Välkommen att delta i LOVA-ansökan!
|
|
- Britt Vikström
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Välkommen att delta i LOVA-ansökan! Eskilstuna kommun har drivit ett projekt för förbättrad vattenkvalitet i Tandlaåns avrinningsområde, i samverkan med lokala lantbrukare. Resultatet blev att kommunen samordnar ansökan om LOVA-bidrag under 2010 för de lantbrukare i området som är intresserade. Du som lantbrukare slipper därigenom mycket förarbete och administration kring ansökan och kring åtgärder. LOVA betyder lokala vattenvårdsåtgärder. Syftet med stödet är att minska läckaget av kväve och fosfor till Östersjön. Stöd ges med upp till 50 % av anläggningskostnaden. Det innebär att du finansierar resten, till exempel med olika miljöstöd. Egen arbetstid (upp till 200 kr/tim) och maskinkostnad är stödberättigat. LOVA kan ges till åtgärder som o Är kostnadseffektiva o Inte följer av lagkrav o Inte är påbörjade innan länsstyrelsen fattar beslut om bidrag Du kan välja att delta i följande åtgärder, som prioriterades vid studiecirklarna inom projektet: Markkartering Markkartering används för att kartlägga det specifika behovet av gödsling och kalkning på olika delar av en åker. Då kan gödslingen optimeras, vilket ger minskat läckage av näring och bättre hushållning med gödningsmedlen. Behovsanpassad kalkning leder till bättre utnyttjande av näringsämnen vilket gör att gödslingen kan minskas. Strukturkalkning Strukturkalkning innebär att bruka ned bränd och släckt kalk i jorden. Kalken förbättrar strukturen på lerjordar, vilket ökar infiltrationen och minskar risken för läckage av fosfor till vattendragen. Förbättrad markstruktur och gynnsammare ph-värde ökar också grödans upptag av växtnäringsämnen, vilket ger ökad effektivitet av insatta gödselmedel och förutsättning för högre skörd. Täckdikning Effektiv täckdikning innebär att vattnet infiltrerar genom marken. Därigenom minskar risken för ytavrinning och fosforförlust. Flera fördelar är ökad bärighet och ökade skördar. Fosforfällor En fosforfälla är en mindre damm som samlar upp fosfor från åkern. Partikelbunden fosfor sedimenterar i dammen och sedimentet kan återföras till åkern. Utökad kapacitet för lagring av stallgödsel Utökad kapacitet för lagring av stallgödsel ger möjlighet att sprida en större andel av stallgödseln på våren. Då minskar näringsförlusterna under vintern och gödseln används effektivare. Åtgärden riktar sig till dig med gris och nöt. Läs mer om de olika åtgärderna i bilagan på efterföljande sidor och ange vilka åtgärder du vill vara med och genomföra! 1
2 Ta chansen och utnyttja LOVA-bidraget för att minska miljöpåverkan från din gård och samtidigt öka markens bördighet. Var med i LOVA! Har du frågor kring ansökan eller om en specifik åtgärd? Kontakta David van Alphen de Veer på Hushållningssällskapet: Telefon: E-post: david.alphen@hush.se För att delta, skicka in dina uppgifter till oss senast 8 november! Miljöavdelningen Miljö- och räddningstjänstförvaltningen Eskilstuna kommun Eskilstuna Kommunens roll i LOVA Ansökan ska vara inne 30 november. Kommunen samordnar ansökan, fördelar bidraget och ansvarar för uppföljning. Kommunen gör årsrapporter och slutrapporter om genomförandet till länsstyrelsen. Dessa ligger till grund för utbetalningar av bidraget och sker enligt förordningen (2009: 381) om LOVA. Kommunen utvärderar projekten och sprider resultaten till andra intressenter. Rapportering, utvärdering och spridning av resultaten sker i samarbete mellan kommunen och dig. Din kontaktperson på kommunen är Anna Lindén, projektledare för Tandlaåprojektet. Telefon: E-post: anna.linden@eskilstuna.se Läs mer om Tandlaåprojektet på eskilstuna.se > miljö och hälsa 2
3 Bilaga: ansökningshandlingar och mer om åtgärderna Behovsanpassad fosforgödsling med hjälp av markkarta Markkartering är en förutsättning för att kunna gödsla fosfor behovsanpassat. Nedan följer en beräkning av hur mycket fosfor som kan sparas vid gödsling i fält genom att behovsanpassa gödslingen efter markkartan jämfört med en jämn spridning av gödselgivan. På platser där behovet är större än tidigare gödselgiva, antas därför att man lägger en högre fosforgiva, vilket på dessa områden kommer att resultera i en högre skörd och bättre utnyttjande av tillfört kväve. I beräkningen antas fosforvärdena vara normalfördelade mellan P-AL 0-20 vilket innebär klasserna I-V. Normal provtäthet är 1 prov per ha, enligt god markkarteringssed. Provernas position fastställs med en satellitmottagare (GPS). Därmed är det möjligt att följa upp markkarteringen med prover från samma position vid ett senare tillfälle. Markkarteringen presenteras på kartor. Finns ett växtodlingsprogram med kartfunktion på gården så levereras även en fil som går att importera i programmet. Samtliga värden kan även överföras till styrfiler vid användning av redskap som kan styras via styrfiler, såsom kalk- eller gödselspridare. Markkarteringen ska förutom att användas för att behovsanpassa fosforgivan även användas till att anpassa givor av kalk, kalium och stallgödsel. En markkartering innehållande ph, P- AL, K-AL och kalkbehov inklusive kartor och styrfiler för precisionsodling kostar 245 kr per ha, samt en grundavgift på kr per brukare. För beräkning av kalkbehov bestäms mulloch lerhalt med NIR i denna analys. Mängden fosfor som sparas genom att gödsla behovsanpassat är i medeltal 3 kg per ha och år. Tabell 1. Beräkning av reduktion av N- och P-behov och kostnad för markkartering Åtgärd Kostnad markkartering Beräknad livslängd Reduktion av gödslingsbehov (kg/ha) Ex: 100ha Kväve Fosfor Totalt Per år % Totalt Per år % markkartering 260 kr/ha 10 år 15 1,
