Vatten och aggregat nyckeln till säker uppkomst
|
|
- Mats Abrahamsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Vatten och aggregat nyckeln till säker uppkomst En säker uppkomst i våroljeväxter förutsätter ett sådjup där det finns tillräckligt med växttillgängligt vatten och ett avdunstningsskydd av fina aggregat. Det är nycklarna till säker etablering visar noggranna modellexperiment från förr. Nya försök bekräftar äldre resultat och visar att vårrapssådden bör ske lagom tidigt, inte för grunt och i välharvad jord. Värdefullt vatten. På våren går den blivande såbädden från nästintill vattenmättnad till att snabbt torka ut i ytan. Det gäller att hushålla med vattnet för att säkerställa groning. Foto: Jens Blomquist Av: Johan Arvidsson, SLU Oljeväxtfröet utmärks av en låg tusenkornvikt och därmed ett lågt innehåll av näring. Det gör att det måste sås relativt grunt. Torra förhållanden i ytlagret kan därför försvåra uppkomsten under både höst- och våretablering. Våroljeväxter odlas traditionellt till stor del i östra Sverige, i områden som ofta är drabbade av försommartorka. Detta ställer speciellt stora krav på såbäddens utformning. Både vått och torrt Förhållandena vid vårsådd utmärks av att jorden går från ett tillstånd nära vattenmättnad tidigt på våren till en profil med starka gradienter i vattenhalt. Framförallt styva jordar kan torka upp snabbt i ytan, vilket hindrar fortsatt avdunstning. Under ytskiktet är jorden däremot fortfarande för blöt för att kunna bearbetas. Därmed skapas en stark vattenhaltsgradient, där marken i ytlagret har en vattenhalt som kan ligga under vissningsgränsen, medan jorden på några centimeters djup fortfarande är plastisk. Såbäddsberedningen på våren syftar till att under dessa förhållanden skapa en såbädd och en utsädesplacering som ger en jämn, snabb och säker uppkomst, oavsett väder efter sådd. Ideal i 4 punkter På 1980-talet beskrevs den ideala såbädden, såsom den visas i figur 1. Figuren visar några viktiga egenskaper hos denna såbädd: 1. Fröet placeras på en fast såbotten, 18 Svensk Frötidning 2/12
2 Aggregaten styr avdunstningen. Efter 6 dagar i modellexperimentet kom nästan samtliga 20 rapsfrön upp när aggregaten i såbädden var < 2 mm (t h). I mitten, med aggregat 2 5 mm, och t v med aggregat > 5 mm, var däremot såbädden för grov. Det turbulenta luftflödet ovanför såbäddarna blev så stort att vattnet dunstade bort och uppkomsten uteblev. Foto: Jens Blomquist Försöksplan Ideal som står sig med tillräckligt hög vattenhalt för en säker groning och med god ledning av vatten fram till fröet. 2. Ett löst bearbetat lager av tillräcklig tjocklek ovan utsädet med fina aggregat för att ge ett bra avdunstningsskydd. 3. En grövre struktur i ytan som skydd mot skorpa. 4. Näring som placerats något djupare och vid sidan av utsädet för att ge en säker näringstillförsel. Behov av såbotten mindre Denna såbädd enligt figur 1 är i stort sett giltig också idag. Det som kan ifrågasättas är bl.a. behovet av ett grovt ytlager (punkt 3). I modellstudier har det visat sig tveksamt om detta verkligen minskar risken för skorpa. Den övergång som skett i såteknik, från i huvudsak släpbillar till belastade skivbillar, har också inneburit att behovet av en fast såbotten att placera utsädet på har minskat. Aggregatstorlekens betydelse för avdunstning och uppkomst framgår av fotot ovan. Partiklar med A = Tidig sådd B = Normal sådd C = Sen sådd 1 = Grund sådd (2 cm) 2 = Djup sådd (4 cm) a = 2 harvningar b = 4 harvningar diametern 1 2 mm förhindrar turbulent luftflöde i såbädden och minskar därmed avdunstningen jämfört med en grövre såbädd. Säkert på 4 cm Experiment för att studera uppkomst som funktion av såbäddens egenskaper utfördes vid SLU bl.a. av Inge Håkansson på 1970-talet. I ett stort antal modellförsök varierades bl.a. såbäddens tjocklek och aggregatstorleksfördelning samt vattenhalt i såbädd och såbotten. Försöken utfördes i backar som placerades utomhus, men under tak för att säkerställa torra förhållanden. Ett exempel från ett försök med höstraps ges i figur Figur 1. På 1980-talet framställdes den ideala såbädden som en förebild och måttstock för att lyckas med etableringen. Den biologiska grunden står sig fortfarande även om teknikutvecklingen gör att många såbäddar ser annorlunda ut idag utan en fast såbotten där utsädet placeras. Källa: Heinonen, R Soil management and crop water supply. 2. Uppkomsten vid ett sådjup på 2 cm var otillfredsställande oavsett aggregatstorlek. Vid 4 cm sådjup var uppkomsten god om andelen fina aggregat (< 2 mm) var» Svensk Frötidning 2/12 19
