Svenske erfaringer med minimeret jordbearbejdning. Johan Arvidsson, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala
|
|
- Ove Sundberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Svenske erfaringer med minimeret jordbearbejdning Johan Arvidsson, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala
2 Några fakta om svenskt lantbruk Total areal: 45 miljoner ha Åkermark: 2.8 millioner ha Viktigaste grödor: Höstvete (vintervhede) Vårkorn (vårbyg) Havre Oljeväxter (oliefrö raps) Sockerbetor (Skåne) Främst unga, sedimentära leror Moränjordar i söder (Skåne)
3 Södra Sverige för år sedan
4 Bearbetningssystem grundtyper Vändande bearbetning Icke-vändande bearbetning Direktsådd Vändskiveplog (ca 20 cm) Plöjningsfri odling 5+ cm 75 % 23 % 1-2 %
5 Frågor Hur förändras marken? Vad händer på olika jordar? Hur går det till olika grödor? Bearbetningsdjup? Direktsådd? Varje år eller plöja ibland?
6 Finns ett flertal långliggande försök med plöjningsfri odling i Sverige Ex. R2-4007, Vipängen, Ultuna Jordart: styv lera. Startades 1974 Har följande led: Plöjning Tallrik (5-10 cm), plöjning vart fjärde år Kult. (15-20 cm), plöjning vart fjärde år Tallrik (5-10 cm), aldrig plöjning Kultivator (15-20 cm), aldrig plöjning
7 Vad utmärker mark som ej plöjs? Stor mängd skörderester på ytan Högre mullhalt i ytan Stabila aggregat Förtätat matjordsskikt Etablering? Kan minska rottillväxt Bättre vattentransport vid torka Kontinuerliga porer
8 Infiltration Ultuna 7-12 cm
9 Rotstudier Ultuna
10 Rotlängd Ultuna cm
11
12 Vad händer med avkastningen om vi slutar plöja?
13 Skörd i ett långliggande försök med plöjningsfri odling på Ultuna Jordart: styv lera. Startades 1974 Genomsnitt för 34 försöksår Skörd (relativtal) Plöjning 100 Tallrik (5-10 cm) 104
14 Relativskörd plöjningsfritt som funktion av lerhalt (plöjning=100).resultat från 833 försöksår
15 Relativ skörd (plöjning=100) för olika grödor i plöjningsfri odling Antal försök Rel. skörd Alla Höstvete Vårvete Korn Havre Höstoljeväxter Våroljeväxter Ärter Sockerbetor Potatis 14 96
16 Bearbetningsdjup i plöjningsfri odling
17
18 Trender i plöjningsfri odling Kombination av redskap Kraftigare, stelare pinnar Ökat bearbetningsdjup Mera arbete i varje överfart Högre körhastighet Högt dragkraftsbehov, stora traktorer!
19 Dieselförbrukning för grundbearbetning Diesel, l/ha A=Plöjning 21 B=Kultivator till 10 cm, 2 ggr 13 C=Kultivator till 15 cm, 2 ggr 21 D=Kultivator till 20 cm, 2 ggr 37 E=Tallriksredskap 2 ggr 11
20 Skörd i långliggande försök med plöjningsfri odling R2-4007, Vipängen, Ultuna Plöjning 100 Tallrik (5-10 cm), aldrig plöjning 104 Kultivator (15-20 cm), aldrig plöjning 103
21 Relativ skörd för olika bearbetningsdjup (plöjning=100) Försöksår Kultivator cm Kultivator 5-10 cm Tallrik 5-10 cm disc-press 97
22 Direktsådd något för Norden?
23 Tillämpning av direktsådd i världen (miljoner ha)
24 Omfattning av Conservation Agriculture (direktsådd) i världen (tot 105 milj.ha) Canada 13 USA 27 Europa 1 Asien 3 Afrika 0,4 Brasilien 26 Argentina 20 Australien 12
25 14 Juni 2009
26 Största problem vid direktsådd i Sverige 1. Etablering (framförallt vårsäd) 2. Ogräs
27 Relativ skörd (plöjning=100) för olika grödor i plöjningsfri odling och direktsådd Plöjningsfri odling Försök Rel. skörd Direktsådd Försök Rel. skörd Alla Höstvete Vårvete Korn Havre Höstoljeväxter Våroljeväxter Ärter Sockerbetor Potatis
28 Betydelse av förfrukt
29 Relativ skörd (plöjning=100) för höstvete i plöjningsfri odling och direktsådd med olika förfrukter (foregående afgröde) Plöjningsfri odling Antal Rel. skörd Direktsådd Antal Rel. skörd Förfrukt: Höstvete Vårvete Korn Havre Oljeväxter Ärter
30 Trender i långliggande försök Aldrig plöjning eller plöjning ibland?
31 Skördetrend i långliggande försök R på Ultuna B=plöjning ibland, C=aldrig plöjning
32 Skördetrend i sammanlagt 11 försök med plöjningsfri odling
33 Relativ skörd i försök med kontinuerlig plöjningsfri odling, och med plöjning vissa år 7 platser, sammanlagt 116 försöksår Plöjt varje år 100 Plöjt vissa år 102 Aldrig plöjt 99
34 Slutsatser Plöjt - plöjningsfritt ungefär samma avkastning från 15 % ler. Störst problem dåliga växtföljder Bäst med spannmål, sämst i ärter, potatis och sockerbetor Ingen högre skörd för djupare bearbetning. Bearbetningsdjup främst beroende på halmmängd. Högre skörd med kultivator än enbart tallrik (disc-press) Direktsådd sämre etablering och skörd, speciellt vårgrödor Ingen skördehöjning med tiden Växla mellan plöjt och plöjningsfritt fungerar!
