Sammandrag. Viktiga skeden gällande skörd och lönsamhet

Transkript

1 Sammandrag Viktiga skeden gällande skörd och lönsamhet Marjo Keskitalo, Asko Hannukkala, Erja Huusela-Veistola, Merja Högnäsbacka, Lauri Jauhiainen, Arjo Kangas, Timo Karhula, Hannu Känkänen, Antti Laine, Markku Niskanen, Noora Pietikäinen, Pentti Ruuttunen och Sari Peltonen. Mälsättningen med projektet En överlägsen kumminkedja var att ta fram information och metoder, med vilkas hjälp man kunde höja medelskördarna på kummin, minska skördevariationerna och förbättra produktionens konkurrensförmåga. Via de olika projektförsöken erhölls information om faktorer med anknytning till hur skörden bildas. Den erhållna informationen är här samlad till ett sammandrag. Sammandraget ger samtidigt den som inte är så välbekant med kummin en bild av växtens livscykel. Med följande fås en bättre kumminskörd. Val av skifte Ogräsfrihet och jordartskrav Val av kumminskifte bör om möjligt - göras året innan man sår, då det finns möjlighet att bekämpa fleråriga ogräs. Bekämpning av ogräs på förhand lönar sej, eftersom det säkerställer att kumminsådden lyckas följande år. Av fröogräsen är baldersbrå mest besvärlig och svårast att bekämpa, så skiften där man vet att det förekommer rikligt med baldersbrå bör ej väljas för kumminodling. Det lönar sej att beakta jordarten. Bäst är mullblandade mineraljordar. De som deltagit i projektets skördetävling och de kumminodlare som fått toppskördar hade valt just mullrik molera, molera, grov mo och mjällera. Jordarnas ph var minst 6. Enligt holländsk tradition sägs, att kummin inte bör odlas på sandjord. I forskarnas försök erhölls faktiskt den bästa skörden på mjäljordar och den sämsta skörden på lerjord (Toxopeus & Lubberts 1994). Såningsår Gödsling under anläggningsåret Den gödsel som placeras i samband med sådden är till mängden i allmänhet lägre än skördeårets (0-60 kg N/ha). Gödslingens behov berodde enligt de observationer som gjordes i projektet på jordarten och växtperiodens regn- och värmeförhållanden. I försöken på mullmarker berodde anläggningsårets kvävegödslingenseffekt på första årets skörd på växtperiodens väder. Under normala växtperioder har man fått skördeökning under det första skördeåret ca 10 %, men regniga år inte alls. Under torra år är läget troligen ett annat, vilket stöds av en tidigare, över 10 år gammal undersökning. Då var första årets gödslade skörd dubbelt så hög som den ogödslade, men man kunde inte särskilja betydelsen av gödslingen under anläggningsåret och skördeåret. Även på mineraljordar, som innehåller mindre näringsämnen, lönar sej grundgödsling. Under anläggningsåret räcker tydligen sammansatta gödselmedel på bördiga marker, men på svaga jordar kan tillskott av fosfor med mängder som bördighetsklassen tillåter vara på plats. Även organiska gödselprodukter är möjliga under anläggningsåret. Till utsäde bör användas utsäde som gror bra Fröet, eller rättare sagt frukten, är ca 3-6 mm lång, mörkbrun och fördelar sej i två klyftor. Tusenkornsvikten växlar mellan 2 och 4 gram beroende på sort. Av kummin finns det att fås

2 mycket svagt groende utsäde, vars användning försvårar planeringen av produktionen. Av fröet gror en på förhand svåruppskattad andel plantor också annars. Val av utsäde och speciellt sort inverkar i sinom tid på hur noggrant man bör följa med mognaden. I kumminfröna förekom rätt rikligt samma svamparter, som man hittade i kumminbestånden i fläckar på stjälkbasen. Många av dessa arter försvagar utsädets grobarhet. I fortsättningen skulle det vara bra att utreda, om man med biologisk eller kemisk betning kan förbättra kumminets grobarhet. Såmetoden bestämmer utsädesmängden Viktigare än utsädesmängden är att få kumminet att gro snabbt till ett jämnt bestånd. Med en liten utsädesmängd (5-10 kg/ha) kan man få ett bestånd som rikligt blommar och producerar skörd för ett år, men inte nödvändigtvis för två år. Genom att använda större utsädesmängder (över 15 