Synpunkter på förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan förnorra Östersjöns vattendistrikt, dr nr

Transkript

1 REMISSYTTRANDE Till: Synpunkter på förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan förnorra Östersjöns vattendistrikt, dr nr LRF:s lokalavdelning i Björkvikhar tagit del av vattenmyndighetens förslag till åtgärdsprogram, miljökvalitetsnormer och förvaltningsplanoch vill med anledning av detta framföra följande synpunkter. Synpunkterna gäller främst vattenförekomsterna Yngaren (SE ), Åkforsån (SE ), Skarendalån (SE ), Viggaren (SE ), Storsjön (SE ), Vadstorpsån (SE & SE ), Enareån (SE ) &Enaren (SE ) men många av synpunkterna berör förvaltningen i ett nationellt perspektiv. Statusklassning I de flesta vattendragen är det ett fåtal prover och dessutom relativ gamla prover som ligger bakom statusklassningen. Utökad provtagning krävs för tillförlitlig klassning. Yngaren 4 mätningar Vadstorpsån 12 mätningar Vedeby Kvarn mätningar utlopp Yngaren Enaren 4 mätningar Enareån 2 mätningar 2008

2 REMISSYTTRANDE 2(6) Viggaren 4 mätningar Skarendalsån 10 mätningar utlopp Yngaren För att mätningarna ska kunna fånga upp förändringar är det viktigt med kontinuerlig provtagning. Statusklassningen kan påverkas av historiska åtgärder som t.ex. sjösänkningar. Att återställa sjösänkningar är inte möjligt. Sannolikheten är stor att en sänkning för mer än hundra år sen fortfarande påverkar möjligheten att nå god status, detta måste beaktas i klassningen. För sjön Yngaren finns varken vattendom eller reglering, vilket innebär att skillnaden mellan högsta och lägsta vattennivå under året är mellan 1 m och upp tilll 1.30 m. Detta påverkar troligtvis statusen i vattnet. I högvattnet går sjön upp på åkermark och ökar risken för utlakning av partikulär fosfor samt lustgasavgång av kväve. I samband med lågvatten under högsommaren ökar sannolikheten för höga fosfor-halter vilket kan leda till algblommning. Sjön skulle sannolikt må bättre av en jämnare vattennivå. Om miljökvalitetsnormerna Gamla synder som t.ex. sjösänkningar, förrådsgödsling av fosfor för mer än 50 år sen & gamla avlopp kan göra att god status inte kan uppnås inom utsatt tid (2027). Förbättringsbehov och hittillsvarande arbete Betinget för vattenförekomsterna är inte realistiskt. Med tanke på de massiva åtgärder vattenmyndigheten föreslagit är tiden kort (2018) för att genomföra de åtgärder som beskrivs under Möjliga åtgärder. Tidsfristen bedöms som omöjlig att klara med avseende på åtgärderna Strukturkalkning, Kalkfilterdiken, Våtmarker och åtgärdande av enskilda avlopp. Dels med tanke på den faktiska kostnaden för att genomföra åtgärderna och dels med tanke på att flera av åtgärderna kräver inlejda entreprenörer, vars kapacitet i dagsläget inte är i närheten av vad som krävs för att hinna allt till I det hittillsvarande arbetet saknas åtgärder som redan genomförts för Yngarens del: Strukturkalkning på ca 200 ha (LOVA-stöd och enskilda initiativ)

3 REMISSYTTRANDE 3(6) Kalkfilterdikning på ca 50 ha (LOVA-stöd) Spridning av stallgödsel genomförs redan idag till 95% på det sätt som föreskrivs. Våtmarker måste inventeras. Troligtvis finns bortåt 80 ha våtmarker både nyanlagda och historiska. Många enskilda avlopp har senaste åren åtgärdats till normal resp hög nivå och sannolikt stämmer inte Vattenmyndighetens siffra med verkligheten. Om åtgärderna Vattenmyndighetens kostnadsberäkningar är helt fel. Den verkliga kostnaden för att genomföra åtgärder är mycket högre. Se sammanställning i Bilaga 1. Angående strukturkalkning och kalkfilterdikning så är åtgärderna ej tillåtna i ekologisk odling, detta måste berörd myndighet jobba för att ändra. Möjligheten att rörlägga vissa öppna diken kan minska läckaget av fosfor avsevärt. Dock förhindrar lagen detta. Berörda myndigheter bör se över möjligheten till rörläggning av öppna diken som en åtgärd för att minska fosforläckage. Alla åtgärder som berör produktionsjordbruk och som inte är lönsamma för brukaren att genomföra måste finansieras genom stöd. En enskild markägare/arrendator kan rimligtvis inte behöva finansiera olönsamma åtgärder. Ett eventuellt stöd måste finansieras med pengar som inte inkräktar på kommande landsbygdsprogram. Om åtgärderna ska finansieras genom landsbygdsprogrammet ska nya pengar tillföras för att lösa finansieringen. Kommentarer kring åtgärder: Kalkfilterdiken 760 ha föreslaget kring Yngaren. En orimlig areal då 760 ha sannolikt inte systemdikats i detta område historiskt. Behovet finns inte på hela den arealen. Det finns inte entreprenörer som kan genomföra dikningen innan Faktisk kostnad för åtgärden (om inte samtidig dikning planerats) kr/ha. Minskat fosforläckage vid spridning av stallgödsel Redan genom fört till 95% enligt beskrivning på Viss. Vad anger siffran kg i åtgärden för Yngaren? Mycket otydlig information!

4 REMISSYTTRANDE 4(6) Skyddszoner I underlaget finns beskrivet skyddszoner 0-20 m uppdelat i olika underkategorier (0-2 m, 2-6 m o.s.v.). För vattenförekomsterna kring Yngaren verkar 20 m gälla överallt. Det är inte rimligt! Att lägga 20 m skyddszon kommer innebära att kvarvarande areal på fältet i många fall inte blir värt att odla eller att odlingen kommer ske med större påverkan på klimat (genom fler vändningar och ökad dieselförbrukning) samt mer markpackning (som också ger ökad klimatpåverkan p.g.a. dieselförbrukning samt en större risk för växtnäringsläckage då grödan inte trivs). Att plantera träd eller buskar på skyddszoner försvårar eller omöjliggör rensning av diken vilket i sin tur ökar risken för lustgasavgång samt växtnäringsläckage från översvämmade åkrar. Marken närmast dikena är ofta gården högst avkastande. Kostnad för åtgärden, kr/ha & år genom utebliven skörd (TB 2-beräkning). Strukturkalkning Nyligen redovisade försök från SLU visar att strukturkalkning inte ger skördeökningar som förväntat. Denna åtgärd bör därför helt finansieras genom stöd. Orimligt att hinna strukturkalka 2000 ha innan Faktisk kostnad för åtgärden, >3500 kr/ha för kalkning och nedbrukning. Våtmark, fosfordamm 220 ha våtmark föreslaget kring Yngaren. Osannolikt att hitta denna areal i lämpliga lägen utan att peka ut enskilda markägare och genomföra expropriering av markerna. Faktisk kostnad för åtgärden, kr/ha enligt beräkning från Greppa Näringen för att anlägga våtmark. Fosfordamm kostar minst motsvarande per ha. Enligt vår beräkning krävs att 428 ha tas ur produktion för att genomföra åtgärderna kring Yngaren, vilket motsvarar ca 10% av åkermarken i området. Att ta 428 ha ur produktion innebär att vi exporterar miljöpåverkan till annat EU-land eller mest sannolikt tredje land då Vattenförvaltningen borde få samma effekt i hela EU. Att exportera miljöpåverkan är det sämsta vi kan göra eftersom vi längre inte har möjlighet att påverka genom att föreslå rimliga och genomförbara åtgärder. Övriga synpunkter Genom Yngaren finns en avloppsledning som går från Björkvik till Vrena. Ledningen innebär en stor risk för att avloppsvatten läcker ut i sjövattnet. Ledningen har vid upprepade tillfällen flutit upp till ytan och utgör därmed en risk för påkörning av båtar med läckage som följd. Sjöledningen verkar förbisedd i Vattenförvaltningen.

5 REMISSYTTRANDE 5(6) I flertalet mindre, men även större, vattendrag verkar antalet mätningar bristfälligt, vilket även försvårar för en framtida uppföljning. Fler mätningar krävs. Sverige saknar mål för den inhemska jordbruksproduktionen. En tydlig strategi för primärproduktionen behövs för att inte riskera att miljöpåverkan exporteras p.g.a. att den inhemska produktionen läggs ner. En sådan strategi behövs innan Vattenförvaltningen kan implementeras. Åtgärderna i vattenförvaltningen är ensidigt inriktade mot jordbruket. Åtgärder för Urbana områden saknas. LRF Björkvik ser flera områden med möjliga åtgärder inom Vattenförvaltningen avseende urbana områden, t.ex. problemet med underdimensionerade avlopps/dagvatten-ledningar. I många kommuner breddas avloppsvatten orenat ut i vattendrag vid löjligt små regnmängder. För Östersjöns överlevnad är det viktigt att även andra länder tar sitt ansvar i Vattenförvaltningen. I flertalet av länderna kring Östersjön är det betydligt enklare att få utväxling på insatta åtgärder, åtgärder som redan genomförts i Sverige. Viktigt att jobba med stora källor i alla länder innan vi får krav på mycket dyra och inte alls lika effektiva åtgärder som riskerar att fördyra produktionen så att den slås ut i konkurrensen med omvärlden. Hela remissen och materialet från Vattenmyndigheten är alldeles för svårtillgängligt och svårbegripligt. Omfattningen och det faktum att materialet är svårövergreppbart gör att många som berörs av åtgärderna inte kommer orka svara på remissen. Slutligen pekar vi återigen på orimligheten i de kostnader som kommer drabba svenskt lantbruk. För Yngarens del kommer Vattenmyndighetens förslag att belasta mark- & fastighetsägarna med kostnader på kr enligt den faktiska kostnadsberäkning som vi gjort. Jämfört med Vattenmyndighetens uppskattning på kr. Vi uppskattar att åkermarken i detta område (beroende på hur Vattenmyndigheten räknar) omfattar 4000 ha. De åtgärder som planeras till åkermark beräknas kosta ca 86 miljoner kr eller kr per kg fosfor. Utslaget per hektar blir det i medeltal kr, för åtgärder som ska vara genomförda till Om förslaget drivs igenom får vi räkna med konkurser alternativt nedlagd produktion på merparten av arealen med följden att miljöpåverkan exporteras.

6 REMISSYTTRANDE 6(6) Med vänliga hälsningar Guy Larsson Kontaktuppgifter: Guy Larsson Melo Björkvik