4 LOVA-ansökan markkartering Jag är intresserad av att markkartera ha Jag bedömer att markkarteringen kommer att kosta: (se ungefärlig kostnad i texten ovan) kr totalt Jag bifogar en karta där de tänkta platserna för markkartering är inritade. Jag planerar att genomföra åtgärden Start år och mån Slut år och månad Ange hur du tänker genomföra åtgärden. Förslag: Markkartering ska utföras med någon av de entreprenörer inom markkartering som finns tillgängliga i området och i enlighet med god markkarteringssed enligt markkarteringsrådet i Sverige. Provens position ska positionsbestämmas med GPS (Skriv ok om du är nöjd med förslaget). Dina kontaktuppgifter och kontonummer dit bidraget ska betalas ut. (om du söker flera åtgärder räcker det att du skriver dina kontaktuppgifter på en sida och enbart namn på de övriga). Namn Adress Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Kontonummer 4
5 Strukturkalkning Att kalka lerjord är ett sätt att förbättra markens struktur. Det leder i sin tur till bättre genomsläpplighet för vatten och minskar därigenom risken för ytavrinning med erosion och fosforförluster som följd. Bland annat har rutförsöken vid Bornsjön utanför Stockholm visat minskat fosforläckage från åkermark efter strukturkalkning. Där har man använt 5 ton CaO per ha som giva. Det är viktigt med snabb och ordentlig inblandning i jorden efter spridning. Från försöket rapporteras att plöjningen gick lättare i kalkade rutor, vilket betyder lägre dieselåtgång. Dessutom ökade skörden i jämförelsen med andra försöksbehandlingar. I långliggande kalkningsförsök i Västergötland visar kalkade led årligen 10-20% högre avkastning än okalkade. Kalken påverkar lerans struktur, på rena mulljordar har kalken ingen struktureffekt. På marker med en lerhalt över 25 % är strukturkalkning intressant. Räkneexempel Ett exempel på strukturkalk är Nordkalks (Aktiv Struktur, från Köping). Det är bränd kalk som fuktas och då blir en blandning mellan bränd och släkt kalk. Minst 18 % släckt kalk ingår. I exemplet nedan har vi lagt en giva på 2 ton (aktivt) CaO per ha vilket motsvarar en kalkgiva på 6 ton per ha. Strukturkalken är ett mjöl som sprids med kalkspridare. Ca-priser: Kalkprodukt Spridning Frakt från Köping Per ton 6 ton/ha ger Per ha 300 kr/ton 80 kr/ton 75 kr/ton 455 kr/ton ca 2700 kr/ha Tabell 2. Beräkning av reduktion av N- och P-utlakning och kostnad för strukturkalkning Åtgärd AnläggningsBeräknad Reduktion av utlakning kostnad livslängd1 (kg/ha) (kr ha-1) Kväve Fosfor Totalt Per år % Totalt Per år % Strukturkalkning år ,4 1: Vi förutsätter en likvärdig effekt över anläggningens livslängd. Strukturkalkning visar goda resultat i försöken vid Bornsjön. Här gör rådgivare studiebesök på en fosforkurs i Greppa Näringen. Foto: Monica Kling 5
6 LOVA-ansökan strukturkalkning Jag är intresserad av att strukturkalka ha Jag bifogar en karta där skiftena är utritade med röd tusch. (obs mulljordar är ej lämpliga att strukturkalka) Jag planerar att genomföra åtgärden Start år och mån Slut år och månad Dina kontaktuppgifter och kontonummer dit bidraget ska betalas ut. (Om du söker flera åtgärder räcker det att du skriver dina kontaktuppgifter på en sida och enbart namn på de övriga). Namn Adress Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Kontonummer 6
7 Fosforfälla eller damm som samlar fosfor Inom landsbygdsprogrammet finns investeringsstöd för att anlägga fosforfällor. Eftersom dammarna är relativt dyra att anlägga finns här möjlighet att först söka pengar genom LOVA och därefter söka pengar via Länsstyrelsens stöd Utvald miljö- miljöinvesteringar, enligt faktiska kostnader. På det sättet kan kostnaden för anläggaren hållas nere. Fosforfällor är dammar om samlar fosfor från åkermark. Dammar är små ca 0,1-0,35 ha och kan anläggas i befintliga diken. Avrinningsområdena till dessa dammar kan variera mellan ha beroende på markförhållanden. Dammen består av en sedimentationsdel och ett vegetationsfilter. Dimensionerna på dammarna kan variera, men 70 x 15 meter är lämpligt för en damm på 0,1 ha. Praktiskt ska man inte göra dammarna för breda, då de kräver underhåll i form av rensning. Hur ofta rensningen måste utföras under mellansvenska förhållanden är ännu oklart, men norska försök visar på runt sju år mellan rensningarna i sedimentationsdelen och 22 år i vegetationsdelen. Ersättningen för att anlägga en fosfordamm är kr/ha. Inom LOVA-stödet ges ingen ersättning för underhåll av dammarna. Generellt gäller att om fosfordammen ska grävas utan att dämmas, blir kostnaden hög vid grävning i sin helhet. Med bortforsling av jord mm. hamnar man på ca kr för en våtmark som är 0,3 ha. Söker du LOVA-bidrag kan kostnaden minskas med hälften dvs. till kr som du sedan kan söka investeringsstöd för i Utvald miljö. Maxbeloppet för stödet är kr/ha, vilket medför kr. Alltså får anläggaren betala kr i egenfinansiering. Om det går att dämma sig till en fosforfälla minskar kostnaden drastiskt och då räcker i princip pengarna från länsstyrelsens projektstöd. Enligt stödet Utvald miljö för dammar som samlar fosfor, måste alla kostnader kunna verifieras med kvitton. Därför är det inte möjligt att göra dammen själv om du vill söka investeringsstöd i detta stöd. Figur 3. Principskiss för fosfordamm. Tabell 3. Beräkning av reduktion av N- och P-utlakning och kostnad för fosforfälla. Åtgärd Anläggningskostnad Beräknad livslängd Reduktion av utlakning Fosforfälla 0,3 % av avrinningsområdets yta, exemplet avser 100 ha. (kg/fosforfälla, avvattnar 100ha) Kväve Fosfor Totalt Per år Totalt Per Fosforfälla år ,5 Kväve: Beräkningen är baserad på att utlakning från åkermark i medeltal i Sverige är 22 kg N/ha och år. En liten våtmark/fosforfälla förväntas rena ca 4 % av tillfört kväve. Fosfor: Reduktionen av fosfor är i medeltal 0,065 kg P/ha avrinningsyta. LOVA kan finansiera halva anläggningskostnaden och resterande del går att söka som anläggningsstöd i Utvald Miljö via länsstyrelsen. Utvald miljö betalar upp 90 % av anläggningskostnaden upp till kr/ha. år 7
