Synpunkter på Förslag på åtgärdsprogram för Norra Östersjöns vattendistrikt

Transkript

1 Kiladalens Vattenvårdsförening Till Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns Vattendistrikt För kännedom Länsstyrelsen i Södermanlands län LRF Regionförbund Södermanland Nyköpingsåarnas Vattenvårdsförbund Nyköpings kommun Synpunkter på Förslag på åtgärdsprogram för Norra Östersjöns vattendistrikt Kiladalens Vattenvårdsförening är en ideell förening som, enligt sina stadgar, skall verka för god vattenstatus i Kiladalen, verka för kretsloppssystem och därmed bidra till ett hållbart samhälle. Föreningen har verkat sedan 2008 och genomfört en lång rad åtgärder som vi återkommer till i det följande. Vi har även tidigare lämnat remissvar på olika utredningar och åtgärdsprogram men sällan sett att det avspeglat sig i slutgiltiga ställningstaganden hos berörda myndigheter. Vi framhärdar dock i uppfattningen att den bästa kännedomen om de verkliga förhållandena och effekten av eventuella åtgärder finns hos dem som är boende och verksamma i området. Vi noterar också att osäkerheten om de fysiska åtgärdernas uppskattade effekter och kostnader är betydande liksom konstaterandet att de största källorna till påverkan på vattenmiljön är diffusa utsläpp från jordbruksmark och enskilda avlopp. Dessa skrivningar indikerar en osäkerhet som står i motsatsförhållande till tvärsäkra förslag till åtgärder och kostnadsfördelning av dessa! Det finns inte heller någon färdig sammanställning av effekterna av genomförda eller planerade åtgärder under perioden I det material som används finns stora felaktigheter, som omedelbart bör rättas till. Exempelvis i avsnittet strukturkalkning beräknar man att lantbruket skulle kunna spara upp till 250 miljoner per år och följaktligen stå för en del kostnader. Den som kan räkna vet att besparingen blir 2,5 miljoner vilket alltså ligger inom felmarginalen beroende bla på väder. För att nå god status beräknar Vattenmyndigheten en årskostnad på 8.8 miljoner. Vi anser att detta är en grov missbedömning. De investeringspengar som måste fram här i Kiladalen är kr. Utslaget på antalet invånare i Kiladalen ( ca 7000) blir det :-.per person. Åtgärder riktade till åkermark och brukande krävs kr eller kr per ha eller för varje lantbrukare kr. Åtgärder riktade mot enskilda avlopp och reningsverket i Ålberga blir per person :-.

2 2 Det som ovanstående beräkningar visar är att konsekvenserna inte är rimliga och det är inte heller rimligt att 635 ha av den bästa åkerjorden skall ställas om till obrukbara kantsoner, våtmarker mm samtidigt som sk vandringshinder skall rivas för att fiskar skall kunna vandra uppströms. Den alltmer synliga världssvälten är ett tungt skäl till att man inte skall lägga ned åkermark. Lokala initiativ Under den tid som har gått sedan 2008 har vi tagit en rad initiativ. Redan tidigt försökte vi påverka kommunen att se möjligheterna i ett lokalt omhändertagande av fraktionerna från enskilda avlopp i syfte att åstadkomma ett kretslopp där näringsämnen återförs till jordbruksmark utan att beblandas med avloppsslam från de kommunala reningsverken. Goda exempel på detta finns att hämta från Södertälje kommun (Hölö), Strängnäs kommun och även det försök som skall göras i Helsingborg med slutna tankar i ett planerat bostadsområde men Nyköpings kommun har tyvärr ställt sig helt oförstående till våra förslag. Som ett led i arbetet genomförde vi under åren ett omfattande vattenvårdsprojekt i Kiladalen med stöd från länsstyrelsen (LOVA-bidrag) och Leader Kustlinjen (Landsbygdsprogrammet) med kretsloppet som utgångspunkt. Vi anser att betydande delar av dokumentationen är fortsatt relevant i arbetet med att skapa god vattenstatus i våra sjöar och vattendrag. (Delar av dokumentationen bifogas som bilaga). Strukturkalkning Allt sedan 2009 har vi också ansökt om, och administrerat, LOVA-bidrag till strukturkalkning hos ett antal jordbrukare i Kiladalen. Fram till och med 2014 har vi medverkat till strukturkalkning av c:a 3000 ha jordbruksmark och även genomfört ett omfattande kontrollprogram under ett antal år. Den strukturkalkning som genomförts under åren har enligt uppgift reducerat utsläppen med 510 kg fosfor per år. Även för 2015 har vi ansökt om LOVA-bidrag för c:a 600 ha. Då vi fick bidrag för kalkfilterdiken genomförde vi dessutom ca 200 ha täckdikning vilket innebär att 24 kg P/ha ej runnit ut i Östersjön. Dessa siffror har ju sitt intresse i sammanhanget då det i åtgärdsprogrammet anges ett behov av strukturkalkning på 4000 ha. Däremot kan vi inte se från vilken utgångspunkt detta behov är beräknat. Beroende av vilket basår man lägger till grund för beräkningen så kan man utgå från att en betydande del av den föreslagna åtgärden redan är genomförd.