35 Fasta körspår CTF?
36 Svenska försök med CTF Två försök startade 2010, skörd 2011 och 2012 Ett på Ultuna. ett på Alnarp Grund plöjningsfri odling, med och utan CTF Djup plöjningsfri odling, med och utan CTF Direktsådd, med och utan CTF
37 Resultat från Ultuna och Lönnstorp. 4 skördar Slumpmässig körning 100 CTF, opackat 94 CTF, spår 102
38 Relativ skörd i serie R2-4017, ett försök på styv lera på Lanna i Västergötland, Konv., halm kvar, ingen stubb 100 Direktsådd, halm kvar 84 Direktsådd, halm bort, 84 Ytlig bearbetning, halm kvar 94 Ytlig bearbetning, halm bort 100
39 Mask med grävmetoden
40 Mask med formalinmetoden
41 Stor daggmask på Ultuna Maskar/m Plöjd varje år Plöjd vissa år Aldrig plöjd cm 10-20cm
42 Reducerad bearbetning miljöeffekter Bearbetningssystemet kommer bl.a. att påverka Avkastning Energiåtgång Kolinlagring Markens framtida kvalité Bekämpningmedelsanvändning Utlakning av kväve, fosfor och bekämpningsmedel Foto: Visa Nuutinen MTT
43 Kan reducerad bearbetning lösa klimatfrågan? Ökad kolinlagring av direktsådd i olika delar av Nordamerika Nordvästra 0,27 Nordöstra -0,07 Centrala 0,48 Sydvästra 0,30 Sydöstra 0,42 Ton C/ha år Källa Soil Tillage Res., Vol. 83, 2005
44 Inledande svenska försök Hypotes: Reducerad bearbetning minskar mineralisering av kol, och ökar därmed mängden organiskt material i marken Mätningar i 5 svenska försök med konventionell och reducerad bearbetning, främst olika plöjningsdjup, år efter försökens start. Sammanlagda mängden organiskt material bestämdes för olika skikt till ca 30 cm djup
45 Resultat Mängd organiskt bundet kol (Mg/ha) Djup bearbetning 84.7 Reducerad bearbetning 82.7 Soil & Tillage Res., Etana m.fl. (1999)
46 Effekt av plöjningsfri odling på pesticidtransport Mätningar på minilysimetrar från två långliggande försök på Ultuna Hypotes: ökat läckage i reducerade system pga kontinuerliga makroporer
47
48 Koncentration av isoproturon i dräneringsvatten på Ultuna R (styv lera) och Säby (lättlera) Källa: Larsbo m.fl. Soil Tillage Res., in press
49 Koncentration av fosfor i dräneringsvatten 0,2 Totalfosfor 0,16 0,12 0,08 0,04 0 Plöjning Direktsådd
50 Markens kvalité på lång sikt Risken för alvpackning?
51 Sammanfattning (svenska förhållanden) Minskad bearbetning Avkastning (0) Energiåtgång + Markens framtida kvalité + Bekämpningmedelsanvändning - Kolinlagring (0) Kväveutlakning + Fosforutlakning (+) Bekämpningsmedelsutlakning (-) Ekonomi? +=positiv effekt -=negativ effekt
52 Vart är vi på väg? Styrs framförallt av Politiska beslut Konsumenternas preferenser Ekonomiska förutsättningar Forskningen? Bearbetningsintensitet Direktsådd GM-grödor? Plöjningsfri odling Ekologiskt jordbruk
53 Fördelar och nackdelar med mark som ej plöjts Fördelar Minskad avdunstning, skorpbildning och igenslamning. God ledningsförmåga i packad jord under torra förhållanden Hög biologisk aktivitet (ex. daggmaskar) Ökad genomsläpplighet i gamla plogsulan Nackdelar Långsam upptorkning, lägre marktemperatur, växtpatogener i halm, såtekniska problem Ev. låg genomsläpplighet i packad jord Försämrad rotutveckling i matjorden Ökad ogräsförekomst
54 Relativskörd i försök med plöjningsfri odling (plöjning=100) Gröda Försöksår Rel. skörd Vårvete Korn Höstvete Vårraps Havre Höstraps Sockerbetor Potatis Ärter 15 90
55 Skörderesultat höstvete med olika förfrukter (foregående afgröde), Förfrukt Skördeår Plöjningsfritt (plöjt=100) Samtliga Korn Höstvete Vårvete 3 93 Havre Oljeväxter Ärter Andra grödor 17 97
56 Skörderesultat direktsådd, olika grödor, Gröda Rel, skörd Skördeår (plöjning= 100) Korn Höstvete Vårvete Havre Oljeväxter Ärter 64 5
57 Skörderesultat direktsådd höstvete efter olika förfrukter, Förfrukt Rel, skörd Skördeår Standard- (plöjning= 100) avvikelse Alla Höstvete Korn Havre Oljeväxter Ärter
58 Något om markfysikaliska skillnader plöjt-plöjningsfritt -direktsådd
59 Exempel från en serie: R2-4140, Ultuna, lättlera, startat 2006 Plöjning Grund plöjning Kultivator grunt (5-10 cm) Kultivator djupt (15-20 cm) Carrier (tallrik) 5 cm Direktsådd
60 Mätning Ultuna 2010
61 Skördetrend i långliggande försök R på Lönnstorp B=plöjning ibland, C=aldrig plöjning (jordart:lättlera)
Jordbearbetning till våroljeväxter Johan Arvidsson, SLU
Jordbearbetning till våroljeväxter Johan Arvidsson, SLU Två delar: Etablering (sådd och såbäddsberedning) Våroljeväxter i plöjningsfri odling Den ideala såbädden Vad krävs av såbädden för att klara torra
Läs merEffekter av packning på avkastning
Innehåll Effekter av packning på avkastning Johan Arvidsson, SLU Packning i ett plöjt system 1. Ettåriga effekter 2. Effekter i matjorden som finns kvar efter plöjning 3. Effekter av packning i alven.
