BoT-A. Biologi och Teknik för förbättrad markanvändning. Aktörssamverkan för hållbar kunskapsutveckling. Anita Gunnarsson Örebro 5 november 2014
|
|
- Martin Håkansson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 BoT-A Biologi och Teknik för förbättrad markanvändning i potatisodling Aktörssamverkan för hållbar kunskapsutveckling Anita Gunnarsson Örebro 5 november 2014 Sidoprojekt Sidoprojekt Sidoprojekt Experimentell del doktorand + komplement Fältförsök, försöksstation (smårutor) Förfruktsår 1 Förfruktsår 2 Potatisår Odlarexperiment (strimförsök - storrutor) Förfruktsår Potatisår Fältförsök, försöksstation (smårutor) Förfruktsår 1 Förfruktsår 2 Potatisår SUMME -RING Exjobb POTATIS Djupluckring förstudie Odlarexperiment (strimförsök - storrutor) Förfruktsår Potatisår
2 Disposition Bakgrund Syfte Slutsatser Försöksplats och design Resultat fältförsök Rotstudie 2013 Rest-N 2013 Knölskörd - en glimt av 2-årsmedel Nematodmätningar (även kärlförsök) Slutsatser Bakgrund Markpackning pga tunga maskiner Potatis har känsliga rötter för markpackning Djupluckring visar positiva effekter på stärkelsepotatis Växtrötter påverkar strukturen penetrerar packad jord och skapar nya kanaler 2
3 Syfte doktorandprojekt Att jämföra mekanisk djupluckring och biologisk alvluckring samt studera samverkan av dessa metoder avseende markstruktur, rotutveckling, kväveupptag och knölskörd. Syfte 2 st nematodprojekt Studera förfrukternas effekt på frilevande nematoder och rotgallnematoder Studera sortskillnader hos rättikor m. a. p. nematoduppföröknng Slutsatser Rötter Mer rötter (RLD) med mek. djupluckring än utan Mer rötter (RLD) efter förfrukten Rödklöver + Strukturator (maträttika) än efter korn (både i luckrat och oluckrat) Restkväve vid skörd Mindre restkväve med mek. djupluckring än utan Nematoder Mer stubbrotsnematod efter klövervall Strukturator, maträttika, gynnar rotsårsnematoder 3
4 Prel. Slutsatser, 2 år Knölskörd Bearbetning X förfrukter FABRIKSPOTATIS Luckringseffekten (mekanisk) påverkas av förfrukten (dvs sign. samspel). Endast sign. luckringseffekt i potatis efter korn (4 %). En bra förfrukt tycks ersätta luckringsåtgärden! Många behandlingar gav bättre skörd än kontrollen dvs oluckrad potatis efter korn). Ingen behandling gav sign. bättre skörd än luckrad potatis efter korn. Högst skörd i luckrad eller oluckrad potatis efter helårsrättika (+ 6 % jfr m kontroll) MATPOTATIS Luckringseffekt 2 % (sign.) inte tydligt beroende av förfrukt (ej sign samspel). Dock tydligast luckringseffekt i bra förfrukter!!!?! HÖGST skörd i luckrad potatis efter helårsrättika eller efter Rödklöver+Strukturator (+ 3 % jfr m kontroll) Försöksplats och design 4
5 Försöksplats 2013 Fältförsök : Helgegården Matpotatis Sättningdatum: 25/4 Radavstånd: 75 cm Sättavstånd: 23 cm Utsädesmängd: 1913 kg/ha Bevattning: 20 mm 6 ggr NPK (kg/ha): 172, 41 & 314 Soil properties 2013 ph 7,8 P-AL (mg 100 g -1 ) 23 K-AL (mg 100 g -1 ) 8 Mg-Al (mg 100 g -1 ) 13 Ca-AL (mg 100 g -1 ) 1600 K/Mg 0,6 Mullhalt (%) 2,6 Lerhalt (%) 6,8 Sand grovmo (%) 77,5 (81 i alv) Jordart Något mullhaltig lerig sand Fabrikspotatis Sättning: 24/4 Radavstånd: 75 cm Sättavstånd: 32 cm Utsädesmängd: 1800 kg/ha Bevattning: 20 mm 4 ggr NPK (kg/ha): 180, 41 & förfrukter för biologisk alvluckring A) Vårkorn (kontroll) B) Vårkorn Maträttika(Strukturator) sås efter skörd av vårkorn C) Vårkorn Oljerättika (Terranova) sås efter skörd av vårkorn D) Oljerättika (helårsgröda). Växtmassan skördas E) Oljerättika (helårsgröda). Växtmassan brukas ned F) Blålupin. Tröskas och växtmassan brukas ned G) Rödklövervall (helårsgröda). Växtmassan skördas 2 ggr H) Rödklövervall (helårsgröda). Växtmassan skördas 1 ggr. Maträttika sås efter skörd 5
6 Mekanisk djupluckring Agrisem Cultiplow 45 cm djup Efter sättning Djupluckring mellan rader Rotstudie 6
7 Rotstudie Mekanisk och biologisk alvluckring effekter av 5 av förfrukterna och av luckring med Agrisem på rotutvecklingen Vårkorn (kontroll) Vårkorn Maträttika sås efter skörd av vårkorn Vårkorn Oljerättika sås efter skörd av vårkorn Oljerättika (helårsgröda). Växtmassan brukas ned Rödklövervall (helårsgröda). Växtmassan skördas 1 ggr. Maträttika sås efter skörd Rotprovtagning i fält 4 skikt: 15-20cm; 30-35cm; 40-45cm & 50-55cm Provtagning 58 d.e.u I matpotatis King Edward 7
