Vallfröblandningar för balanserat förhållande mellan klöver och gräs vid ekologisk odling på lerjord. Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland

Transkript

1 Vallfröblandningar för balanserat förhållande mellan klöver och gräs vid ekologisk odling på lerjord. Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland

2 Vallfröblandningar för balanserat förhållande mellan klöver och gräs på lerjord. Per Ståhl, HS Östergötland Motiv och syfte Rödklöver är motorn för att producera grovfoder på våra lerjordar inom ekologisk vallproduktion. En baksida med rödklövern är dock att den lätt tar överhanden i vallen och ger mycket stora klöverandelar i fodret. I två demoodlingar som såddes in 24 har vi försökt att skapa blandningar för att visa olika möjligheter att påverka klöverhalterna i vallen. De frågeställningar vi vill belysa är följande: Vad man kan åstadkomma (på styv lera) med: Timotej/ängssvingel kontra engelskt rajgräs Olika mängd rödklöver Tetraploid rödklöver kontra diploid Jämförelse mellan olika nya typer av starka gräs; Paulita, Hykor, ren rörsvingel och hundäxing Vitklöver jämfört med rödklöver Lusern jämfört med rödklöver Upplägg Två demoodlingar finns insådda, en på Sänkdalen på Vikbolandet och en på Kulla vid Vreta Kloster. De såddes in våren 24 i spannmål. Jordarten är mellanlera till styv lera på Kulla och styv lera på Sänkdalen. Ingen gödsling gjordes under vall Under vall 2 gödslades vallen på Sänkdalen med flytgödsel på våren ca 25 ton/ha. Led Inblandning A rödklöver*, timotej, ängssvingel 3% rödklöver + SW311 B rödklöver, timotej, ängssvingel 1% rödklöver +SW311 C rödklöver, engelskt rajgräs 3+7% D rödklöver Pallas, engelskt rajgräs 3+7% E rödklöver, rajsvingel Paulita 3+7% F rödklöver, rajsvingel Hykor 3+7% G rödklöver, rörsvingel 3+7% H rödklöver, hundäxing 3+7% I vitklöver, timotej, ängssvingel 3% vitklöver + SW 311 J vitklöver, engelskt rajgräs 3% vitklöver K lusern, rajsvingel Hykor 3% + 7% * Sara i alla led utom D. Vallarna skördas som fältet vid normal ensilageskördetidpunkt. Under 25 gjordes endast visuella observationer och graderingar av klöverhalter. Under säsongen 26 har prover klippts för analys till första skörd och andra skörd ( på Kulla analyserades inte alla rutor till andra skörd på grund av stark torkpåverkan, ett antal rutor analyserades även till tredje skörd). Prover för grönmassa analys tas ut en vecka före beräknad skörd samt vid beräknad optimal skörd (fältets skördetidpunkt). Prover tas även på andraskörden men då endast vid ett tillfälle.