3 Djup, cm Bäst uppkomst i finbrukad bädd Sådjup, cm Uppkomst av raps, % mm Figur 2. I modellexperiment testades kombinationer av sådjup och aggregatstorlek med höst raps som testgröda. Med bara 2 cm sådjup blev uppkomsten skral med alla aggregatstorlekar. Men när djupet ökades till 4 cm förbättrades uppkomsten och allra bäst blev den där aggregaten var < 2 mm. Ökade djupet ytterligare till 6 cm orkade inte rapsfröna upp till markytan och uppkomstprocenten sjönk igen. Källa: Håkansson, I Modellförsök med såbäddens funktion, Rapporter från jordbearbetningsavdelningen 115. På gränsen till det omöjliga g g -1 Såbäddens djup 2 5 mm Lerhalt, % 50% aggregat<5 mm 0.06 g g g g -1 <2 mm Figur 3. Figuren visar vattenhalten i 300 svenska såbäddar med olika lerhalter som ingick i en stickprovsundersökning på 1970-talet. Gränsen för att utsädet ska gro ligger på minst 6 procent växttillgängligt vatten (0,06 gg -1 i figuren). På jordar med lerhalter över 30 procent ler måste rapsfröet ner på 5 cm djup för att hitta så mycket vatten. Det stora djupet krockar med vad ett litet rapsfrö tål och tydliggör dilemmat på styvare jordar. Källa: Kritz, G Såbäddar för vårstråsäd. SLU. Fakta, Mark/Växter nr 14. tillräckligt hög. Detta och andra experiment utfördes också vid olika vattenhalter i såbotten. Ett sammanfattande resultat från dessa modellstudier var: För en säker groning under torra förhållanden bör såbädden ha minst 50 procent aggregat <5 mm och vara minst 4 cm tjock, och jorden kring kärnan bör innehålla minst 6 procent växttillgängligt vatten. Bekymmersamt på lera Hur stämmer då detta med hur såbädden ser ut i fält? Detta testades också på SLU på 1970-talet av Göran Kritz i en mycket omfattande stickprovsundersökning av ca 300 svenska såbäddar. Han satte sedan såbäddens egenskaper i relation till bl.a. markens lerhalt. I figur 3 visas en sammanfattning av vattenförhållandena i såbädden. Av figuren framgår att vattenhalten i ytan på mellanleror och styva leror normalt sett ligger under markens vissningsgräns. Gränsen för 6 procent växttillgängligt vatten låg på 2 3 centimeter på lättleror medan den låg på ca 5 cm djup på styva leror. Det gör det svårt att etablera våroljeväxter på styva jordar vid ett normalt sådjup kring 3 cm! Många verktyg i lådan Men ingenting är omöjligt och våroljeväxtodlare kan spela med val av bearbetningssystem, såtid, sådjup och harvningsintensitet för att överkomma svårigheterna. En hel del av dessa faktorer studerades på SLU i Ultuna i samband med Svensk Raps Projekt 20/20. Försöken hade något olika utformning. Men år genomfördes en försöksserie som kombinerade såtidpunkt, sådjup och harvningsintensitet (sid 21). Torrt avslutningsår Tidig sådd var första möjliga såtillfälle när jorden var bearbetningsbar, vilket inföll april. Normal såtid var 1 vecka senare och sen sådd ytterligare en vecka senare. Sådden gjordes med en såmaskin med släpbillar som placerade fröet på den bearbetade såbotten. År 2009 och 2010 blev harvningen djupare än planerat (3 4 cm även i ledet med grund sådd). År 2011 blev sådjupet det planerade. Detta sista år följdes också sådden av mycket torrt väder. Första egentliga nederbörd efter sådd kom i mitten på juni Skillnaden i uppkomst mellan olika led blev enorm, vilket visas i bildsviten på sid 22. Anmärkningsvärt är dock att skillnaden i slutlig skörd inte blev större än den faktiskt blev. Det visar oljeväxternas förmåga att kompensera dåliga bestånd! Koll på tid, djup och harv I tabell 1 visas skörd och plant 20 Svensk Frötidning 2/12
4 Sammanfattning Några av lärdomarna från både äldre och nyare försök är: Säker uppkomst av våroljeväxter på styva jordar är på gränsen till vad som fysikaliskt är möjligt. Sådd på 4 cm ger säkrare uppkomst än grundare sådd. Så tidigt, men undvik att så när det är kallt väder eller väntas bli kallt. Oljeväxter är känsligare än spannmål för låga temperaturer efter sådd. Extra harvning höjer skörden vid torka efter sådd. Våroljeväxter fungerar bra i plöjningsfri odling. Men man får inte slarva med såbäddsberedningen! Tallrikskultivator på hösten kan ge alltför grund bearbetning och sämre såbädd jämfört med pinnkultivator. antal för de olika såtiderna i försöken I medeltal gav mellantidpunkten högst skörd, medan sådd 1 vecka senare gav klart lägre skörd och sämre etablering. Effekt av sådjup visas i tabell 2. Tydligast utslag erhölls 2011, tidigare år gjordes dock den grunda sådden något för djupt (ca 3 cm). Harvningens betydelse visas i tabell 3. I genomsnitt blev skörden 4 procent högre för extra harvning, med tydligast utslag 2011, men effekten på antalet plantor var liten. Skördehöjningen kan både bero på ett bättre avdunstningsskydd och på en kraftigare återpackning. Passar med plöjningsfritt Ibland anses