3 3 Bristfällig myndighetsdokumentation Tyvärr finns det inte någon sammanställning av de provresultat vi levererat in till länsstyrelsen (vattenprover som är analyserade vi SLU i Uppsala) Under de aktuella åren har även kommunen utfört viss provtagning liksom Nyköpingsåarnas vattenvårdsförbund. Även här saknas en sammanställning av resultaten och utan tillgång till dessa data blir åtgärdsförslagen fantasiprodukter Inom Kiladalen har det under de senaste åren anlagts ett antal fosfordammar av olika typer med hjälp av SLU, IVL och KTH men så vitt vi kunnat utläsa har man i åtgärdsprogrammet inte tagit hänsyn till de resultat forskarna kommit fram till. Om anläggandet av dammar skall vara ett bestående inslag i åtgärdsprogrammet borde man redovisa ett mer hållfast underlag för att kunna bedöma nyttan med fosfordammar. Ett viktigt inslag i arbetet med att begränsa övergödningen är de insatser som redan görs på de enskilda jordbruken. Ingen är betjänt att jorden tillförs mer växtnäring än den växande grödan behöver och detta gäller oavsett om man talar om handelsgödsel eller stallgödsel. Åtgärder inom projektet greppa näringen har med gett positiva resultat och fortsatta insatser av detta slag kommer att ge betydande effekter på sikt. Risk för fosforbrist Samtidigt som det är angeläget att begränsa övergödningen vill vi fästa uppmärksamheten på den risk som uppstår om man alltid anser jordbruket skyldigt till alla fosforförluster. En alltför stor återhållsamhet kan resultera i att jordarna sugs ut genom att fosforförrådet minskar vilket påverkar kommande generationers försörjningsförmåga. Brist på kommunalt ansvarstagande Kilaåns avrinningsområde berör bl.a fyra mindre samhällen, Stavsjö, Ålberga, Ålberga gård och Jönåker. I Stavsjö och Ålberga finns mindre kommunala reningsverk med låg verkningsgrad och betydande problem med bräddning. Vid kraftig nederbörd belastas reningsverken med stora vattenmängder från dagvattensystemen som inte är separerade från avloppsnätet med bräddning som följd. Vid upprepade tillfällen har lokalbefolkningen kunnat notera att helt orenat avloppsvatten släpps ut i recipienten utan att kommunen vidtagit några bestående åtgärder. Tvärt om ivrar man för att fler skall ansluta sig till de kommunala reningsverken med ökande kostnader för tungmetaller, medicinrester odyl. Vid Ålberga gård där ca 40 hushåll har en mycket bristfällig avloppshantering har kommunen i mer än 20 år fördröjt ett effektivt omhändertagande med en uppsjö argument.

4 4 Jönåker är anslutet till kommunens avloppsreningsverk vid Brandholmen via en överföringsledning med pumpstationer på ett antal platser. Även från dessa pumpstationer förekommer upprepade bräddningar vid hög belastning och orenat avloppsvatten rinner ut i Kilaån. Lokalbefolkningens förslag till åtgärder har konsekvent ignorerats med undantag för att man så småningom installerat ett signalsystem från pumpstationerna så att man får larm att det bräddar dock inte hur mycket. Saltning av vägar Man undviker att ta med alla som påverkar vattenkvaliteten. Saltning av våra vägar med natriumklorid som är det billigaste alternativet frigör fosfor som rinner med smältvattnet rakt ut i vägdiken, bäckar och åar. I Kiladalen finns två tungt belastade vägar, E4 och väg 800, som på detta sätt bidrar till ansenliga utsläpp. Detta är en faktor som inte berörs i åtgärdsprogrammet över huvud taget vilket är en allvarlig brist. Punktvisa utsläpp Detta är exempel på punktvisa utsläpp som på kort tid spolierar ett ambitiöst miljöarbete i Kiladalen. Att begränsa utsläppen från jord och skogsbruk eller att åtgärda enskilda avlopp är en angelägen uppgift som borde motsvaras av liknande insatser från kommunens sida. Vi är medvetna om att detta kan innebära betydande kostnader men dessa borde inte stå i motsatsförhållande till de kostnader som drabbar den enskilde jordbrukaren eller fastighetsägaren. Likhet inför lagen är en viktig grundprincip i det allmänna rättsmedvetandet som också bör vara vägledande i miljöarbetet. Vi ser det också som angeläget att understryka att det vid varje tillfälle bör vara de mest kostnadseffektiva åtgärderna som skall komma i första hand, dvs. att man prioriterar åtgärder som ger högst effekt per investerad krona. Viktigt med rätt kontrollmyndighet När det gäller tillsyn i olika led så anser vi att länsstyrelsens roll som tillsynsmyndighet för kommunens åtgärder bör skärpas från att vara vägledande till att vara en reell kontroll att föreslagna åtgärder blir vidtagna. Däremot är vi synnerligen tveksamma till att kommunen skall ha tillsynsansvaret över åtgärder som strukturkalkning, skyddszoner, fosfordammar och anpassad stallgödsling. Enligt vår uppfattning saknar man helt kompetens i dessa frågor och om man skall bygga upp sådan nödvändig kompetens kommer det att resultera i att verksamheterna kommer att belastas med oskäliga avgifter.

5 5 Beskattning av små avlopp Vi motsätter oss bestämt att små avlopp skall belastas med avgifter. Det finns inga hållbara skäl för detta eftersom varje ägare av avlopp måste själv bekosta underhåll och inspektioner utan något stöd från samhället. Till skillnad från de kommunala reningsverken måste de privata avloppen uppgraderas utan dröjsmål och utan hänsyn till kostnader närhelst myndigheterna så kräver. Dom belastar inte heller de problem som de kommunala reningsverken har i ökande skala med tungmetaller och medicinrester som går rakt ut i vattnet utan nedbrytning. Lokala vattenråd För att kunna bedriva ett framtida effektivt arbete med att vårda våra vattenförekomster krävs ett lokalt engagemang och lokala insatser. Vi har haft ett sådant tillsammans med Länsstyrelsen och kommunen där vi första året kartlade de brister som förekom i Kiladalen och vem som har ansvaret för åtgärderna. Året därpå kompleterades listan med ytterligare brister men också med de åtgärder som vidtagits. Vi skissade också på när i tid bristerna skulle kunna åtgärdas. Därefter ansåg sig inte Länsstyrelsen ha råd att fortsätta och kommunen var inte villig att ta på sig ansvaret varför det hela lades ned. Vi menar dock att detta var ett mycket effektivt sätt att kartlägga problemen och vem som hade ansvaret. Kiladalen Rolf Hallström Kjell Johansson Kiladalens Vattenvårdsförening

6