Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete i samma rad

Transkript

1 Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete i samma rad Publicerat Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland. Finansierat av Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin via Anders Elofssons fond. Hushållningssällskapet Östergötland Järngården 13, Vreta Kloster Tel +46() Fax +46() info.e@hushallningssallskapet.se

2 Bakgrund I detta projekt undersöks hur insådd av fem olika gräsarter fungerar när de sås in i samma rad som höstvetet vid cm radavstånd, jämfört med då de sås in på tvären mot höstvetegrödan vid cm radavstånd. I ett avslutat projekt undersöktes etableringen av fem olika gräsfröarter insådda i höstvete på hösten (Ståhl et al. 214). Ängssvingel, timotej, rörsvingelhybrid, rörsvingel och engelskt rajgräs är alla stora gräsarter som används i slåttervallarna idag. Insådden gjordes på cm radavstånd på tvären mot såriktningen och direkt efter sådden av skyddsgrödan. Resultatet från dessa försök visade att etablering på hösten i höstvete fungerar bra med höga skördar av de flesta gräs och låga ogräsförekomster när etableringen har gått bra. Vi har funnit att timotej och engelskt rajgräs har en snabb och säker etablering även vid lite senare sådatum. Svinglarna är mer beroende av sådd i mitten av september i Mellansverige. I 212 års resultat fann vi att höstvetets avkastning påverkades av timotej och engelskt rajgräs som insådder. I ett av försöken var skörden av höstvete ca 1 ton/ha lägre vid sådd i mitten av september. Inom ekologisk växtodling har radhackningen tagit mer och mer mark. Ogräsen regleras på ett bra sätt vilket har gett en stabilare produktion i många grödor. Vid insådd blir det en konflikt mellan viljan att radhacka och viljan att göra insådd tidigt. Insådd i samma rad som skyddsgrödan samtidigt med sådden av skyddsgrödan gör att radhackningen lättare kan genomföras både under insåningsåret och under vallåren. Projektets mål Undersöka hur insådd fem olika arter/sorter av gräsfrö fungerar vid insådd i samma rad som höstvete, på hösten vid sådd på cm radavstånd. Jämförelse görs med insådder gjorda separat, tvärs raderna av höstvete, på cm radavstånd. Genomförande Två försök lades ut på två olika jordarter, på Klostergården, i Östergötland. Ett försök låg på en lättare och ett försök på en lite styvare jord. Försöken såddes 13 september 213. Försöksplan Arter Utsädesmängd A. Ängssvingel, 12 kg/ha B. Timote,j 6 kg/ha C. Rörsvingelhybrid, 1 kg/ha D. Rörsvingel, 1 kg/ha E. Engelskt rajgräs, 1 kg/ha 1. Insådd i samma rad som höstvetet 2. Insådd separat direkt efter sådd av höstvete Försöken lades ut med två block per försök. Tabell 1: Förutsättningarna för de två försöken. Försök Plats Jordart Förfrukt Såtidpunkt HE1446 Klostergården, nmh l Mo Råg 13 september Vreta Kloster HE1447 Klostergården, Vreta Kloster mr SL Klöverträda 13 september Höstvete Stava såddes med normal utsädesmängd. Sådden gjordes med försökssåmaskin inställd på respektive cm radavstånd. Vid sådd på cm radavstånd blandades höstveteutsädet med vallfröet. Våren 214 gödslades höstvetegrödan med 95 kg N/ha som Biofer och 2 kg/ha kalimagnesia (18 % svavel, % kalium). Höstvetet skördades 2 augusti 214 och skörden uppskattades i respektive cm radavstånd genom att klippa, m 2 rutor. Gradering av etableringen gjordes under hösten 213. Graderingar av beståndet utfördes även våren 214 och under hösten 214 efter höstveteskörden. Ingen mekanisk ogräsbekämpning är gjord i något led. 2

3 Resultat och diskussion Spannmålsskörd Skörden av spannmål uppskattdes genom klippning av rutor. Resultatet visas i tabell 2. Tabell 2: Skörd av spannmål Försök Plats Jordart Skörd cm kg/ha HE1446 Klostergården, Vreta Kloster HE1447 Klostergården, Vreta Kloster Skörd cm kg/ha nmh l Mo mr SL 8 85 Vid skörden uppmättes en skördenivå på den lättare jorden på ca 44 kg/ha för cm leden och 52 kg/ha för cm leden. På den styvare jorden var skördenivån ca 8 kg/ha, med relativt lika skörd i båda radavstånden. Det var alltså en ganska stor skillnad i grödans utveckling och konkurrens på de olika jordarna. Förfrukten på den lättare jorden var råg och på den styvare jorden en klöverträda, vilket med säkerhet påverkat beståndens utveckling. Sommaren 214 var ganska torr vilket bör ha gett den styva jorden en fördel. Beståndsgradering under insåningsåret På hösten efter sådd i november gjordes en gradering av höstvete respektive gräsfröplantornas bestånd, diagram 1. Antal plantor av höstvete och gräs räknades och beståndet graderades i en -1 skala. HE1446 lätt jord Plantor vete höst Plantor gräs höst Diagram 1: Planträkning på hösten för den lätta jorden HE1446, 16 oktober 213. Antal plantor per m 2. I försöket på den lätta jorden var det en relativt jämn etablering av vete i både och cm radavstånd. För gräsen speciellt, och, är det en tendens till att antal plantor är fler i cm radavstånd jämfört med cm radavstånd. En felkälla kan vara att det är svårt att särskilja höstveteplantor och gräsplantor när de står i samma rad. Vid beståndsgraderingen - 1 graderades alla rutor till 1 både på hösten och på våren. Planträkningen på våren 214 visar att framförallt det engelska rajgräset har vuxit under den milda vintern, diagram 2. Plantantalet har ökat markant. Troligen är det svårt att skilja plantor och skott, vilket gör att det 3

