Jordbruksinformation Starta eko. Växtodling

Transkript

1 Jordbruksinformation Starta eko Växtodling

2 Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland.

3 Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns en stor efterfrågan på ekologisk spannmål, trindsäd, oljeväxter och vallfrö. Det är dock en utmaning att klara ogräsen och växtnäringsförsörjningen på en ekologisk gård utan djur. Med en bra växtföljd, och gärna ett samarbete med en ekologisk djurgård, kan du förebygga många problem. Denna broschyr riktar sig i första hand till lantbrukare utan djurhållning som överväger att ställa om till ekologisk odling. Varför odla ekologiskt? Förhoppningar om en bättre ekonomi och en önskan att slippa kemiska växtskyddsmedel är de vanligaste orsakerna till att ställa om till ekologisk produktion. Ekologisk växtodling är en spännande utmaning och det finns en efterfrågan från konsumenterna. Ekologisk odling ofta lönsam Den stora omläggningen till ekologisk mjölk- och äggproduktion under senare år, har skapat en stor efterfrågan på ekologisk spannmål, trindsäd, oljeväxter och vallfrö (gräs- och klöverfrö). De flesta kalkyler visar att lönsamheten i den ekologiska växtodlingen är bättre än i den konventionella. Skördarna är lägre och de varierar mer i den ekologiska produktionen. Det uppvägs dock normalt av att du får mer betalt för produkterna, får miljöersättning för grödorna och har lägre kostnader. Skörden i ekologisk spannmål, oljeväxter och vallfrö är procent lägre än i konventionell odling. Rågvete, blandsäd (havre och korn), ängssvingel och rödklöverfrö klarar sig bäst när man jämför skördar. Höstvete, höstråg och vitklöverfrö klarar sig sämst. Skillnaderna mellan skördarna i ekologisk och konventionell odling är störst på slättbygden och minst i skogsbygden. I slåttervall, ärter och åkerbönor är skördenivån normalt procent mindre. I jämförelse med konventionell produktion är priset ofta procent högre för ekologiska grödor. Råg passar bra i växtföljden på ekologiska lantbruk utan djur. Växtföljden är grunden En bra växtföljd är en förutsättning för att du ska lyckas med ekologisk växtodling. I odlingen varvas närande och tärande grödor, ettåriga och fleråriga grödor samt höst- och vårsådda grödor. Vallar och trindsäd kallas för närande grödor, eftersom de tillför marken kväve genom biologisk fixering. Grödor som inte tillför marken kväve utan enbart förbrukar det kallas i sin tur för tärande. På nästan alla ekologiska lantbruk ingår en klöverrik vall i växtföljden. Även på ekologiska lantbruk utan djur ingår det klöverfrövallar eller gröngödslingsvallar i växtföljden. 3