kg/ha) säkerställer man skörden för två år, men samtidigt kan risken för skördevariationer växa ifall någotdera året dominerar skördens bildande. Kraven på utsädesmängd i de olika odlingssystemen kan vara olika. Då man vid t.ex. direktsådd sår i obrukad mark bör utsädesmängden ökas beroende på markens egenskaper, till och med dubbelt upp. Vid kumminsådd i skyddssäd kan de minsta utsädesmängderna räcka, ifall man eftersträvar endast en skörd. Sådd i fuktig jord Sådden lönar det sej att göra då det finns tillräckligt med fukt i marken, fastän såtidpunkten skulle framflyttas till juni. Förskjutning av sådden från maj till juni kan underlätta ogrästrycket. I projektförsöken minskade antalet snärjmåra och svinmålla mest då såtidpunkten framflyttades. Å andra sidan bör man komma ihåg, att ju senare sådden görs desto mindre tid lämnar det för kumminet att bilda rot. Insåningsåret avgörande vid bekämpning av ogräs Vid bekämpning av ogräs i kummin kan man lyckas bäst eller misslyckas mest under insåningsåret. För att minimera nackdelarna med ogräs är det väsentligt att så kummin i varm och tillräckligt fuktig jord, så att växten gror jämnt och genast från början effektivt konkurrerar med ogräsen. Både de tidiga och sena sådderna kan lyckas väl, men vid sen sådd kan ogräsens antal minskas med upprepade bearbetningar före sådd. Vid bekämpning av fröogräs är det säkrast att använda tankblandningar med två herbisidpreparat både före kumminets uppkomst och vid kumminets 1-2 -växtbladsstadium. En effektiv ogräsbekämpning under insåningsåret säkerställer att kumminet ostört kan utveckla ett täckande bestånd före insåningsårets höst. Då maximerar man även storleken på plantindividerna och rotnackens omfång, vilket i sin tur maximerar antalet blommande växter och kumminskörden det första skördeåret. Till följd av en effektiv ogräsbekämpning under insåningsåret kan skörden det första skördeåret vara flerfaldig jämfört med ett sådant bestånd, där man under insångsåret misslyckats med ogräsbekämpningen. Under en torr sommar kan man vara tvungen att vänta på groningen Kumminet gror inom ett par veckor efter sådd, men torra år kan det ta en månad. Andelen grodda plantor varierar från nästan helt perfekt groning till nästan helt misslyckad, vilket utmanar både kumminodlaren och forskaren i att ge de rätta rekommendationerna. Ofta går det också så, att en del av fröna gror först på insåningsårets höst eller följande vår. Först blir kumminets avlånga hjärtblad synliga och därefter de sirliga växtbladen. Växtens tidiga utveckling är långsam, eftersom växten samtidigt börjar förstora sin morotsliknande avsmalnande rot. Roten växer i förhållande till

3 den ovanjordiska bladmassan ju mera, desto längre tid kumminet har att växa. Före vinterns antågande borde närmare ett tiotal växtblad bildas i bladrosetten. Ett bestånd som täcker marken fås ofta först i augusti-september. Plantorna passligt glest Om kumminplantorna står för tätt blir de under insåningsåret små och till och med övervintringen kan äventyras eller åtminstone förloras förutsättningarna till följande års blomning. Glesa, men med tanke på ogräs välskötta bestånd, kan producera lika bra skörd som tätare bestånd, tack vare kumminets effektiva bestockningsförmåga. Den viktigaste målsättningen med ett tätt bestånd är att säkerställa skördeförutsättningarna från samma åker åtminstone två år, ibland till och med flera år. Att kunna bestämma den optimala såtätheten försvåras ytterligare av kumminutsädets ojämna groning. Utsädesmängden borde anpassas till rådande växtförhållanden, så att roten växer till lämplig storlek (Dragland, & Aslaksen 1996). En kraftig rot hjälper att övervintra och blomma Kummin utvecklar det första året en pålrot, vars längd, förgrening och tjocklek beror på växtförhållandena och växtperiodens längd. Kumminets pålrot tränger till och med cm ner och hårrötterna ännu djupare. Då roten hinner växa tillräckligt stor (Keskitalo m.fl. 2006), både övervintrar