De viktigaste åtgärderna inom jordbruket och deras effekt. Barbro Ulén, SLU

Transkript

1 De viktigaste åtgärderna inom jordbruket och deras effekt Barbro Ulén, SLU

2 Växtnäringshushållning och växtnäring i balans Källa Steineck m fl 2000 SLU Kontakt

3 Gödslade arealer (%) P Markbalans Fosforbalans markytan (hela Sveriges åkerareal) < >60 Gödsling P kg ha -1 år < Djurtäthet (LIU ha -1 ) >1.0 (Djodjic & Kyllmar, 2011) (SCB Statistik 2011)

4 En växtodlingsgård sockerbetsdistriktet S Skåne Samma växtföljd under 40 år Den är typisk för dess avrinningsområde Grödans andel över tid och rum Enskilt fält Området Höstvete Sockerbetor Vårvete Vårkorn Höstoljeväxter 6 9 Ärt och annan avbrottsgröda 5 8 Ulén m fl 2014

5 Ett fält i sockerbetsdistriktet Böljande landskap texturklass loam sand/mjäla/ler ung 40/40/20 Fosforstatus: P-AL-talet 8 Inga djur - enbart mineralgödsel

6 Ett närliggande långliggande bördighetsförsök (Fjärdingslöv) har indikerat god bördighet för fosfor 1995/1998 Fjärdingslöv Fältet och området Lera (%) Mjäla (%) Sand (%) Organiskt kol ph Loamy sand/resp. loam båda med inslag av kalk Källa Kirchman m fl, Svensson O

7 Sockerbetor P-AL (mg 100 g jord -1 ) God relativ skörd i förhållande till P-AL talet Relativ skörd Höstvete P-AL (mg 100 g -1 ) Relativ skörd Vårvete P-AL (mg 100 g -1 ) Relativ skörd Oljeväxter baserad på Edhe 2012

8 Ackumulerade markbalans 40 år TotP (kg ha -1 ) FOSFOR TotN (kg ha -1 ) KVÄVE P Remov N Removed N Fertilisation 600 P Fertilisation År Fosforbalansen är negativ Mer och mer bortförsel jämfört med tillförseln Fosforgödslingen har minskat något Fosforbalansen har framför allt minskat genom högre höstveteskördar och större bortförsel Kvävegödslingen har ökat något men anpassats efter grödorna

9 TotP (mg L -1 ) Årlig flödesvägd koncentration av fosfor från fältet Foton Göran Johansson Statistiskt säker minskning av läckaget av fosforn % 38 år TOTN (mg L -1 ) Årlig flödesvägd koncentration av Kväve fältet Statistikst säker minskning av läckaget av kväve -23% 38 år Ulén m fl 2014

10 Markkartering av fältet och området Matjord Fält 2M Fält 2M Området År Lera (%) Organiskt material (%) ph-värde P-AL (mg 100g -1 ) Området Ännu större variation Hästhagar

11 Valet av gröda och marktäckning under vinterhalvåret har haft mindre betydelse för fosfor än för kväve Medel värden Varje gröda har odlats ung. 8 år Medel Gröda Avrinning (mm år -1 ) TotP (kg ha år -1 ) Höstvete Sockerbetor Vårvete Vårkorn Höstoljeväxter

12 Tänkbar åtgärd - precisionsgödsling av fältet Hög Skörd Låg >10 0 kg/ha >105% <80% <6 >25 kg/ha Förväntad relativ skörd Fosfortal Källa Söderström m fl SLU Gödslingsbehov

13 Risk för fosforläckage från matjorden baserat på regnsimulering i laboratoriet Odlingssystem med djur stallgödsel i fält Odlingssystem utan djur stallgödsel i fält Ju högre fosfortal i matjorden ju större risk för fosforläckage Sambandet (lutningen) var olika för olika jordar Från: Svanbäck m.fl. Nutr Cycl Agroecosyst (2013) 96:

14 Jordarna representerar olika lerhalt och andra egenskaper Plats Textur ph Lerhalt Organiskt C (%) (%) Klostergården silty clay loam Bjertorp silty clay loam Fjärdingslöv sandy loam Ekebo loam Högåsa loamy sand Matjordsprover (0-20 cm) från P-nivå A. Från Börling et al. (2001)

