenskaper som säkrar övervintring under moderna vintrar överförbart till vete och raps? Mats Höglind, Bioforsk Många typer av vinterstress vilka sortegenskaper är viktiga i instabilt klimat?

Läs mer

Bedömning av risken för frostskador i höstvete utifrån sorters frosttolerans med hjälp av en simuleringsmodell och fältförsöksdata

Bedömning av risken för frostskador i höstvete utifrån sorters frosttolerans med hjälp av en simuleringsmodell och fältförsöksdata 30 Juni 2016, Slutrapport för Projektnummer_H1233151 Bedömning av risken för frostskador i höstvete utifrån sorters frosttolerans med hjälp av en simuleringsmodell och fältförsöksdata 1. Bakgrund Utvintring

Läs mer

VARFÖR LÅGA PROTEINHALTER 2008 OCH 2009? Proteinhalter i sortförsök i Skåne (serie L7-101) 2008 och Sex försök per år.

VARFÖR LÅGA PROTEINHALTER 2008 OCH 2009? Proteinhalter i sortförsök i Skåne (serie L7-101) 2008 och Sex försök per år. VARFÖR LÅGA PROTEINHALTER I SYDSVENSK HÖSTVETEODLING 28 OCH 29? Börje Lindén Tidigare vid SLU, Skara Föredrag vid Regional växtodlings- och växtskyddskonferens i Växjö 8-9 december 29 Proteinhalter i sortförsök

Läs mer

Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem

Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem Klimatförändringar och konsekvenser för Uppländskt Jordbruk Länsstyrelsen Uppsala län 16 november 2012 Maria Wivstad, SLU, EPOK Centrum för

Läs mer

Stora höstveteskördar - miljö och odlingssystem i samverkan. Göran Bergkvist Institutionen för växtproduktionsekologi

Stora höstveteskördar - miljö och odlingssystem i samverkan. Göran Bergkvist Institutionen för växtproduktionsekologi Stora höstveteskördar - miljö och odlingssystem i samverkan Göran Bergkvist Institutionen för växtproduktionsekologi Innehåll Växtföljdernas förändring över tiden Förfruktseffekter Höstvetets avkastning

Läs mer

Skadeinsekter i höstraps i Västsverige under hösten

Skadeinsekter i höstraps i Västsverige under hösten Skadeinsekter i höstraps i Västsverige under hösten Uddevallakonferensen 2016 Lars Johansson Jordbruksverkets Växtskyddscentral Skara Innehåll Förväxlingsrisker Skadeinsekter i höstraps under hösten o

Läs mer

Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag

Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 22, 2018 Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag Vi har haft ytterligare en vecka med högre temperaturer än normalt för årstiden

Läs mer

Varmt väder gynnar kväveupptaget, men snart behövs mer markfuktighet

Varmt väder gynnar kväveupptaget, men snart behövs mer markfuktighet Till hemsidan Prenumerera Skåne, vecka, 18: Varmt väder gynnar kväveupptaget, men snart behövs mer markfuktighet Det varma vädret som kom in lagom till Kristi himmelsfärdshelgen har gjort att plantorna

Läs mer

Liten mineralisering denna vecka

Liten mineralisering denna vecka Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland, vecka 22, 2015: Liten mineralisering denna vecka Kväveupptaget i nollrutorna är i stort sett oförändrat sedan förra mätningen, medan upptaget av gödselkväve

Läs mer

Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling Till hemsidan Prenumerera Skåne/Kalmar, vecka 22, 215: Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling När höstvetegrödan är i stadium DC 37 är det dags att ta ställning till en eventuell kompletteringsgödsling.

Läs mer

Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps. Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara

Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps. Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara Introduktion Positiva effekter: ökad skördepotential och mer kväve tillgängligt

Läs mer

Låg mineralisering men fortsatt upptag i fält

Låg mineralisering men fortsatt upptag i fält Till hemsidan Prenumerera : Låg mineralisering men fortsatt upptag i fält Utvecklingen har gått relativt fort denna vecka och utvecklingsstadierna i fälten varierar mellan DC 43-59. Trots det varmare vädret

Läs mer

Fina höstveten och varierande kväveupptag

Fina höstveten och varierande kväveupptag Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland, vecka 17, 15: Fina höstveten och varierande kväveupptag Generellt ser höstvetet i området mycket bra ut och kväveinnehållet i grödan ligger ganska högt jämfört

Läs mer

Varmt väder har gett ökat upptag

Varmt väder har gett ökat upptag Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 22, 2017 Varmt väder har gett ökat upptag Vi har haft en vecka med högre temperaturer än normalt för årstiden och nästan ingen nederbörd i området. Enligt