den väl och blommar följande år. Åtminstone såtid, kvävegödsling, såtäthet och ogräsförekomst inverkar på rotnackens tjocklek. Tjockleken på rotnacken påverkar blomningen. För att växten följande sommar skall kunna gå över till blomningsskedet och producera skörd, bör enligt uppskattning roten vara minst 7 mm tjock innan höstens kalla väder börjar (Nordestgaard 1986). Olika sorter kan avvika med hur stora de bör vara på hösten (Bjerke & Balvoll 1997), och därför har man också konstaterat att mindre växter har producerat skörd följande år. Därtill behöver kummin en lång kallperiod, vilket i Finland sköts av vintern med sina frostdagar. Övervintring vinterdödlighet Då frosten kommit utmattas bladen och dör, men roten som lämnar i marken bibehålls. Under vintern dör åtminstone en del av kumminplantorna. Skadan är större ju mindre växterna och rötterna är. Rotnackens idealstorlek anses vara ca 7 mm (Nordestgaard 1986). Till exempel de plantor som grott från spillsäd vid höstens tröskning kan helt dö. I sortundersökningen vid Jockis dog under två vintrar sammanlagt nästan en tredjedel av den första höstens plantor. Sorterna emellan kan det finnas skillnader gällande vinterhärdigheten. Mot hösten stiger rotens sockerhalt, och det har troligen inverkan på övervintringen på samma vis som för vallväxter. Skördeåret Skördeårets vårgödsling och kumminets utveckling Kummin utvecklas snabbt under skördeårets vår. Bladrosetterna skjuter upp nästan ur snön, då dagstemperaturen stiger till plusgrader. Det lönar sej att försäkra sej om att vårdagarna utnyttjas effektivt genom att vårgödsla genast, då markens yta torkat upp. En försening med vårgödslingen kan försämra bildandet av blomstjälkar och skott, då näringsämnen inte finns att tillgå eller deras löslighet är dålig på grund av torka. Betydande skördeökningar erhölls med kvävegödsling under skördeåren, men effekten beror på växtperiodens nederbörd och mängden kväve. Under det första året höjde vårgödslingen i forskningsprojektet skörden mellan % beroende på kvävemängd, och andra skördeåret % jämfört med den ogödslade försöksrutan. På Ylistaros mullmarker var den bästa mängden 90 kg N/ha och 10 år tidigare en torr växtsäsong i Tammela till och med högre mängder än den här.

4 De värmeböljor som rått de senaste åren har tagit bort skördeförväntningarna på kummin. Det ger hänvisning om att kummin gynnas, om inte helt av sval väderlek, så åtminstone från det normala något avvikande vårvädret. Växttäthet på våren Den bästa planttätheten är omöjlig att ge, men i försöken har goda skördar fåtts det första skördeåret då, när det funnits åtminstone ett par hundra plantor per kvadratmeter. Det här är ungefär hälften av den allmänt använda planttätheten på st/m². Det här har observerats i flera av MTT:s försök sådda på konventionellt såsätt. Då kummin växer glesare bildas det även på sidoskotten blomserier, och skörden kan vara riktigt bra. Ett glest bestånd ger i allmänhet inte en god andra skörd. Det lönar sej även att undvika ett alltför tätt plantbestånd, eftersom följderna till och med kan vara en lägre första skörd, vilket följande års skörd inte heller nödvändigtvis kompenserar. Antalet växande plantor i kumminåkern minskar efter varje skördeår. Om man odlar drösande sorter gror nya plantor, men de blir ofta så små, att de har svårt att överleva till följande vår. Bekämpning av ogräs på våren Vanligast av skördeårets ogräs är baldersbrå som grott redan på hösten. Vanligtvis finns också andra ett- eller fleråriga ogräs. De ogräspreparat som används i kummin har vanligtvis en dålig effekt på dessa vid besprutning på våren. Ifall man möjligast tidigt på våren kommer ut att bekämpa kan det förbättra effekten. Ogräsen är då små och marken fuktig. Kumminskördens mängd och speciellt kvaliteten (renheten) kan bli bättre. Om det bara finns få ogräs på odlingsområdet, lönar det sej till och med att lämna bort besprutningen, eftersom den även kan skada kumminet. Undantag