15 Fosforläckage från matjorden efter stallgödsling Ökning läckage löst P (mg/l) P-AL (mg/100g) Fjärd. Ekebo Bjertorp Högåsa Klosterg. Photo: Paul Andersson Risken för fosforläckaget från matjorden ökade efter stallgödsling av jordarna, I dessa tre jordar var ökningen i fosforläckage efter stallgödsling större ju högre P-AL-tal Gödsla enligt P-AL! även vid stallgödselspridning Från: Svanbäck m.fl. Nutr Cycl Agroecosyst (2013) 96:

16 Kväve - tydliga minskningar i västra Sverige Källa: Fölster, Kyllmar Sonesten Havet 2012

17 Fånggrödor fungerar bra för kväve på lättjordar vanligen inte för fosfor spec inte lerjordar Anpassad plöjning fungerar bra för kväve på lättjordar inte alltid för fosfor spec. inte lerjordar Kultiverad Direktsådd Plöjd Vitsenap som mellangröda i Polen (foto: L. Zimny) Källa Åsa Myrbeck SLU

18 Rutförsök vid Oxelby, Bornsjön Styv lera, lerhalt 60% Separat dränerade rutor Fyra rutor per behandling Kontinuerlig flödesproportionell provtagning Resultat från 6 års mätningar Svanbäck m fl (2014) Agriculture, Ecosystems and Environment 184:

19 A B C D E F G Behandling Plöjning, radmyllning P Plöjning, ingen P-gödsel Plöjning, strukturkalkning, radmyllning P Grund bearbetning, radmyllning P Grund bearbetning, bredspridning P Ogödslad vall Anpassad växtföljd Ingen statistiskt säker minskning av kväveläckaget Tendens till högre fosforläckage vid grund kultivering (D/E) i stället för plöjning på hösten Foto: Åsa Kuhlau

20 A B C D E F G Behandling Plöjning, radmyllning P Plöjning, ingen P-gödsel Plöjning, strukturkalkning, radmyllning P Grund bearbetning, radmyllning P Grund bearbetning, bredspridning P Ogödslad vall Anpassad växtföljd Signifikant minskning i läckage av partikelbunden fosfor efter strukturkalkning 39-44% lägre jämfört med konventionellt led utan strukturkalkning (A/B)

21 Bekämpningsmedel i dräneringsvattnet Medelkoncentration av bekämpningsmedlet glyfosat löst och partikelbunden form (µg L -1 ) under perioden 22 Sept.-15 Nov 2010 Löst glyfosat Partikelbunden glyfosat Total glyfosat Plöjt 0,4 0,6 1,1 Grund bearbetning 1,0 1,7 2,8 Strukturkalkad 0,5 0,4** 0,9 ** Signifikant lägre vid strukturkalkning jämfört med grund bearbetning Baserat på Ulén m fl 2012 Acta Agric. Scand B 62 Suppl

22 Effekter på skörd Relativ skörd: År Gröda Plöjt, radmyllat P Plöjt, ingen P Plöjt, radmyllat P, strukturkalkat 2007 Höstvete Vårkorn Vårkorn Havre Ärt Vårkorn Medel: Högre skörd från strukturkalkade rutor under de första två åren Svanbäck m fl (2014) Agriculture, Ecosystems and Environment 184:

23 Återfyllnad med kalk vid täckdikning Principbild för kalkfilterdike Källa Landsbygdscentralen Finland Iordningsställande av kalkfilterdike Västmanland Foto Barbro Ulén

24 Kombination av dikning, kalkfilterdike och strukturkalkning

25 FOSFORDAMMAR VID HOT SPOTS Foto Pia Kynkäänniemi

26 Rastgårdar för häst som sluttar mot en sjö Markparameter mark Oftast använda Rastfålla Åker Fosforkarta med P-AL värde mg/100 g P-AL (mg/100g) 17 9 Fosformättnad (%) 10 5 Organiskt kol (%) 4 3 Baserat på Parvage m fl (2011)

27 Fosfordammen Bergaholm Vegetation area (0.3 m) FP out Pond (1.0 m) FP in Kynkäänniemi m fl 2013

28 Övre delen av fosfordammen Foto Barbro Ulén)

29 Fosfordammen Bergaholm 17 Baserat på Kynkäänniemi m fl 2013 Journal of Environmental Quality