Läs mer

Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag

Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 23, 2018 Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag Vädret har varit fortsatt varmt, men på några ställen har det kommit några millimeter

Läs mer

Varmt väder och högt upptag senaste veckan

Varmt väder och högt upptag senaste veckan Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 20, 2018 Varmt väder och högt upptag senaste veckan Vi haft en vecka med höga temperaturer och ingen nederbörd i området. Kväveupptag i både nollrutor

Läs mer

Varmt väder ger snabb utveckling

Varmt väder ger snabb utveckling Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 22 17: Varmt väder ger snabb utveckling Det varma väder har påskyndat grödans utveckling även om upptaget inte ökat så dramatiskt som förra veckan. I fält

Läs mer

Svalt väder och lågt upptag senaste veckan

Svalt väder och lågt upptag senaste veckan Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 20, 2017 Svalt väder och lågt upptag senaste veckan Återigen har vi haft en vecka med lägre temperaturer än normalt för årstiden och i stort sett ingen

Läs mer

Resultat från tre års skördepotentialsförsök i höstvete

Resultat från tre års skördepotentialsförsök i höstvete Resultat från tre års skördepotentialsförsök i höstvete Bo Stenberg Elsa Coucheney Lena Engström Åsa Myrbeck Anders Larsolle Karin Blombäck Henrik Eckersten Lisbet Lewan Foto: Lena Engström Definition:

Läs mer

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014 jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 6 859,6 6 342,1 6 814,5 5 965,4 5 706,5 5 382,4 1 213,7 872,3 1 200,3 902,0 681,7 611,8 6 374,9 5 876,2 6 247,9 4 875,8 3 487,7 3 395,2 529,2 496,2 557,8

Läs mer

Tillväxten och kväveupptaget startade något sent i år efter kallt väder i mars och även tidvis i april

Tillväxten och kväveupptaget startade något sent i år efter kallt väder i mars och även tidvis i april Till hemsidan Prenumerera Skåne, vecka 19 2018: Tillväxten och kväveupptaget startade något sent i år efter kallt väder i mars och även tidvis i april Vi inledde årets mätningar av grödans kväveupptag

Läs mer

20 upp och 20 ned. På jakt efter 450 ton

20 upp och 20 ned. På jakt efter 450 ton 20 upp och 20 ned 20-20 På jakt efter 450 ton Ett god etablering av oljeväxter innebär Rätt bearbetning Plöjning Plöjningsfritt Spara vatten Spara vatten Spara vatten Så när du vet att det kommer att gro

Läs mer

Varmt väder gör att plantorna utvecklas snabbt

Varmt väder gör att plantorna utvecklas snabbt Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 22, 218: Varmt väder gör att plantorna utvecklas snabbt Det vara varma vädret fortsätter och vetegrödan hade vid senaste mätningen 18 maj, nått flaggbladsstadium

Läs mer

Två såtidpunkter i höstvete

Två såtidpunkter i höstvete Av Anders Bauer, HIR Skåne AB E-post: anders.bauer@hushallningssallskapet.se Två såtidpunkter i höstvete SAMMANFATTNING Skörden var drygt 1 000 kg/ha när vetet såddes i normal tid. Stora merskördar, över

Läs mer

Varmt väder gör att kväveupptaget ökar

Varmt väder gör att kväveupptaget ökar Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 19 16: Varmt väder gör att kväveupptaget ökar Mätningen 6 maj, visar att veteplantornas upptag av kväve har kommit igång, mellan 36 och 89 kg per hektar har

Läs mer

Sista mätningen för den här säsongen

Sista mätningen för den här säsongen Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 24, 2016 Sista mätningen för den här säsongen Höstvetet håller på att gå i ax i alla de fält där vi mäter. Detta gör att mätvärdena den här veckan är

Läs mer

Framtida risker och hot mot Sveriges spannmåls- och mjölkproduktion

Framtida risker och hot mot Sveriges spannmåls- och mjölkproduktion Framtida risker och hot mot Sveriges spannmåls- och mjölkproduktion Framtidens Lantbruk, SLU, Uppsala 2014-10-23 Henrik Eckersten, Ulf Magnusson, Annika Djurle, Ann Albihn, Lars Andersson, Renée Båge,

Läs mer

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 20, 2014

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 20, 2014 Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka, 14 Även denna vecka har kväveupptaget i höstvetet varit mycket lågt. I nollrutorna hade inget ytterligare kväve tagits upp sedan förra veckans

Läs mer

Hur bygger vi en hållbar växtodling med sunt bondförnuft?