8 LOVA-ansökan fosforfälla Jag är intresserad av att anlägga st fosforfällor Jag bedömer att storleken på fällorna är: Fälla1 ha och ha för fälla nr 2 Forsforfällornas ungefärliga avvattningsområde Fälla 1: ha åker ha skog övrig mark Fälla 2: ha åker ha skog övrig mark Jag bedömer att anläggningen kommer att kosta: (se ungefärlig kostnad i texten ovan) Fälla 1: kr exklusive projektstöd Fälla 2: kr exklusive projektstöd Jag bifogar en karta där de tänkta platserna för fosforfällan är angivna. Jag planerar att genomföra åtgärden Start år och mån Slut år och månad Jag kommer att ansöka om projektstöd via länsstyrelsen. JA, summa: kr NEJ Ange hur du tänker genomföra åtgärden. Forsforfällan ska anläggas enligt jordbruksverkets riktlinjer för damm som samlar fosfor det som kan vara bra att ange här är hur dammen ska utformas Det kan exempelvis vara om dammen ska grävas eller dämmas. Var massorna ska läggas mm. Dina kontaktuppgifter och kontonummer dit bidraget ska betalas ut (om du söker flera åtgärder räcker det att du skriver dina kontaktuppgifter på en sida och enbart namn på de övriga). Namn Adress Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Kontonummer 8
9 Täckdikning För att få så bra utnyttjande av växtnäring och andra insatsmedel som möjligt är det viktigt att växterna får optimala tillväxtbetingelser. Det innebär att marken bör innehålla ca 10 % luftfyllda porer. Växten får då lätt att penetrera jorden med sina rötter och tillgodogöra sig den växtnäring som finns tillgänglig. En förutsättning för att uppnå detta är en effektiv markavvattning. Några fördelar som uppnås med en väldikad åker: Ökad skörd och därmed bättre växtnäringsutnyttjande Mindre markpackning vilket medför minskad ytavrinning vilket innebär minskat fosforläckage Mer lättbrukad jord medför färre antal överfarter med jordbearbetningsredskap och ett minskat dragkraftsbehov och därmed minskad energiförbrukning vid jordbearbetning Ökad konkurrensförmåga för grödan medför mindre behov av ogräsmedel Tidigare sådd och därmed tidigare skörd medför minskat behov av torkning av skörden Ökad bärighet medför till exempel att förutsättningarna för att få in grödan med bibehållen kvalitet ökar även år då skördeperioden är regnig Minskad denitrifikation och avgång av växthusgaser Kostnaden för täckdikning varierar mellan olika jordarter och framförallt efter hur stenbunden marken är. En kostnad mellan kr/ha får man räkna med för en färdig dikningsanläggning. Grävfri teknik med dikesplog är normalt något billigare än om till exempel en kedjegrävare används. Tabell 4. Beräkning av reduktion av fosforutlakning genom minskad ytavrinning och kostnad för täckdikning Åtgärd Anläggningskostnad Beräknad livslängd Reduktion av utlakning (kg/ha) Kväve Fosfor Totalt Per år Totalt Per år Täckdikning år ,4 0,58 Den stora vinsten med täckdikning är framförallt att mängden partikulär fosfor minskar kraftigt genom att vattnet infiltrerar genom marken i stället för att rinna ytligt över jorden. 9
10 LOVA-ansökan täckdikning Jag är intresserad av att täckdika ha Jag bedömer att anläggningen kommer att kosta: (se ungefärlig kostnad i texten ovan) kr totalt Jag bifogar en karta där de tänkta platserna för täckdikning är inritade. Jag planerar att genomföra åtgärden Start år och mån Slut år och månad Ange hur du tänker genomföra åtgärden. Förslag: Dikningen utförs med någon av de entreprenörer som finns tillgängliga i området och med ett dikesavstånd som är lämpligt för jordarten och markens struktur på platsen. Dikningens genomförande ska följa riktlinjerna jordbruksverkets läggningsanvisningar för jordbruks- och vägdränering utgiven (Skriv ok om du är nöjd med förslaget). Dina kontaktuppgifter och kontonummer dit bidraget ska betalas ut. (om du söker flera åtgärder räcker det att du skriver dina kontaktuppgifter på en sida och enbart namn på de övriga). Namn Adress Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Kontonummer 10
11 Utökad lagring av stallgödsel Då förutsättningarna är mycket olika för olika gårdar, ges här ett exempel på hur man kan räkna på utökad lagring. Är du intresserad av att söka bidrag för utökad lagring men mallen inte stämmer överrens med din verklighet, kontakta då David van Alphen de Veer på telefon eller mobil för individuell beräkning. Beräkningen grundar sig på att utöka lagringskapaciteten för stallgödsel från 8 månader som är lagkravet, till 12 månaders lagring. Detta ger en möjlighet att endast sprida stallgödseln i växande gröda eller före/i vårbruket, när risken för utlakning av växtnäring är minst. Vinsten är att inte tvingas sprida tidigt på vårvintern eller på hösten när det är stor risk för utlakning från vattenmättad jord. Kostnaden är ungefärlig och avser en gödsellagring för 1000 m 3. Mindre anläggningar kan bli