4 kan vara skott som räknats och inte plantor då plantorna har bestockats, vilket kan vara fallet med engelskt rajgräs då den växer snabbt efter etableringen Plantor vete vår Plantor gräs vår 1 Diagram 2: Planträkning på våren för den lätta jorden HE1446, 23 april 214. Antal plantor per m 2. HE1447 styv jord Plantor vete höst Plantor gräs höst 5 Diagram 3: Planträkning för den styva jorden HE1447, 8 november 213. Antal plantor per m 2. På den styva jorden var etableringen ojämnare på grund av ett grövre såbruk. Både vad gäller höstevete och gräs är det en stor skillnad i bestånd mellan de olika radavstånden på hösten, diagram 3. Skillnaden består vid graderingen på våren 214, diagram 4. Man ser inte samma ökning i plantantal från hösten till våren på den styva jorden som i försöket på den lätta jorden. 4

5 Plantor per m Plantor vete vår Plantor gräs vår 5 Diagram 4: Planträkning på våren för den styva jorden HE1447, 24 april 214. Antal plantor per m 2. Våren 214 graderades beståndet av höstvete och gräs. I diagram 5 visas resultatet av graderingen i skalan -1 där 1 är fullt bestånd. Det är endast det engelska rajgräset som har ett bra bestånd. Tittar man statistiskt på skillnad mellan radavstånden för alla led finns den en säker skillnad i HE1447 den styva jorden där täckningsgraden är något högre vid cm radavstånd än vid cm, tabell Diagram 5: Planttäthet våren 214 för gräsbeståndet på den styva jorden HE

6 Antal skott/m2 Tabell 3: Medelvärde och statistiska skillnader mellan radavstånd och försök vid vårgradering av täckningsgrad -1 för insådden, 23 april 214. Radavstånd, försök Olika bokstav har säker skillnad Medelvärde täckningsgrad cm, HE1446 A 1 cm, HE1446 A 1 cm, HE1447 B 38 cm, HE1447 C 28 Skotträkning efter spannmålsskörd Hösten 214 efter höstveteskörden graderades gräsbestånden. Skotten räknades i andra halvan av oktober. Skottantalet är högre på den lättare jorden jämfört med den styva jorden. I medeltal 723 skott/m 2 för den lätta jorden och 57 skott/m 2 för den styva jorden. Skillnaderna i skottantal för de två radavstånden och cm radavstånd är relativt små. Det är inte statistiskt säkra skillnader mellan radavstånd, tabell 4. Mellan leden finns säkra skillnader. Det beror på flera saker allt från hur många frön som sås till hur många skott per planta den enskilda arten bildar. Jämför man de olika radavstånden för varje gräsart finns inte heller några statistiskt säkra skillnader. Tabell 4: Statistisk analys för skotträkning hösten 214 efter spannmålsskörden. Statistiskt säkra skillnader om prob>f är mindre än,5. Source Nparm DF DFDen F Ratio Prob > F radavstånd 1 1 2,8366,3713 led ,284,115* försök ,6592,3* radav*led 4 4 2,1153,9756 led*försök ,138,1136 radav*försök 1 1 2,3635,5533 radav*led*försök ,4248, Diagram 6: Skotträkning 16 oktober 214 för försök HE1446 på den lätta jorden. Antal skott per m 2 för de olika arterna och radavstånden. 6