Hur bygger vi en hållbar växtodling med sunt bondförnuft? Hur bygger vi en hållbar växtodling med sunt bondförnuft? Ingrid Öborn, Göran Bergkvist & Maria Wivstad Växtproduktionsekologi, SLU (G. Brusewitz, Sveriges Nationalatlas, Jordbruk) Innehåll Introduktion

Läs mer

Oväntat högt kväveupptag

Oväntat högt kväveupptag Till hemsidan Prenumerera Region Mitt vecka 24, 2019 Oväntat högt kväveupptag Höstvetet är mitt i axgång, på vissa håll i slutet av axgång, det vill säga runt DC 55-57. Tidiga fält har redan nått begynnande

Läs mer

Fortsatt varmt väder ger snabbt upptag av kväve

Fortsatt varmt väder ger snabbt upptag av kväve Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 2 216: Fortsatt varmt väder ger snabbt upptag av kväve Mätningen 13 maj, visar att veteplantorna tagit upp stora mängder kväve den senaste veckan till följd

Läs mer

Stockholm Stads vinterunderhåll analys av kostnader och nederbörd

Stockholm Stads vinterunderhåll analys av kostnader och nederbörd Trafikkontoret Bilaga 7 Sida 1 (13) Stockholm Stads vinterunderhåll analys av kostnader och nederbörd Inledning Stockholms vinterväder skiftar i temperatur och snömängd mellan olika år, vilket har medfört

Läs mer

Svårtydda mätresultat och dags att fundera på komplettering

Svårtydda mätresultat och dags att fundera på komplettering Kväveupptag (kg N/ha) Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 23, 17 Svårtydda mätresultat och dags att fundera på komplettering Trots varmt väder och nederbörd under den senaste veckan så

Läs mer

Simulering av möjliga klimatförändringar

Simulering av möjliga klimatförändringar Simulering av möjliga klimatförändringar Torben Königk, Rossby Centre/SMHI Bakgrund, observationer IPCC AR4, globala scenarier Regionala scenarier IPCC AR5 Bakgrund Observationer visar en tydlig uppvärmning

Läs mer

Hur påverkar klimatförändringar jordbruksproduktionen?

Hur påverkar klimatförändringar jordbruksproduktionen? Hur påverkar klimatförändringar jordbruksproduktionen? Henrik Eckersten Institutionen för Växtproduktionsekologi SLU, Uppsala (28-Jan-15) Studie för Klimat- och sårbarhetsutredningen och FANAN Institutionerna

Läs mer

Långsam plantutveckling och litet kväveupptag

Långsam plantutveckling och litet kväveupptag Till hemsidan Prenumerera Skåne/Kalmar, vecka 23, 215: Långsam plantutveckling och litet kväveupptag Höstvetet är nu i stadium DC 37-39 i fälten som mäts med handburen sensor både i Skåne och i Kalmartrakten.

Läs mer

Sortförsök i höstraps Agronom Albin Gunnarson, Svensk Raps AB E-post:

Sortförsök i höstraps Agronom Albin Gunnarson, Svensk Raps AB E-post: Försöksserierna OS 22, L7-822, OS 23, OS 24 Ännu ett rekord har slagits. 2011 testades hela 67 höstrapssorter, vilket var tre fler sorter än året innan. Detta ska jämföras mot 2006 då 36 sorter provades.

Läs mer

Fortsatt varmt och torrt ger snabb utveckling men lägre upptag

Fortsatt varmt och torrt ger snabb utveckling men lägre upptag Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 21, 2018 Fortsatt varmt och torrt ger snabb utveckling men lägre upptag Vi har haft ytterligare en vecka med höga temperaturer. Det har inte varit någon

Läs mer

XXXX FMC XXXX FMC XXXX FMC XXX XXXXXX FMC/UPL

XXXX FMC XXXX FMC XXXX FMC XXX XXXXXX FMC/UPL XXXX FMC XXXX FMC XXXX FMC X XXX XXXXXX FMC/UPL Sida 1 av 5 Nordic Field Trial System Version: 1.1.6638.27396 L5-8010-2018 Örtogräsbekämpning i höstraps, plöjt, höstbehandling Robert Andersson Till Översikt

Läs mer

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014 jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 6 859,6 6 342,1 6 814,5 0,0 0,0 0,0 1 213,7 872,3 1 200,3 0,0 0,0 0,0 6 374,9 5 876,2 6 247,9 0,0 0,0 0,0 529,2 496,2 557,8 0,0 0,0 0,0 5,5 4,3 6,3 0,0 0,0

Läs mer

Enskilt största orsaken till skördeförluster höstraps i Skåne 2017.