dyrare. Tabell 5. Beräkning av reduktion av N- och P-utlakning och kostnad för utbyggnad av lagring av nötgödsel. Åtgärd Kostnad utbyggnad/ko Beräknad livslängd Reduktion utlakning (kg/ko) 8 till 12 mån Kväve Fosfor lagring Totalt Per år Totalt Per år Flytgödselbassäng år 30 3,0 17,5 1,75 Flytgödselbrunn år 60 3,0 35 1,75 Fastgödselplatta år 24 0,8 52,5 1,75 Kostnad för utbyggnad av lagring för gödsel Några exempel på kostnader för utbyggnad av gödsellagring med 1000 m 3 : (om ni har egna priser för gödselvårdsanläggningar kan dessa med fördel användas) Bassäng med gummiduk Kostnad ca 150 kr/m 3 Beräknad livslängd 10 år Flytgödselbrunn betong Kostnad ca 421 kr/m 3 Beräknad livslängd 20 år Fastgödsel platta Kostnad ca 600 kr/m 3 Beräknad livslängd 30 år För flytgödsel ökar lagringsbehovet med ca 8,5 m 3 /ko vid lagring i 12 mån i stället för 8mån. För fastgödsel ökar lagringsbehovet med ca 4 m 3 /ko. 11
12 LOVA-ansökan utökad lagring Jag är intresserad av att utöka min gödsellagring med m 3 Jag har idag st kor + st rekrytering. Jag bedömer att anläggningen kommer att kosta: (se ungefärlig kostnad i texten ovan) kr totalt Jag kommer att söka andra bidrag t.ex. investeringsbidrag, ange vilket bidrag och summa. kr Jag bifogar en karta där de tänkta platserna för gödsellagringen är inritade. Jag planerar att genomföra åtgärden Start år och mån Slut år och månad Ange hur du tänker genomföra åtgärden. (ange val av gödselanläggning, material, storlek mm). Dina kontaktuppgifter och kontonummer dit bidraget ska betalas ut. (om du söker flera åtgärder räcker det att du skriver dina kontaktuppgifter på en sida och enbart namn på de övriga). Namn Adress Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Kontonummer 12
Sveriges bönder om fosforåtgärder: Resultat från en webbenkät med lantbrukare. Johan Malgeryd & Markus Hoffmann
Sveriges bönder om fosforåtgärder: Resultat från en webbenkät med 3 887 lantbrukare Johan Malgeryd & Markus Hoffmann 208-04-24 Kort om enkäten Webbenkät, skickades ut till alla lantbrukare med >20 ha åker
Läs merExempelgården Potatis och svin
Exempelgården Potatis och svin 95 ha lättjordar, potatis och svinproduktion. Gården har förhållandevis låga P-AL tal för att vara den produktionsinriktningen. Fosfor tillförs framförallt via svingödsel
Läs merPraktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping
Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Gödsla rätt med fosfor Gödsla efter grödans behov och markens fosforinnehåll Fem frågor:
Läs merGreppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne
Greppa Näringen Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Karlskrona 22 april Vad är Greppa Näringen? Resultat för Blekinge Skyddszoner och fosforläckage Material från Greppa Näringen Allmänt Rådgivningsprojekt
Läs merHållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan
Hållbar intensifiering MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering är nödvändigt för framtiden. Det handlar om att odla mer på nuvarande areal och att samtidigt påverka miljön mindre. Bara
Läs merEkonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård
Februari 2013 Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Bra för plånbok och miljö Sprid fosfor efter din markkarta Ny dränering betalar sig efter 30 år Testa din mineralgödselspridare! Kvävesensor
Läs merTest av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun
Test av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun S O R P E T, S Ö R E N P E T T E R S S O N V Ä S T A N K Ä R R 6 1 0 7 5 V Ä S T E R L
Läs merPlatsspecifika åtgärder mot fosforläckage med Greppas fosforkampanj
2017-01-17 Platsspecifika åtgärder mot fosforläckage med Greppas fosforkampanj Johan Malgeryd Rådgivningsenheten söder, Linköping Utmaningen fosfor 0,4 15-20 2 000 kg/ha 90/10/1 eller 80/20/2 % 260 (290)
Läs merProjektnamn "Åtgärder för minskat växtnäringsläckage inom Oxundaåns avrinningsområde"
Bilaga 1. Slutrapport LOVA projekt 2015-2016 Projektnamn "Åtgärder för minskat växtnäringsläckage inom Oxundaåns avrinningsområde" Sökande: Oxundaåns Vattensamverkan, ett mellankommunalt samarbete. Ansvarig:
Läs merInfomöten via LRF-lokalavdelningar
www.vattenkartan.se Infomöten via LRF-lokalavdelningar Finansierad via NV s våtmarksstrategi/havsmiljöpengar 2008, 2009 Vattendirektivet Greppa Näringen Våtmarker 64 åtgärder inom jordbruket för god vattenstatus
Läs merSTRUKTURKALKNING med LOVA-stöd i Dalberså-Holmsåns avrinningsområde
STRUKTURKALKNING med LOVA-stöd i Dalberså-Holmsåns avrinningsområde BÄCKENS GÅRD BÄCKENS GÅRD Vad gör vi på Bäckens Gård för att förhindra packningsskador? Strävar efter så lätta traktorer som möjligt
Läs merInstruktion till kalkylerna
Knud Nissen, Lantmännen, 2010 Instruktion till kalkylerna Introduktion Greppakalkylen är uppbyggd så att man skall importera (eller kopiera) in X och Y koordinater och markkarteringsvärden. Därefter räknar
Läs merHur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket
Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Produktionsområden Nö Nn Ssk Gsk Ss Gns Gmb Gss Område (ha) Största gröda Näst största Största avbrotts-gröda Total åkerareal Gss Höstvete
Läs merAxplock från Greppa Näringens fosforkampanj. Johan Malgeryd
Axplock från Greppa Näringens fosforkampanj Johan Malgeryd 2018-11-08 Vad ville vi? Länsstyrelserna och rådgivarna ska känna till vilka fosforrelaterade rådgivningar som erbjuds inom Greppa Näringen. vilka
Läs merHur odlar vi och vad behöver ändras?
Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Produktionsområden Nö Nn Ssk Gsk Ss Gns Gmb Gss 1 Vad odlar vi var? GSS Höstvete Vårkorn Höstraps 324000 NN Slåttervall Vårkorn Vårrybs
Läs merRådgivningar och webbplatserna. Pernilla Kvarmo Jordbruksverket
Rådgivningar och webbplatserna Pernilla Kvarmo Jordbruksverket Vem utför enskild rådgivning? Alla rådgivare som har gått introduktionskursen för nya rådgivare inom Greppa Näringen, ges varje år i november
Läs merGödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008
Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Jordbrukare som omfattas av en ny förbindelse: Från basgödsling till gödsling enligt markkartering, dvs. behovsanpassad
Läs merUnderlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne
Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne 1. Skapa bra dränering 2. Använd bra växtföljd Struktureffekter Växtskyddsproblem Sex viktiga åtgärder för hög skörd och
Läs merMetoder för att förhindra kväve- och fosforbelastningen på vattenmiljön och projektet SamZon
Metoder för att förhindra kväve- och fosforbelastningen på vattenmiljön och projektet SamZon Helena Aronsson, Institutionen för mark och miljö Vatten i balans, Linköping 18 jan 2018 Olika typer av åtgärder
Läs merBilaga B Behov och effekt av medelgiva av P, K och kalk sammanställning av data från 32 gårdar i Mellansverige
Bilaga B Behov och effekt av medelgiva av P, K och kalk sammanställning av data från 32 gårdar i Mellansverige Mats Söderström, Inst. f. mark och miljö, SLU, Skara Syfte Avsikten med denna sammanställning
Läs merDet lönar sig att kalka
Det lönar sig att kalka 2.12.2013 Agrimarket kryssning Jan Drugge Nordkalk Oy Ab 2013-12-10 1 Jordförbättringskalkens ansvarspersoner och områdesindelning fr.o.m 1.11.2013 Mikko Jylhä Aluemyynti Pohjois-Suomi
Läs merMiljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård
juni 2012 Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård Bra för plånbok och miljö Sänkt inkalvningsålder Analys av stallgödseln Förbättrat betesutnyttjande Ekonomiska beräkningar gjorda av: Maria
Läs merMiljöstöd i lantbruket nya krav och nya behov
Miljöstöd i lantbruket nya krav och nya behov Stina Olofsson, projektledare för Greppa Näringen, Jordbruksverkets växtnäringsenhet Vattendagarna, Bollnäs 2009-12-08 Miljöstöd i lantbruket nya krav och
Läs merNationellt åtgärdsprogram för miljöhänsyn i jordbruket
Goda råd för bättre vattenkvalitet Stina Olofsson, Jordbruksverket och Greppa Näringen Trädgårdsodling och vattenkvalitet, Hässleholm 2009-10-01 Nationellt åtgärdsprogram för miljöhänsyn i jordbruket Lagstiftning
Läs merStallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008
Stallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008 Utlakningsrisker i samband med stallgödselspridning Helena Aronsson Klimat Tidpunkt Utfodring Djurslag Gödseltyp Spridningsteknik Jordart Gröda Utlakningsrisker i samband
Läs merEkonomi i miljöåtgärder
Ekonomi i miljöåtgärder 1. Behovsanpassad kvävegödsling 2. Precision vid spridning av mineral- och stallgödsel 3. Ingen flytgödsel tidig höst - vårspridning 4. Fördelning av stallgödsel 5. Snabb nedbrukning
Läs merVad kan vi göra för att minska fosforförlusterna från åkermark
Vad kan vi göra för att minska fosforförlusterna från åkermark Var är vi Vad vill vi Vad kan vi (inte) Vad gör vi (i alla fall) Martin Larsson Vattenmyndigheten Norra Österjöns Vattendistrikt / Länsstyrelsen
Läs merFoto: Janne Andersson
Praktiska Råd greppa näringen Satsa på högre bördighet för större skördar sammanfattning Se över din dränering Nr 20 2013 Minimera markpackningen Variera växtföljden Bevara eller höj mullhalten Precisionsgödsla
Läs merTäckdikning en viktig och lönsam investering
Täckdikning en viktig och lönsam investering Jordbrukaredag 2013 Zivko Rasic Simon Månsson Varför dränera åkrarna? Dåliga brukningsförhållanden TID Ojämn upptorkning, surhålorna torkas upp senare Sämre
Läs merEffektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten. Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium
Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium 2019-01-17 Jordanalys - fosfor Klass I II III IV a IV b V Andel mark år 2001-2007* 5% 24% 37% 16%
Läs merVattendirektivet, Östersjöplanen och Nitratdirektivet
Vattendirektivet, Östersjöplanen och Nitratdirektivet SVEAförsökens växtodlingskonferens Brunnby 2010.01.12 Bertil Albertsson Jordbruksverket, Skara Vad händer på vattenområdet? EU:s vattendirektiv Östersjöplanen
Läs merUTVÄRDERING AV EFFEKTER PÅ FOSFORLÄCKAGE Barbro Ulén och Annika Svanbäck, SLU
UTVÄRDERING AV EFFEKTER PÅ FOSFORLÄCKAGE Barbro Ulén och Annika Svanbäck, SLU Avrinning från åkermark - Stor variationer under året och mellan åren Exempel från året 2011/2012 (juli/juni) Q (mm tim -1
Läs merDagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Introduktionskurs Hallsberg
Dagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Introduktionskurs Hallsberg 2011-11-18 Vilka problemområden har vi? Alltid varit rätt att producera så mycket som möjligt
Läs merGreppa Näringen. - rådgivning för lantbruk och miljö
Greppa Näringen - rådgivning för lantbruk och miljö Det här är Greppa Näringen Greppa Näringen är ett kunskapsprojekt som arbetar för att minska lantbrukets miljöpåverkan och samtidigt förbättra lönsamheten
Läs merDe viktigaste åtgärderna inom jordbruket och deras effekt. Barbro Ulén, SLU
De viktigaste åtgärderna inom jordbruket och deras effekt Barbro Ulén, SLU Växtnäringshushållning och växtnäring i balans Källa Steineck m fl 2000 SLU Kontakt Gödslade arealer (%) P Markbalans 50 44 Fosforbalans
Läs merVad har vi gjort inom Greppa Näringens fosforkampanj? Johan Malgeryd
Vad har vi gjort inom Greppa Näringens fosforkampanj? Johan Malgeryd 2018-04-24 Vad ville vi? Länsstyrelserna och rådgivarna ska känna till vilka fosforrelaterade rådgivningar som erbjuds inom Greppa Näringen.
Läs merSynpunkter på förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan förnorra Östersjöns vattendistrikt, dr nr
REMISSYTTRANDE 2015-04-25 Till: vattenmyndigheten.vastmanland@lansstyrelsen.se Synpunkter på förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan förnorra Östersjöns vattendistrikt, dr
Läs merTillsynssamverkan Halland Teres Gustavsson, Utvecklare, Regional samverkan Malin Andersson, Miljöskyddsinspektör, Laholms kommun 2013-01-23
Tillsynssamverkan Halland Teres Gustavsson, Utvecklare, Regional samverkan Malin Andersson, Miljöskyddsinspektör, Laholms kommun 2013-01-23 Tillsynssamverkan Halland Samverkan mellan Hallands miljö- och
Läs merYara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen
Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen N-Sensor fördelning i olika länder 2012 Antal sensorer per land den 30 juni 2012 totalt 1221 (inklusive
Läs merRegionala aspekter - miljö och sysselsättning. Ann-Charlotte Olsson Utvecklingsenheten Länsstyrelsen Kalmar län
Fossilbränslefria transporter i Kalmar län hur når vi dit? Regionala aspekter - miljö och sysselsättning Ann-Charlotte Olsson Utvecklingsenheten Länsstyrelsen Kalmar län Potential gödsel Miljöaspekter
Läs merTvärvillkor växtnäring
Tvärvillkor växtnäring Johannes Eskilsson johannes.eskilsson@jordbruksverket.se Växt- och Miljöavdelningen Jordbruksverket 036-15 61 58 Kontrollpunkter - växtnäring Många punkter ja eller nej - men alla
Läs merFörfattare Nilsson H. Utgivningsår 2008
Bibliografiska uppgifter för Organiska gödselmedel allt värdefullare Författare Nilsson H. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61 Ingår i... Rapport
Läs merAvdelning/Handläggare Datum Ärendebeteckning Miljöenheten Carl-Johan Fredriksson
1(6) Avdelning/Handläggare Datum Ärendebeteckning Miljöenheten 2017-08-15 2016-0961 Carl-Johan Fredriksson 0480-45 03 17 Samhällsbyggnadsnämnden Fastighet: Bo 1:7 Företag: Bo Lantbruks Ab Ärende: Yttrande
Läs merVäxtnäring Tvärvillkorsutbildning, sept. 2017
Växtnäring Tvärvillkorsutbildning, 19-20 sept. 2017 Johannes Eskilsson Miljöregelenheten, Jordbruksverket vaxtnaring@jordbruksverket.se 036-15 61 58 växtnäring Presentationen utgår från kontrollpunkterna
Läs merDränering och växtnäring. Katarina Börling Jordbruksverket
Dränering och växtnäring Katarina Börling Jordbruksverket Dränering och växtnäring Vad händer vid dålig dränering? Denitrifikation och lustgas Vad händer då dräneringen förbättras? Kalkfilterdiken Underhåll
Läs merChecklista för växtnäringstillsyn på hästgårdar upp till 100 djurenheter
Checklista för växtnäringstillsyn på hästgårdar upp till 100 djurenheter Känsligt område Över 10 djurenheter Administrativa uppgifter 1. Fastighetsbeteckning Besöksdatum Fastighetsägare Församling Verksamhetsutövare
Läs merGödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år
Gödsel luktar illa men gör stor nytta Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Disposition Olika djurslag ger olika typer av gödsel Utgödslingssystem Näringsinnehåll
Läs merFosfor användning och balanser. Stina Olofsson, Greppa Näringen, Jordbruksverket Linköping
Fosfor användning och balanser Stina Olofsson, Greppa Näringen, Jordbruksverket Linköping 19-01-17 Sverige var tidigt ute med att reglera fosfortillförseln 1983 kom regler om lagring och spridning av stallgödsel
Läs merDet har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson
Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson Varför fosforgödslingen måste anpassas bättre Merskördar för fosforgödsling varierar mycket Grödornas fosforbehovet varierar Markernas
Läs merINFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER.
INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER. Snabba råd: 1. Täck gödselbehållaren. 2. Större lagerutrymme för gödsel, för att undvika spridning under hösten.
Läs merDränering och växtnäringsförluster
Sida 1(6) Dränering och växtnäringsförluster Material framtaget av Katarina Börling, Jordbruksverket, 2012 Risker med en dålig dränering På jordar som är dåligt dränerade kan man få problem med ojämn upptorkning,
Läs merFör lantbruk eller hästverksamhet Checklista för egenkontroll och inför tillsynsbesök
För lantbruk eller hästverksamhet Checklista för egenkontroll och inför tillsynsbesök Det här är en lista på frågor som inspektören kommer att ställa till dig vid tillsynsbesöket. Läs gärna igenom frågorna
Läs merYara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen
Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen Sensorer i Sverige 2012 I Sverige fanns säsongen 2012 97 N-Sensorer varav 7 är ALS N-Sensor eller N-Sensor
Läs merAnsökan om tillstånd inom vattenskyddsområde
Ansökan om tillstånd inom vattenskyddsområde - för yrkesmässig användning av växtskyddsmedel inom skyddsområde för vattentäkt (enligt 6 kapitlet, 1, Naturvårdsverkets föreskrifter om spridning och viss
Läs merGREPPA FOSFORN! Stina Olofsson Jordbruksverket, Box 12, Alnarp E-post:
GREPPA FOSFORN! Stina Olofsson Jordbruksverket, Box 12, 230 53 Alnarp E-post: stina.olofsson@sjv.se Sammanfattning Jordbrukets diffusa bidrag till fosforbelastningen har ökar under senare år, relativt
Läs merLANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Yttrande gällande åtgärdsprogram för Nedre Arbogaåns åtgärdsområde (Dnr 537-5058-14) LRF:s kommungrupp i Arboga Mälardalen har fått möjlighet att lämna synpunkter på åtgärdsprogram
Läs merInformation för dig som lagrar, för bort eller tar emot stallgödsel
Information för dig som lagrar, för bort eller tar emot stallgödsel Om Uppsalas regler för stallgödsel Hela Uppsala kommun är klassat som ett nitratkänsligt område. Enligt EU:s nitratdirektiv innebär det
Läs merTidpunkt för spridning av strörika gödselslag effekt på växtnäringsutnyttjande, avkastning och markpackning (Dnr /01) -