oljeväxter packningskänsliga och att de därför inte skulle passa i ett plöjningsfritt system. Skörderesultat från ett stort antal försök visar dock på samma skörd av oljeväxter som för plöjning (tabell 4). Ett Lagom tidigt är bäst Skörd, relativ Medel A. Tidig sådd B. Normal såtid C. Sen sådd A. Tidig sådd B. Normal såtid C. Sen sådd Tabell 1. Sådd ca 1 vecka efter första möjliga tillfälle blev i genomsnitt bäst över åren. År 2010 blev det ganska kallt efter första sådden och det gynnade den sena sådden. Djup sådd ger säkerhet Skörd, relativ Medel 1=Grund sådd =Djup sådd =Grund sådd =Djup sådd Tabell 2. Djup sådd (4 cm) gav påtagligast positiv effekt det försommartorra 2011, men tidigare år gjordes den grunda sådden något för djupt (ca 3 cm) så led 1 med grund sådd (2 cm) fick hjälp på traven. Låt harven jobba Skörd, relativ Medel a=2 harvningar b=4 harvningar a=2 harvningar b=4 harvningar Tabell 3. Inget år var det någon skördemässig nackdel att harva 2 gånger extra. År 2011 när det inte regnade förrän i mitten av juni gav 2 överfarter extra stort utslag med 10 procent i merskörd. Samma vårrapsskörd med och utan plog Gröda Relativ skörd plöjningsfri odling. Plöjning = 100 Antal försök Höstvete Vårvete Korn Havre Höstoljeväxter Våroljeväxter Ärter Potatis Sockerbetor Tabell 4. Relativ skörd av olika grödor i försök med plöjningsfri odling där plöjning=100. Resultat från försök åren » bildsvit nästa sida Svensk Frötidning 2/12 21
5 » plöjningsfritt system skulle kunna ge bättre etablering p.g.a. att marken lämnas jämnare efter hösten. Men det gäller att se upp. Under försök på Ultuna, framförallt den torra våren 2008 kunde vi ibland konstatera sämre uppkomst för plöjningsfritt. Orsaken är säkert att såbädden på våren ofta blir något grövre än i ett plöjt system och därmed ger ett sämre avdunstningsskydd. Man kan alltså inte hoppa över såbäddsberedningen för att man använder reducerad bearbetning. «Uppkomst i fältförsök våren Siffrorna anger slutlig skörd. Samtliga rutor harvade fyra gånger. Foton tagna 13 juni. Såtidpunkt 18/4 25/4 2/5 4 cm 2 cm 1940 kg/ha 2190 kg/ha 1830 kg/ha 2000 kg/ha 2470 kg/ha 2130 kg/ha
Jordbearbetning till våroljeväxter Johan Arvidsson, SLU
Jordbearbetning till våroljeväxter Johan Arvidsson, SLU Två delar: Etablering (sådd och såbäddsberedning) Våroljeväxter i plöjningsfri odling Den ideala såbädden Vad krävs av såbädden för att klara torra
Läs merEtableringsteknik, grunden i IPM Johan Arvidsson, SLU
Etableringsteknik, grunden i IPM Johan Arvidsson, SLU Lite gammalt och lite nytt 1.Krav på såbäddens utformning 2.Exempel höstvete och våroljeväxter 3.On-linemätning av såbäddsegenskaper och ny forskning
Läs merFörsök med olika såbäddsberedning och sådd till våroljeväxter
Försök med olika såbäddsberedning och sådd till våroljeväxter Johan Arvidsson, Marcus Pedersen Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Oljeväxtfröet måste sås grunt pga dess låga innehåll av reservnäring.
Läs merEtablering och luckringsbehov för höstraps resultat från 2009
Etablering och luckringsbehov för höstraps resultat från 2009 Johan Arvidsson och Anders Månsson, inst. för mark och miljö, SLU I försök under 2009 har olika typer av etableringsmetoder för höstraps jämförts,
Läs merEffekter av packning på avkastning
Innehåll Effekter av packning på avkastning Johan Arvidsson, SLU Packning i ett plöjt system 1. Ettåriga effekter 2. Effekter i matjorden som finns kvar efter plöjning 3. Effekter av packning i alven.
Läs merEtablering och markstruktur till höstoljeväxter. Johan Arvidsson m.fl., inst. för mark och miljö, SLU
Etablering och markstruktur till höstoljeväxter Johan Arvidsson m.fl., inst. för mark och miljö, SLU Frågor vi speciellt ville besvara var bl.a.: Är höstraps mer packningskänsligt än övriga grödor? Hur
Läs merSlutrapport för projektet
Åsa Myrbeck 2017-10-30 Institutionen för mark och miljö Sveriges lantbruksuniversitet 750 07 Uppsala Slutrapport för projektet Säkrare etablering av våroljeväxter med grund bearbetning på våren (Proj Nr
Läs merPlöjningsfritt till sockerbetor går det?
62 Plöjningsfritt till sockerbetor går det? Tallrikskultivator vid körning på Charlottenlunds gård, som tillämpar plöjningsfri odling till sockerbetor. Plöjningsfri odling har gradvis ökat i Sverige, och
Läs merEtablering och luckringsbehov för höstraps resultat
Etablering och luckringsbehov för höstraps resultat 2007-2010 Jordbearbetning Johan Arvidsson och Anders Månsson, inst. för mark och miljö, SLU I försök under 2007 till 2010 har olika typer av etableringsmetoder
Läs meranses också generellt vara mer packningskänsliga än spannmål och skulle därmed också ha ett större luckringsbehov.