8 RLD cm/cm3 11/5/2014 Rottvättning och analys WinRhizo 2007a Luckring och rotmängd 2013 Mek. djupluckring ger mer rötter i cmskikten jmf med oluckrat (p = ) 3,50 3,00 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 a b d ef b c e f cm cm cm cm 0,00 Mekanisk Inter-row djupluckring subsoiling No Oluckrat subsoiling Medel över 5 förfrukter 8
9 RLD cm/cm3 11/5/2014 Förfrukt och rotmängd Mer rötter efter mek. Luckring - Mer rötter efter Rödklöver + Strukturator 2,4 a 2,0 1,6 1,2 bc de ab e bc bcde bcd cde bc 0,8 0,4 0,0 Slutsatser rotstudie Preliminära resultat 1 år Sign. mer rötter (RLD) i skikt 15-20, & cm efter mek. luckring än i oluckrat Minst rötter i oluckrad potatis efter korn och efter korn + Strukturator Mer rötter (RLD) efter förfrukten Rödklöver + Strukturator än efter korn (både i luckrat och oluckrat) 9
10 kg/ha 11/5/2014 Resultat Restkväve efter skörd N-min matpotatis 2013 mindre restkväve efter mek luckring N-min 0-60 cm Luckrat Oluckrat N-giva kg/ha Korn Korn + Strukturator Korn + Terranova Terranova skördad Terranova putsad Blålupin Rödkl. 2 skördar Rödkl+ Strukturator
11 kg/ha 11/5/2014 N-min fabrikspotatis 2013 mindre restkväve efter mek luckring N-min 0-60 cm N-giva kg/ha Korn Luckrat Oluckrat Rödkl+ Strukturator Knölskörd Fabrikspotatis 11
12 Relativ knölskörd. Olukckrat korn = 100 tonkg/ha 11/5/2014 Total knölskörd Fabrikspotatis medel 2 år 61,0 a a Luckrat Oluckrat 60,0 59,0 58,0 57,0 56,0 55,0 N giva, kg/ha: K giva, kg/ha: ab e cde bcde Korn Korn + Strukt. ab bcde bcde de Korn + T.N.o-rätt T.N.o-rätt T.N.o-rätt skördad putsad ab abc Blålupin bcd Rödkl. 2 skördar Rödkl+ Strukt de abcd abcd OBS! preliminära data. EJ FÖR SPRIDNING OBS! statistik = preliminär forts. Fabrikspotatis medel 2 år N giva, kg/ha: K giva, kg/ha: Korn Korn + Strukt Korn + T.N.o-rätt Rel. knölskörd, fabrikspotatis, 2 år T.N.o-rätt skördad T.N.o-rätt putsad Luckrat Blålupin Rödkl. 2 skördar Oluckrat OBS! preliminära data. EJ FÖR SPRIDNING Rödkl+ Strukt
13 tonkg/ha 11/5/2014 Knölskörd Matpotatis Total knölskörd Matpotatis medel 2 år 52,0 51,5 51,0 50,5 50,0 49,5 49,0 48,5 48,0 47,5 N giva, kg/ha: K giva, kg/ha: abcd bcd abcd d Korn Korn + Strukt. ab abc Korn + T.N.o-rätt abcd bcd T.N.o-rätt skördad Luckrat T.N.o-rätt putsad Blålupin Oluckrat OBS! preliminära data. EJ FÖR SPRIDNING Rödkl. 2 skördar Rödkl+ Strukt a bcd ab cd abc bcd a cd OBS! statistik = preliminär 13
14 Relativ knölskörd. Olukckrat korn = /5/2014 forts Matpotatis medel 2 år N giva, kg/ha: K giva, kg/ha: Korn Korn + Strukt Korn + T.N.o-rätt Rel. Total knölkörd Luckrat T.N.o-rätt skördad T.N.o-rätt putsad Blålupin Rödkl. 2 skördar Oluckrat OBS! preliminära data. EJ FÖR SPRIDNING Rödkl+ Strukt OBS! statistik = preliminär Slutsatser Knölskörd Bearbetning X förfrukter FABRIKSPOTATIS Luckringseffekten påverkas av förfrukten (dvs sign. samspel). Endast sign. luckringseffekt efter korn (4 %). En bra förfrukt tycks ersätta luckringsåtgärden! Många behandlingar gav bättre skörd än kontrollen dvs oluckrad potatis efter korn). Ingen behandling gav sign. bättre skörd än luckrad potatis efter korn. Högst skörd i luckrad eller oluckrad potatis efter helårsrättika (+ 6 % jfr m kontroll) MATPOTATIS Luckringseffekt 2 % (sign.) inte tydligt beroende av förfrukt (ej sign samspel). Dock tydligast luckringseffekt i bra förfrukter!!!?! HÖGST skörd i luckrad potatis efter helårsrättika eller efter Rödklöver+Strukturator (+ 3 % jfr m kontroll) 14
15 Antal nematoder per 250 g jord 11/5/2014 Nematoder inom BoT-A projektet Maria Viketoft Institutionen för ekologi Stubbrotsnematoder gynnas av vall Stubbrotsnematoder före och efter olika förfrukter 700 Före Efter Vårkorn Vårkorn, maträttika Vårkorn, oljerättika Oljerättika, skördad Oljerättika, nedbrukad Blålupin Rödklövervall, Rödklövervall, skördad 2 ggr skördad, maträttika Lupin o fodervicker Lupin o fodervicker, maträttika Rödklöver ingår även här Provtagning av BoT-As fältförsök
16 Antal nematoder per 250 g jord Antal nematoder per 250 g jord 11/5/2014 Rotsårsnematoder gynnas möjligen av maträttika Rotsårsnematoder före och efter olika förfrukter Före Efter Vårkorn Vårkorn, maträttika Vårkorn, oljerättika Oljerättika, skördad Oljerättika, nedbrukad Blålupin Rödklövervall, Rödklövervall, skördad 2 ggr skördad, maträttika Lupin o fodervicker Lupin o fodervicker, maträttika Provtagning av BoT-As fältförsök och reduceras av blålupin, helårsoljerättika och rödklövervall Rotsårsnematoder före och efter olika förfrukter Före Efter Vårkorn Vårkorn, maträttika Vårkorn, oljerättika Oljerättika, skördad Oljerättika, nedbrukad Blålupin Rödklövervall, Rödklövervall, skördad 2 ggr skördad, maträttika Lupin o fodervicker Lupin o fodervicker, maträttika Provtagning av BoT-As fältförsök
17 Slutsatser Stubbrotsnematoder verkar gynnas av rödklövervall Rotsårsnematoder gynnas möjligen av maträttika Rotsårsnematoder reduceras möjligen av helårsoljerättika, och rödklövervall blålupin Effekt av förfrukt/ mellangröda på rotgallnematod och frilevande nematoder Marie-Louise Albertson Juhlin Hushållningssällskapet Kristianstad 17
18 Försöksplan Odling i krukor i nätgård Oljerättika sex sorter Maträttika Rödklöver Svarträda 9 led x 4 block x 3 jordar med olika nematodpopulationer RESULTAT och SLUTSATS Strukturator gynnar rotsårsnematoder Rotsårsnematod medeltal för alla tre jordarna 18
19 Slutsatser repetion Rötter Mer rötter (RLD) med mek. djupluckring än utan Mer rötter (RLD) efter förfrukten Rödklöver + Structurator än efter korn (både i luckrat och oluckrat) Restkväve vid skörd Mindre restkväve med mek. djupluckring än utan Nematoder Mer stubbrotsnematod efter vall Strukturator, maträttika, gynnar rotsårsnematoder Slutsatser Knölskörd Bearbetning X förfrukter FABRIKSPOTATIS Luckringseffekten påverkas av förfrukten (dvs sign. samspel). Endast sign. luckringseffekt efter korn (4 %). En bra förfrukt tycks ersätta luckringsåtgärden! Många behandlingar gav bättre skörd än kontrollen dvs oluckrad potatis efter korn). Ingen behandling gav sign. bättre skörd än luckrad potatis efter korn. Högst skörd i luckrad eller oluckrad potatis efter helårsrättika (+ 6 % jfr m kontroll) MATPOTATIS Luckringseffekt 2 % (sign.) inte tydligt beroende av förfrukt (ej sign samspel). Dock tydligast luckringseffekt i bra förfrukter!!!?! HÖGST skörd i luckrad potatis efter helårsrättika eller efter Rödklöver+Strukturator (+ 3 % jfr m kontroll) 19
20 TACK! Victor Guamán, Maria Viketoft, Marie- Louise Albertsson Juhlin + andra medaktörer i projektet finansiering: Stiftelsen Lantbruksforskning, SLU, Sparbanken 1826, Tillväxt Trädgård, Tryggers fond, Partnerskap Alnarp/SPA 20
Effekt av förfrukt/mellangröda på rotgallnematoder och frilevande nematoder nematoder inom BoT-A projektet
Effekt av förfrukt/mellangröda på rotgallnematoder och frilevande nematoder nematoder inom BoT-A projektet Fältförsöket vid Helgegården, Kristianstad. Foto: Maria Viketoft Maria Viketoft Institutionen
Läs merBiologi och teknik för förbättrad markanvändning i potatisodling Aktörsamverkan för hållbar kunskapsutveckling BoTA Inledning Bakgrund
Biologi och teknik för förbättrad markanvändning i potatisodling Aktörsamverkan för hållbar kunskapsutveckling BoTA Projektnummer H1042201 och H1342225 Rapportförfattare: Paula Persson Inledning BoTA projektet
Läs merR E S U L T A T 2010 M BC M128. NPK behov i oljelin
R E S U L T A T 2010 M3-8036 BC-20-2010 03M128 1 Rune Jansson Haknäs, 741 91 Knivsta GRÖDA: Oljelin SÅDATUM: 2010-05-04 SORT: Taurus FÖRFRUKT: Vårkorn JORDART: nmh Styv lera ph-värde: 8,0 P-HCl: 120 Cu-HCl:
Läs merR E S U L T A T 2011 M R N112. NPK behov i oljelin
R E S U L T A T 2011 M3-8036 R-307-2011 03N112 1 Andreas Snygg Rutakvarn, Jung, Vara GRÖDA: Oljelin SÅDATUM: 2011-04-19 SORT: Taurus FÖRFRUKT: Höstkorn JORDART: mmh Mellanlera ph-värde: 6,8 P-HCl: 56 Cu-HCl:
Läs merVad tål marken? Hur påverkas mark och gröda av tunga maskiner? Johan Arvidsson, SLU
Vad tål marken? Hur påverkas mark och gröda av tunga maskiner? Johan Arvidsson, SLU Packning vad är problemet?? Packning minskar den luftfyllda porositeten, dvs de största porerna Därmed minskar gastransport
Läs merSJV, Skövde, 17 jan Vall i växtföljden påverkan på markstruktur Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord
SJV, Skövde, 17 jan 2008 Vall i växtföljden påverkan på markstruktur Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord SJV, Skövde, 17 jan 2008 1. Odlingssystemet påverkar jorden - gröda och mark växelverkar 2. Fältförsök
Läs merEffekter av packning på avkastning
Innehåll Effekter av packning på avkastning Johan Arvidsson, SLU Packning i ett plöjt system 1. Ettåriga effekter 2. Effekter i matjorden som finns kvar efter plöjning 3. Effekter av packning i alven.
