Utsädesmängdens betydelse för direktsådda kumminbestånd

Transkript

1 Utsädesmängdens betydelse för direktsådda kumminbestånd Hannu Känkänen MTT Forskning om växtproduktion EN BÄTTRE SKÖRD AV KUMMIN - seminariet Loimaa, Ilmajoki

2 Försök med olika såtätheter i bearbetad och obearbetad mark Direktsådd plöjning, harvning, sådd, vältning 5, 10, 15, 20, 25 och 30 kg/ha groende frön (Record, 56 %) Tidpunkten för sådden var lyckad, jorden var grynig med båda såsätten. Sådd på samma dag, Den orörda markens ytskikt var fuktigare, som det vanligtvis är I den bearbetade jorden såddes fröna ca 2 cm djupt. Vid direktsådden siktade man på grundare sådd, 1 (-2) cm djupt. Rätt stadig mellanlera, bördighetsvärdena goda, lätt sydsluttane mark. De direktsådda områdena direktsåddes nu nionde året i rad. Förfrukten var vårvete, halmen jämnt spridd.

3 Jordens fuktighet under sådagen (0 7,5 cm) Direktsådd Jämnfuktig 0 2,5 cm: 19,3 % 2,5 5 cm: 19,6 % 5 7,5 cm: 19,4 % Allmänna egenskaper Mindre avdunstning Svalare jord Mindre vattenvolym På längre sikt bättre Bearbetad jord Torrare vid ytan 0 2,5 cm: 8,4 % 2,5 5 cm: 16,5 % 5 7,5 cm: 19,7 % Allmänna egenskaper Torkar lättare Värms upp snabbare Tål mycket regn bättre Struktur efter bearbetningen

4 Planttäthet insåningsåret och följande vår samt på hösten före 2. skördeåret plantor st/m 2 Direktsådd Bearbetad mark groende frön kg/ha

5 Planttäthet under insåningssommaren Utsädesmängder: Direktsådd (S) 25 och 30 kg/ha, bearbetad mark (M) 10 och 15 kg/ha svalt, fuktigt hett, torrt regnigt

6 Varför utvecklades mindre plantor i den obearbetade marken? Fenomenet är känt från andra växter, men lindrigare. Broddbildningen hos havre har minskat med under 10 %, korn 10 %, vårvete %. Litet frö och lermark är en utmanande kombination Plantbildningen hos rybs och camelina har minskat med närmare 50 % (flera försök) Närheten till gödselgranulaten? En delorsak till den dåliga plantbildningen hos rybs: gror inte eller grodden skadas. Testades på kummin med groningspapper: minskade inte grobarheten. Vädret? I början fuktigt och svalt, plantbildningen drog ut på tiden. Efter det en par veckor torrt och varmt: torkade en del av groddarna bort?

7 Direktsådden börjar spurta Växten utnyttjar utrymmet till att breda ut sig Kumminets täckningsgrad-% och höst 2011 vår 2012 direktsådd bearbetat itäviä Groende siemeniä frön kg/ha

8 Hösten 2011 hittades utgående från samma planttäthet större rötter där marken inte bearbetats Bearbetad mark ( st/m2) Direktsådd

9 De enskilda plantornas utveckling var annorlunda beroende på såmetod och såtäthet st/m st/m 2 direktsådd bearbetad direktsådd bearbetad blad per planta 13,6 9,7 7,3 7,5 g/blad 0,10 0,10 0,04 0,09 rot längd 15,0 16,6 13,2 14,5 rot tjocklek 9,6 7,7 5,9 6,7 rötter, g/planta 2,6 1,6 0,7 1,1 oförgrenade rötter, %

10 De tätaste bestånden från 2011 följande vår, (på ytan syns granulaten från vårgödslingen) Direktsådd Sådd i plöjd jord

11 De tätaste bestånden från Sådd i bearbetad mark Direktsådd

12 Såmetoden och tätheten åstadkom vissa skillnader på första skördeårets plantutveckling Ett tätare bestånd börjar blomma en aning senare I direktsådd ca 2 dagar senare (5. -> 7. juni) I bearbetad mark ca 4 dagar senare (3. -> 7. juni) Vid samma såtäthet börjar direktsåddens plantor blommar ett par dagar senare Beståndet var som direktsått en aning högre Medelhöjd 89 cm, när de bearbetades medeltal var 84 cm. Samma skillnad syntes även då såtätheten var den samma med båda metoderna. Också såtätheten inverkar: i tätare bestånd blev plantorna kortare.

13

14 1. fröskörden i bearbetad och direktsådd mark preliminärt resultat, Jockis 2012 kg/ha Direktsådd Bearbetad mark Medeltal utsädesmängd, kg/ha

15 Den största fröskörden under första skördeåret uppnåddes med olika såmetoder och vid olika planttätheter kg/ha (preliminära fröskördar) Direktsådd Bearbetad mark planttäthet, st/m 2 sommaren 2012 (kylvösiemenen (Utsädesmängd, määrä, kg/ha) kg/ha)

16 Under den andra hösten små skillnader mellan bestånden De direktsådda plantorna en aning större Rötternas tjocklek (direktsådd bearbetad) 7,8-7 mm Rötternas torrvikt 0,70 0,53 g/planta Bladens torrvikt 0,47 0,37 g/planta Antalet blad 6,8 5,7 st/planta Varierande och mindre inverkan av planttäthet Rötterna en aning större i tätare bestånd Bladen en aning mindre i tätare bestånd Stor variation, kräver noggrannare granskning

17 Sammandrag och slutsatser 1 Planttätheten minskar oftast då marken inte bearbetas i dethär kumminförsöket till ca en tredjedel Närmast planttäthet för bearbetad mark uppnås när marken är som mest grynig och halmtäcket inte är för tjockt vädret är ganska varmt, en aning regn men inte mycket i försöket lyckade första punkten, inte andra mycket beror på egenskaperna i markens ytskikt också i bearbetad mark är de optimala regnmängderna olika Kummin täcker bra det växtutrymme som erbjuds Beståndet kompletterar en gles planttäthet försökets direktsådda kummin använde utrymmet speciellt bra

18 Sammandrag och slutsatser var allmänt ett s.k. dåligt direktsåddsår Kummin lyckades tvärtemot utmärkt i obearbetad mark. En möjlig försening av skörden är i kummins fall inget problem. Den optimala såtätheten var mindre i obearbetad mark Å andra sidan var rutornas skördevariationer också stora vid samma såtäthet. Andra skördeårets (2013) resultat kompletterar resultaten Utgående från höstens planttätheter är det möjligt att resultatet av skillnaderna i såtäthet mellan 1. och 2. skördeåret varierar mindre vid direktsådd än vid sådd i bearbetad mark. De kommande åren intresserar Egenskaperna hos kummin ser ut att kunna ha goda växtföljdseffekter. Det vore intressant att undersöka hur de kraftiga rötterna, deras rester och rotkanaler påverkar om marken inte bearbetas efteråt

19 Tack!