Arbetsgrupp om vatten

Transkript

1 Arbetsgrupp om vatten Bakgrund År 2000 beslutade EU om en ny europeisk vattenpolitik som innebär att alla medlemsländer ska arbeta systematiskt för att bevara och förbättra kvaliteten i våra sjöar, vattendrag, kust- och grundvatten. Sverige är indelat i fem större vattendistrikt. Till största delen tillhör Södermanlands län Norra Öster sjöns vattendistrikt. Alla vattendistrikt har ett eget åtgärdsprogram som är juridiskt bindande för myndigheter och kommuner. Det nuvarande åtgärdsprogrammet sträcker sig fram till 2015 och omfattar 37 åtgärder. Åtgärderna handlar i huvudsak om ändring av styrmedel, men även utökad myndighetsutövning och utökat sektors- eller aktörsansvar. Just nu planeras för nästa åtgärdsprogram som ska gälla fram till Fokusområden för arbetsgruppen om vatten Åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt innehåller inte alla de åtgärder som kommuner, myndigheter eller andra aktörer kan behöva genomföra. De åtgärdsförslag som arbetsgruppen ska ta fram ska därför vara ett komplement till Norra Östersjöns åtgärdsprogram. Vi föreslår två fokusområden för arbetsgruppen som kommer att komplettera Norra Östersjöns åtgärdsprogram: Fokusområde 1: Information och utbildning kring vatten Kunskapen om vattnets betydelse i landskapet behöver öka. Åtgärder inom detta område kan handla om information- och utbildningssatsningar riktade till exempelvis jordbruk, skol elever, ägare av enskilda avlopp mm. Här fortsätter vi att utveckla och stödja det positiva arbete som redan pågår i länet med vattendragsgrupper, greppa näringen, enskilda avlopp, åtgärder för vattenlevande organismer mm. Fokusområde 2: Platsspecifika åtgärder För ett mer effektivt vattenarbete krävs ett ökat samarbete kring platsspecifika åtgärder. Det kan handla om att åtgärda vandringshinder, punktutsläpp, anlägga våtmarker, minska bräddning av avloppsvatten mm.

2 Hur mår våra vatten? De flesta av Sveriges 16 miljömål berör vatten på ett eller annat sätt, men några av miljömålen är särskilt kopplade till vatten. Det är Bara naturlig försurning, Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, Hav i balans samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker I länets bedömning från 2012 ansågs inget av miljömålen vara möjligt att nå till år Den mest positiva bedömningen görs för målet Bara naturlig försurning. Försurningen har minskat på senare år, framförallt för att svavelnedfallen minskat. När det gäller miljögifter och kemikalier som når vattendrag är osäkerheten stor. Troligtvis medför till exempel hormonstörnade ämnen från avloppsvatten en skada på människor och på vattenlevande arter. Övergödning det allvarligaste problemet Övergödningen av vatten är ett av de allvarligaste miljöproblemen i Södermanland och det kan anses vara det enskilt största miljöproblemet i länet inom vattenområdet. Den bedömningen gör även kommunernas miljöchefer och miljöstrateger som intervjuades av Länsstyrelsen våren Hälften av länets sjöar är övergödda enligt den senaste statusklassningen som gjordes av Länsstyrelsen år Även Östersjön är hårt drabbat av övergödning med återkommande algblomningar och bottendöd. Nationella beräkningar visar att utsläppen från jordbruket och avloppsreningsverk har minskat. Det är dock svårt att se något resultat i miljötillstånd av de åtgärder som gjorts. Det beror huvudsakligen på att insatserna inte varit tillräckliga, men även på att återhämtningstiden för miljön är lång. I mark och sediment finns även upplagrade näringsämnen som frigörs kontinuerligt och bidrar till övergödningen. Dåligt tillstånd för hotade arter Tillståndet för hotade arter i länet som är knutna till sjöar och vattendrag är generellt sett dåligt. Även för många arter knutna till kust och havsmiljöer är tillståndet allvarligt. En fiskyngelinventering som gjordes längs med kusten under 2012 visade på få årsyngel av gädda och abborre, vilket tyder på att uppväxtbetingelserna inte är tillräckligt bra. I vattendragen är det dels övergödningen, dels fysisk påverkan såsom vandringshinder, rensningar, rätningar och dikningar som påverkar den biologisk a mångfalden negativt. Många lämpliga biotoper har genom åren förstörts eller försämrats och för många arter är möjligheten att sprida sig begränsad.