Läs merR E S U L T A T 2014 OS M S001
R E S U L T A T 2014 OS3-191-1 M-307-2013 03S001 1 Jeppa Olanders Hemmesdyngevägen 158, 231 99 Klagstorp GRÖDA: Höstraps SÅDATUM: 2013-08-20 2014-03-13 NS 24-7 583 140 41 SORT: Excalibur FÖRFRUKT: Höstvete
Läs merR E S U L T A T 2007 OS3-189 R H122. Fosforstege i vårraps
R E S U L T A T 2007 OS3-89 R-34-2007 03H22 Sven-Gunnar o Johan Bergström Tomten, Vinninga GRÖDA: Vårraps SÅDATUM: 2007-04-7 SORT: Heros FÖRFRUKT: Vårraps JORDART: mmh Molättlera ph-värde: 6,5 P-HCl: 88
Läs merR E S U L T A T 2007 OS R H147. Mikronäring till vårraps
R E S U L T A T 2007 OS3-187-1 R-326-2007 03H147 1 Ronny Svensson Sköttorps Egendom, Järpås GRÖDA: Vårraps SÅDATUM: 2007-04-14 2007-04-14 NPK 22-4-9 400 88 16 36 SORT: Nex 170 FÖRFRUKT: Vete 2007-05-18
Läs merEfterverkan i vårkorn och potatis av olika förfrukter till sockerbetor
Efterverkan i vårkorn och potatis av olika förfrukter till sockerbetor 2000-2002 SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor
Läs merR E S U L T A T B L A N K E T T 2012 L
Utskrift: 2012-10-23 SIDA 1 ADB-NR: 152321 FÖRSÖKSVÄRD: Hushållningssällskapet LÄN-FNR: LB-265-2011 ADRESS: Sandby Gård, Borrby SÅDD: 2011-08-27 Led 2011-08-08 Hönsgödsel 9000 FÖRFRUKT: Höstkorn (Konservärt
Läs merR E S U L T A T 2006 OS3-185 L G001. N-gödsling till höstraps
R E S U L T A T 2006 OS3-185 L-102-2005 03G001 1 Hushållningssällskapet Box 9084, 291 09 Krstianstad GRÖDA: Höstraps SÅDATUM: 2005-08-24 2005-08-21 PK 7-25 300 20 75 SORT: Status FÖRFRUKT: Stubbträda JORDART:
Läs merLER MJ MO SA GR MH PH 2.0 lit.butisan Top MATJ lit.focus Ultra ALV
SLU,jordbearbetning Försöksstationen Alnarp PLAN: R2-4141 Markstruktur för optimal oljeväxtodling Lönnstorp, Lomma ADB-NR: 02K071 LÄN-FNR: MX-201-2007 GRÖDA: Höstraps SORT: PR 46W31 NPK 20-4-8 2007-08-27
Läs merFosforgödsling till spannmål - favorit i repris eller nya landvindningar?! SVEA-konferensen Brunnby Ingemar Gruvaeus, Yara
Fosforgödsling till spannmål - favorit i repris eller nya landvindningar?! SVEA-konferensen Brunnby 2019-01-15 Ingemar Gruvaeus, Yara Vårkorn 2 Yara NPK till vårkorn, 5 juli 2017 Yara Mila Axan 3 70,0
Läs merR E S U L T A T B L A N K E T T 2014 SFO-2180
Utskrift: 2014-11-17 SIDA 1 PLAN: SFO-2180-14 Putsning och tillväxtreglering i rödklöverfrövall Utföraransvarig: Ulrika Dyrlund Martinsson 046-713667 ADB-NR: 152597 FÖRSÖKSVÄRD: Fredrik Olsson LÄN-FNR:
Läs merGRÖDA: Höstraps GÖDSLING DATUM MÄNGD SORT: Beluga AXAN SÅTT DEN: KG/HA: FÖRFRUKT: Vårkorn
Försökvärd: Försöksstationen Alnarp PLAN: R2-4141-A Markstruktur för optimal oljeväxtodling Lönnstorp, Lomma ADB-NR: 02L060 LÄN-FNR: MX-210-2008 GRÖDA: Höstraps GÖDSLING DATUM MÄNGD SORT: Beluga AXAN 2008-09-02
Läs merMellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige
Mellangrödor i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter Pauliina Jonsson, Växa Sverige Mellangrödor i ekologisk produktion Växtodlingsgårdar Grönsaksodlingar och växthus/tunnlar Under omläggning
Läs merManganbrist kan orsaka utvintring av höstvete och höstkorn
Manganbrist kan orsaka utvintring av höstvete och höstkorn Eva Stoltz & Ann-Charlotte Wallenhammar, HS Konsult AB E-post: eva.stoltz@hushallningssallskapet.se ann-charlotte.wallenhammar@hushallningsallskapet.se
Läs merFörsök med nematodsanerande multiresistenta mellangrödor inför sockerbetor. Åsa Olsson Nyström
Försök med nematodsanerande multiresistenta mellangrödor inför sockerbetor Åsa Olsson Nyström Nematodangrepp i sockerbetor Betcystnematoder Stubbrotsnematoder Rotsårsnematoder Stubbrotnematoder: Trichodorus
Läs merKvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus
Kvävegödsling till ekologisk höstraps Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus Två forskningsprojekt 2005-2010, finansierade av SLUEkoforsk: Vilken effekt
Läs merTredje steget i en 3-stegsraket kalkens potential för struktur, växtskydd och ekonomi;
Brandsberga gård Tredje steget i en 3-stegsraket kalkens potential för struktur, växtskydd och ekonomi; 2015-2017 HIR-konferens Kalmar 2018 10 01 Anita Gunnarsson Foto: Åsa Olsson, NBR Led 1 Okalkat Led
Läs merSIDA 1 ' ' F Ö R S Ö K S L E D:
RESULTATBLANKETT SERIESAMMANSTÄLLNING 2005 SLU, Växtvetenskap, Agrara odlingssystem, Alnarp PLAN: R15-7200 Sprutning med fungicider mot bladmögel i potatis Fyra försök SIDA 1 ' ' Skörd Skörde Rel- Antal
Läs merFosfor och kväveinteraktioner samt mulluppbyggnad i svenska långliggande försök
Fosfor och kväveinteraktioner samt mulluppbyggnad i svenska långliggande försök Thomas Kätterer, Holger Kirchmann, Gunnar Börjesson SLU, Inst. för Disposition Bördighet och gödsling Kväverespons i förhållande
Läs merMull och kol och liv i marken. FramtidsOdling
Mull och kol och liv i marken FramtidsOdling Grödan: 10 ton ts 4500 kg C ovan jord Rötter o rotzon 1500 kg C (mkt grödberoende Matjord 1,5%C 45 ton C Alv, inte onormalt med 20 ton C Mullhalt = kolhalt
Läs merMellangrödor före sockerbetor 2001, Lönnstorp Slutrapport
2001, Lönnstorp Slutrapport 1999-2001 Skriv in försökets rubrik här bedriver försöks- och odlingsutveckling med sockerbetor inom områdena biologi, ekonomi och teknik. SBU ägs till lika delar av Danisco
Läs merStrukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter.
Strukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter. Undersökningen är finansierad med hjälp av KULM-medel inom det svenska miljöprogrammet för jordbruk och bekostas gemensamt
Läs merTillskottsbevattning till höstvete
Tillskottsbevattning till höstvete Av Abraham Joel, abraham.joel@slu.se Ingrid Wesström, ingrid.wesstrom@slu.se SLU, Institutionen för mark och miljö, avdelningen för markfysik, Uppsala Sammanfattning
Läs merMellangrödor före sockerbetor 2000
Mellangrödor före sockerbetor 2000 Skriv in försökets rubrik här SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor för svensk
Läs merMellangrödor i växtföljden växtskyddsperspektiv
Mellangrödor i växtföljden växtskyddsperspektiv 1,2 Ann-Charlotte Wallenhammar 1 Hushållningssällskapet HS Konsult AB, Örebro 2 SLU, Institutionen för växtproduktionsekologi, Uppsala FoU-dagar ekologisk
Läs merRadhackning i robusta odlingssystem
Radhackning i robusta odlingssystem Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland Projekt med 50 cm radavstånd 2012-2014 Två försöksserier: raduppbyggnad och tistelbekämpning 12 försök i vårvete, 8 försök
Läs merSlutrapport för projekt SLV finansierat av SLO-fonden
Slutrapport för projekt SLV2016-0029 finansierat av SLO-fonden Radsprutning för minskad miljöbelastning och exponering av bekämpningsmedel i höstraps Per Ståhl och Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet
Läs merKvävestrategi i höstvete
ANNA-KARIN KRIJGER, Hushållningssällskapet Skaraborg GUNNEL HANSSON, HIR Skåne VÄXTNÄRINGVÄXTNÄRING JORDBEARBETNING Kvävestrategi i höstvete Stor variation i bestånd beroende på såtidpunkt Kväveoptimum
Läs merEtablering och markstruktur till höstoljeväxter. Johan Arvidsson m.fl., inst. för mark och miljö, SLU
Etablering och markstruktur till höstoljeväxter Johan Arvidsson m.fl., inst. för mark och miljö, SLU Frågor vi speciellt ville besvara var bl.a.: Är höstraps mer packningskänsligt än övriga grödor? Hur
Läs merReducerad jordbearbetning, L Vad kan vi lära oss och vad är aktuellt inom jordbearbetningen? Marcus Willert, HIR Skåne
Reducerad jordbearbetning, L2-4048 Vad kan vi lära oss och vad är aktuellt inom jordbearbetningen? Marcus Willert, HIR Skåne L2-4048 Försök med reducerad jordbearbetning Start: 2004 Försöksplatser: Sandby
Läs merAv Gunnel Hansson, HIR-rådgivare, HS Malmöhus, Bjärred Lennart Mattsson, SLU, Uppsala
Kvävegödslingsförsök i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR-rådgivare, HS Malmöhus, 237 91 Bjärred Lennart Mattsson, SLU, 750 07 Uppsala Sammanfattning Kväveoptimum i sex höstveteförsök i Skåne 2002 blev 173
Läs merTeam 20/20 - fältexperiment 2004 Synergieffekter av åtgärdspaket för ökad skörd och sänkt produktionskostnad
Finansierat av Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF) och SBU Projektnr 0344004 Team 20/20 - fältexperiment 2004 Synergieffekter av åtgärdspaket för ökad skörd och sänkt produktionskostnad Team 20/20 - Field
Läs merMellangrödor, praktisk provning 2000
Mellangrödor, praktisk provning 2000 Skriv in försökets rubrik här SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor för svensk
Läs merRedovisning av pågående forskningsprojekt till Jordbruksverket
Bilaga 1 Åsa Myrbeck 2014-11-07 Jordbearbetning och Hydroteknik, SLU 750 07 Uppsala Redovisning av pågående forskningsprojekt till Jordbruksverket Projekttitel: Inverkan av olika bearbetningstidpunkter
Läs merC & N upptag i nya mellangrödor
Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårdsoch växtproduktionsvetenskap C & N upptag i nya mellangrödor Robert Larsson & Filip Andersson Självständigt arbete 10 hp Grundnivå, G1E Lantmästare - kandidatprogram
Läs merStråsädesväxtföljder med gröngödslingsträda/mellangröda
Stråsädesväxtföljder med gröngödslings/mellangröda Lennart Johansson, Hushållningssällskapet Östergötland I samband med införande av den nya jordbrukspolitiken, Agenda 2000 sänktes arealersättningen för
Läs merVänlig hälsning. Jannie Hagman. Institutionen för växtproduktionsekologi. Jannie Hagman. Datum: Jannie Hagman
Datum: 2013-09-22 Institutionen för växtproduktionsekologi Jannie Hagman Slutredovisning av SLF projektet: Ny metod för att undersöka rotutvecklingen hos olika potatissorter och därmed öka förståelsen
Läs merSlamspridning på Åkermark
Slamspridning på Åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund under åren 1981-2010 Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv, Lomma, Staffanstorp
Läs merGödsling med svavel och kalium till lusern
Gödsling med svavel och kalium till lusern H14-0135-ALF Svavelbrist (t.v.) i slåttervall, Östergötland 2015. Foto: Louice Lejon Publicerat 2016-10-25 Anders Månsson, Hushållningssällskapet Östergötland
Läs merKvävestrategi i höstvete
Kvävestrategi i höstvete Av Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet Skaraborg och Gunnel Hansson, HIR Skåne E-post: anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se, gunnel.hansson@hushallningssallskapet.se
Läs merNematoder och skördeförluster -vad kan vi göra åt dem? Åsa Olsson Nematodlaboratoriet
Nematoder och skördeförluster -vad kan vi göra åt dem? Åsa Olsson Nematodlaboratoriet Nematoder Rundmaskar med flercelliga, osegmenterade, cylindrisk kropp Jordens mest talrika organism! 28 000 arter beskrivna.