Etablering och luckringsbehov för höstraps resultat 2007-2010 Johan Arvidsson och Anders Månsson, inst. för mark och miljö, SLU E-post: johan.arvidsson@slu.se Sammanfattning I försök under 2007 till 2010
Läs merI. Optimal markstruktur för oljeväxtodling introduktion
I. Optimal markstruktur för oljeväxtodling introduktion Johan Arvidsson Under 2006 startades projektet Optimal markstruktur för oljeväxtodling. Det övergripande syftet var att studera oljeväxternas reaktion
Läs merSvenske erfaringer med minimeret jordbearbejdning. Johan Arvidsson, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala
Svenske erfaringer med minimeret jordbearbejdning Johan Arvidsson, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala Några fakta om svenskt lantbruk Total areal: 45 miljoner ha Åkermark: 2.8 millioner ha Viktigaste
Läs merBakgrund. Resurseffektiv vårsädesodling i plöjningsfria odlingssystem. David Kästel Mats Engquist. Gårdarna. Förutsättningar
Resurseffektiv vårsädesodling i plöjningsfria odlingssystem Demonstrationsodling Bakgrund David Kästel Mats Engquist Projektfinansiärer Jordbruksverket Väderstadsverken Jordbearbetningen har en stor betydelse
Läs merDRAGKRAFTSBEHOV OCH SÖNDERDELNING FÖR PLOG, KULTIVATOR OCH TALLRIKSREDSKAP VID OLIKA MARKVATTENHALTER
DRAGKRAFTSBEHOV OCH SÖNDERDELNING FÖR PLOG, KULTIVATOR OCH TALLRIKSREDSKAP VID OLIKA MARKVATTENHALTER Johan Arvidsson, Karin Gustafsson och Thomas Keller Institutionen för markvetenskap, SLU, Box 714,
Läs merSockerbetans etablering som funktion av markens såbäddsegenskaper, H
Sockerbetans etablering som funktion av markens såbäddsegenskaper, H1144183 Johan Arvidsson, Olof Gröndahl, Martin Holmberg, inst. för mark och miljö, SLU, Robert Olsson, NBR. Bakgrund Etableringen är
Läs merJORDBEARBETNING. Jordbearbetningssystem
JORDBEARBETNING ssystem Lennart Johansson, Hushållningssällskapet Östergötland sfrågor har redan från starten av de regionala försöken rönt ett stort intresse i försökskommittén och bland lantbrukarna.
Läs merMekanisk ogräsbekämpning. Per Ståhl Hushållningssällskapet Vreta Kloster.
Mekanisk ogräsbekämpning Per Ståhl Hushållningssällskapet Vreta Kloster Mekanisk ogräsbekämpning Åtgärder i växande gröda Radhackning Ogräsharvning Övriga åtgärder Åtgärder före sådd Stubbearbetning, plöjning
Läs merSpecialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB
Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Specialmaskiner Ogräsharv Radhacka Vegetationsskärare Arbetssätt, mekanisk
Läs merFysikaliska orsaker till dräneringsbehov i jordbruket. Ingrid Wesström
Fysikaliska orsaker till dräneringsbehov i jordbruket Ingrid Wesström Jordbruksmarkens dräneringsstatus i Sverige Från början på 1800-talet till 1960 Jordbruksarealen ökade från 1,5 till 3,8 milj. ha 1
Läs merSlutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling.
Linköping 2012-01-18 Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling. Delrapport: Utvecklad beståndsetablering vid radhackning på 50 cm radavstånd Sammanfattning Två försök med
Läs merUnderlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne
Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne 1. Skapa bra dränering 2. Använd bra växtföljd Struktureffekter Växtskyddsproblem Sex viktiga åtgärder för hög skörd och
Läs merJordbearbetning ur ett Östgöta perspektiv, exempel i praktiken. Johan Oscarsson Hushållningssällskapet Östergötland
Jordbearbetning ur ett Östgöta perspektiv, exempel i praktiken Johan Oscarsson Hushållningssällskapet Östergötland Program Teori Rapsetablering i Östergötland Direktsådd i Östergötland Stödet för minskat
Läs merFortsatt varmt och torrt ger snabb utveckling men lägre upptag
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 21, 2018 Fortsatt varmt och torrt ger snabb utveckling men lägre upptag Vi har haft ytterligare en vecka med höga temperaturer. Det har inte varit någon
Läs merVarmt väder och högt upptag senaste veckan
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 20, 2018 Varmt väder och högt upptag senaste veckan Vi haft en vecka med höga temperaturer och ingen nederbörd i området. Kväveupptag i både nollrutor
Läs merFramgångsrik precisionssådd
I ekoodling är rapsen en sann cash crop och att lyckas ger ett rejält utslag på sista raden. Att etablera höstraps med hög precision ger jämna fält och säker övervintring. Sverker Peterson, Bjälbo gård
Läs merArbetssätt. Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB
Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Arbetssätt Ogräsharvning jobbar med jordtäckning: - torr finbrukad jord ska finnas
Läs merSignifikanta skillnader enligt t-test 1998-2000 på provytenivå redovisas nedan för varje par.
3.7 Förklaring av skördeskillnader på parnivå Jens Blomquist och Thomas Wildt-Persson, SBU Inledning I följande kapitel görs en genomgång av några viktiga signifikanta skillnader mellan plus- och medelgård
Läs merUtsädesmängdens betydelse för direktsådda kumminbestånd
Utsädesmängdens betydelse för direktsådda kumminbestånd Hannu Känkänen MTT Forskning om växtproduktion EN BÄTTRE SKÖRD AV KUMMIN - seminariet 12.11.2012 Loimaa, 19.11.2012 Ilmajoki Försök med olika såtätheter
Läs merSJV, Skövde, 17 jan Vall i växtföljden påverkan på markstruktur Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord
SJV, Skövde, 17 jan 2008 Vall i växtföljden påverkan på markstruktur Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord SJV, Skövde, 17 jan 2008 1. Odlingssystemet påverkar jorden - gröda och mark växelverkar 2. Fältförsök
Läs merMarkpackning (12A) Namn Adress Postadress. Datum för besök: Sammanfattning. Produktion och jordartsfördelning. Markstrukturens goda cirkel
Sida 1(5) Namn Adress Postadress Markpackning (12A) Datum för besök: Sammanfattning Försök få din markägare på arrendemarken att bli intresserad av dränering. Han/hon kanske ska vara med på dräneringsrådgivningen?