Enskilt största orsaken till skördeförluster höstraps i Skåne 2017. Enskilt största orsaken till skördeförluster höstraps i Skåne 2017. Hur gör vi en säker riskbedömning av bomullsmögel? Ann-Charlotte Wallenhammar ÖSF- konferensen 29-30 november 2017 Innehåll Biologi Symtom

Läs mer

Rödsot. Resultat av enkätundersökning Johanna Lindgren, Växtskyddscentralen Alnarp Nils Yngveson, HIR Skåne. Växtskyddscentralen Alnarp

Rödsot. Resultat av enkätundersökning Johanna Lindgren, Växtskyddscentralen Alnarp Nils Yngveson, HIR Skåne. Växtskyddscentralen Alnarp Rödsot Resultat av enkätundersökning 215 Johanna Lindgren, Nils Yngveson, HIR Skåne Virus som sprids med bladlöss Ingen utsädessmitta eller jordsmitta Sprids enbart med bladlöss Stora angrepp i år pga

Läs mer

PM för sortförsök med höst- och vinterpotatis i ekologisk odling, R7-7112, 2018

PM för sortförsök med höst- och vinterpotatis i ekologisk odling, R7-7112, 2018 1(5) Institutionen för växtproduktionsekologi 2018-05-02 Projektansvarig: jannie.hagman@slu.se Telefon: 018-67 14 23 PM för sortförsök med höst- och vinterpotatis i ekologisk odling, R7-7112, 2018 Utsäde

Läs mer

PM för sortförsök med höst- och vinterpotatis i ekologisk odling, R7-7112, 2015

PM för sortförsök med höst- och vinterpotatis i ekologisk odling, R7-7112, 2015 1(4) Institutionen för växtproduktionsekologi 2014-04-22 Projektansvarig: jannie.hagman@slu.se Telefon: 018-67 10 00 Mobil: Nytt nummer kommer (0733 39 29 10) PM för sortförsök med höst- och vinterpotatis

Läs mer

Flaggbladstadiet är passerat och det är dags ta beslut om kompletteringsgödsling

Flaggbladstadiet är passerat och det är dags ta beslut om kompletteringsgödsling Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 22, 18: Flaggbladstadiet är passerat och det är dags ta beslut om kompletteringsgödsling Det torra och varma vädret fortsätter och vetegrödan hade vid senaste

Läs mer

Per-Olof Sjölander Vägverket Driftledare Dalarna

Per-Olof Sjölander Vägverket Driftledare Dalarna Per-Olof Sjölander Vägverket Driftledare Dalarna Projektidé Projektmålet är att utvärdera om informationsöverföringen från bil kombinerat med väderdata kan utgöra ett underlag för att öka trafiksäkerheten

Läs mer

Markens mineralisering medel jämfört med

Markens mineralisering medel jämfört med Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Östergötlands, Södermanlands och Örebro län, vecka 21 2018 Markens mineralisering medel jämfört med 2014-2018 Vi har mätt kväveupptag från den 18 till den 21 maj. Vid

Läs mer

Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar

Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar 1(6) Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar Framtagen av Linda af Geijersstam 2017-10-19 Förutsättningar att utgå från Vilka djur ska äta fodret? Krav på energi och protein eller mängd foder.

Läs mer

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Kvävegödsling av olika sorters höstvete ANNA-KARIN KRIJGER, Hushållningssällskapet Skaraborg anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Kvävegödsling av olika sorters höstvete har klart högst skörd medan, och har lägst

Läs mer

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 21, 2014

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 21, 2014 Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 21, 214 Nu har kväveupptaget kommit igång på allvar i höstvetet. Sedan förra mätningen, sex dagar tidigare, har grödan på fälten runt nollrutorna

Läs mer

DATUM MÄNGD KG/HA N P K

DATUM MÄNGD KG/HA N P K R E S U L T A T B L A N K E T T, OGRÄS 2004 SIDA 1 ADB-NR: 05A689 LÄN-FNR: E-092-2004 JBR.OMR: 12b GRÖDA: Oljelin Bengt-Olov Gunnarsson Bobergs Västergård (Tornby), Borensberg SORT: Tannus SÅTT DEN: 2004-04-05

Läs mer

Projektet Utvärdering av tistelskärare, genomförs som projekt vid SLU, och är finansierat av SLU EkoForsk

Projektet Utvärdering av tistelskärare, genomförs som projekt vid SLU, och är finansierat av SLU EkoForsk Fältvandring - Tistelbekämpning i Sala Kan ny teknik underlätta kontrollen av tistlar i ekologisk odling? Hos Tomas Svensson finns två försök med tistelreglering m.h.a. ogrässkäraren. Det är en ny maskin