Läs merPlöjningsfritt till sockerbetor går det?
62 Plöjningsfritt till sockerbetor går det? Tallrikskultivator vid körning på Charlottenlunds gård, som tillämpar plöjningsfri odling till sockerbetor. Plöjningsfri odling har gradvis ökat i Sverige, och
Läs merEtablering och luckringsbehov för höstraps resultat från 2009
Etablering och luckringsbehov för höstraps resultat från 2009 Johan Arvidsson och Anders Månsson, inst. för mark och miljö, SLU I försök under 2009 har olika typer av etableringsmetoder för höstraps jämförts,
Läs merEtablering och markstruktur till höstoljeväxter. Johan Arvidsson m.fl., inst. för mark och miljö, SLU
Etablering och markstruktur till höstoljeväxter Johan Arvidsson m.fl., inst. för mark och miljö, SLU Frågor vi speciellt ville besvara var bl.a.: Är höstraps mer packningskänsligt än övriga grödor? Hur
Läs merVad tål marken? Hur påverkas mark och gröda av tunga maskiner? Johan Arvidsson, SLU
Vad tål marken? Hur påverkas mark och gröda av tunga maskiner? Johan Arvidsson, SLU Packning vad är problemet?? Packning minskar den luftfyllda porositeten, dvs de största porerna Därmed minskar gastransport
Läs merEtableringsteknik, grunden i IPM Johan Arvidsson, SLU
Etableringsteknik, grunden i IPM Johan Arvidsson, SLU Lite gammalt och lite nytt 1.Krav på såbäddens utformning 2.Exempel höstvete och våroljeväxter 3.On-linemätning av såbäddsegenskaper och ny forskning
Läs meranses också generellt vara mer packningskänsliga än spannmål och skulle därmed också ha ett större luckringsbehov.
Etablering och luckringsbehov för höstraps resultat 2007-2010 Johan Arvidsson och Anders Månsson, inst. för mark och miljö, SLU E-post: johan.arvidsson@slu.se Sammanfattning I försök under 2007 till 2010
Läs merEtablering och luckringsbehov för höstraps resultat
Etablering och luckringsbehov för höstraps resultat 2007-2010 Jordbearbetning Johan Arvidsson och Anders Månsson, inst. för mark och miljö, SLU I försök under 2007 till 2010 har olika typer av etableringsmetoder
Läs merReducerad jordbearbetning, L Vad kan vi lära oss och vad är aktuellt inom jordbearbetningen? Marcus Willert, HIR Skåne
Reducerad jordbearbetning, L2-4048 Vad kan vi lära oss och vad är aktuellt inom jordbearbetningen? Marcus Willert, HIR Skåne L2-4048 Försök med reducerad jordbearbetning Start: 2004 Försöksplatser: Sandby
Läs merUnderlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne
Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne 1. Skapa bra dränering 2. Använd bra växtföljd Struktureffekter Växtskyddsproblem Sex viktiga åtgärder för hög skörd och
Läs merMarkpackning (12A) Namn Adress Postadress. Datum för besök: Sammanfattning. Produktion och jordartsfördelning. Markstrukturens goda cirkel
Sida 1(5) Namn Adress Postadress Markpackning (12A) Datum för besök: Sammanfattning Försök få din markägare på arrendemarken att bli intresserad av dränering. Han/hon kanske ska vara med på dräneringsrådgivningen?
Läs merVatten och aggregat nyckeln till säker uppkomst
Vatten och aggregat nyckeln till säker uppkomst En säker uppkomst i våroljeväxter förutsätter ett sådjup där det finns tillräckligt med växttillgängligt vatten och ett avdunstningsskydd av fina aggregat.
Läs merFörsök med reducerad bearbetning i Skåne och Halland.
Försök med reducerad bearbetning i Skåne och Halland. Slutrapport för projekt V733243. Johan Arvidsson, institutionen för mark och miljö, Box 714, 75 7 Uppsala. Inledning Intresset för reducerad bearbetning
Läs merJORDBEARBETNING. Jordbearbetningssystem
JORDBEARBETNING ssystem Lennart Johansson, Hushållningssällskapet Östergötland sfrågor har redan från starten av de regionala försöken rönt ett stort intresse i försökskommittén och bland lantbrukarna.