är kvickroten, vilken det alltid lönar sej att bekämpa, då den förekommer i kummin. Vid besprutning i kvickrotens 3-5 bladsstadium vid varmt väder i hög luftfuktighet bekämpar de selektiva ogräspreparaten (Targa Super 5 SC och Agil 100 EC) effektivt kvickroten, utan att skada kumminet. Ofta kan kvickrotspreparaten sprutas som en tankblandning med bekämpningsmedel mot kumminmalen. Granska kumminmalen speciellt Av skadedjuren är kumminmalen den mest betydande insekt som försämrar kumminskörden. Observationer av kumminmalens flygningar och förekomst av de små larverna bör inledas i maj, för att man rätt skall kunna bestämma tidpunkten för bekämpningsbesprutningarna. På basen av försök gällande tidpunkten för bekämpning av kumminmalen och praktiska erfarenheter, lönar det sej att skjuta fram bekämpningen så nära blomningens början som möjligt, ifall man inte ser speciellt mycket larver eller skadade blomknoppar före det. Ifall det finns mycket kumminmalar eller deras flygning är sen, kan trots bekämpning larver med spinntråd runt sej och blomförstörande larver öka i antal. Rödskiftande blomkålsliknande uppsvällda blomställningar tyder på att kummingallkvalstret angripit beståndet. I dagsläget finns det inga bekämpningsmetoder mot det. Växtsjukdomar Under skördeåren förekom på några skiften rätt så rikligt med bomullsmögel och fläckar på stjälkbasen, men överlag var bestånden friska. På de mest sjukdomsangripna skiftena hade man haft nytta av sjukdomsbekämpningar, men tillsvidare vet man inte exakt, när en sjukdomsbesprutning borde göras.

5 Blomningens början och längd i kummin På kumminets blomskaft bildas flockar, och de små blommorna som utvecklas här är ljust gulskiftande. Blommorna öppnar sej i södra Finland i slutet av maj eller i början av juni och i övriga delar något senare. De friska blomflockarna öppnas i den ordning som de utvecklas i huvud- och sidoskotten. Först öppnar sej den översta flockens blommor i huvudskottet. I kumminets blomningsskede finns det samtidigt flockar som är i knopp, som blommar, sådana som avslutat sin blomning och sådana som redan utvecklar frön. Skadedjur eller ovanligt hög temperatur kan förorsaka störningar i blomningen. Kumminmalen, kummingallkvalstret eller hög temperatur kan förorsaka stora skördeförluster. Blomningen håller på i ca en månad. I södra Finland slutar blomningen i början av juli och i övriga delar något senare. Beståndets färg börjar ändras från grönaktig till brun och mörkbrun. Antalet blommande växter per kvadratmeter I försöken konstaterades att det finns ett samband mellan antalet blommande växter och utsädesmängd. Det fanns mera blommande växter det första skördeåret i glesa bestånd där man använt små utsädesmängder vid anläggningen. Det andra skördeåret fanns det mera blommande växter, då stora utsädesmängder använts. I MTT:s försök har första årets skörd varit stor då det funnits st. blommande växter /m². Även glesare bestånd kan producera en god skörd, om det finns mycket sidoskott. Antalet flockar på växterna På kumminskotten bildas det flera flockar om plantorna växer glest. Även näringstillgång befrämjar utveckling av flockarna. I en flock finns det många små blommor, i vilka klyftfrukterna som kallas frön bildas. I MTT:s försök fanns det st. flockar per växt eller flerfaldigt beroende på beståndets täthet. Pollinering av blommorna Kumminblomman pollineras med hjälp av vinden och insekter. Väderleksförhållandena under blomningsperioden inverkar på hur pollineringen lyckas och om skörden blir bra. I ett försök gjort 1995 försämrade man frönas utveckling genom beskuggning (Bouwmeester & Smid 1995, Bouwmeester m.fl. 1995). Enligt försöksresultaten anser man att solljuset är speciellt viktigt i blomningens början, för att växten skall kunna bilda assimileringsprodukter, vilkas behövs för fröutvecklingen och för att bilda en god skörd. Mognad och skörd Kumminets klyftfrukter eller frön lossnar vid mognadsstadiet från varandra och kan beroende på sort lätt drösa. Tröskningen av lätt drösande sorter bör inledas före fullmognad och tecken på drösning. Sorter, som håller fröna bättre lönar det sej att tröska då växten helt mognat och fröna är hårda och mörkbruna. Torkningskostnaderna blir då lägre. En senare tröskning medför också den fördelen, att kumminfröets oljehalt stiger i takt med mognaden. Skördeperioden börjar i allmänhet nästsista veckan i juli i södra Finland och fortsätter till mitten av augusti. röskan bör inställas så att den passar för tröskning av småfrön. Hektarskörd