3 Klöverhalterna bestäms genom sortering av klöver och gräs en rödklöver, vitklöver och lusernparcell. Dessa värden används för att koordinera de visuella graderingarna i övriga parceller. Bilder tas på parcellerna vid varje skörd. Väderlek 26 Vintern 25/26 var ovanligt snörik. På Sänkdalen låg ett flera dm tjockt snötäcke mer än 3 månader. På Kulla var snötäcket något tunnare och försvann lite tidigare. Våren blev relativt sen vilket gjorde att vallarna startade växa senare än normalt. Första skörden utfördes ca juni på båda platserna. Efter midsommar startade en mycket varm och torr period. Det kom inget regn förrän de första dagarna i augusti. På Sänkdalen skördades andra skörden 1 augusti och Kulla några dagar senare. Tredje skörd togs endast på Kulla. Vallen på Sänkdalen plöjdes upp efter andra skörden. Metoder Vid klippningarna har en,25 m 2 ruta klippts och vägts för att bedöma ts-skörden. Det är ingen exakt metod och ts-skördarna får tas som en relativt grov uppskattning av skördenivån. De klippta proverna har sorterats på klöver och gräs och vägts för att få reda på klöverandelen. Alla prov är inte sorterade utan några prov har fått vara representativa för att gaffla in den visuella bedömningen. De presenterade klöverandelarna är en sammanvägning av sortering och visuell bedömning. Ts-halten har analyserats för hela provet. Det klippta materialet har sedan skickats för kvalitetsanalys. Alla prover är analyserade med vos-metoden och de uträknade värdena är presenterade för ett klöverrikt material, med undantag för första skörden på Sänkdalen där analysvärden för gräsrikt material är presenterade. I tabell 1 visas de datum som gäller för de båda platserna. Verklig skördetidpunkt representerar då gården skördade fältet och därmed också rutorna. Tabell 1: Tidpunkter för skörd och klippningar Klippning Klippning före vid första första skörd skörd Verklig skördetidpunkt Klippning vid andra skörd Verklig skördetidpunkt Klippning vid tredje skörd Sänkdalen 1 juni 12 juni 12 juni 1 aug 3 aug - - Kulla 1 juni 13 juni 15 juni 1 aug 7 aug 19 sep Resultat från klippningar 26 På Sänkdalen var rajgräsen och rajsvingeln Paulita klart påverkade av snömögel. Dessa rutor var efter i tillväxten och det visade sig en del i skörden. Det är ju en kombination av hur stark rödklövern var i rutorna också. I kvalitetsanalysen visade sig det spädare gräset med en högre energihalt och lägre -värd. Klöverhalten var i de flesta leden 35-5 % i första skörden. Klart lägre klöverhalt hade led B och vitklöverleden. Ledet med lusern och Hykor var endast Hykor. Lusernen har inte trivts i den styva och täta jorden. Lusernen var i andra årets vall helt borta. På Kulla var det inte samma bild efter vintern. Inga stora snömögelangrepp kunde observeras och alla led startade tillväxten lika. Första skörden var ganska stor. Klöverhalterna var höga i rödklöverrutorna och analyserna följde ganska väl klöverinnehållet så att med en högre gräsandel blev energiinnehållet högre. Speciellt tydligt i vitklöverrutorna.

4 Till andra skörden gav den kraftiga torkan utslag, speciellt på Kulla som hade ännu torrare än Sänkdalen. Vid klippningen 1 augusti var det inte meningsfullt att klippa i vitklöverrutorna. Någon praktisk skörd hade inte varit möjlig. De rutor som skördades kan representera vilka skördenivåer som gällde i led med rödklöver och olika gräs. I leden med engelskt rajgräs var gräset helt nertorkat. Dessa led skördades inte heller. Lusernen hade vuxit i torkan men det klipptes inte på Kulla. På Sänkdalen gav alla led skörd även om det var stora skillnader mellan gräsen, hur de hade klarat torkan. Ledet med lusern och Hykor bestod endast av Hykor och däeför klipptes inte det vid andra skörden på Sänkdalen. Mest torktåliga var hundäxing, Hykor och rörsvingeln. Paulite och timotej, ängssvingel avkastade något sämre och sämst var engelskt rajgräs. I tabellerna nedan redovisas skördesiffror, baljväxtandelar och analysresultat för de olika klippningarna. Tabell 1: Sänkdalen sammanställning skörd och klöverandel Tsskörd kg/ha Klöverandel % 1:a sk 2:a sk 1:a sk 2:a sk % Pallas, Eng rajg % Sara, Paulita % Sara, Hykor % Lusern, Hykor Tabell 2: Sänkdalen analysvärden Råprot g/kg Ts 1 juni juni 26 1 aug 26 fiber Energi Råprot fiber Energi Ts Aska Råprot fiber Energi Ts Aska MJ/kg MJ/kg g/kg g/kg g/kg g/kg Ts Ts g/kg Ts g/kg Ts Ts % Ts g/kg Ts Ts MJ/kg Ts % Ts , ,9 21, , 29, , 21, ,1 29, ,6 18, ,9 28, 91 3 % Pallas, Eng rajg ,4 2, ,1 28, 94 3 % Sara, Paulita , ,5 21, ,1 3, 98 3 % Sara, Hykor , ,4 2, ,7 29, ,3 21, , 24, , , 19, ,7 29, , ,7 21, ,4 38, ,8 23, , 37, 91 3 % Lusern, Hykor ,3 26, 13