Läs mer13 dagar gav 14 säckar
13 dagar gav 14 säckar Det stora fältet hitom den röda långtradaren såddes den 20 augusti med en Amazone Cirrus utan någon föregående bearbetning och efter vårkorn med halmen hackad. 13 dagar senare etablerades
Läs merDavid Hansson Inst. för biosystem och teknologi, SLU Alnarp. Ogräsbekämpningsstrategi. Falska såbäddar & såbäddsberedning
David Hansson Inst. för biosystem och teknologi, Ogräsbekämpningsstrategi Sent sådda kulturer Bevattning () Flamning bek. Grödans * Förlängd groningstid Blindharvning Selektivharvning * kan även kallas
Läs merStora höstveteskördar - miljö och odlingssystem i samverkan. Göran Bergkvist Institutionen för växtproduktionsekologi
Stora höstveteskördar - miljö och odlingssystem i samverkan Göran Bergkvist Institutionen för växtproduktionsekologi Innehåll Växtföljdernas förändring över tiden Förfruktseffekter Höstvetets avkastning
Läs mer20 upp och 20 ned. På jakt efter 450 ton
20 upp och 20 ned 20-20 På jakt efter 450 ton Ett god etablering av oljeväxter innebär Rätt bearbetning Plöjning Plöjningsfritt Spara vatten Spara vatten Spara vatten Så när du vet att det kommer att gro
Läs merFortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 22, 2018 Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag Vi har haft ytterligare en vecka med högre temperaturer än normalt för årstiden
Läs merOgrässanering lämpliga tidpunkter Anneli Lundkvist, SLU
Ogrässanering lämpliga tidpunkter Anneli Lundkvist, SLU Marknad och markförbättring Skövde 15 oktober 2014 Ogrässanering Förebyggande metoder: Konkurrens från gröda Växtföljd Jordbearbetning och sådd Dränering
Läs merReducerad jordbearbetning, L Vad kan vi lära oss och vad är aktuellt inom jordbearbetningen? Marcus Willert, HIR Skåne
Reducerad jordbearbetning, L2-4048 Vad kan vi lära oss och vad är aktuellt inom jordbearbetningen? Marcus Willert, HIR Skåne L2-4048 Försök med reducerad jordbearbetning Start: 2004 Försöksplatser: Sandby
Läs merVÄXTODLINGSÅRET 2004/2005 av Per-Anders Andersson F-län, Klas Eriksson H-G och K-län, Bo Pettersson I-län och Erik Ekre N-län
VÄXTDLINGSÅRET 24/2 av Per-Anders Andersson F-län, Klas Eriksson H-G och K-län, Bo Pettersson I-län och Erik Ekre N-län Jönköpings län Återigen har vallar och höstgrödor övervintrat bra. Vårbruket utfördes
Läs merOptimal placering av pelleterad organisk gödsel
Optimal placering av pelleterad organisk gödsel Lägesrapport 15 februari 2017 Sofia Delin, Lena Engström och Anneli Lundkvist Inledning Det här projektet behandlar följande frågeställningar: Kan kväveutnyttjandet
Läs merFörsök med radhackningsteknik och radavstånd. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB
Försök med radhackningsteknik och radavstånd Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB per.stahl@hush.se Försök med radhackning 2006-2010 Fastliggande försök med tre radavstånd Följer gårdens
Läs merKväve-efterverkan i höstvete efter höstraps. Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara
Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara Introduktion Positiva effekter: ökad skördepotential och mer kväve tillgängligt
Läs merNoggrann sådd Ökad mineralisering och mycket mer...