Läs merRAPPORTER FRÅN JORDBEARBETNINGSAVDELNINGEN
SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET UPPSALA INSTITUTIONEN FÖR MARKVETENSKAP RAPPORTER FRÅN JORDBEARBETNINGSAVDELNINGEN Swedish University of Agricultural Sciences, S-750 07 Uppsala Department of Soil Sciences
Läs merRAPPORTER FRÅN JORDBEARBETNINGEN
RAPPORTER FRÅN JORDBEARBETNINGEN Swedish University of Agricultural Sciences, S-750 07 Uppsala Department of Soil and Environment Nr 132 2015 Johan Arvidsson, redaktör Jordbearbetningens årsrapport 2014
Läs merRAPPORTER FRÅN JORDBEARBETNINGEN
RAPPORTER FRÅN JORDBEARBETNINGEN Swedish University of Agricultural Sciences, S-750 07 Uppsala Department of Soil and Environment Nr 120 Johan Arvidsson, redaktör Jordbearbetningens årsrapport 2010 2011
Läs merJORDBEARBETNINGENS ÅRSRAPPORT 2009
Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för mark och miljö Rapporter från jordbearbetningen Nr 116, 2010 JORDBEARBETNINGENS ÅRSRAPPORT 2009 Abstract RESULTS OF RESEARCH IN SOIL TILLAGE IN 2009 This
Läs merI. Optimal markstruktur för oljeväxtodling introduktion
I. Optimal markstruktur för oljeväxtodling introduktion Johan Arvidsson Under 2006 startades projektet Optimal markstruktur för oljeväxtodling. Det övergripande syftet var att studera oljeväxternas reaktion
Läs merRAPPORTER FRÅN JORDBEARBETNINGSAVDELNINGEN
SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET UPPSALA INSTITUTIONEN FÖR MARKVETENSKAP RAPPORTER FRÅN JORDBEARBETNINGSAVDELNINGEN Swedish University of Agricultural Sciences, S-75 7 Uppsala Department of Soil Sciences
Läs merOn-landplöjning på lerjord kan vi förbättra markstrukturen?
jordbearbetning On-landplöjning på lerjord kan vi förbättra markstrukturen? Maria Stenberg, Hushållningssällskapet Skaraborg, Skara, SLU, Institutionen för mark och miljö, Skara Mats Söderström, SLU, Institutionen
Läs merStora höstveteskördar - miljö och odlingssystem i samverkan. Göran Bergkvist Institutionen för växtproduktionsekologi
Stora höstveteskördar - miljö och odlingssystem i samverkan Göran Bergkvist Institutionen för växtproduktionsekologi Innehåll Växtföljdernas förändring över tiden Förfruktseffekter Höstvetets avkastning
Läs merSJV, Skövde, 17 jan Vall i växtföljden påverkan på markstruktur Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord
SJV, Skövde, 17 jan 2008 Vall i växtföljden påverkan på markstruktur Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord SJV, Skövde, 17 jan 2008 1. Odlingssystemet påverkar jorden - gröda och mark växelverkar 2. Fältförsök
Läs merRAPPORTER FRÅN JORDBEARBETNINGEN
RAPPORTER FRÅN JORDBEARBETNINGEN Swedish University of Agricultural Sciences, S-750 07 Uppsala Department of Soil and Environment Nr 128 2014 Johan Arvidsson, redaktör Jordbearbetningens årsrapport 2013
Läs merFosfor och kväveinteraktioner samt mulluppbyggnad i svenska långliggande försök
Fosfor och kväveinteraktioner samt mulluppbyggnad i svenska långliggande försök Thomas Kätterer, Holger Kirchmann, Gunnar Börjesson SLU, Inst. för Disposition Bördighet och gödsling Kväverespons i förhållande
Läs merRAPPORTER FRÅN JORDBEARBETNINGEN
RAPPORTER FRÅN JORDBEARBETNINGEN Swedish University of Agricultural Sciences, S-750 07 Uppsala Department of Soil and Environment Nr 127 2013 Johan Arvidsson, Ararso Etana, Tomas Rydberg Försök med plöjningsfri
Läs merRAPPORTER FRÅN JORDBEARBETNINGEN
RAPPORTER FRÅN JORDBEARBETNINGEN Swedish University of Agricultural Sciences, S-750 07 Uppsala Department of Soil and Environment Nr 125 2013 Johan Arvidsson, redaktör Jordbearbetningens årsrapport 2012
Läs merJORDBEARBETNING. Jordbearbetningsstrategier, L Jordbearbetning. Olika jordbearbetningsstrategier och etableringsmetoder
JORDBEARBETNING sstrategier, L2-4049 Lennart Johanson, Hushållningssällskapet Östergötland Bengt Liljedahl, Väderstadverken Olika jordbearbetningsstrategier och etableringsmetoder har diskuterats under
Läs merRAPPORTER FRÅN JORDBEARBETNINGSAVDELNINGEN
SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET UPPSALA INSTITUTIONEN FÖR MARKVETENSKAP RAPPORTER FRÅN JORDBEARBETNINGSAVDELNINGEN Swedish University of Agricultural Sciences, S-750 07 Uppsala Department of Soil Sciences
Läs merJordbearbetning ur ett Östgöta perspektiv, exempel i praktiken. Johan Oscarsson Hushållningssällskapet Östergötland
Jordbearbetning ur ett Östgöta perspektiv, exempel i praktiken Johan Oscarsson Hushållningssällskapet Östergötland Program Teori Rapsetablering i Östergötland Direktsådd i Östergötland Stödet för minskat
Läs merVäxtföljder Logården. Konventionellt Ekologiskt Integrerat. Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem
Erfarenheter av 2 års integrerad odling på Logården Brunnby 211-1-18 Björn Roland Hushållningssällskapet Skaraborg Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem Projektet startade 1991,
Läs merEffekter av bearbetningsdjup i plöjningsfri odling Effects of tillage depth in ploughless tillage
Effekter av bearbetningsdjup i plöjningsfri odling Effects of tillage depth in ploughless tillage Fredrik Sörensson Magisteruppsats i markvetenskap Agronomprogrammet inriktning mark/växt Examensarbeten,
Läs merVäxtskyddsrådet nytt uppdrag, nya möjligheter
Växtskyddsrådet nytt uppdrag, nya möjligheter 2017-2019 Deltagare & möten Jordbruksverket - ansvariga Kemikalieinspektionen Naturvårdsverket Havs- och vattenmyndigheten Livsmedelsverket Sveriges Lantbruksuniversitet
Läs merJordbearbetningsstrategier
jordbearbetning Jordbearbetningsstrategier Lennart Johanson, Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Bengt Liljedahl, Väderstad-Verken AB Långsiktiga jordbearbetningsstrategier har diskuterats under
Läs merReducerad jordbearbetning på rätt sätt en vinst för miljön!