4 Kor ger klöver! Om du inte har några djur är den bästa lösningen att du börjar samarbeta med en ekologisk mjölkproducent. Detta är en realistisk möjlighet i många områden i Sverige. Många mjölkproducenter har ställt om till ekologisk produktion de senaste åren och de har ofta brist på areal. Genom samarbetet är det ekonomiskt möjligt att lägga in en två- eller treårig slåttervall i växtföljden på din egen gård. Du kan också eventuellt sälja spannmål, trindsäd och oljeväxter direkt till mjölkproducenten. Skördenivån i ekologisk spannmål ökar markant om du har en tvåårig slåttervall i växtföljden. Du bör ta hjälp av dina rådgivare när samarbetsavtalet ska utformas. Vårkorn har ett ytligt rotsystem och konkur rerar dåligt med åkertistlar. och mindre ogräs än odling i renbestånd. Det kan dock vara svårt att sälja en blandad gröda om du inte har ett samarbetsavtal med en djurproducent. Använd gärna resistenta sorter som konkurrerar bra mot ogräs. För höstsäden är även övervintringsegenskaperna viktiga eftersom luckor i beståndet gynnar ogräset. Som ekologisk odlare har du i praktiken mycket få sorter att välja på speciellt om spannmålen ska säljas. Många uppköpare av spannmål ställer krav på att du odlar en bestämd sort. På SLU:s webbplats se/ekologisksortprovning kan du hitta resultat från den ekologiska sortprovningen. Normalt ska du som ekologisk odlare använda ekologiskt utsäde. På Jordbruksverkets webbplats www. jordbruksverket.se/ekoutsade hittar du information om aktuella sorter på marknaden och vilka krav på ekologiskt utsäde som gäller för de olika arterna. Viktig växtnäring För att kunna försörja grödorna med tillräckligt med näring krävs att du har en helhetssyn och planerar noga. På ett ekologiskt lantbruk är en av grundpelarna att hushålla med växtnäringen och föra tillbaka så mycket av näringen till marken som möjligt. Om du ska KRAV-certifiera dig behöver du en växtnäringsbalans. Grödval och sorter Vilka grödor du ska odla beror till stor del på hur mycket växtnäring du har tillgång till. Råg har till exempel mindre behov av kväve än höstvete. Havre har mindre kvävebehov än korn och timotej har mindre kvävebehov än ängssvingel. Förutsättningarna för de olika arterna varierar mycket beroende på var i Sverige du bor. Satsa i första hand på arter som du själv eller grannarna har bra erfarenheter av och som det finns en marknad för. Blandsäd (havre + korn) eller samodling av spannmål och trindsäd ger normalt större skörd Korsblommiga fånggrödor, bland annat vit senap och oljerättika används ofta i södra Sverige. 4

5 Tillåtna gödselmedel I ekologisk odling ska du i första hand använda stallgödsel från dina egna djur och ha vall och trindsäd i växtföljden, eftersom dessa grödor tillför marken kväve. Förutom egen stallgödsel kan du som ekologisk lant brukare använda stallgödsel från andra ekologiska lantbruk vissa typer av stallgödsel från gårdar som inte är ekologiska specialgödselmedel rötrest från vissa biogasanläggningar Specialgödselmedlen består ofta av restprodukter från slakterier och jästtillverkning. På Jordbruksverkets och på KRAV:s webbplats finns information om vilka gödselmedel som är tillåtna i ekologisk odling. Fosfor och kalium En markkartering visar dig hur mycket fosfor och kalium du har i olika fält, så du kan anpassa gödslingen. Du kan minska risken för fosforläckage genom att hålla marken i gott skick, till exempel genom dränering och kalkning. Kalium är viktigt bland annat i slåttervallarna och i potatisodlingen. Det finns specialgödselmedel, med högt innehåll av kalium, som kan användas i ekologisk odling. Förebygg problem med ogräs Baldersbrå ger ofta problem i förstaårsvallar med gräsfrö. En väletablerad gröda är den bästa ogräsbekämpningen. Genom en bra växtföljd och bra etablering kan du förebygga många problem. En utmaning i det ekologiska lantbruket är bekämpning av vissa arter av rotogräs. De flesta ekologiska lantbrukare gör en stubbearbetning på hösten mot kvickrot och åkermolke åtminstone en gång i växtföljden. En tvåårig slåttervall eller gröngödslingsvall är mycket effektiv mot åkertistlar. En vitklöverfrövall som putsas i slutet av maj ger en någorlunda bra bekämpning. Insådd av frövallar och andra typer av vallar gör du i samband med eller direkt efter sådd av skyddsgrödan. Du bör inte ogräsharva innan insådd. En vallinsådd konkurrerar bra med ogräset. Höststråsäd, speciellthöstråg och väletablerad höstraps, konkurrerar mycket bättre med åkertistlar och annat rotogräs än vad vårstråsäd gör. Det beror på att de höstsådda grödorna har ett djupare rotsystem. Att ogräsharva bekämpar inte rotogräs men är effektivt mot flera arter av örtogräs. Normalt bör du inte harva mer än två gånger. Blindharva en gång innan grödans uppkomst och ogräsharva en gång efter uppkomst. Ett undantag är om det finns mycket åkersenap. Blindharva då en till två gånger extra. Att radhacka är tidskrävande men kan ge en bättre effekt mot örtogräs än att ogräsharva. Sjukdomar och skadegörare Inom ekologisk odling används främst förebyggande åtgärder som bra växtföljd och motståndskraftiga sorter för att förhindra eller begränsa angrepp av sjukdomar och skadegörare. En del ekologiskt spannmålsutsäde värmebehandlas eller 5