5 Tabell 3: Kulla sammanställning skörd och klöverandel Ts skörd Baljväxtandel % 1: sk 2:a sk 3: sk 1: sk 2:a sk 3: sk % Pallas, Eng rajg % Sara, Paulita % Sara, Hykor % Lusern, Hykor Tabell 4: Kulla analysvärden de första två klippningarna. 1 juni juni 26 fiber Energi Råprot Råprot g/kg Ts g/kg Ts MJ/kg Ts fiber Energi Ts Aska g/kg Ts g/kg Ts MJ/kg Ts % g/kg Ts , ,2 14, , 16, ,3 14, 15 3 % Pallas, Eng rajg ,6 16, 12 3 % Sara, Paulita , ,3 17, 11 3 % Sara, Hykor , ,5 15, ,4 16, , ,4 17, , ,8 19, ,5 22, 89 3 % Lusern, Hykor ,7 23, 13 Tabell 5: Kulla analysvärden de sista två klippningarna. 1 aug 26 2 sep 26 Råprot fiber Energi Ts Aska Råprot g/kg Ts g/kg Ts MJ/kg Ts % g/kg Ts g/kg Ts fiber Energi Ts Aska g/kg MJ/kg Ts Ts % g/kg Ts , 23, , , , ,3 3 % Pallas, Eng rajg. 3 % Sara, Paulita , ,7 3 % Sara, Hykor ,7 24, , , ,8 24, , 2 13,4 3 % Lusern, Hykor

6 Sammanfattande synpunkter Sammanfattning gräs Vall 1: mycket gräs i första skörd, Hykor svag start. Återväxt: Paulita, hundäxing och rajgräs starkast, klövermängd/-sort påverkar. Vall 2: jämn klöverhalt med Paulita, Hykor, hundäxing. Rajgräs påverkades mest av snömögel, torka. Hundäxing, Hykor och rörsvingel mest torktåligt. Stor platsvariation: tillgång på kväve, regn. Sammanfattning baljväxter Mängden klöver i utsädet påverkar klöverhalten. Klöversorten påverkar klöverhalten något, speciellt i återväxten. Vitklövern torkade ner helt på Kulla till återväxten. Tillväxten på gräsen (kvävetillgången) avgör resultatet vid stark torka. Lusern går bara på vissa jordar (inte på Sänkdalen). Frågor att besvara För lite klöver i blandningarna idag? Avkastningen kan påverkas om kvävetillgången för gräsen är svag. Hykor en ersättare till ängssvingel, men med vilken blandningspartner av gräsen? Höjd utsädesmängd för att kompensera en svag start? Kvaliteten på Hykor för dålig? Räcker den för en större andel av gräsdelen? Ersätta rajgräsets stora variation? >3 % Hykor för att ge effekt i vallen? Kvävetillgången under insåningsåret påverkar gräsandelen? Styva leror med svag gödsling/ingen gödsling till insåningsgrödan kan hämma gräsens etablering och ge klövern övertaget från början. Användning och visning: Demoodlingarna har visats ett flertal gånger för lantbrukaregrupper och rådgivare vid rådgivarresan för ekologiska rådgivare 26. Resultaten är presenterade för ekologiska rådgivare vid HIR-konferensen 26. I bilaga 1 visas bilder från olika led vid några olika tidpunkter. Bilaga 2 presenterar olika diagram med skördar, baljväxtandelar och analyser.