Reducerad jordbearbetning på rätt sätt en vinst för miljön! Ett lyckat resultat av reducerad jordbearbetning kräver kunskap och intresse hos lantbrukaren. För att nå en hög miljönytta bör skörden inte
Läs merDRAGKRAFTSBEHOV OCH SÖNDERDELNING FÖR PLOG, KULTIVATOR OCH TALLRIKSREDSKAP VID OLIKA MARKVATTENHALTER
DRAGKRAFTSBEHOV OCH SÖNDERDELNING FÖR PLOG, KULTIVATOR OCH TALLRIKSREDSKAP VID OLIKA MARKVATTENHALTER Johan Arvidsson, Karin Gustafsson och Thomas Keller Institutionen för markvetenskap, SLU, Box 714,
Läs merJORDBEARBETNINGSAVDELNINGENS ÅRSRAPPORT 2000
Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för markvetenskap Avdelningen för jordbearbetning Rapporter från j ordbearbetningsavdelningen. Nr 101,2001 ISSN 0348-0976 ISRN SLU-JB-R--lOI--SE Johan Arvidsson,
Läs merLER MJ MO SA GR MH PH 2.0 lit.butisan Top MATJ lit.focus Ultra ALV
SLU,jordbearbetning Försöksstationen Alnarp PLAN: R2-4141 Markstruktur för optimal oljeväxtodling Lönnstorp, Lomma ADB-NR: 02K071 LÄN-FNR: MX-201-2007 GRÖDA: Höstraps SORT: PR 46W31 NPK 20-4-8 2007-08-27
Läs merMull och kol och liv i marken. FramtidsOdling
Mull och kol och liv i marken FramtidsOdling Grödan: 10 ton ts 4500 kg C ovan jord Rötter o rotzon 1500 kg C (mkt grödberoende Matjord 1,5%C 45 ton C Alv, inte onormalt med 20 ton C Mullhalt = kolhalt
Läs merJordkvalitet - utfordringer med jordstruktur i potetproduksjonen. Agr. Anna Bjuréus
Jordkvalitet - utfordringer med jordstruktur i potetproduksjonen Agr. Anna Bjuréus Utmaningar i växtodlingen Klimatförändringar Mer regn höst-vår Skyfall oftare Färre år med tjäle Eftersatt dränering Täckdikning
Läs merTidpunkt för spridning av strörika gödselslag effekt på växtnäringsutnyttjande, avkastning och markpackning (Dnr /01) -
ilaga 1: Slutrapport Tidpunkt för spridning av strörika gödselslag effekt på växtnäringsutnyttjande, avkastning och markpackning (nr 25-5344/1) - rarso Etana (SLU) & Eva Salomon (JTI) 2 FÖROR Stallgödsel
Läs merDragkraftsbehov och maskinkostnad för olika redskap och bearbetningssystem
Dragkraftsbehov och maskinkostnad för olika redskap och bearbetningssystem Johan Arvidsson, Olov Hillerström, Thomas Keller, Marcus Magnusson, Daniel Eriksson I. Bakgrund Denna rapport innehåller en slutredovisning
Läs merRAPPORTER FRAN JORDBEARBETNINGSAVDELNINGEN
SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET UPPSALA INSTITUTIONEN FÖR MARKVETENSKAP RAPPORTER FRAN JORDBEARBETNINGSAVDELNINGEN Swedish University of Agricuiturai Sciences, S.750 07 Uppsala Department of Soil Sciences
Läs merSammanfattning. Inledning
Slamspridning på åkermark Sammanfattande resultat från 27 års fältstudier Av Per-Göran Andersson Hushållningssällskapet Malmöhus, Borgeby Slottsväg 11, 237 91 Bjärred E-post: per-goran.andersson@hush.se
Läs merPlus och minus med strukturkalkning, Uddevalla 11 jan Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord
Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord Avkastning Aggregatstabilitet Preduktion Markbiologi Patogener Växtnäring Markkemi Dragkraft Upptorkning H + H + Na + Na + H + H + + Ca(OH) 2 Ca 2+ Ca 2+ 110 108 4T,
Läs merSmart Tillage. Marcus Willert. HIR Skåne. Alnarp
Smart Tillage Marcus Willert HIR Skåne Alnarp 2018-01-24 Smart? Synonymer: Skicklig, klok, flexibelt, driven, fiffig, listig Osmart: Dum, ointelligent, trögfattad, korkad Smart tillage: Flexibel Situations-
Läs mer- info nr Välkommen till det första numret av rj-info!