3 Havet är slutstation för näringsämnen och farliga ämnen som läcker ut i sjöar och vattendrag och många åtgärder för att förbättra havsmiljön måste därför ske uppströms på land. Södermanlands vattenmiljöer är generellt utsatta för stor påverkan. Den omfattande fritidshusbebyggelsen med många enskilda avlopp av otillräcklig kvalitet har sammantaget en stor påverkan på miljön. Bräddningar från avloppsreningsverk, det vill säga utsläpp av avlopps vatten på grund av överbelastning, kan även det göra stor påverkan. Bilden visar en tömningsstation för latrin i Nävekvarns hamn. Landskapets vattenhushållande förmåga har minskat kraftigt under lång tid på grund av dikning och fysisk påverkan på vattendrag som torrlagt stora våtmarksarealer. Tillsammans med den ökade belastningen av näringsämnen är dessa landskapsförändringar huvudorsaken till att många av Södermanlands sjöar, vattendrag och havsmiljöer är övergödda. Genom att anlägga exempelvis våtmarker kan näringsämnen fångas upp. Bilden till vänster visar en fosfordamm som binder fosfor. Dammen anlades inom Svärtaåprojektet. Bilden till höger visar ett vandringshinder som åtgärdats i Buskhyttebäcken. För att värna vårt vatten krävs fortsatta åtgärder för att begränsa läckage och utsläpp av organiska ämnen, metaller och andra föroreningar. Kemiska föroreningar kan orsaka direkta skador på djur och växter och upplagring av föroreningar i sediment. Det kan också bidra till restriktioner och begränsningar för oss människor, till exempel genom kostrekommendationer av fisk.

4 Sörmländska exempel Även om inget av de vattenanknutna miljömålen ser ut att nås till år 2020, pågår många projekt och samarbeten i länet för att minska näringsläckaget, gynna biologisk mångfald mm. Såväl myndigheterna, kommuner, organisationer och frivilliga krafter deltar i arbetet. På detta uppslag visas några goda exempel på vad som görs och har gjorts i Södermanland. Svärtaåprojektet är ett projekt vars syfte är att minska utsläppen av näringsämnen, både genom beprövade och nya metoder. Projektet pågick fram till 2012 och var ett samarbete mellan bland andra Länsstyrelsen, SLU, Greppa näringen och Öknaskolans naturbruksgymnasium. Lantbrukarna inom avrinningsområdet involverades genom bland annat utbildningar och genom att de själva gjorde åtgärder på sina marker. Fotografierna föreställer ett tvåstegsdike samt grävningen av en fosfordamm, två exempel på åtgärder som reducerar utsläppen av näringsämnen. Buskhyttebäcken söder om Nyköping är ett bra exempel på hur flera aktörer arbetat med att ta bort vandringshinder och skapa fria vandringsvägar för fisk. Här har Länsstyrelsen tillsammans med Trafikverket, Nyköpings kommun, markägare och organisationen Sportsfiskarna åtgärdat vandringshinder så att fisken nu kan vandra från mynningen i Marsviken till källflödena i östra Kolmården. Även biotopvårdande åtgärder har genomförts.