ilaga 1: Slutrapport Tidpunkt för spridning av strörika gödselslag effekt på växtnäringsutnyttjande, avkastning och markpackning (nr 25-5344/1) - rarso Etana (SLU) & Eva Salomon (JTI) 2 FÖROR Stallgödsel
Läs merAnsökan om spridning av bekämpningsmedel/ växtnäringsämnen inom vattenskyddsområde
sid 1 (5) Ansökan om spridning av bekämpningsmedel/ växtnäringsämnen inom vattenskyddsområde Vi tar ut en avgift enligt en bestämd taxa för att handlägga din ansökan. Fastighet Gårdens huvudfastighet Fastighetsbeteckning/ar
Läs merKvävebalanser på mjölkgårdar
Kvävebalanser på mjölkgårdar Var tar det oförklarade kvävet vägen? Sara B Nilsson 035-465 09 0730-46 93 18; sara.nilsson@vxa.se Innehåll Svåra frågor Vilka förluster är normalt i Sverige/internationellt
Läs merVäxtplatsanpassad odling Precisionsodling i praktiken på Bjertorp
Växtplatsanpassad odling Precisionsodling i praktiken på Bjertorp Ingemar Gruvaeus ÖSF-konferens nov. 2014. Precisionsodling i praktiken på Bjertorp 2014 Markkartering med Mullvad för bättre upplösning
Läs merMjölkgård Köttdjur (nöt) Svin Fjäderfä Växtodling. Egen och arrenderad areal (totalt)
FÖR LANTBRUKARE: Checklista inför tillsynsbesök Frågor inför tillsynsbesök Uppgifter om verksamheten Inriktning på verksamhet Mjölkgård Köttdjur (nöt) Svin Fjäderfä Växtodling Annat: Antal djurenheter
Läs merDisposition Vattenmyndigheternas åtgärdsprogam. Vattenmyndigheternas åtgärdsprogam. Kommande åtgärdsprogram för Vattendirektivet
Kommande åtgärdsprogram för Vattendirektivet Hur stort är åtgärdsbehovet? Siktdjup - status Disposition - Föreslagna åtgärder vem gör vad - Grundläggande och kompletterande åtgärder - Åtgärdsbehov fosfor
Läs merGödsellogistik Kalmar 8 oktober 2014. Hans Hedström Hushållningssällskapet
Gödsellogistik Kalmar 8 oktober 2014 Hans Hedström Hushållningssällskapet Hushållningssällskapets Gödselförmedling Etablerades 1992 Stallgödsel från kyckling, höns, mink och biogödsel. Årligt tonnage ca
Läs merKvävestrategi på ekologisk gård (11E)
SAM-nr Namn Adress Postadress Telefonnummer Besöksdatum: Återbesök: Sammanfattning Kvävestrategi på ekologisk gård (11E) En stor andel styv lerjord gör att det är ganska låg utlakning, och att tidpunkt
Läs merPraktiska Råd. greppa näringen. Tolkning av växtnäringsbalans på grisgården. Nr 15:2 2012
Praktiska Råd greppa näringen Tolkning av växtnäringsbalans på grisgården Nr 15:2 2012 sammanfattning Det är årets in- och utflöden av växtnäring som ska användas. Resultatet blir inte bättre än de siffror
Läs merRådgivning för lantbruk och miljö
Rådgivning för lantbruk och miljö Original: Holmbergs i Malmö AB Version 6 2013 Greppa Näringen erbjuder kostnadsfri rådgivning som både lantbrukare och miljön tjänar på. Målen är minskade utsläpp av klimatgaser,
Läs merDränering Från missväxt till tillväxt
Dränering Från missväxt till tillväxt En dränerad jord ger mer Det främsta målet med dränering av jordbruksmark i Sverige är att leda bort ett överskott av vatten. Med en väldränerad jord ökar möjligheten
Läs merPilotptojektet Greppa Fosforn
Pilotptojektet Greppa Fosforn Identifiering av riskområden och förslag till åtgärder utveckling av metod för självvärdering på gården Katarina Kyllmar, Stefan Andersson, Lovisa Stjernman Forsberg and Barbro
Läs merSlam som fosforgödselmedel på åkermark
Slam som fosforgödselmedel på åkermark Kersti Linderholm Umeå 2013-05-15 Kersti.linderholm@silvberg.se Ingen mat utan fosfor Symptom av fosforbrist i korn (t.v.) (Foto: Søren Holm. Med tillstånd från Yara
Läs merPrecisionsodling. Digital teknik i växtodlingen. Hexakopter för flygfotografering, fotograf Mats Söderström, SLU
Precisionsodling Digital teknik i växtodlingen Hexakopter för flygfotografering, fotograf Mats Söderström, SLU Digital teknik i växtodlingen Mer och mer digital teknik används i växtodlingen inom lantbruket
Läs merMarkavvattning för ett rikt odlingslandskap
Markavvattning för ett rikt odlingslandskap Anuschka Heeb Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden
Läs merGreppa Näringen. - ett projekt i samverkan mellan lantbruksnäringen, länsstyrelserna och Jordbruksverket.
Greppa Näringen - ett projekt i samverkan mellan lantbruksnäringen, länsstyrelserna och Jordbruksverket. Ett kunskaps- och rådgivningsprojekt Greppa Näringen är den enskilt största satsning som gjorts
Läs merUtvärdering Tillsyn av gödselhantering på djurgårdar vid Sagån
Utvärdering Tillsyn av gödselhantering på djurgårdar vid Sagån Rapport för Västerås Stad November 2012 Sam Ekstrand Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 5 Målsättning... 5 Beräkning av
Läs merVattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter
Vattenmyndighetens samråd - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Upplägg - Övergripande om samrådet - Nationell åtgärdsanalys Övergödning - Åtgärdsförslag regionalt
Läs merSyfte- att bidra till miljömålen
Greppa Näringen -ett redskap för åtgärder Stina Olofsson, Jordbruksverket Kristianstad 2010-12-02 Syfte- att bidra till miljömålen Begränsad klimatpåverkan Ingen övergödning Giftfri miljö Foto: Stina Olofsson
Läs merAtt anlägga eller restaurera en våtmark
Att anlägga eller restaurera en våtmark Vad är en våtmark? Att definiera vad som menas med en våtmark är inte alltid så enkelt, för inom detta begrepp ryms en hel rad olika naturtyper. En våtmark kan se
Läs merLantbrukstillsyn december 2018 Stockholm 8
Lantbrukstillsyn 11-12 december 2018 Stockholm 8 Louise Zetterholm Hushållningssällskapet Halland Skörd Kvalitét Kväve vad är det bra för? nr hänvisar till Föreskrifter och allmännaråd (SJVFS 2015:42)
Läs merTredje steget i en 3-stegsraket kalkens potential för struktur, växtskydd och ekonomi;