- info nr 1 2009 Välkommen till det första numret av rj-info! Rj-info kommer att skickas i första hand till de som är medlemmar eller har anmält intresse för att bli medlemmar i intressentgruppen för reducerad
Läs merJordbruksproduktionens behov av bestående dränering
Jordbruksproduktionens behov av bestående dränering Ingrid idwesström Jordbruksproduktionens behov av bestående dränering Faktorer som påverkar dräneringsbehovet Effekter av dränering gpå skörden Dräneringssituationen
Läs merKväveeffektiv jordbearbetning resultat av 10 års forskning, Uddevallakonferensen, januari 2015 Åsa Myrbeck
Kväveeffektiv jordbearbetning resultat av 10 års forskning, Uddevallakonferensen, 15-16 januari 2015 Åsa Myrbeck Syfte Att öka kunskapen om olika jordbearbetningsåtgärders påverkan på mineralkvävedynamiken
Läs merÖkning av kväveupptaget även i nollrutorna
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland, vecka 23, 2015: Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna Den här veckan är det flera fält som har ett högre upptag i nollrutorna jämfört med tidigare veckor.
Läs merMarken som växtplats utnyttjar vi potentialen för hög skörd?
Marken som växtplats utnyttjar vi potentialen för hög skörd? Kerstin Berglund, SLU, Uppsala Seminarium Odling i Balans, Nässjö20100120 Marken som växtplats- utnyttjar vi potentialen för hög skörd? Tisdagen
Läs merGynna markstrukturen för bra odlingsförutsättningar i vått och torrt!
Gynna markstrukturen för bra odlingsförutsättningar i vått och torrt! Släppa igenom vatten Inte slamma Växtnäringsförsörjning Lågt dragkraftsmotstånd Stabilitet Egenskaper hos en drömjord Vattenförsörjning
Läs merSkräppa - ett växande problem i ekologisk odling
Skräppa - ett växande problem i ekologisk odling Per-Anders Andersson Hushållningssällskapet, Huskvarnavägen 97B, 554 66 Jönköping E-post: Per-Anders.Andersson@hush.se Slutrapport från försöksserien L5-280.
Läs merFoto: Per-Erik Larsson. Mekaniskt Vallbrott
Foto: Per-Erik Larsson Mekaniskt Vallbrott Jordbruksinformation 1 2014 Mekaniskt vallbrott på rätt sätt Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland För att få ut maximal nytta av vallen är vallbrottet
Läs merMål och syfte. Variabler
Innehållsförteckning Mål och syfte 1 Variabler 1 Sammanfattning 2 Första mätomgången (Fält 1-30) 2 Andra mätomgången (Fält 1-5) 3 (Fält 6-10) 4 (Fält 11-15) 4 (Fält 16-20) 5 (Fält 21-25) 6 Tredje mätomgången
Läs merTäckdikning en viktig och lönsam investering
Täckdikning en viktig och lönsam investering Jordbrukaredag 2013 Zivko Rasic Simon Månsson Varför dränera åkrarna? Dåliga brukningsförhållanden TID Ojämn upptorkning, surhålorna torkas upp senare Sämre
Läs merRäkna med vallen i växtföljden
Räkna med vallen i växtföljden av Göran Bergkvist (SLU), Håkan Rosenqvist och Pernilla Tidåker (JTI) Lanna (R4 1103 2). Effekt av vall i växtföljd Foto: Göran Bergkvist Övergripande syfte med projekt Räkna
Läs merKväve-efterverkan i höstvete efter höstraps. Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara
Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara Introduktion Positiva effekter: ökad skördepotential och mer kväve tillgängligt
Läs merMellangrödor före sockerbetor. Frågeställningar - sockerbetor. - Etablering. Etableringsförsök 2005
1 Mellangrödor före sockerbetor Åsa Olsson Robert Olsson Frågeställningar - sockerbetor - Etablering - Biologisk sanering - Jordburna svampar - Betcystnematoder - Kväveeffekter - Skördeeffekt i kommande
Läs merOnlandplöjning på lerjord kan vi förbättra markstrukturen?
Onlandplöjning på lerjord kan vi förbättra markstrukturen? HS Skaraborg rapport nr 2/10 Maria Stenberg, Mats Söderström och Ingemar Gruvaeus 1 On-landplöjning på lerjord kan vi förbättra markstrukturen?
Läs merRAPPORTER FRÅN JORDBEARBETNINGSAVDELNINGEN
SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET UPPSALA INSTITUTIONEN FÖR MARKVETENSKAP RAPPORTER FRÅN JORDBEARBETNINGSAVDELNINGEN Swedish University of Agricultural Sciences, 8-750 07 Uppsala. Department of Soil Sciences,
Läs merStrip till för täta radavstånd
Spirit C StripDrill Strip till för täta radavstånd Spirit C StripDrill är en unik, kompakt och integrerad strip-till-lösning för att så spannmål, raps och baljväxter i farter upp till 15 km/tim. Väderstad
Läs merJORDBEARBETNINGSA VDELNINGENS
Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för markvetenskap A vdelningen för jordbearbetning Rapporter från jordbearbetningsavdelningen. Nr 88, 1995 ISSN 0348-0976 ISRN SLU-JB-R--88--SE Johan Arvidsson,
Läs merDe skånska odlingssystemförsöken
De skånska odlingssystemförsöken Workshop Alnarp 10 mars 2016 Syfte med de skånska odlingssystemförsökens fjärde växtföljdsomlopp Syftet med det fjärde växtföljdsomloppet i detta projekt har varit att
Läs merVallens klimatpåverkan. Pernilla Tidåker, JTI
Vallens klimatpåverkan Pernilla Tidåker, JTI Vallen påverkar klimatet på många sätt Vad bidrar till vallens klimatpåverkan? Hur kan klimatavtrycket reduceras? På vilka olika sätt kan vall motverka växtodlingens
Läs merStrukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter.
Strukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter. Undersökningen är finansierad med hjälp av KULM-medel inom det svenska miljöprogrammet för jordbruk och bekostas gemensamt
Läs merArbetssätt. Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB
Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Arbetssätt Ogräsharvning jobbar med jordtäckning: - torr finbrukad jord ska finnas
Läs merStyrkor och svagheter med strukturkalkning, Växjö möte 6 dec Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord
Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord Avkastning Aggregatstabilitet Preduktion Markbiologi Patogener Markkemi Växtnäring Danisco, SBU Skåneförsöken NBR SLU Lunds Univ. LOVA SJV SLF H + H + Na + Na + H +
Läs merTips och Råd. för reducerad bearbetning
Tips och Råd för reducerad bearbetning Reducerad bearbetning kan föra med sig mycket gott för både jord och plånbok. Men det finns fallgropar på vägen. Växtföljden är en sådan. För den som vill satsa finns
Läs merFörsöksåret Erik Ekre, Hushållningssällskapet Halland Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Skåne
Försöksåret 2016 Erik Ekre, Hushållningssällskapet Halland Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Skåne Antal försök i södra jordbruksdistriktet 1997 till 2016 1200 1000 Antal försök 800 600 400 200 0
Läs merTidningsrubriker 2010. GRÖDAN kräver VATTEN. Tidningsrubriker 2007. Tidningsrubriker 2008. Tidningsrubriker 2008. i lagom mängd
Mycket nederbörd 2012 Marken och vattnet Kerstin Berglund, SLU, Uppsala GRÖDAN kräver VATTEN ATL, 2008 i lagom mängd Tidningsrubriker 2007 Tidningsrubriker 2008 2007-07-05 Lantbrukare hotas av kostsam
Läs merUtnyttja restkvävet i marken
Till hemsidan Prenumerera Utnyttja restkvävet i marken Mineralkväveanalyser visar att det finns mycket kväve kvar i matjorden på många platser. Har du gödslat för en högre skörd än vad du kommer att få,
Läs merPraktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping
Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Gödsla rätt med fosfor Gödsla efter grödans behov och markens fosforinnehåll Fem frågor:
Läs merGRÖDA: Höstraps GÖDSLING DATUM MÄNGD SORT: Beluga AXAN SÅTT DEN: KG/HA: FÖRFRUKT: Vårkorn
Försökvärd: Försöksstationen Alnarp PLAN: R2-4141-A Markstruktur för optimal oljeväxtodling Lönnstorp, Lomma ADB-NR: 02L060 LÄN-FNR: MX-210-2008 GRÖDA: Höstraps GÖDSLING DATUM MÄNGD SORT: Beluga AXAN 2008-09-02
Läs merNationell forskning om kolinlagring i mark. Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet
Nationell forskning om kolinlagring i mark Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet C% i marken 2,4 2,5 2,6 2,7 Kol % i marken 30% 40% 50% Andel vall Rel. ökning vallareal C% i marken 2015 2 3 4 Kol
Läs merFörsök med radhackningsteknik och radavstånd. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB
Försök med radhackningsteknik och radavstånd Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB per.stahl@hush.se Försök med radhackning 2006-2010 Fastliggande försök med tre radavstånd Följer gårdens
Läs merFasta körspår skördepotential och effekt på markstruktur Lena Holm 1, Ararso Etana 2, Johan Arvidsson 2, Louice Lejon, Marie Andersson
SLF-projekt H1233176 Fasta körspår skördepotential och effekt på markstruktur Lena Holm 1, Ararso Etana 2, Johan Arvidsson 2, Louice Lejon, Marie Andersson 1 Institutionen för biosystem och teknologi,
Läs merDe viktigaste åtgärderna inom jordbruket och deras effekt. Barbro Ulén, SLU
De viktigaste åtgärderna inom jordbruket och deras effekt Barbro Ulén, SLU Växtnäringshushållning och växtnäring i balans Källa Steineck m fl 2000 SLU Kontakt Gödslade arealer (%) P Markbalans 50 44 Fosforbalans
Läs merFortsatt varmt och torrt ger snabb utveckling men lägre upptag
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 21, 2018 Fortsatt varmt och torrt ger snabb utveckling men lägre upptag Vi har haft ytterligare en vecka med höga temperaturer. Det har inte varit någon
Läs merSammanfattning ekoförsöken 2018, 17 försök 4 kasserad
2018 blev spannmålsskörden totalt i hela riket 55 % av skörden år 2017. Den totala spannmålsskörden minskade från 5,9 miljoner ton till 3,2 miljoner ton Sammanfattning ekoförsöken 2018, 17 försök 4 kasserad
Läs merVarmt väder har satt fart på kväveupptaget
Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 21 217: Varmt väder har satt fart på kväveupptaget Omslaget till varmare väder har påskyndat grödans upptag. I fält som enbart fått mineralgödsel visar mätningen
Läs merSwedish University of Agricultural Sciences, S Uppsala Department of Soil and Environment
Swedish University of Agricultural Sciences, S-75 7 Uppsala Department of Soil and Environment 218 Ararso Etana UNDERSÖKNING AV MARKPACKNING 217-årsredovisning för delprogram markpackning Markpackning
Läs merSveriges Frö- och Oljeväxtodlare. Försök- och utvecklingsprojekt är basen i verksamheten
Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare Försök- och utvecklingsprojekt är basen i verksamheten Vad händer med skördarna? Höstvete + 0,2 % Råg + 1,0 % Korn + 0,7 % Havre + 0,3 % Höstraps + 1,7 % Vårraps - 0,2
Läs merStudier av risker för jord- och fosforförluster i långliggande jordbearbetningsförsök SAMMANFATTNING
Studier av risker för jord- och fosforförluster i långliggande jordbearbetningsförsök (Slutrapport för projekt 4484) (Ararso Etana, Tomas Rydberg & Johan Arvidsson) SAMMANFATTNING I Sverige har jorderosion
Läs merOgrässanering lämpliga tidpunkter Anneli Lundkvist, SLU
Ogrässanering lämpliga tidpunkter Anneli Lundkvist, SLU Marknad och markförbättring Skövde 15 oktober 2014 Ogrässanering Förebyggande metoder: Konkurrens från gröda Växtföljd Jordbearbetning och sådd Dränering
Läs merLärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården. Skaraborg Rapport 2_2015 Björn Roland
Lärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården Skaraborg Rapport 2_215 Björn Roland Lärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården Bakgrund På Hushållningssällskapet Skaraborgs försöksgård Logården,
Läs merFörsök med olika såbäddsberedning och sådd till våroljeväxter
Försök med olika såbäddsberedning och sådd till våroljeväxter Johan Arvidsson, Marcus Pedersen Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Oljeväxtfröet måste sås grunt pga dess låga innehåll av reservnäring.
Läs merÅtgärder för att hindra ytvattenerosion. - En bilddokumentation av HIR Malmöhus
Åtgärder för att hindra ytvattenerosion - En bilddokumentation av HIR Malmöhus Förord Denna skrift är en bilddokumentation över ytvattenerosion som lokalt kan ge stora problem i odlingen och även ge förluster
Läs merRAPPORTER FRÅN JORDBEARBETNINGEN
RAPPORTER FRÅN JORDBEARBETNINGEN Swedish University of Agricultural Sciences, S-750 07 Uppsala Department of Soil and Environment Nr 135 2016 Åsa Myrbeck, redaktör Jordbearbetningens årsrapport 2015 INLEDNING
Läs merVERA-grundkurs Del 3 Gödslingsplan och utlakning
VERA-grundkurs Del 3 Gödslingsplan och utlakning 2016 Syfte och mål Syftet för denna del av kursen: Du behärskar gödslingsplans- och utlakningsberäkningarna i VERA oavsett gröda. Mål med kursen är att
Läs merUTVÄRDERING AV EFFEKTER PÅ FOSFORLÄCKAGE Barbro Ulén och Annika Svanbäck, SLU
UTVÄRDERING AV EFFEKTER PÅ FOSFORLÄCKAGE Barbro Ulén och Annika Svanbäck, SLU Avrinning från åkermark - Stor variationer under året och mellan åren Exempel från året 2011/2012 (juli/juni) Q (mm tim -1
Läs merMekanisk ogräsbekämpning. Per Ståhl Hushållningssällskapet Vreta Kloster.
Mekanisk ogräsbekämpning Per Ståhl Hushållningssällskapet Vreta Kloster Mekanisk ogräsbekämpning Åtgärder i växande gröda Radhackning Ogräsharvning Övriga åtgärder Åtgärder före sådd Stubbearbetning, plöjning
Läs merSå påverkas mullhalten och daggmaskarna av odlingsåtgärderna. Vreta Kluster, , Jens Blomquist
Så påverkas mullhalten och daggmaskarna av odlingsåtgärderna Vreta Kluster, 2018-02-12, Jens Blomquist Mull och mask, Vreta Kluster, 2018-02-12 1. Introduktion bakgrund 2. Mullhalt odlingsåtgärder & effekter
Läs mer20 upp och 20 ned. På jakt efter 450 ton
20 upp och 20 ned 20-20 På jakt efter 450 ton Ett god etablering av oljeväxter innebär Rätt bearbetning Plöjning Plöjningsfritt Spara vatten Spara vatten Spara vatten Så när du vet att det kommer att gro
Läs merLåg mineralisering men fortsatt upptag i fält
Till hemsidan Prenumerera : Låg mineralisering men fortsatt upptag i fält Utvecklingen har gått relativt fort denna vecka och utvecklingsstadierna i fälten varierar mellan DC 43-59. Trots det varmare vädret
Läs merSveriges Frö- och Oljeväxtodlare. Försök- och utvecklingsprojekt är basen i verksamheten
Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare Försök- och utvecklingsprojekt är basen i verksamheten SFO organiserar odlingsutveckling 2015/2016 53 höstrapsförsök 20 vårrapsförsök 6 linförsök 7 vallfröförsök Oljeväxter
Läs merLångsiktiga effekter av organiska gödselmedel
Långsiktiga effekter av organiska gödselmedel Thomas Kätterer Inst. för Disposition Mullens betydelse för bördigheten Nedbrytning och humifiering av organiskt material Mullbalansens beroende av växtföljder,
Läs merSvalt väder och lågt upptag senaste veckan
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 20, 2017 Svalt väder och lågt upptag senaste veckan Återigen har vi haft en vecka med lägre temperaturer än normalt för årstiden och i stort sett ingen
Läs mer