5 Projekt Öljaren drivs av Vingåker och Katrineholms kommuner. Syftet är att komma till rätta med övergödningen i sjön som har en dålig ekologisk status enligt den senaste statusklassningen. Projektet innebär bland annat att åtgärda dåliga enskilda avlopp som det finns många av runt sjön, och att skapa vattendragsgrupper där traktens lantbrukare och stora markägare kan diskutera och lära sig mer om vatten. Även praktiska åtgärder har genomförts. 100 hektar runt sjön har strukturkalkats, vilket leder till mindre utsläpp av fosfor. Sommaren 2013 dog mycket fisk i sjön. En möjlig förklaring var att syretillgången var dålig till följd av övergödning. Ett annat resultat av övergödningen har varit algblomningar. Foto: Jenny Herbertsson. Eskilstuna Hållbara Vatten är ett LONA-projekt (Lokala naturvårdsåtgärder) som drivs av Eskilstunas naturskola i samarbete med stadsmuseet, KomTek och Parken Zoo. Projektet ska möjliggöra för pedagoger och elever i Eskilstunas grundskolor att utforska Eskilstunaån och det kringliggande åområdet för att lära sig mer om vattnets kretslopp, naturvård, biologisk mångfald och aktuella miljöfrågor. Projektet ska synliggöra hur mänskliga aktiviteter har påverkat vattenområdet och vattnets kvalité i ett historiskt, nutida och framtida perspektiv. Tyngdpunkten i projektet ligger på att utveckla och erbjuda seminarier, lärarfortbildningar, workshops och ta fram ett webb-baserat utbildningsmaterial som kan användas av alla lärare till årskurserna F till 9. Greppa näringen är ett samarbete mellan LRF, Jordbruksverket och Länsstyrelsen. Greppa näringen erbjuder gratis rådgivning som både lantbrukare och miljön tjänar på. Det handlar till exempel om att minska övergödning, klimatpåverkande utsläpp och användningen av bekämpningsmedel. Foto: Jordbruksverket.

6 Allmänhetens förslag Under våren har Länsstyrelsen efterlyst förslag på åtgärder som behöver genomföras i länet. Vi har anordnat en konferens om miljögifter där deltagarna fick chans att diskutera åtgärder, varit ute på skolor för att höra vad eleverna tycker är viktigt att fokusera på och inhämtat förslag via webben. Här följer några av förslagen. Åtgärdsförslag lämnat av privatperson: Genomför en informationssatsning till hushåll om att läkemedel, färger etc inte ska spolas ner i avloppet. Kunskapen om detta och andra diffusa utsläpp till mark och vatten behöver öka. Förslag på huvudaktör för åtgärden: kommuner och Länsstyrelsen Åtgärdsförslag lämnat av privatperson: Arbeta för att skapa mer våtmarker och slingrande vattendrag i landskapet. Därigenom minskar övergödning och den biologiska mångfalden stärks i odlingslandskapet. Förslag på huvudaktör för åtgärden: Länsstyrelsen och LRF Åtgärdsförslag lämnat av konferensdeltagare: Se över och satsa mer på reningen av kemiska ämnen i reningsverk. Genom att arbeta med exempelvis fördröjning kommer en mindre mängd hormonpåverkande ämnen ut i naturen. Förslag på huvudaktör för åtgärden: kommunerna Åtgärdsförslag lämnat av konferensdeltagare: En hållbar livmedelsproduktion behöver bättre kretslopp av fosfor. Slamåterföring behövs och åtgärder för att minska riskerna med slamåterföring måste prioriteras. Undvik till exempel att blanda rent avloppsvatten från hushåll med dagvatten och industriavlopp. Slammet blir därmed renare. Förslag på huvudaktör för åtgärden: kommunerna och Länsstyrelsen

7 Exempel från andra län Runt om i landet pågår ett arbete med att ta fram regionala åtgärdsprogram för miljön. Här har vi samlat några exempel på åtgärder som tagits fram i andra län. Beslutad åtgärd i Skånes åtgärdsprogram för miljön: En kartläggning genomförs av miljöfarliga verksamheters användning av farliga ämnen respektive prioriterade ämnen enligt vattendirektivet. Utfasningsämnen, riskminskningsämnen och prioriterade ämnen enligt vatten direktivet utpekas. Ämnenas destination ska framgå (slutprodukt, luft, recipient, avfall, reningsverk). Huvudaktör för åtgärden: kommuner och Länsstyrelsen Beslutad åtgärd i Skånes åtgärdsprogram för miljön: Tillskottsvatten samt bräddning från kommunens spillvattennät ska minimeras. Planer upprättas/revideras och adekvata åtgärder vidtas för att minimera tillskottsvatten i kommunens spillvattenledningar, bräddning från nätet och LOD-lösningar. Huvudaktör för åtgärden: kommuner och Länsstyrelsen Beslutad åtgärd i Jönköpings åtgärdsprogram för vatten: Länsstyrelsen tar fram underlag till prioritering och stöd till kommunernas arbete med övergödning. Underlaget ska användas av kommunerna vid åtgärder för att minska näringsläckage. Huvudaktör för åtgärden: Länsstyrelsen och kommuner Beslutad åtgärd i Jönköpings åtgärdsprogram för vatten: Entreprenörer ska utbildas i miljöhänsyn vid grävarbeten som påverkar vattenmiljöer. Målgruppen för utbildningarna är alla entreprenörer oavsett om de utför arbeten i skogen, odlingslandskapet, vid vägbyggen eller annat. Vid beställning av grävarbeten ska krav ställas på att entreprenören har gått utbildningen. Huvudaktör för åtgärden: Skogsstyrelsen, Länsstyrelsen, LRF, skogsbolag mfl