Effektivt jordbruk även utan bekämpningsmedel Revolutionerande ogräshantering Noggrann sådd Ökad mineralisering och mycket mer... Gothia Redskap System Cameleon System Cameleon är framtaget för att ge
Läs merSvalt väder och lågt upptag senaste veckan
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 20, 2017 Svalt väder och lågt upptag senaste veckan Återigen har vi haft en vecka med lägre temperaturer än normalt för årstiden och i stort sett ingen
Läs merFortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 23, 2018 Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag Vädret har varit fortsatt varmt, men på några ställen har det kommit några millimeter
Läs merEtablering och snigelförsök
Oskar Gustafsson, Hushållningssällskapet Skaraborg E-post: oskar.gustafsson@hushallningssallskapet.se Etablering och snigelförsök i raps SAMMANFATTNING Årets etableringsförsök visar att valet av teknik
Läs merRadhackning i robusta odlingssystem
Radhackning i robusta odlingssystem Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland Projekt med 50 cm radavstånd 2012-2014 Två försöksserier: raduppbyggnad och tistelbekämpning 12 försök i vårvete, 8 försök
Läs merHöstrapsodling i en bädd av vitklöver - lägesrapport 2006
Höstrapsodling i en bädd av vitklöver - lägesrapport 26 Projektansvarig: Göran Bergkvist, Institutionen för växtproduktionsekologi, SLU. Tfn 18-67291, 7-3443462, e-post: goran.bergkvist@vpe.slu.se Sammanfattning
Läs merOväntat högt kväveupptag
Till hemsidan Prenumerera Region Mitt vecka 24, 2019 Oväntat högt kväveupptag Höstvetet är mitt i axgång, på vissa håll i slutet av axgång, det vill säga runt DC 55-57. Tidiga fält har redan nått begynnande
Läs merFosfor och kväveinteraktioner samt mulluppbyggnad i svenska långliggande försök
Fosfor och kväveinteraktioner samt mulluppbyggnad i svenska långliggande försök Thomas Kätterer, Holger Kirchmann, Gunnar Börjesson SLU, Inst. för Disposition Bördighet och gödsling Kväverespons i förhållande
Läs merSveriges Frö- och Oljeväxtodlare. Försök- och utvecklingsprojekt är basen i verksamheten
Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare Försök- och utvecklingsprojekt är basen i verksamheten Vad händer med skördarna? Höstvete + 0,2 % Råg + 1,0 % Korn + 0,7 % Havre + 0,3 % Höstraps + 1,7 % Vårraps - 0,2
Läs merEtablering av oljeväxter genom hacksådd. Fältförsök 2002/2003. Rapport till SLF
2007-11-15 Etablering av oljeväxter genom hacksådd. Fältförsök 2002/2003. Rapport till SLF Gunnar Lundin Bakgrund En möjlighet att förbättra det ekonomiska utbytet i oljeväxtodlingen är att överföra odling
Läs merMaskinkoncept Maltkorn En etableringstävling mellan fyra redskapstillverkare
Maskinkoncept Maltkorn En etableringstävling mellan fyra redskapstillverkare Projektredovisning 2011-01-11. Sammanställning: Gunnar Lundin & Hugo Westlin, JTI Under 2009-2010 genomfördes en tävling mellan
Läs merTäckdikning en viktig och lönsam investering
Täckdikning en viktig och lönsam investering Jordbrukaredag 2013 Zivko Rasic Simon Månsson Varför dränera åkrarna? Dåliga brukningsförhållanden TID Ojämn upptorkning, surhålorna torkas upp senare Sämre
Läs merSådd i höstetablerad kam
Sådd i höstetablerad kam 2007 2007-1-2-207 SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor för svensk sockernäring. SBU ägs
Läs merSäker etablering av ekologiska höstoljeväxter
Slutrapport Säker etablering av ekologiska höstoljeväxter en enkätstudie med lantbrukare i södra och mellersta Sverige 2010-2011 Jonas Gustavsson, Anna Redner HS Konsult AB, Örebro Finansierad av Jordbruksverket
Läs merVäxtföljder Logården. Konventionellt Ekologiskt Integrerat. Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem
Erfarenheter av 2 års integrerad odling på Logården Brunnby 211-1-18 Björn Roland Hushållningssällskapet Skaraborg Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem Projektet startade 1991,
Läs merSlutrapport för projekt SLV finansierat av SLO-fonden
Slutrapport för projekt SLV2016-0029 finansierat av SLO-fonden Radsprutning för minskad miljöbelastning och exponering av bekämpningsmedel i höstraps Per Ståhl och Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet
Läs merBaldersbrå i ekologisk odling av vallfrö. Råd i praktiken
Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö Råd i praktiken Jordbruksinformation 17 2006 Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö De baldersbråplantor som ger problem i ekologiskt vallfrö har grott på sensommaren
Läs merMellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige
Mellangrödor i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter Pauliina Jonsson, Växa Sverige Mellangrödor i ekologisk produktion Växtodlingsgårdar Grönsaksodlingar och växthus/tunnlar Under omläggning
Läs merRAPPORTER FRÅN JORDBEARBETNINGEN
RAPPORTER FRÅN JORDBEARBETNINGEN Swedish University of Agricultural Sciences, S-750 07 Uppsala Department of Soil and Environment Nr 127 2013 Johan Arvidsson, Ararso Etana, Tomas Rydberg Försök med plöjningsfri
Läs merStrategisk och situationsanpassad renkavlebekämpning. Agera i god tid med rätt åtgärd! Marcus Willert, HIR Skåne
Strategisk och situationsanpassad renkavlebekämpning Agera i god tid med rätt åtgärd! Marcus Willert, HIR Skåne Biologi: Gror framförallt på hösten Ljusgroende Groningsvila varierar från år till år Fröbank
Läs merJordbruksproduktionens behov av bestående dränering
Jordbruksproduktionens behov av bestående dränering Ingrid idwesström Jordbruksproduktionens behov av bestående dränering Faktorer som påverkar dräneringsbehovet Effekter av dränering gpå skörden Dräneringssituationen
Läs merÅtgärder för att hindra ytvattenerosion. - En bilddokumentation av HIR Malmöhus
Åtgärder för att hindra ytvattenerosion - En bilddokumentation av HIR Malmöhus Förord Denna skrift är en bilddokumentation över ytvattenerosion som lokalt kan ge stora problem i odlingen och även ge förluster
Läs merUtsädesmängd och radavstånd i åkerböna, L7-661
Utsädesmängd och radavstånd i åkerböna, L7-661 Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB Högst skörd har utsädesmängden med 60 frö/m 2 gett. En mikning av utsädesmängden till 40 frö/m 2 har inte gett en säker skillnad
Läs merBlindharvning effekt på olika ogräsarter i ärter och vårsäd
Institutionen för växtproduktionsekologi Slutredovisning av projektet: Blindharvning effekt på olika ogräsarter i ärter och vårsäd Projektansvariga: Anneli Lundkvist och Håkan Fogelfors Finansiär: Jordbruksverket,
Läs merOgräsharvning. - danska erfarenheter. Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket
Ogräsharvning - danska erfarenheter Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket thorsten.pedersen@jordbruksverket.se Program Ogräsharvning i höstvete Ogräsharvning på hösten Ogräsharvning i korn och annan
Läs merTidpunkt för spridning av strörika gödselslag effekt på växtnäringsutnyttjande, avkastning och markpackning (Dnr /01) -
ilaga 1: Slutrapport Tidpunkt för spridning av strörika gödselslag effekt på växtnäringsutnyttjande, avkastning och markpackning (nr 25-5344/1) - rarso Etana (SLU) & Eva Salomon (JTI) 2 FÖROR Stallgödsel
Läs merRapsens fiende nummer 1! ÖSF konferens Ulf Axelson, Hushållningssällskapet Skara
Ulf Axelson, ÖSF 20161201 Rapsens fiende nummer 1! ÖSF konferens 20161201 Ulf Axelson, Hushållningssällskapet Skara Ulf Axelson, ÖSF 20161201 Integrerad bekämpning av åkersnigel i oljeväxter. Riskbedömning
Läs merSkräppa - ett växande problem i ekologisk odling
Skräppa - ett växande problem i ekologisk odling Per-Anders Andersson Hushållningssällskapet, Huskvarnavägen 97B, 554 66 Jönköping E-post: Per-Anders.Andersson@hush.se Slutrapport från försöksserien L5-280.