Läs merSlamtillförsel på åkermark
Slamtillförsel på åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund Ett projekt med rötterna i 70-talet Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv,
Läs merSveakonferensen januari 2015
Sveakonferensen 13-14 januari 2015 Etableringstekniker i ekologiska klöver- och gräsfröodlingar Ann-Charlotte Wallenhammar 1 Per Ståhl 2 Bo Cristianson 3 Lars Andersson 4 Lars Eric Anderson 1 HS Konsult
Läs merR E S U L T A T B L A N K E T T 2012 L
Utskrift: 2012-10-08 SIDA 1 Skåneförsöken / Bearbetat av HUSEC AB, Borgeby Ansvarig för serien: Per-Göran Andersson 046-713650, 0708-161050 PLAN: L15-8440-12 Preparatjämf. strategi för bek. av svampsjukdomar
Läs merEffekt av förfrukt/mellangröda på rotgallnematoder och frilevande nematoder
Rapport från Tillväxt Trädgård 2014-12-09 Effekt av förfrukt/mellangröda på rotgallnematoder och frilevande nematoder Marie-Louise Albertson Juhlin1, Maria Viketoft2 och Anita Gunnarsson1 1 Hushållningssällskapet
Läs merFosforeffekter i Maltkornsmästaren och försök. Ingemar Gruvaeus, Yara,
Fosforeffekter i Maltkornsmästaren och försök Ingemar Gruvaeus, Yara, 20190115 Maltkornsmästaren Högsta kvalitetskorrigerade intäkt vinner! Att träffa rätt med kvävegödslingen borde vara en nyckelfråga
Läs merHushållningssällskapets försöksgård Helgegården Box 9084, Kristianstad
R E S U L T A T B L A N K E T T, OGRÄS 2012 SIDA 1 Vallmo Vallmo Stat: Vallmo Övr 1-år Övr 1-år Frekv örtogräs örtogräs Rel fältv Rel % av PAPSS Rel Rel fältv Rel st/m2 tal g/m2 tal block g/m2 tal st/m2
Läs merEffekt av gödslingsstrategier och markfaktorer
Mikronäringsämnen Effekt av gödslingsstrategier och markfaktorer [Micronutrients in Cereal Crops Impact of Nutrient Management and Soil Properties] Doktorsavhandling 2016:51, SLU Karin Hamnér Institutionen
Läs merDATUM MÄNGD KG/HA N P K
R E S U L T A T B L A N K E T T, OGRÄS 2005 SIDA 1 ADB-NR: 05A758 LÄN-FNR: E- -2005 JBR.OMR: 12b GRÖDA: Oljelin Anders Häggström Varby, Motala SORT: SÅTT DEN: KG/HA: FÖRFRUKT: PH-VÄRDE: Bearbetat av FFE,
Läs merNPK till korn. Flera olika faktorer påverkar skörd och kvalitet! Gunilla Frostgård 2012
NPK till korn Flera olika faktorer påverkar skörd och kvalitet! Gunilla Frostgård 2012 Nya försök med NPK till vårkorn 20 försök i Mellansverige 2009-2011 Bakgrund Syfte och plan Sammanfattade resultat
Läs merDATUM MÄNGD KG/HA N P K
R E S U L T A T B L A N K E T T, OGRÄS 2006 SIDA 1 ADB-NR: 05A799 LÄN-FNR: E-071-2006 JBR.OMR: 12b GRÖDA: Oljelin Anders Granath Vinberga Gård, Motala SORT: SÅTT DEN: KG/HA: FÖRFRUKT: JORDART: MÅTTLIGT
Läs merSlamspridning på åkermark
Slamspridning på åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund Ett projekt med rötterna i 70-talet Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv,
Läs merDATUM MÄNGD KG/HA N P K
R E S U L T A T B L A N K E T T, OGRÄS 2004 SIDA 1 ADB-NR: 05A689 LÄN-FNR: E-092-2004 JBR.OMR: 12b GRÖDA: Oljelin Bengt-Olov Gunnarsson Bobergs Västergård (Tornby), Borensberg SORT: Tannus SÅTT DEN: 2004-04-05
Läs merSensommarsådda grönfoderblandningar för höstskörd. Ingela Löfquist
Sensommarsådda grönfoderblandningar för höstskörd Ingela Löfquist 0708-94 53 51 ingela.lofquist@hush.se I torkans fotspår. Bakgrund Höga temperaturer och ingen nederbörd gav betes- och foderbrist. Vilka
Läs merOdla din mellangröda rätt så det inte blir fel! Marcus Willert, HIR Skåne. Uddevalla 10 januari 2019
Odla din mellangröda rätt så det inte blir fel! Marcus Willert, HIR Skåne Uddevalla 10 januari 2019 Olika definitioner Mellangrödor: odlas mellan två huvudgrödor Fångrödor: odlas i första hand för att
Läs merUnderlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne
Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne 1. Skapa bra dränering 2. Använd bra växtföljd Struktureffekter Växtskyddsproblem Sex viktiga åtgärder för hög skörd och
Läs merJordkvalitet - utfordringer med jordstruktur i potetproduksjonen. Agr. Anna Bjuréus
Jordkvalitet - utfordringer med jordstruktur i potetproduksjonen Agr. Anna Bjuréus Utmaningar i växtodlingen Klimatförändringar Mer regn höst-vår Skyfall oftare Färre år med tjäle Eftersatt dränering Täckdikning
Läs merSammanfattning. Inledning
Slamspridning på åkermark Sammanfattande resultat från 27 års fältstudier Av Per-Göran Andersson Hushållningssällskapet Malmöhus, Borgeby Slottsväg 11, 237 91 Bjärred E-post: per-goran.andersson@hush.se
Läs merMikronäringsämnen i svenska grödor - Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget?
Mikronäringsämnen i svenska grödor - Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget? Karin Hamnér Inst. för mark och miljö, SLU Innehåll Doktorand-projekt, övergripande mål I vilka mängder
Läs merSlamspridning på åkermark
Slamspridning på åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund Ett projekt med rötterna i 70-talet Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv,
Läs merPotatiskräfta och rotgallnematod
Potatiskräfta och rotgallnematod vem som helst kan drabbas! Anna-Mia Björkholm, Hortorådgivare HIR Skåne SVT Tillsammans kan vi hantera skadegörarna! Lära oss mera Avdramatisera Diskutera Utbyta erfarenheter
Läs merRödklöversorters konkurrensförmåga L6-111
Rödklöversorters konkurrensförmåga L6-111 Syftet med serien är att studera ett antal rödklöversorters konkurrensförmåga i samodling antingen med rörsvingel (Swaj) eller engelskt rajgräs (Birger) Sverigeförsöken
Läs merJordbruksproduktionens behov av bestående dränering
Jordbruksproduktionens behov av bestående dränering Ingrid idwesström Jordbruksproduktionens behov av bestående dränering Faktorer som påverkar dräneringsbehovet Effekter av dränering gpå skörden Dräneringssituationen
Läs merManganbrist kan orsaka utvintring av höstvete och höstkorn, HST-1005
Manganbrist kan orsaka utvintring av höstvete och höstkorn, HST-1005 Eva Stoltz & Ann-Charlotte Wallenhammar, HS Konsult AB, Växtnäring Bladgödsling med mangan på hösten kan minska utvintring av höstkorn
Läs merMarkpackning (12A) Namn Adress Postadress. Datum för besök: Sammanfattning. Produktion och jordartsfördelning. Markstrukturens goda cirkel
Sida 1(5) Namn Adress Postadress Markpackning (12A) Datum för besök: Sammanfattning Försök få din markägare på arrendemarken att bli intresserad av dränering. Han/hon kanske ska vara med på dräneringsrådgivningen?
Läs merSmart Tillage. Marcus Willert. HIR Skåne. Alnarp
Smart Tillage Marcus Willert HIR Skåne Alnarp 2018-01-24 Smart? Synonymer: Skicklig, klok, flexibelt, driven, fiffig, listig Osmart: Dum, ointelligent, trögfattad, korkad Smart tillage: Flexibel Situations-
Läs merForskning och Utveckling på Hushållningssällskapet. Eva Stoltz Sveakonferensen 13 jan 2016
Forskning och Utveckling på Hushållningssällskapet Eva Stoltz Sveakonferensen 13 jan 2016 FoU på HS Konsult AB Ann-Charlotte Wallenhammar Zahra Omer Jens Levenfors Eva Stoltz Ann-Charlotte Wallenhammar
Läs merNordic Field Trial System Version: 1.0.0.16796
Sida 1 av 5 Nordic Field Trial System Version: 1.0.0.16796 Försöksdokumentation L9-1011-2014-001. Effekt och förändring hos fungicider i höstvete i Skåne Resultat från nationella försök skall bara användas
Läs merBakgrund. Resurseffektiv vårsädesodling i plöjningsfria odlingssystem. David Kästel Mats Engquist. Gårdarna. Förutsättningar
Resurseffektiv vårsädesodling i plöjningsfria odlingssystem Demonstrationsodling Bakgrund David Kästel Mats Engquist Projektfinansiärer Jordbruksverket Väderstadsverken Jordbearbetningen har en stor betydelse
Läs merRäkna med vallen i växtföljden
Räkna med vallen i växtföljden av Göran Bergkvist (SLU), Håkan Rosenqvist och Pernilla Tidåker (JTI) Lanna (R4 1103 2). Effekt av vall i växtföljd Foto: Göran Bergkvist Övergripande syfte med projekt Räkna
Läs merEtableringsteknik, grunden i IPM Johan Arvidsson, SLU
Etableringsteknik, grunden i IPM Johan Arvidsson, SLU Lite gammalt och lite nytt 1.Krav på såbäddens utformning 2.Exempel höstvete och våroljeväxter 3.On-linemätning av såbäddsegenskaper och ny forskning
Läs merRedovisning till SLU Ekoforsk
David Hansson*, Sven-Erik Svensson*, Anders TS Nilsson* och Lars Andersson** 218-3-14 * Inst. för biosystem och teknologi, SLU Alnarp. ** Inst. för växtproduktionsekologi, SLU Ultuna. Redovisning till
Läs merKlumprot i korsblomstra vekster Hva med jordforbedrende vekster?
Klumprot i korsblomstra vekster Hva med jordforbedrende vekster? 1,2 Ann-Charlotte Wallenhammar 1 Hushållningssällskapet HS Konsult AB, Örebro 2 SLU, Institutionen för växtproduktionsekologi, Uppsala Plantekonferensen,
Läs merPlöjningsfritt till sockerbetor går det?
62 Plöjningsfritt till sockerbetor går det? Tallrikskultivator vid körning på Charlottenlunds gård, som tillämpar plöjningsfri odling till sockerbetor. Plöjningsfri odling har gradvis ökat i Sverige, och
Läs merSvenske erfaringer med minimeret jordbearbejdning. Johan Arvidsson, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala
Svenske erfaringer med minimeret jordbearbejdning Johan Arvidsson, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala Några fakta om svenskt lantbruk Total areal: 45 miljoner ha Åkermark: 2.8 millioner ha Viktigaste
Läs merVäxjö möte 2014. Vallfröblandningar för breddat skördefönster (R6/L6 4562) N. Nilsdotter Linde 1, M. Halling 1 och J. Jansson 2
Växjö möte 14 Vallfröblandningar för breddat skördefönster (R6/L6 4562) N. Nilsdotter Linde 1, M. Halling 1 och J. Jansson 2 1 Sveriges lantbruksuniversitet, Inst. för växtproduktionsekologi, Uppsala 2
Läs merFortsatt varierande kväveupptag
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland, vecka 18, 2015: Fortsatt varierande kväveupptag Det är fortsatt stor variation i kväveupptag mellan olika fält och platser. Upptaget i nollrutorna har i genomsnitt
Läs merLusern på fler jordar avkastning och fodervärde jämfört med rödklöver
Lusern på fler jordar avkastning och fodervärde jämfört med rödklöver Elisabet Nadeau 1,2 och Annika Arnesson 1 SLU Skara 1 och Hushållningssällskapet Sjuhärad 2 Jan Jansson och Ola Hallin Hushållningssällskapet
Läs merBiogasmajs på 50 eller 75 cm radavstånd hur påverkas biomassaskörden? Frida Wännman Kvantenå, Sven-Erik Svensson, Jan-Eric Englund och Jeppa Olanders
Biogasmajs på eller 75 cm radavstånd hur påverkas biomassaskörden? Frida Wännman Kvantenå, Sven-Erik Svensson, Jan-Eric Englund och Jeppa Olanders Växjö Möte den 8-9 dec 2015 Slutsats Ett radavstånd på
Läs merFörsöksrapport stärkelsepotatisförsök 2015
Försöksrapport stärkelsepotatisförsök 2015 Innehåll Sortförsök FK 1241... 2 Sortförsök på Listerlandet, kräftresistenta sorter... 5 Varierat plantavstånd med utsädesstorlek 55-65 mm... 7 Jämförelse certifierat
Läs merBekämpning av svartpricksjuka
LARS JOHANSSON, Jordbruksverkets växtskyddscentral, Skara lars.johansson@jordbruksverket.se Bekämpning av svartpricksjuka i höstvete Stora veteskördar men ovanligt sena angrepp av svartpricksjuka. Små
Läs merOväntat högt kväveupptag
Till hemsidan Prenumerera Region Mitt vecka 24, 2019 Oväntat högt kväveupptag Höstvetet är mitt i axgång, på vissa håll i slutet av axgång, det vill säga runt DC 55-57. Tidiga fält har redan nått begynnande
Läs mer- Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget? Karin Hamnér Inst. för mark och miljö, SLU
- Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget? Karin Hamnér Inst. för mark och miljö, SLU Doktorand-projekt, övergripande mål I vilka mängder tas olika mikronäringsämnen upp och hur sker
Läs merBjälbo Östergård, Skänninge
R E S U L T A T B L A N K E T T, OGRÄS 2011 SIDA 1 R E S U L T A T: UTSKRIFTSDATUM: 2011-10-06 2011-04-18 DC 19 (12 cm) Balders- Balders- Stat: Balders- Lomme Lomme Stat: Lomme brå brå Frekv brå Frekv
Läs merDATUM MÄNGD KG/HA N P K Svinflyt (nedmyllad)
R E S U L T A T B L A N K E T T, OGRÄS 2010 SIDA 1 ADB-NR: 05B067 LÄN-FNR: E-116-2010 JBR.OMR: 12b GRÖDA: Oljelin Birger Olai Åkerby, Motala Svinflyt (nedmyllad) 2010-04-23 30000 60 SORT: Taunus SÅTT DEN:
Läs merDATUM MÄNGD KG/HA N P K NPK
R E S U L T A T B L A N K E T T, SKÖRD 2012 SIDA 1 Grönm. Ts Rel- Ts Strå- Skräppa Skräppa Sluten- Sluten- Sluten- Mark- Markkg/ha kg/ha tal % styrka kvarv*) het het het täckn täckn 0-100 st/m2 Rel tal
Läs merNPKS till vårkorn med stigande fosforgiva
NPKS till vårkorn med stigande fosforgiva Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara Slutsatsen från 25 under 3 år blir att vi till vårkorn bör använda NPKS istället för NPS även på lerjordar. Vi
Läs merVal av lämpliga mellangrödor för att inte stöka till det i växtföljden. Marcus Willert, HIR Skåne,
Val av lämpliga mellangrödor för att inte stöka till det i växtföljden Marcus Willert, HIR Skåne, 2018-09-17 Positiva effekter med odling av mellangrödor: Förbättring markbördighet Biologisk jordbearbetning
Läs merJordbearbetning ur ett Östgöta perspektiv, exempel i praktiken. Johan Oscarsson Hushållningssällskapet Östergötland
Jordbearbetning ur ett Östgöta perspektiv, exempel i praktiken Johan Oscarsson Hushållningssällskapet Östergötland Program Teori Rapsetablering i Östergötland Direktsådd i Östergötland Stödet för minskat
Läs merNordic Field Trial System Version:
Sida 1 av 13 Nordic Field Trial System Version: 1.0.0.25636 Försöksdokumentation L3-1040-2014-001. iokol Resultat från nationella försök skall bara användas under följande förutsättningar - läs här Lennart
Läs merNordic Field Trial System Version:
Sida 1 av 6 Nordic Field Trial System Version: 1.0.2.24227 Försöksdokumentation L3-1040-2015-001. Biokol Resultat från nationella försök skall bara användas under följande förutsättningar - läs här Lennart
Läs merHushållningssällskapet Rådgivning Agri
Hushållningssällskapet Rådgivning Agri Östergötland, Kalmar, Kronoberg, Blekinge 35 personer Rådgivning, fältförsök, utvecklingsprojekt HIR-individuell rådgivning, grupprådgivning, Greppamiljörådgivning
Läs merPotatis i ekologisk odling 2019
Institutionen för växtproduktionsekologi Department of Crop Production Ecology Potatis i ekologisk odling 2019 Sortförsök 2014-2018 J. Hagman Uppsala 2019 Avsnitt ur Sortval i ekologisk odling 2019 Potatis
Läs merFörsök med radhackningsteknik och radavstånd. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB
Försök med radhackningsteknik och radavstånd Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB per.stahl@hush.se Försök med radhackning 2006-2010 Fastliggande försök med tre radavstånd Följer gårdens
Läs merEtablering och luckringsbehov för höstraps resultat från 2009
Etablering och luckringsbehov för höstraps resultat från 2009 Johan Arvidsson och Anders Månsson, inst. för mark och miljö, SLU I försök under 2009 har olika typer av etableringsmetoder för höstraps jämförts,
Läs mer