Läs mer

BoT-A. Biologi och Teknik för förbättrad markanvändning. Aktörssamverkan för hållbar kunskapsutveckling. Anita Gunnarsson Örebro 5 november 2014

BoT-A. Biologi och Teknik för förbättrad markanvändning. Aktörssamverkan för hållbar kunskapsutveckling. Anita Gunnarsson Örebro 5 november 2014 BoT-A Biologi och Teknik för förbättrad markanvändning i potatisodling Aktörssamverkan för hållbar kunskapsutveckling Anita Gunnarsson Örebro 5 november 2014 Sidoprojekt Sidoprojekt Sidoprojekt Experimentell

Läs mer

Regnet har satt fart på upptaget av gödselkväve

Regnet har satt fart på upptaget av gödselkväve Till hemsidan Prenumerera Skåne/Kalmar, vecka 2, 215: Regnet har satt fart på upptaget av gödselkväve Veckans mätning, 8 maj, visar att veteplantornas är i stadie DC 31-32. Upptaget av kväve har ökat den

Läs mer

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 23, 2016 Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling Kväveupptaget i höstvete har fortsatt under veckan som gått. Nollrutorna har i genomsnitt tagit

Läs mer

Varmt väder har satt fart på kväveupptaget

Varmt väder har satt fart på kväveupptaget Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 21 217: Varmt väder har satt fart på kväveupptaget Omslaget till varmare väder har påskyndat grödans upptag. I fält som enbart fått mineralgödsel visar mätningen

Läs mer

VÄXTODLINGSÅRET 2004/2005 av Per-Anders Andersson F-län, Klas Eriksson H-G och K-län, Bo Pettersson I-län och Erik Ekre N-län

VÄXTODLINGSÅRET 2004/2005 av Per-Anders Andersson F-län, Klas Eriksson H-G och K-län, Bo Pettersson I-län och Erik Ekre N-län VÄXTDLINGSÅRET 24/2 av Per-Anders Andersson F-län, Klas Eriksson H-G och K-län, Bo Pettersson I-län och Erik Ekre N-län Jönköpings län Återigen har vallar och höstgrödor övervintrat bra. Vårbruket utfördes

Läs mer

Varmare väder gör att kväveupptaget ökar

Varmare väder gör att kväveupptaget ökar Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 19 17: Varmare väder gör att kväveupptaget ökar Mätningen 5 maj, visar att veteplantornas upptag av kväve har kommit igång, mellan 35 och 96 kg per hektar

Läs mer

Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna

Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland, vecka 23, 2015: Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna Den här veckan är det flera fält som har ett högre upptag i nollrutorna jämfört med tidigare veckor.

Läs mer

Extrema väder v ett ökande problem? Markku.Rummukainen@smhi.se Rossby Centre Om Extrema väder v ett ökande problem Har vädret blivit mer extremt? Har samhället blivit mer utsatt? Vad väntar vi oss se mer

Läs mer

SJV, Skövde, 17 jan Vall i växtföljden påverkan på markstruktur Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord

SJV, Skövde, 17 jan Vall i växtföljden påverkan på markstruktur Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord SJV, Skövde, 17 jan 2008 Vall i växtföljden påverkan på markstruktur Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord SJV, Skövde, 17 jan 2008 1. Odlingssystemet påverkar jorden - gröda och mark växelverkar 2. Fältförsök

Läs mer

Nu avslutar vi årets kvävemätningar i Östergötland

Nu avslutar vi årets kvävemätningar i Östergötland Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Östergötlands, Södermanlands och Örebro län, vecka 24-2018 Nu avslutar vi årets kvävemätningar i Östergötland Normalt brukar vi avsluta mätningarna vid axgång, men i år

Läs mer

Mangantillförsel i höstkorn ökar övervintring och skörd på jordar med manganbrist

Mangantillförsel i höstkorn ökar övervintring och skörd på jordar med manganbrist Sorter växtnäring och odlingsteknik Eva Stoltz & Ann-Charlotte Wallenhammar, HS Konsult AB, Örebro Mangantillförsel i höstkorn ökar övervintring och skörd på jordar med manganbrist Sammanfattning Effekten

Läs mer

HÖSTSÄD INNEHÅLL. Höstråg 2. Höstvete 5. Höstkorn 14. Rågvete 17. Staffan Larsson. Inst. för växtproduktionsekologi Box UPPSALA

HÖSTSÄD INNEHÅLL. Höstråg 2. Höstvete 5. Höstkorn 14. Rågvete 17. Staffan Larsson. Inst. för växtproduktionsekologi Box UPPSALA HÖSTSÄD INNEHÅLL Gröda sida Höstråg 2 Höstvete 5 Höstkorn 14 Rågvete 17 Staffan Larsson Inst. för växtproduktionsekologi Box 7043 750 07 UPPSALA 1 HÖSTRÅG SORTVAL 2007 Tabell 1a. Höstråg. Avkastning områdesvis.