6 Efter alla dessa tidigare nämnda faktorer, vilka berör tillväxten, beror hektarsköden på hur bra skördandet lyckas. Enligt statistiken är kumminmedelskördarna i Finland kg/ha och de korrelerar med de skördereultat man i Kanada meddelat. Det finns dock goda förutsättningar att höja hektarskördarna i Finland. I ProAgrias utredning var kumminskördarna för enkätgårdarna ca 850 kg/ha. Bland deltagarna i En överlägsen kumminkedja-projektets skördetävling låg toppskördarna på kg/ha. De bästa skördarna i projektets fältförsök var över 2000 kilo. Gränsen för en ekonomiskt lönsam produktion är enligt våra utredningar en produktion på ca 700 kg/ha. Skördevariationer uppstår lätt Det kan vara svårt att utjämna skördevariationer, eftersom skörden som är producerad på åkern långt är en följd av sambandet mellan planttätheten och de blommande plantorna. Det kan man gott förstå, men i praktiken är det svårt att bemästra. Ett sätt att bemästra skördevariationerna är att endast producera en kumminskörd med låg utsädesmängd, så att största delen av den sådda plantmängden blommar redan det första skördeåret. För en produktion av två skördar behöver man så med en större utsädesmängd. En större utsädesmängd och till följd därav ett tätare bestånd ökar troligheten för skördevariationer ifall någotdera av åren dominerar. För att kunna producera en jämn skörd eller för att få till stånd en jämn blomning kan man vara tvungen att pruta på den maximala skördemängden. Tusenkornsvikten är en faktor som inverkar på skörden. På fröets vikt inverkar åtminstone kvävegödsling, skördeår och sort. Beroende på fröets vikt och form har skördarnas hektolitervikter i våra utredningar varit på båda sidor om 40 kg. Skördens kvalitet På skördens kvalitet och via den på prissättningen inverkar orenheter, fröets innehåll av flyktiga oljor och hygien, vilken odlaren kan påverka genom att bekämpa ogräs och skörda vid rätt tidpunkt. Fröets innehåll av flyktiga oljor påverkas mest av sortval, och den överlägset mest oljerika sorten är Niederdeutcher. Dessutom finns det ofta en negativ korrelation mellan skördemängd och oljehalt. Då skördemängden stiger sjunker ofta oljehalten och tvärtom. På våra försöksområden fick vi på mineraljordar skördar med högre oljehalt än på mullmarker. Regn, som kommit i mognads- eller skördeskedet och en utdragen tid före torkning kan försämra skördens hygien och öka mängden av mikrober. Åkerns höstgödsling Efter skörden dör den växt som producerat skörd med rötter och allt. På åkern finns i allmänhet också växtexemplar i rosettstadiet, vilka inte producerat skörd. Dessa börjar växa till sej med tanke på följande års fröproduktion senast i juli då solljuset börjar tränga ner i det mognande beståndet. För att säkerställa en kraftig tillväxt efter skörden sprids ofta kilo tilläggskväve. Först en stor kvävemängd (60 kg N/ha) given efter skörd ökade följande års skörd på Ylistaros mullrika marker. Åkerns skick avgör antalet skördeår Största delen av kumminodlarna tar två skördar på sin kumminåker. Dessutom har andelen åkrar som producerar en skörd ökat. Då man tänker på antalet skördeår, lönar det sej att noggrannare undersöka den egna åkern. Avgörande är åkerns växtskick, vilket framför allt påverkas av planttätheten och mängden ogräs. Eftersom kumminåkrarna skiljer sej mycket från varandra, är det omöjligt att ge ett för alla åkrar passande råd gällande lämplig planttäthet.