7 Bilaga 1 Ett urval av bilder från demonstrationsrutorna Klövermängd och art i första årets vall, vid en sen återväxt i augusti. 8 % Sara 3 % 45 % Tim+ängsv. 3 % Sara 1 % Pallas 3 % + eng raj 55 % Graderad klöverandel I första skörden var det mycket gräs i alla led. Hykor svagt utvecklad. Sen återväxt augusti Paulita 35 % Hykor 55 %

8 1:a skörd vall 2, 26, Sänkdalen, flytgödslat 25 ton nötflyt på våren 35% 45% Rödklöver, tim äs Rödklöver, Hykor 4% 2% Snömögel i rajgräsen under vintern Vitklöver, rajgräs Rödklöver rajgräs 2:a skörd vall 2, 26, SänkdalenHur påverkar torka de olika arterna 7% Rödklöver, tim äs 55% Rödklöver rajgräs 4% Rödklöver, Hykor 25% Vitklöver, rajgräs

9 Bilaga 2 Diagram över skördar, baljväxtandelar och analysreultat Diagram 1: Sänkdalen; ts-skördar i första 12 juni och andra skörd 1 augusti 26. Det sista ledet med Hykor och lusern skördades inte vid andraskörden därför att det var enbart Hykor och inte meningsfullt att följa upp kg ts/ha :a sk 1:a sk % Pallas, Eng rajg. 3 % Sara, Paulita 3 % Sara, Hykor 3 % Lusern, Hykor Diagram 2: Sänkdalen; kvaliteten vid första skörd , 6 11,5 5 11, g/kg ts 4 3 1,5 MJ/kg ts Råprotein g/kg Ts fiber g/kg Ts Energi MJ/kg Ts 2 1, 1 9,5 9, 3 % Pallas, Eng rajg. 3 % Sara, Paulita 3 % Sara, Hykor 3 % Lusern, Hykor

10 Diagram 3: Sänkdalen: Graderade klöverandelar vid första och andra skörd % klöver 4 3 1:a sk 2:a sk % Pallas, Eng rajg. 3 % Sara, Paulita 3 % Sara, Hykor 3 % Lusern, Hykor Diagram 4: Sänkdalen; kvaliteten vid andra skörd , 5 1,5 4 1, g/kg ts 3 9,5 MJ/kg ts Råprotein g/kg Ts fiber g/kg Ts Energi MJ/kg Ts 2 9, 1 8,5 8, 3 % Pallas, Eng rajg. 3 % Sara, Paulita 3 % Sara, Hykor

11 Diagram 4: Kulla; första skörd kg ts/ha, 13 juni kg ts/ha % Pallas, Eng rajg. 3 % Sara, Paulita 3 % Sara, Hykor 3 % Lusern, Hykor Diagram 5: Kulla ; graderade klöverandelar vid första, andra och tredje skörd 26. Vid andra skörden fanns ingen skörd i vitklöverrutorna % klöver 5 4 1: sk 2:a sk 3: sk % Pallas, Eng rajg. 3 % Sara, Paulita 3 % Sara, Hykor 3 % Lusern, Hykor

12 Diagram 6: Kulla; kvalitet i första skörden, 13 juni , 5 11,5 4 11, g/kg ts 3 1,5 MJ/kg ts Råprotein g/kg Ts fiber g/kg Ts Energi MJ/kg Ts 2 1, 1 9,5 9, 3 % Pallas, Eng rajg. 3 % Sara, Paulita 3 % Sara, Hykor 3 % Lusern, Hykor Diagram 6: Kulla; kvalitet i andra skörden, 13 juni , 45 11, , g/kf ts ,5 1, 9,5 MJ/kg ts Råprotein g/kg Ts fiber g/kg Ts Energi MJ/kg Ts , 5 8,5 8, 3 % Sara, Hykor 3 % Lusern, Hykor

13 Diagram 6: Kulla; kvalitet i tredje skörden, 13 juni % Pallas, Eng rajg. 3 % Sara, Paulita 3 % Sara, Hykor 3 % Lusern, Hykor 1,4 1,3 1,3 1,2 1,2 1,1 1,1 1, 1, 9,9 9,9 Råprotein g/kg Ts fiber g/kg Ts Energi MJ/kg Ts