Brandsberga gård Tredje steget i en 3-stegsraket kalkens potential för struktur, växtskydd och ekonomi; 2015-2017 HIR-konferens Kalmar 2018 10 01 Anita Gunnarsson Foto: Åsa Olsson, NBR Led 1 Okalkat Led
Läs merVÄXTODLINGSPLAN. Gård. Brukare. Foto: Henrik Nätterlund
VÄXTODLINGSPLAN Foto: Henrik Nätterlund Gård År Brukare Så här fyller du i din växtodlingsplan Du fastställer årets gödslingsbehov efter en stegvis beräkning med hjälp av de riktvärden för växtnäringsbehovet
Läs merKväve- och fosforgödsling till majs
Kväve- och fosforgödsling till majs Johanna Tell och Ulf Axelson, Hushållningssällskapet, Skara Kväve Det fanns ingen tydlig korrelation mellan optimal kvävegiva och skörd men däremot fanns det ett samband
Läs merLagring av hästgödsel i Eskilstuna kommun
Lagring av hästgödsel i Eskilstuna kommun Inledning Sveriges riksdag har antagit 16 nationella miljömål. Miljömålet Ingen övergödning, rör problemen med förluster av närsalter till mark och vatten. Småskalig
Läs merGårdsexempel Ekologisk Kvävestrategi 11 E. Anna Linnell Hushållningssällskapet Sörmland Skövde 13 november 2017
Gårdsexempel Ekologisk Kvävestrategi 11 E Anna Linnell Hushållningssällskapet Sörmland Skövde 13 november 2017 11 E Gårdsexempel Växtodlingsgård Nötkött Mjölk Gris Höns Inte rena vallgårdar 15A istället
Läs merKokbok till Översyn av dränering 14D
Sida 1(7) Kokbok till Översyn av dränering 14D KRAV: Lantbrukaren ska ha fått startbesök (1Aa). GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR: Vid rådgivningen ska eventuella täckdikningsplaner, plankartor och profilritningar
Läs merTillsyn av lantbrukens växtnäringsläckage inom Sagåns avrinningsområde
Tillsyn av lantbrukens växtnäringsläckage inom Sagåns avrinningsområde Rapport från samverkansprojekt mellan Västerås, Enköping och Sala kommuner. Oktober 2011 maj 2012 1 Innehållsförteckning Sammanfattning.3
Läs merMinnesanteckningar från informationsmöte med intressenter i Marielundsbäcken
Minnesanteckningar från informationsmöte med intressenter i Marielundsbäcken Kvibille Gästis 2014-05-21 Närvarande Markägare och arrendatorer: Karl-Olof Johnsson, Göran Andreasson, Thomas Nydén och Lars
Läs merLantbrukstillsyn december 2018 Stockholm 10
Lantbrukstillsyn 11-12 december 2018 Stockholm 10 Louise Zetterholm Hushållningssällskapet Halland Fosfor Vad behövs fosfor till Hur kan det bli ett problem Fosforns kretslopp Tillgänglighet i marken Fosfor
Läs merVåtmarker och fosfordammar
Våtmarker och fosfordammar Bakgrund De flesta av de miljöåtgärder som rekommenderas lantbrukare i praktisk odling och de åtgärder som beskrivs i detta utbildningsmaterial syftar till att minska läckage
Läs merAnsökan om spridning av bekämpningsmedel/växtnäringsämnen inom vattenskyddsområde
sid 1 (5) Ansökan om spridning av bekämpningsmedel/växtnäringsämnen inom vattenskyddsområde En avgift på 850 kr/timme kommer att debiteras för handläggning av ärendet. Fastighet Fastighetsbeteckning Fastighetsägare
Läs merHästhållning. Så berörs hästgårdar av miljöbalken
Hästhållning Så berörs hästgårdar av miljöbalken Hästhållning & miljökrav Antal hästar i Sverige år 2016 har skattats till 355 500 och hästhagar upptar en tiondel av Sveriges jordbruksmark. Ridsporten
Läs merLantbrukstillsyn december 2018 Stockholm 7
Lantbrukstillsyn 11-12 december 2018 Stockholm 7 Louise Zetterholm Hushållningssällskapet Halland Gödsel Vad är växtnäring? Hur används växtnäring? Hur hanteras växtnäring? Vilka lagar styr växtnäring?
Läs merVäxtnäring i stallgödseln
Cofoten mjölk övningsgård Alternativ 4 år 212 för 8 hektar Mjölkgård övningsgård grundkurs Växtnäring i stallgödseln Skapat: 212-4-1 Utskrivet: 213-1-17 Antal sidor: 5 SAM-nr: Telefon: Växtnäringsinnehåll
Läs merRegional analys av Greppas växtnäringsdatabas. Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne
Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne Databasen 13 4 växtnäringsbalanser 6 15 specifika gårdar 3 15 gårdar där det finns två balanser
Läs merDet är skillnad på kalk och kalk!!!
Vad är strukturkalkning? Vilken nytta gör den för lantbruket och miljön? Kalkens effekter på marken Kemiska - ph, basmättnadsgrad Biologiska - påverkar mikrofloran och faunan Kerstin Berglund, Inst f mark
Läs merGreppa Näringen Stina Olofsson, Jordbruksverket
Greppa Näringen 2019-04-12 Stina Olofsson, Jordbruksverket Vad är Greppa Näringen? -kostnadsfri rådgivning och information som lantbrukaren och miljön tjänar på -startade 2001 i sydlänen, har utvidgats
Läs merMarkkartering jordprovtagning analyser
Markkartering jordprovtagning analyser Jordbruksinformation 6 2002 Markkartering Med markkartering menar man provtagning och analys av åkerjord samt upprättande av protokoll och karta, så att man kan hänföra
Läs merSida 1(6) 2012-11-19
Sida 1(6) Kokbok till Kvävestrategi 11Aa och 11Ab Kokboken är tänkt som hjälp hur man ska lägga upp ett besök. Den behöver inte följas till punkt och pricka utan det är upp till dig som rådgivare att anpassa
Läs merSkötsel av våtmarker och dammar 2017
2017-07-18 Skötsel av våtmarker och dammar 2017 Du kan få miljöersättning för skötsel av våtmarker och dammar. Syftet är att förbättra våtmarker och dammar som redan finns. Våtmarker och dammar kan vara
Läs merFramtidens växtodling i sydöstra Sverige
Framtidens växtodling i sydöstra Sverige Tellie Karlsson 2013-11-21 Disposition Marklära & Fosfor Jordarter Mullhalten ph Fosfor 1 Jordarter Källa: SGU 2 Vatten i marken Källa:Ingrid Wesström Dränering
Läs merMinsta möjliga påverkan vad är det? Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund
Minsta möjliga påverkan vad är det? Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Florsjön Östersjön Fördelning P Jordbruk Skogsbruk Övrigt Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Sid 3 Lantbrukarnas Riksförbund Fosfor till
Läs mer