Läs merHur ofta kan vi odla höstoljeväxter? Olika frekvenser av höstraps i växtföljden inverkan på avkastning och sjukdomsangrepp
Slutrapport för projektet: Hur ofta kan vi odla höstoljeväxter? Olika frekvenser av höstraps i växtföljden inverkan på avkastning och sjukdomsangrepp Lena Engström och Johan Roland, Institutionen för Mark
Läs merEffektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten. Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium
Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium 2019-01-17 Jordanalys - fosfor Klass I II III IV a IV b V Andel mark år 2001-2007* 5% 24% 37% 16%
Läs merUTVÄRDERING AV EFFEKTER PÅ FOSFORLÄCKAGE Barbro Ulén och Annika Svanbäck, SLU
UTVÄRDERING AV EFFEKTER PÅ FOSFORLÄCKAGE Barbro Ulén och Annika Svanbäck, SLU Avrinning från åkermark - Stor variationer under året och mellan åren Exempel från året 2011/2012 (juli/juni) Q (mm tim -1
Läs merTvå falska såbäddar + fördröjd sådd
David Hansson Inst. för biosystem och teknologi, Ogräsbekämpningsstrategi Sent sådda kulturer Bevattning Såbäddsberedning () Sådd Flamning bek. Grödans uppkomst Fördröjd sådd* Förlängd groningstid Tid
Läs merTillskottsbevattning till höstvete
Tillskottsbevattning till höstvete Av Abraham Joel, abraham.joel@slu.se Ingrid Wesström, ingrid.wesstrom@slu.se SLU, Institutionen för mark och miljö, avdelningen för markfysik, Uppsala Sammanfattning
Läs merFoto: Per-Erik Larsson. Mekaniskt Vallbrott
Foto: Per-Erik Larsson Mekaniskt Vallbrott Jordbruksinformation 1 2014 Mekaniskt vallbrott på rätt sätt Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland För att få ut maximal nytta av vallen är vallbrottet
Läs merSveriges lantbruksuniversitet
Sveriges lantbruksuniversitet Ogräsbekämpning vid tidig etablering av radodlade grönsaker i ekologisk odling - Resultat från verksamhetsåret 212 David Hansson, Sven-Erik Svensson och Elisabeth Ögren Fakulteten
Läs merMartin Holmberg. Kandidatuppsats i biologi Agronomprogrammet inriktning mark/växt
Inverkan av vattenhalten i såbotten för uppkomsten hos sockerbetor Effects of water content in the base of seedbeds for the emergence of sugar beet seedlings Martin Holmberg Kandidatuppsats i biologi Agronomprogrammet
Läs merEkologiska demonstrationsodlingar
Ekologiska demonstrationsodlingar i sockerbetor 2000 SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor för svensk sockernäring.
Läs merHANDLEDNING TILL KALKYLARK "TONKM.XLS" FÖR ATT BERÄKNA KÖRINTENSITET OCH AVKASTNINGSEFFEKTER AV JORDPACKNING
HANDLEDNING TILL KALKYLARK "TONKM.XLS" FÖR ATT BERÄKNA KÖRINTENSITET OCH AVKASTNINGSEFFEKTER AV JORDPACKNING Vid avdelningen för jordbearbetning, SLU, har utarbetats en modell för att beräkna skördesänkningar
Läs merTillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen?
Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen? Abraham Joel & Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö Abraham.Joel@slu.se Ingrid.Wesstrom@slu.se Bevattning
Läs merUtnyttja restkvävet i marken
Till hemsidan Prenumerera Utnyttja restkvävet i marken Mineralkväveanalyser visar att det finns mycket kväve kvar i matjorden på många platser. Har du gödslat för en högre skörd än vad du kommer att få,
Läs merHushållningssällskapet Rådgivning Agri
Hushållningssällskapet Rådgivning Agri Östergötland, Kalmar, Kronoberg, Blekinge 35 personer Rådgivning, fältförsök, utvecklingsprojekt HIR-individuell rådgivning, grupprådgivning, Greppamiljörådgivning
Läs merSakredovisning för år
Bilaga 1 Projekt: Blindharvning effekt på olika ogräsarter i ärter och vårsäd Projektansvarig: Anneli Lundkvist Sakredovisning för år 23-24 Sammanfattning I projektet studeras regleringseffekten på ettåriga
Läs merMEDDELANDEN FRÅN JORDBEARBETNINGSAVDELNINGEN
Institutionen för Markvetenskap Uppsala MEDDELANDEN FRÅN JORDBEARBETNINGSAVDELNINGEN Swedish University of Agricultural Sciences, S-750 07 Uppsala Department of Soil Sciences, Bulletins from the Division
Läs merSåteknik och utsädesmängd i åkerböna Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post:
Såteknik och utsädesmängd i åkerböna Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post: nils.yngveson@hushallningssallskapet.se Sammanfattning Tre utsädesmängder i åkerbönor har provats i en skånsk försöksserie
Läs merFörsök med reducerad bearbetning i Skåne och Halland.
Försök med reducerad bearbetning i Skåne och Halland. Slutrapport för projekt V733243. Johan Arvidsson, institutionen för mark och miljö, Box 714, 75 7 Uppsala. Inledning Intresset för reducerad bearbetning
Läs merStrip till för täta radavstånd
Spirit C StripDrill Strip till för täta radavstånd Spirit C StripDrill är en unik, kompakt och integrerad strip-till-lösning för att så spannmål, raps och baljväxter i farter upp till 15 km/tim. Väderstad
Läs merLåg mineralisering men fortsatt upptag i fält
Till hemsidan Prenumerera : Låg mineralisering men fortsatt upptag i fält Utvecklingen har gått relativt fort denna vecka och utvecklingsstadierna i fälten varierar mellan DC 43-59. Trots det varmare vädret
Läs merSåtid höstvete och vårsäd
Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post: nils.yngveson@hushallningssallskapet.se Såtid höstvete och vårsäd SNABBSAMMANFATTNING L7-170 En senare sådd av höstvete med fjorton dagar har inte medfört en minskad
Läs merRadhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor. Foto: Per Ståhl
Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor Foto: Per Ståhl Jordbruksinformation 1 2012 1 Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor Text: Per Ståhl, Hushållningssällskapet Linköping Radhackning
Läs merEtablering av ekologisk majs. Majs Biologi. Jordart. Jordbearbetning. Växtföljd. Såddtidpunkt. Övrigt: majs efter majs?!
Etablering av ekologisk majs Majs Biologi Jordart Jordbearbetning Växtföljd Såddtidpunkt Övrigt: majs efter majs?! Hermann Leggedör HS Rådgivning Agri AB Flottiljvägen 18 392 41 Kalmar 0708 156 760 Hermann.leggedor@hush.se
Läs merEtablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete i samma rad
Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete i samma rad Publicerat 215-1-3 Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland. Finansierat av Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin via Anders Elofssons
Läs merAktuella ogräsförsök 2015
Av Henrik Hallqvist, SJV Rådgivningsenheten, Alnarp E-post: henrik.hallqvist@jordbruksverket.se Aktuella ogräsförsök 2015 Sammanfattning och slutord De viktigaste resultaten av sammanlagt 18 försök i spannmål,
Läs merUtsädesmängd och radavstånd i åkerböna Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post:
Utsädesmängd och radavstånd i åkerböna Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post: nils.yngveson@hush.se Försöksvärdar L7-618 2011 Lars Håkansson, Tågarp sort: Alexia Lars Brunnström, Ödåkra sort:
Läs merVad tål marken? Hur påverkas mark och gröda av tunga maskiner? Johan Arvidsson, SLU
Vad tål marken? Hur påverkas mark och gröda av tunga maskiner? Johan Arvidsson, SLU Packning vad är problemet?? Packning minskar den luftfyllda porositeten, dvs de största porerna Därmed minskar gastransport
Läs merMEDDELANDE FR J BE BETNINGS VDELNIN EN
Institutionen för Markvetenskap Uppsala MEDDELANDE FR J BE BETNINGS VDELNIN EN Swedish University of Agricuiturai Sciences, S~750 07 Uppsala Department of Soll Sciences, Bulletins from the Devision of
Läs merTeknik för etablering av vall
Teknik för etablering av vall HS Skaraborg rapport nr 3/10 Sofia Kämpe Stella Andermo 1 Vikten av en väletablerad vall HIR Skaraborg vill sprida kunskap om teknikens betydelse för resultatet vid en valletablering.
Läs merSådd av vår- och höstoljeväxter i flytgödsel för förbättrad odlingssäkerhet och minskade kostnader
Sådd av vår- och höstoljeväxter i flytgödsel för förbättrad odlingssäkerhet och minskade kostnader SLF-projekt dnr V0733236 Sammanfattning Projektet visar att flytgödselsådd ger en avsevärt högre avkastning
Läs merTrindsäd, oljeväxter och vallfrö Skövde
Trindsäd, oljeväxter och vallfrö Skövde 2011-01-26 Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket, Rådgivningsenheten thorsten.pedersen@jordbruksverket.se Program Oljeväxter - Etablering och gödsling - Pollinering
Läs merOptimalt utnyttjande av kväve vid tillförsel av organiska specialgödselmedel till höstvete
Optimalt utnyttjande av kväve vid tillförsel av organiska specialgödselmedel till höstvete Sammanfattning Under åren 213 och 214 har sju gödslingsförsök med pelleterade specialgödsel (Ekogödsel/Biofer)
Läs mer