Läs mer

ODLINGSVÄGLEDNING WOOTAN

ODLINGSVÄGLEDNING WOOTAN ODLINGSVÄGLEDNING WOOTAN TM WOOTAN HÖGRE SKÖRD, BÄTTRE SÖMN Hyvido hybridhöstkorn skiljer sig på flera sätt från linjesorterna rent odlingstekniskt. Det gäller främst såtidpunkt, utsädesmängd och gödsling.

Läs mer

2 0.5 Select+0.5 Renol Select+0.5 Renol l Kerb Flo 400. Ej utförd, ej tillräckligt jämnt

2 0.5 Select+0.5 Renol Select+0.5 Renol l Kerb Flo 400. Ej utförd, ej tillräckligt jämnt 2 0.5 Select+0.5 Renol 2 0.5 Select+0.5 Renol 2 1.25 l Kerb Flo 400 Ej utförd, ej tillräckligt jämnt Ej utförd, ej tillräckligt jämnt Sida 1 av 6 Nordic Field Trial System Version: 1.1.6262.16963 L5-8010P2017

Läs mer

Kväveupptaget fortsätter med god fart

Kväveupptaget fortsätter med god fart Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Östergötlands, Södermanlands och Örebro län, vecka 22-2018 Kväveupptaget fortsätter med god fart Grödorna utvecklas snabbt i det varma vädret och vid senaste mätningen

Läs mer

Upptaget av kväve fortsätter att öka både i ogödslat och gödslat höstvete

Upptaget av kväve fortsätter att öka både i ogödslat och gödslat höstvete Till hemsidan Prenumerera Upptaget av kväve fortsätter att öka både i ogödslat och gödslat höstvete Det varma vädret som följde på kylan fick tillväxten i många höstvetefält att komma igång ordentligt.

Läs mer

Betning mot kornets bladfläcksjuka

Betning mot kornets bladfläcksjuka Betning mot kornets bladfläcksjuka Av forskningsledare Lars Wiik, SLU, sbiologi, Box 102, 230 53 Alnarp Sammanfattning Ett utsädesparti av sorten Astoria med 55 % Drechslera teres (svampen som orsakar

Läs mer

Varmare väder har satt fart på kväveupptaget

Varmare väder har satt fart på kväveupptaget Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 21, 2016 Varmare väder har satt fart på kväveupptaget Återigen har vi haft några varmare dagar och det syns på kväveupptaget. I nollrutorna har i snitt

Läs mer

Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar

Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar Sida 1(6) Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar Framtagen av Linda af Geijersstam 2017-10-19 och redigerad av Torbjörn Henningsson Förutsättningar att utgå från Vilka djur ska äta fodret?

Läs mer

Markens mineralisering högre än normalt

Markens mineralisering högre än normalt Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Södermanland, Örebro, Östergötland, vecka 22 2017 Markens mineralisering högre än normalt Både kväveupptag och mineralisering fortsätter i ungefär samma takt som tidigare.

Läs mer

Organiska gödselmedel till Höstvete Samanställning M3-1010

Organiska gödselmedel till Höstvete Samanställning M3-1010 Organiska gödselmedel till Höstvete Samanställning M3-1010 Mattias Hammarstedt, Hushållningssällskapet Kristianstad Slutsats Förändra era gödslingsrekommendationer! Räkna med 80% kväveutnyttjande (NH 4

Läs mer

Sammanfattning och slutord Sex försöksserier utförda under 2006 redovisas här (tabell 1 3).

Sammanfattning och slutord Sex försöksserier utförda under 2006 redovisas här (tabell 1 3). OGRÄSBEKÄMPNING I STRÅSÄD OCH HÖSTRAPS 2006 Av Henrik Hallqvist, SJV Växtskyddsenheten, Box 12, 230 53 Alnarp Statistisk bearbetning: Lennart Pålsson, SLU FFE, Box 44, 230 53 Alnarp E-post: Henrik.Hallqvist@sjv.se

Läs mer

Majs L7-703 SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Majs L7-703 SORTER OCH ODLINGSTEKNIK ANDERS ERICSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult AB Majs L7-703 Artist och Activate har den högsta stärkelsehalten i Mellansverige, av de fl erårsprovade sorterna. Jasmic och Beethoven ger fortfarande

Läs mer

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 24, 2017 Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling Denna vecka visar mätningarna en ökning i kväveupptaget på 6 kg/ha i nollrutorna och 26 kg/ha i

Läs mer

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete. under olika odlingsförutsättningar. Växtnäring

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete. under olika odlingsförutsättningar. Växtnäring VÄXTNÄRING Kvävebehov för höstvete under olika odlingsförutsättningar Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara Det är stor variation mellan olika platser i optimal kvävegiva i höstvete även om skördenivån

Läs mer

Väder och vinterväghållning på Trafikverket Pertti Kuusisto Nationell samordnare VViS

Väder och vinterväghållning på Trafikverket Pertti Kuusisto Nationell samordnare VViS TMALL 0141 Presentation v 1.0 Väder och vinterväghållning på Trafikverket Pertti Kuusisto Nationell samordnare VViS Idag startar vintersäsongen! Vädersituationer Mätvärden Prognoser Tjänster Vinterväghållning

Läs mer

Kännedom om växtskadegörarnas utbredning via gårdsbesök på kumminodlingar Erja Huusela-Veistola MTT Forskning om växtproduktion

Kännedom om växtskadegörarnas utbredning via gårdsbesök på kumminodlingar Erja Huusela-Veistola MTT Forskning om växtproduktion Kännedom om växtskadegörarnas utbredning via gårdsbesök på kumminodlingar Erja Huusela-Veistola MTT Forskning om växtproduktion I SPÅREN AV SKÖRDEVARIATIONERNA I KUMMIN seminariet 23.11.2011 Hyvinge, 24.11.2011

Läs mer

Lägre upptag i nollrutorna igen

Lägre upptag i nollrutorna igen Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland, vecka 24, 2015: Lägre upptag i nollrutorna igen Kväveupptaget fortsätter både i de gödslade fälten och i nollrutorna. Mineraliseringen är dock fortsatt måttlig,

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Näringsvärde och utveckling i olika sorter av rajsvingel och timotej

Bibliografiska uppgifter för Näringsvärde och utveckling i olika sorter av rajsvingel och timotej Bibliografiska uppgifter för Näringsvärde och utveckling i olika sorter av rajsvingel och timotej Författare Frankow-Lindberg B. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet

Läs mer

Uppfuktning och mögelbildning vid lagring av hö till hästar försök 2005-2006

Uppfuktning och mögelbildning vid lagring av hö till hästar försök 2005-2006 Delrapport november 00 Detta är en delrapport av ett projekt som JTI under 00-00 utför med finansiering från Stiftelsen Svensk Hästforskning och Lantmännen Krafft AB. I delrapporten redovisas genomförande

Läs mer

Varmare väder sätter fart på tillväxt och kväveupptag

Varmare väder sätter fart på tillväxt och kväveupptag Till hemsidan Prenumerera Västra Götaland, vecka 19, 17: Varmare väder sätter fart på tillväxt och kväveupptag Upptaget av kväve från mark och tillförd gödsel fortsätter att öka. Säsongens tredje mätning

Läs mer

Plus och minus med strukturkalkning, Uddevalla 11 jan Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord

Plus och minus med strukturkalkning, Uddevalla 11 jan Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord Avkastning Aggregatstabilitet Preduktion Markbiologi Patogener Växtnäring Markkemi Dragkraft Upptorkning H + H + Na + Na + H + H + + Ca(OH) 2 Ca 2+ Ca 2+ 110 108 4T,

Läs mer

Lönsamhet på spannmålsgårdar i Mälardalen, vad är viktiga åtgärder

Lönsamhet på spannmålsgårdar i Mälardalen, vad är viktiga åtgärder Lönsamhet på spannmålsgårdar i Mälardalen, vad är viktiga åtgärder Anders Krafft Lantmännen Anders Krafft 2004-2014 Rådgivare på VäxtRåd 2014- Regionchef Lantmännen Lantbruk Östergötland, Sörmland och

Läs mer

Hur påverkas jordbruket av ett förändrat klimat?