7 Den bästa uppfattningen om den egna åkerns växtskick fås, då man räknar kumminplantorna under insåningsårets höst och under det första skördeårets vår. Då lönar det sej även att räkna antalet blommande plantor. Räkningen görs på några ställen på åkern på en meters sträcka. Då man förvandlar plantantalet per meter får man veta vad planttätheten är och hur stor andel av plantorna som blommar. De, som inte blommat förbereder sej för följande år, och deras antal avgör den förväntade skördepotentialen. Värdet kan jämföras med de resultat som fåtts i projektet det första och andra året, där man fått över 1000 kg/ha. Under insåningsårets höst har plantantalet varit ca st./m². På våren under första skördeåret har plantantalet varit ca st./m². Under första skördeåret har det funnits blommande plantor ca st./m². Sammanlagt under två skördeår har det som bäst funnits blommande plantor 250 st./m². Ifall den egna åkerns siffror inte når upp till de här, ge inte upp kumminet bestockar sej och bildar effektivt sidoskott, men då bör åkern vara fri från ogräs. Ovanstående siffror baseras på flera fältförsök i Jokkis och Ylistaro. Försöken var konventionellt sådda med cm:s radavstånd, utsädestätheten var st./m 2. Utsädesmängden var ca 15 kg/ha. Ifall det under det första året finns rikligt med blommande plantor, t.ex. 160 st./m², är det osannolikt, att beståndet skulle blomma med samma intensitet ännu nästa år. Orsak är i allmänhet det, att det inte finns tillräckligt med plantor i beståndet. Å andra sidan, ett bestånd som blommar mindre det första året, blommar troligen effektivare följande år. Mängden blommande plantor bestämmer skördepotentialen. Dessutom finns det många andra faktorer, vilka inverkar på hur väl åkern kan utnyttja sin skördepotential. Dessa faktorer är mängden ogräs, tillgång till näringsämnen, vinterdödlighet, bestockning, bildande av sidoserier, skadedjur, växtsjukdomar, hur pollineringen lyckas samt väderförhållanden. Beståndets avslutande Kumminbeståndet avslutas, då det finns för få kumminplantor och /eller det finns rikligt med ogräs. Det är svårt att ge ett definitivt minimiantal kumminplantor, men ifall det på hösten endast finns några tiotal plantor, är skördeproduktionsförhållandena nästa år dåliga. Ett bestånd som intagits av ogräs lönar det sej att avsluta redan tidigare. Det lyckas bäst att förstöra kumminplantorna genom att kombinera kemisk bekämpning med plöjning. Bestämmande av bekämpningens tidpunkt underlättas om man förstår kumminets växtrytm. De plantor, som lämnat kvar på åkern, är som svagast på sensommaren genast efter skörd, då plantorna just har börjat växa till sej. Kumminplantans rötter tränger djupt ner i marken. Tillsammans med den morotsliknande roten lämnar organiskt material i marken, enligt uppskattning upp till tusentals kilogram per hektar. Utomlands uppskattades rotmassan till, kanske i överkant, 8-12 t/ha (Siuliauskas & Liakas 1999). Praktiska erfarenheter har ändå visat, att markens struktur efter kummin förbättrats, och speciellt spannmålens skördemängder har ökat. Den ekonomiska avkastningen är jämn Kumminodlingens ekonomiska resultat mätt som nettovinst har de senaste åren varit ca 320 euro per hektar, eller i medeltal 170 euro bättre än för spannmål. Det ekonomiska resultatet för kummin har varit jämnare och de årliga variationerna märkbart mindre än för vårsäd. Dessutom har de rörliga kostnaderna för kumminodlingen varit märkbart lägre än för spannmål. Kumminets relativa lönsamhet jämfört med spannmål avgörs av spannmålspriset. I framtidens åkerodling kommer kumminets egenskaper att vara önskade. Kumminproduktionen kan å sin sida förbättra de övriga åkerväxternas odlingsförutsättningar. Dessa egenskaper är bland andra djuprotighet, bildandet av organiskt material, flerårighet, pollineringstjänst samt förmåga att växa i skydd av andra växter. Om dessa samt övriga odlingsåtgärder som påverkar

8 kumminskördens mängd producerades ny information inom projektet En överlägsen kumminkedja I denna publikation berättas om inom projektet gjorda observationer och erhållna forskningsresultat. Tio teser för produktion av konkurrenskraftig kummin 1. Välj en mullblandad, bördig och fuktig jord åt kummin och grundgödsla ordentligt. Under insåningsåret lämpar sej även stallgödsel och organiska gödselpreparat. På en åker med låg fosforklass lönar det sej att genast i början ge den utjämningsmängd av fosfor som miljöstödet tillåter för kommande skördeår. För kvävets del löns det att koncentrera sej speciellt på skördeåren. En tidig vårgödsling och kvävetillskott efter skörden kan till och med fördubbla skörden. 2. Så med grobart utsäde och sätt sorten på minnet. Användning av svagt groende utsäde försämrar möjligheten att få ett jämnt bestånd, och du förlorar redan möjligheten till två skördar. Sortvalet bestämmer skördeårens skördeprogram. 3. Använd utsäde i enlighet med antalet skördeår du eftersträvar. En större utsädesmängd säkerställer en större tvåårs totalskörd, men troligen får du bara en god skörd det ena året. Med en lägre utsädesmängd kan du få en god eller två måttliga skördar, vilkas sammanlagda mängd inte når upp till åkerns skördepotential. 4. Sköt kumminbeståndet med omsorg bekämpa ogräsen effektivt under insåningsåret. Eftersom kumminets tidiga utveckling är långsam förorsakar ogräsen den största skadan under insåningsåret. Herbisidbesprutning både före och efter kumminets plantbildning säkerställer ett gott ogräsbekämpningsresultat. På så vis kan du flerfaldiga första årets skörd. Plocka bort eller slå ner blommande baldersbrå under insåningsåret innan den hinner producera frön. 5. Räkna planttätheten för uppskattning av skördepotentialen och som stöd för odlingsåtgärder. Det lönar sej att granska planttätheten på någon radmeter på hösten och precisera siffrorna på skördeårets vår. Om du också beaktar de blommande kumminplantorna, får du en bild av kommande och följande års skörd. Du undviker skördeöverraskningar och kan bättre planera beståndets fortsättning. 6. Inled den skiftesvisa granskningen av kumminmalen i god tid i maj för att kunna bestämma rätt bekämpningstidpunkt. Alltför tidigt, innan larverna visar sej och den effektiva värmesumman uppnått 130 C, lönar det sej inte att inleda bekämpningen. Hellre lönar det sej att fördröja bekämpningen närmare blomningens början, om inte larver eller skadade blomknoppar just hittas före det. 7. Beakta faran med bomullsmögel. Bomullsmögel försämrar kvaliteten under regniga år. Det finns inga rekommendationer för kemisk bekämpning. 8. Planera skörden enligt sort och förbered dej i tid. Tröska lättdrösande sorter före fullmognad så fördubblar du skörden och undviker drösningsförluster. För övriga sorter ökar en framflyttning av tröskningen till fullmognadsstadiet skörden och sparar torkningskostnader. Kom ihåg sortskillnaderna liten benägenhet för drösning och hög fröoljehalt ryms inte i samma växt. 9. Kom ihåg alternativa anläggningsmetoder. Vid sidan av den traditionella anläggningsmetoden finns alternativ, med vilka du kan spara energi eller spara på miljön: Som direktsådd i obearbetad mark, varvid utsädesmängden bör fördubblas. I skydd under andra växter under förutsättning att skyddsväxten skördas i augusti. I bänk för att få till stånd en bättte ttillväxt eller för att mekaniskt kunna bekämpa ogräs.

9 10. Sträva efter en god skörd, det lönar sej. De rörliga kostnaderna för kumminodling är lägre än för spannmål. Den relativa lönsamheten för kummin jämfört med spannmål avgörs av spannmålens pris. Bakom ett gott ekonomiskt resultat för kummin ligger speciellt att man lyckas med skörden.