7 Antal/m Diagram 7: Skotträkning 26 oktober 214 för försök HE1447 på den styva jorden. Antal skott per m 2 för de olika arterna och radavstånden. Vid skotträkningen på den styva jorden räknades skotten i bra ytor. Det ger en missvisande bild av hela beståndet. Räkningen kompletteras därför med en gradering av täckningen i hela rutan som bättre visar beståndets kvalitet som helhet. I diagram 8 ser man att det engelska rajgräset har den klart bästa etableringen. har den sämsta etableringen medan, och ligger relativt lika. I den centrala frågan om det är någon skillnad mellan att så in på cm radavstånd i en separat körning jämfört med att så i samma rad på cm radavstånd är det inga skillnader. Det finns inga statistiskt säkra skillnader mellan såteknikerna i antal skott eller i täckningsgrad. I det genomförda projektet Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete visade vi att för svinglarna planade skörden ut vid fler skott än 4 skott/m 2. De flesta led i detta försök ligger mellan 4 och 6 skott per m 2, med stora väletablerade plantor, vilket bör ge en normal skörd av vallfrö kommande år. I försöket på lerjord var beståndet så ojämnt att det kan ha varit tveksamt om en praktisk odling hade gått vidare till skörd för en del av arterna Diagram 8: Planttäthet 1 december 214 för försök HE1447 på den styva jorden. Plantäthet - 1. Ogräsgradering Ogräsförekomsten graderades efter skörden av skyddsgrödan hösten 214. Ogräsförekomsten var större på den lätta jorden jämfört med den styvare, vilket är logiskt med tanke på skillnaden 7

8 Antal, gram per m2 Antal, gram per m2 i skörd på höstvetegrödan. Inga statistiskt säkra skillnader finns mellan leden. Observera att ingen radhackning är gjord på cm radavstånd Summa ogräs antal Summa ogräs vikt 5 Diagram 9: Summa ogräs för den lätta jorden HE1446. Antal respektive gram per kvadratmeter. På den lätta jorden är ogräsförekomsten generellt lite högre. I diagram 9 visas summa ogräs för de olika leden. Svinglarna på cm ligger lite högre än de övriga leden. Engelskt rajgräs ligger lågt i både och cm radavstånd. Även timotej har lite skillnad mellan de båda radavstånden och ligger lågt i ogräsmängd. Dessa två är de som i tidigare försök med insådd på hösten i höstvete har visat bäst konkurrensförmåga. Ogräsvikten på cm sticker ut och det är baldersbråmängden som är klart högre än för de övriga ogräsen Summa ogräs antal Summa ogräs vikt Diagram 1: Summa ogräs för den styva jorden HE1447. Antal respektive gram per kvadratmeter. I diagram 1 visas summa ogräs för de olika leden på den styva jorden. Det är överlag låga mängder ogräs men på cm radavstånd är det ledet som skiljer ut sig med lite högre mängder. Tittar man på förekomsten av vitklöver, diagram 11, som är spill sedan en fröodling för ett antal år sedan är också där på cm radavstånd det ledet som har klart mer klöver 8

9 Antal, gram per m2 än övriga. Det bör visa på skillnaderna i konkurrens under etableringsåret vilket har släppt fram klövern i olika grad Klöver antal Klöver vikt Diagram 11: Klöverförekomst för den styva jorden HE1447. Antal respektive gram per kvadratmeter. Slutsatser Projektets två fältförsök tyder på att det inte finns några skillnader mellan att så in i en separat körning tvärs såraderna direkt efter höstvetesådden jämfört med att så vallfröt i samma rad blandat med höstvetet. De två försöken har legat på olika jordar med olika förfrukter. Resultaten visar att på den styva jorden med ett mycket kraftigt höstvetebestånd blev några av arterna sämre etablerade. De torra förhållandena vid sådd kan också ha bidragit till en senare groning vilket också påverkar konkurrensförhållandet mellan gräs och vete. Ogräsförekomsten visar inte heller några säkra skillnader mellan radavstånden. Det finns en tendens till att och på cm radavstånd har högre ogräsvikter än övriga led och att engelskt rajgräs har en lägre ogräsvikt än övriga led. Engelskt rajgräs är det klart etableringssäkraste gräset vid sådd i samma rad som höstvete. Trots ett mycket kraftigt höstvete på den styva jorden var det fullt bestånd för det engelska rajgräset. I det tidigare projektet fick vi en skördesänkning i höstveteskörden av engelskt rajgräs vilket också visar på konkurrensförmågan hos engelskt rajgräs. Det som skiljer ut sig från det tidigare projektet är att timotejen etablerade sig sämre på den styva jorden. En orsak kan vara att timotej har ett mycket litet frö och vi blandade vallfrö och höstvetet vid sådden i samma rad, tillsammans med torra etableringsförhållanden. Min slutsats är att resultaten visar (dock endast två försök) att vi kan rekommendera samtidig sådd av vallfrö med höstvete. Man bör dock inte så in i höstvete som kan förväntas bli mycket kraftigt, med undantag för engelskt rajgräs. Kan såtekniken lägga vallfröt något grundare än höstvetet gör det etableringen säkrare framförallt av småfröiga arter som timotej. Projektet innehåller endast två fältförsök. För att verifiera resultaten bör ytterligare försök genomföras. Referenser Ståhl, P, Wallenhammar, A-C, Stoltz, E Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete. Slutrapport Jordbruksverket. 9