6 Ekologiska lantbrukare måste acceptera en viss mängd ogräs i grödorna och blåklint gynnar bin och humlor! betas med biologiska betningsmedel som består av en naturligt förekommande jord bakterie. Ersättningar och certifiering Du kan få ersättning för omställning till certifierad ekologisk växtodling och för certifierad ekologisk produktion, se tabell 1. Åtagandet för omställning till certifierad ekologisk produktion är på 2 år medan du binder dig för 5 år i ersättningen till certifierad ekologisk produktion. När du följer EU:s gemensamma regler och produktionen certifieras av ett kontrollorgan får du sälja och märka dina produkter som ekologiska. Som ett tillägg kan du välja att också certifiera odlingen enligt KRAV:s eller Demeters regler. Normalt ska hela företaget ställas om till ekologisk produktion. Men om du delar upp företaget i tydligt åtskilda produktionsenheter kan du få odla både ekologiskt och konventionellt. Detta påverkar dina möjligheter för grödval, sortval, lagring med mera. Kontakta ditt kontrollorgan för mer information. Tabell 1. Miljöersättning för certifierad ekologisk produktion och omställning till certifierad ekologisk produktion 2015 Gröda Omställning (kr/ha) Certifierad production (kr/ha) Stråsäd, oljeväxter, proteingrödor, med mera Slåttervall 0 0 Potatis och grönsaker

7 Ställ om strategiskt På lantbruk där man de senaste åren inte har odlat kvävefixerande grödor och inte heller tillfört stallgödsel är mullhalten ofta låg och marken har en dålig kvävelevererande förmåga. På sådana jordar bör du så fort som möjligt lägga in en klöverrik vall i växtföljden. Även gödslingsstrategierna kan skilja sig åt på sådana gårdar i omställningsperioden. Du bör till exempel gödsla mer på hösten än på våren i höstraps och gräsfrövallar. Omställningstiden för grödorna i tabell 1 är 24 månader. Du får normalt inget merpris för grödorna som odlas under dessa två år. Det finns dock undantag. Certifierat utsäde kan du marknadsföra som ekologiskt redan under omställningstiden. För ettåriga grödor, till exempel spannmål och trindsäd måste du ställa om skiftet till ekologisk produktion innan sådd. För fleråriga grödor (vallfrö) måste du starta omläggningen senast 12 månader innan skörd. Detta gäller även vid produktion av omställningsfoder som du kan sälja till en ekologisk djurgård om det är minst 12 månader sedan du ställde om arealen. Du kan få goda råd Du kan få råd om hur du bäst ställer om gården hos länsstyrelsen eller hos en privat rådgivare från till exempel Hushållningssällskapet. Rådgivaren kan hjälpa dig att göra en omställningsplan och en ekonomisk beräkning av konsekvenserna av omställningen. Det är också bra att kontakta lantbrukare som redan har ställt om till ekologisk odling och ta del av deras erfarenheter. Rödklöverfrövallar är populära på ekologiska växtodlingsgårdar. Skörden är ett kritiskt moment. Mer information På Jordbruksverkets webbplats finns bland annat odlingsvägledningar, exempel på växtföljder och länkar till broschyrer om bland annat ogräs kontroll. Information om EU:s regler för ekologisk växtodling hittar du på KRAV:s regler finns på 7

8 Jordbruksverket Jönköping Tfn (vx) E-post: ISSN J015:6 Omslagsfoto: Tora Råberg