Hur påverkas jordbruket av ett förändrat klimat? Hur påverkas jordbruket av ett förändrat klimat? Hur påverkas ditt företag av ett förändrat klimat? Syfte:Rusta svenska lantbrukare med kunskap, så att de kan anpassa sina företag till ett förändrat klimat

Läs mer

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel Institutionen för mark och miljö Optimal placering av pelleterad organisk gödsel Sofia Delin, Lena Engström & Anneli Lundkvist Finansierat av SLU Ekoforsk Hypoteser: Djupare myllning Närmare placering

Läs mer

Fosfor och kväveinteraktioner samt mulluppbyggnad i svenska långliggande försök

Fosfor och kväveinteraktioner samt mulluppbyggnad i svenska långliggande försök Fosfor och kväveinteraktioner samt mulluppbyggnad i svenska långliggande försök Thomas Kätterer, Holger Kirchmann, Gunnar Börjesson SLU, Inst. för Disposition Bördighet och gödsling Kväverespons i förhållande

Läs mer

Sommarmellangrödors ogräsbekämpande egenskaper. Forskning och utveckling inom ekologisk produktion Quality Hotel Ekoxen, Linköping oktober 2017

Sommarmellangrödors ogräsbekämpande egenskaper. Forskning och utveckling inom ekologisk produktion Quality Hotel Ekoxen, Linköping oktober 2017 Sommarmellangrödors ogräsbekämpande egenskaper växter bra och oljerättika mindre bra resultat från växtföljden på Norra Åsum Forskning och utveckling inom ekologisk produktion Quality Hotel Ekoxen, Linköping

Läs mer

Snötäckningsgrad från satellitobservationer i HBV-96 Barbro Johansson Karen Lundholm Anders Gyllander

Snötäckningsgrad från satellitobservationer i HBV-96 Barbro Johansson Karen Lundholm Anders Gyllander 29-3-12 Barbro Johansson Snötäckningsgrad från satellitobservationer i HBV-96 Barbro Johansson Karen Lundholm Anders Gyllander 29-3-12 Barbro Johansson Bakgrund - frågeställning Vi brukar anta att: Användning

Läs mer

Mellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige

Mellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige Mellangrödor i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter Pauliina Jonsson, Växa Sverige Mellangrödor i ekologisk produktion Växtodlingsgårdar Grönsaksodlingar och växthus/tunnlar Under omläggning

Läs mer

Lågt kväveupptag senaste veckan

Lågt kväveupptag senaste veckan Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 20, 2016 Lågt kväveupptag senaste veckan Sedan mätningen förra veckan har det varit betydligt kallare väder vilket har gjort att kväveupptaget i stort

Läs mer

Nordic Field Trial System Version:

Nordic Field Trial System Version: 2016-03-01Side 1af 4 Nordic Field Trial System Version: 1.0.2.24227 L5-8010P2016 Örtogräsbekämpning i höstraps, plöjt Robert Andersson Till Översikt SLU Växtproduktionsekologi VPE Box 7043 75007 Uppsala

Läs mer

Luftföroreningar & pollen - Hur kan vi prognosticera riskerna och informera allmänheten?

Luftföroreningar & pollen - Hur kan vi prognosticera riskerna och informera allmänheten? Luftföroreningar & pollen - Hur kan vi prognosticera riskerna och informera allmänheten? Christer Johansson Professor vid Institutionen för tillämpad miljövetenskap Stockholms universitet & Miljöutredare

Läs mer

Så blir hampa ett effektivt bränsle

Så blir hampa ett effektivt bränsle Så blir hampa ett effektivt bränsle Michael Finell SLU, Biomassateknologi & Kemi Umeå 1 Finansiär Detta projekt Produktion och karakterisering av hampa som råvara för fasta biobränslen är finansierat av

Läs mer

Biogasmajs på 50 eller 75 cm radavstånd hur påverkas biomassaskörden? Frida Wännman Kvantenå, Sven-Erik Svensson, Jan-Eric Englund och Jeppa Olanders

Biogasmajs på 50 eller 75 cm radavstånd hur påverkas biomassaskörden? Frida Wännman Kvantenå, Sven-Erik Svensson, Jan-Eric Englund och Jeppa Olanders Biogasmajs på eller 75 cm radavstånd hur påverkas biomassaskörden? Frida Wännman Kvantenå, Sven-Erik Svensson, Jan-Eric Englund och Jeppa Olanders Växjö Möte den 8-9 dec 2015 Slutsats Ett radavstånd på

Läs mer

Fortsatt varierande kväveupptag

Fortsatt varierande kväveupptag Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland, vecka 18, 2015: Fortsatt varierande kväveupptag Det är fortsatt stor variation i kväveupptag mellan olika fält och platser. Upptaget i nollrutorna har i genomsnitt

Läs mer

Etablering av höstraps för hög skörd. Johan Biärsjö, Svensk Raps

Etablering av höstraps för hög skörd. Johan Biärsjö, Svensk Raps Etablering av höstraps för hög skörd Johan Biärsjö, Svensk Raps R2/L2 4141 2007-2009. Medel Medel Medel Medel 2007 2008 2009 A=Normalt plöjningsdjup 3900 100 3950 100 4498 100 4116 100 B=Grunt plöjningsdjup

Läs mer