8 Plan för arbetet Miljöengagemanget är stort i Södermanland och det är mycket som görs för att minska vår negativa påverkan på miljön och hitta lösningar som är långsiktigt hållbara. Vi vill ta tillvara på den drivkraft som finns hos länets offentliga aktörer, kommuner, företag och föreningar när vi nu sätter igång arbetet med att ta fram ett åtgärdsprogram för att nå miljömålen i Södermanland. Tillsammans kan vi hitta inspiration, samarbetsvinster och öka engagemanget för ett hållbart Södermanland! Syftet med åtgärdsprogrammet Det övergripanade syftet med åtgärdsprogrammet är att förbättra miljötillståndet i Södermanland för att skapa förutsättningar för att nå miljökvalitetsmålen. Programmet kommer att gälla till år 2020 och ska ge vägledning och stöd för prioriteringar av åtgärder och utvecklingsinsatser hos länets aktörer. Det ska stimulera en ökad samverkan och leda till synergieffekter i det regionala miljöarbetet. Ett stärkt samarbete gör att de sammantagna resurserna för miljöarbetet i länet kan användas mer effektivt. Konkreta åtgärdsförslag Arbetsgrupperna ska formulera konkreta åtgärdsförslag som ska bidra till en bättre miljö i Södermanland utifrån följande kriterier: Åtgärderna ska vara konkreta, genomförbara och förankrade och godkända i berörda organisationer. Åtgärderna ska vara uppföljningsbara. Åtgärderna ska vara av regional karaktär. Med regional karaktär menas i detta fall åtgärder som utförs av en regional aktör eller i samverkan mellan flera lokala och regionala aktörer. Förslagen behöver inte vara helt nya åtgärder utan kan ha sin utgångspunkt i respektive organisations pågående arbete. Pågående arbete inom en organisation kan inom åtgärdsprogrammet utvecklas genom till exempel nya samarbeten eller nya arenor. Åtgärderna ska kunna genomföras av en aktör som är verksam i länet. Det ska tydligt framgå hur och när åtgärden ska genomföras och finansieras samt vem eller vilka som ansvarar för att åtgärden genomförs. Åtgärderna ska gärna vara inom de föreslagna fokusområdena, men det är självklart möjligt att även ta fram åtgärder med ett annat fokus. I varje arbetsgrupp finns en utsedd ordförande och en sekreterare som ska leda och dokumentera diskussionerna och förslagen. Vi räknar med att grupper behöver träffas ytterligare tre-fyra gånger under perioden oktober 2013 till maj/juni Arbetsgrupperna avgör själva hur många möten som behövs samt var, när och hur dessa möten ska äga rum. Hålltider 26 sept 2013 Inledande workshop Höst vinter 2014 Feb/mars 2014 Sommar, tidig höst 2014 Höst 2014 Kontakta oss Arbetsgrupperna följer upp förslagen från workshop med egna träffar och förankring av åtgärdsförslagen i respektive organisation Halvtidsavstämning. Arbetsgrupperna träffas en halvdag för avstämning, erfarenhetsutbyte och inspiration Åtgärdsförslagen färdiga och förankrade. Stor hearing / konferens Beslut och fastställande av åtgärdsprogram Ordförande arbetsgrupp vatten: Jenny Rondahl, Länsstyrelsen, Sekreterare arbetsgrupp vatten: Anna Svedlund, Länsstyrelsen, Läs mer: