Sortprovning i olika vallarter

Transkript

1 Av Magnus Halling, Växtproduktionsekologi, SLU, Uppsala E-post: Sortprovning i olika vallarter SAMMANFATTNING Utvecklingen av vallprovningen i södra och mellersta Sverige beskrivs de senaste fem åren. Antal basplatser är tre, vilka kompletteras av ett antal genom regionala försök finansierade av Sverigeförsöken. Två tider för första skörd testades i tre ängsvingelförsök och resultaten visar att nuvarande system att skörda vid ängssvingelns vippgång ger en bra jämförelse när det gäller ts-skörd även för sorter av den tidigare rörsvingeln och rörsvingelhybriden. Inledning och bakgrund Vallprovningen nytt upplägg 2010 Från anläggningen 2010 har all provning av vallväxter i södra och mellersta Sverige koncentrerats till tre basplatser för att få en pålitlig och effektiv provning. De tre basplatserna har valts dels för att väl representera odlingsområdet och dels för att de innehar en god kompetens att utföra fältförsök i vall. Platserna är Lilla Böslid i södra Halland, Rådde vid Länghem och Uppsala. På Lilla Böslid och Rådde är Hushållningssällskapet utförare och i Uppsala är det SLU. Tabell 1. Antal sorter som anmälts till vallprovningen År Antal sorter* *inklusive mätare i försöken Innan det nya systemet infördes blev det allt färre sorter, men som framgår av tabell 1, har det varit en betydande ökning av anmälningar i det nya upplägget från 2010 och framåt. Antalet anmälda sorter i alla arter, har i genomsnitt sedan år 2010, varit 92 st. (tabell 1). Vilket är mer än dubbelt så mycket som åren innan det nya systemet infördes. Basplatserna kompletterats med antal regionala försök i Tenhult utanför Jönköping, i Kalmar eller Torslunda på Öland, i Hallfreda på Gotland och i Hedemora (tabell 2), vilka alla finansierades av Sverigeförsöken. Detta innebär, tillsammans med lika planer för de tre basplatserna respektive de kompletterade platserna, ett stabilt och säkert underlag för jämförelser av vallsorter. Försöken i det nya systemet har betydligt fler sorter än i det gamla, vilket också innebär lägre provningsavgift per sort. Försöksmetodiken vid sortprovning är viktig att hela tiden förbättra och beståndsgraderingarna som görs varje vår och höst har setts över (se nedan). På våren speglar de en sorts tillväxtpotential inför växtsäsongen. Det har varit en del tuffa vintrar sedan 2010, vilket har gett stora sortskillnader, men också möjlighet att se vilka sorter som är lämpliga i vårt klimat. 42 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken

2 Tabell 2. Antal kompletterande försök finansierat av Sverigeförsöken Plats* Plan F H I W Totalsumma Rödklöver (101) 2 2 Timotej (201) Ängssvingel (202) Engelskt rajgräs (204) Totalsumma *F=Tenhult, H=Kalmar/Torslunda, I=Hallfreda, W=Hedemora Sammanställningar De 10-åriga sammanställningarna presenteras varje år i kompakta pdf-tabeller på Fältforsk hemsida (Fältforsk, ) och ca vart tredje år har publikationen Sortval (Halling, 2012) publicerats med överskådliga tabeller med kommentarer och korta beskrivningar och kommentarer för varje sort. Sammanställning av data från enskilda försök i södra och mellersta Sverige görs i 10-årsperioder i två regioner; Götaland och Svealand. Plats och år betraktas som slumpmässiga variabler eftersom man vill ha generella siffror för varje region. Genom minskningen från fem till tre huvudplatser är det inte möjligt att dela in i regioner, men i arter med de kompletterande försöken är två områden fortfarande möjligt. Det uppstår obalanser i sammanställningar eftersom sorter byts ut hela tiden, dock sker det inte lika fort som i de ettåriga växtslagen. Värden för en sort i sammanställ ningarna presenteras som least square means, vilket innebär att hänsyn har tagits till variansen i data när medeltalet beräknas. Det skulle också behövas ett mått på variansen för varje sort efter som det anger stabiliteten för avkastningen. Variansen anges nu i NFTS för enskilda försök. Utveckling metodik De protokoll (PM) som bestämmer hur sortprovningen genomförs i vallväxter i form av försöksdesign och hur data samlas in har de senaste 20 åren i stort sett varit de samma vid VPE. Metodiken för försöksdesign och genomförande av datainsamling från enskilda fältförsök behöver ständigt utvecklas för att bli säkrare och effektivare. Graderingar som t.ex. används för att beskriva statusen för beståndet vår och höst har på utbildningsdagar på HS försöksstation Rådde med Ämneskommitté vall och grovfoder (ÄVG) visat sig osäkra och beroende på vem som graderar. En arbetsgrupp inom ÄVG jobbade 2012 fram ny metodik för beståndsgradering. Slutsatsen blev att om bara en sådd art finns i ett bestånd med rader används graderingen planttäthet. Om blandbestånd med flera sådda arter, eller gradering av ogräs i ren art eller vid ett bredsått bestånd används graderingen marktäckning och då graderas procentuell täckning för varje efterfrågad fraktion. Detta har sedan införts i Fältforsk Försökshandbok (Andersson, ). Renbestånd eller inte All provning av vallväxter i södra och mellersta Sverige sker i renbestånd, men den praktiska odlingen sker i blandbestånd. Därför finns det ett stort behov att ta fram riktlinjer hur en fortsatt provning i blandbestånd kan gå till. Denna fråga prioriterades vid mötet i april 2011 i Ämneskommittén vall och grovfoder. Riktlinjerna bör utgå från litteratursammanställningen Utformning av vallfröblandningar (Halling et al, 2009). Sverigeförsöken ANIMALIEBÄLTET 43

3 Skördetidsprojekt Utvecklingen har varit att nya sorter skiljer sig i utvecklingsrytm alltmer inom en art. Inom försöken med ängssvingel och engelskt rajgräs provas också närbesläktade hybridarter (rörsvingelhybrid respektive rajsvingel). Inom ängssvingeln provas också den närbesläktade arten rörsvingel. Allt detta gör det svårare att med gemensamma skördetider få optimala jämförelser. År 2011 initie rades ett projekt att dela upp första skörden i två delskördar för arterna timotej, ängssvingel, rörsvingel, engelskt rajgräs, och rajsvingel i den officiella sortprovningen södra och mellersta Sverige. Material och metoder Undersökningen genomfördes i befintliga försök den officiella sortprovningen för vallgräs. I sortförsöken som anläggs 2012 i arterna timotej, ängssvingel, rörsvingel, engelskt rajgräs, och rajsvingel utökas med ett fjärde block. Två block skördas vid ett tidigare tillfälle och två block vid ett senare tillfälle för att kunna jämföra sorterna vid två olika skördetillfällen inom första skörd. Detta har genomförts på tre platser i södra och mellersta Sverige under två vallår. Följande strategi för tider i första skörd bestämdes: Plan 201 timotej. SW Switch tidig mätare. 1. SW Switch axgång 2. 5 dagar efter SW Switch axgång Plan 202 ängssvingel-rörsvingel. SW Minto sen mätare dagar före SW Minto vippgång (när ax börjar synas på de tidiga rörsvingalarna, t.ex. Rahela) 2. SW Minto vippgång Plan 204 engelskt rajgräs - rajsvingel. SW Birger medelsen mätare 1. SW Birgers vippgång 2. 5 dagar efter SW Birger vippgång (när vippor börjar synas på de sena e. rajgräsen, t.ex. Herbal och Foxtrot) Här redovisas resultat för insådd art för ängssvingelförsöken (plan 202). Främmande arter har räknats ifrån skörden. År togs den tidiga skörden 4 juni, 29 maj och 30 maj i Uppsala, Lilla Böslid och Rådde. Den senare första skörden genomfördes 11 juni, 3 juni och 4 juni på respektive plats. I genomsnitt 6 dagar mellan skördetiderna. År var det i genomsnitt 5 dagar mellan delskördarna och allting var i genomsnitt 6 dagar tidigare. Statistisk bearbetning genomfördes med mixed Model i programpaketet SAS. Fixa variabler var skördetid, sort och plats. Slumpmässiga variabler var block. Resultaten anges som least square means. Resultat och diskussion Resultaten visar en signifikant mindre total tsskörd i vall 2 i Uppsala vid en tidigare första skörd (tabell 3). I vall 2 var det ett signifikant samspel (p < 0,003) mellan skördetidsfaktorn och plats. Övriga platser hade ingen signifikant effekt på den totala ts-skörden av uppdelad första skörd. I vall 1 var samspelet mellan skördetidsfaktorn och plats inte signifikant (p < 0,798). Dock är det stor skillnad mellan Uppsala och de andra platserna, vilket orsakades av torka. Samspelet mellan sort och plats var starkt för alla delskördar i total ts-skörd båda vallåren. I tabell 4 visas resultat för vall 2. Sorter av arterna Tabell 3. Effekt av uppdelad första tsskörd på total skörd i vall 1 och 2 på tre platser Vallår Tid 1:a skörd Plats 1* #2 Tidig Uppsala b Lilla Böslid ab Rådde ab Normal Uppsala a Lilla Böslid ab Rådde ab *Samspelet tid första skörd och plats inte signifikant #Två värden som inte har samma bokstav är signifikant åtskilt på nivå p < 0,05 44 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken

4 Tabell 4. Total ts-skörd för sorter och platser i vall 2. Sorter utan artbeteckning är ängssvingel Vall 2# Sort Uppsala Lilla Böslid Rådde SW Minto (SW ÄS85) mop jklmno lmno Hykor tidig (rörsv.hybr.) SSD ab bc efg Norild (HOES 1102) (DLF) r klmno r Swaj (VS4509) (rörsv.) SW cdefg bcde hi Cosmolit SSd mop ijklm ijk Fojtan (rörsv.hybr.)ssd cdef defg gh Lipoche SSD opq ijklmo ijk SW ÄS ijkln ijklm ijk Liherold SSD jklmno ijklmno klmno Pardus SSD qr ijkl ij Rahela (rörsv.) SSD cde efg cdefg Stockman (rörsv.) SSD a bcde fg SW klmno ijklm ijk Bor op npq jklmno Bor lmno jklmno jklmno Karolina (rörsv.) Bor/SSD bcd cdefg i #Två värden som inte har samma bokstav är signifikant åtskilt på nivå p < 0,05 Sverigeförsöken ANIMALIEBÄLTET 45

5 rörsvingel och rörsvingelhybrid utmärker sig med en betydligt större total ts-skörd, särskilt i Uppsala. Bland ängssvingelsorterna utmärker sig SW ÄS3072 och Pardus med en stor total ts-skörd på de flesta platserna. I den statistiska analysen fanns inget signifikant samspel mellan tid för första skörd och sort, vilket kan tolkas som att relationer na behålls mellan sorterna oavsett skörde tid. Frågan är om ett annat resultat hade erhållits om det hade gällt näringskvalitet. Prover har sparats från försöken, vilka kommer att analyseras senare och då kan vi få svar på den frågan. Slutsatsen blir att nuvarande system att skörda vid ängs svingelns vippgång ger en bra jämförelse även för den tidigare rörsvingeln och rörsvingelhybriden. Referenser Andersson, B.. Försökshandbok. Fältforsk. Internet: fakulteter/nj/om-fakulteten/ovriga-enheter/ faltforsk/utbildning/forsokshandbok/ Fältforsk,. Internet: slu.se/sv/fakulteter/nj/om-fakulteten/ ovriga-enheter/faltforsk/ (-11-19) Halling M.A., Bertholds C., Larsson M. & Wigh L Utformning av vallfröblandningar. Sveriges Lantbruksuniversitet. Institutionen för Växtproduktionsekologi. Aktuellt från VPE Nr s. Halling, M.A Vallväxter till slåtter och bete samt grönfoderväxter. Sortval för södra och mellersta Sverige 2012/. Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för växtproduktionsekologi. 68 s. Tack Tack framförs till Stiftelsen lantbruksforskning (SLF) för finansiering av projektet Utveckling av den svenska sortprovningen av vallväxter projektnummer H ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken

6 Av Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad E-post: Vall och grovfoder Vallsortprovning I årets försöksrapport redovisas vallsortprovning för timotej, ängssvingel, engelskt rajgräs och rödklöver. Totalt redovisas 24 basförsök och 18 kompletterande länsförsök för vallår ett och vallår två, samt en flerårssammanställning för perioden med avkastning och sortegenskaper. Försöksplatserna för vallsortprovningen är i Animaliebältet ; Lilla Böslid i Eldsberga, Torslunda i Färjestaden, Hallfreda i Visby, Riddersberg i Jönköping, Försök i Väst; Rådde i Länghem, Sveaförsöken; Hamre i Hedemora samt på Säby i Uppsala. Basförsöken för timotej, ängs svingel, engelskt rajgräs och rödklöver ligger på försöksplatserna Lilla Böslid, Rådde och Uppsala. Kompletterande länsförsök i regionerna finansieras av Sverigeförsöken. Liggtiden för försöken i vallsortprovning är två vallår med tre skördar per år. Kvävegödsling till gräsarterna är 100 kg kväve per hektar på våren, 80 kg kväve efter förstaskörden och 60 kg kväve efter andraskörden, totalt 240 kg kväve per hektar och vallår. Till rödklöverförsöken tillförs inget kväve. På våren är normgivan för fosfor 30 kg per hektar och för kalium 100 kg per hektar. Detta kompletteras med kalium till återväxterna efter försöksplatsens jordanalys. Skördetidpunkten för gräsarterna styrs i förstaskörden av mätarens utvecklingsstadium. För timotej sker förstaskörden när mätaren Switch är i axgång, för ängssvingel när mätaren Minto är i axgång samt för engelska rajgräs när mätaren Birger är i axgång. Axgång innebär stadium 4, vilket innebär att minst halva axet är synligt på minst hälften av skotten. Rödklövern tas i förstaskörden när mätaren Switch i timotej-försöket är i axgång. Andraskörden sker juli och tredjeskörden vid 1-10 september. För varje art finns en tabell med en uppdelning per försöksplats för avkastning för vallår ett och vallår två. Antalet sorter som finns med i tabellerna är de sorter som ingår i de kompletterande länsförsöken, på basplatserna ligger fler sorter med för förprövning. Nästa tabell per art på sortnivå är en tioårig sammanställning för 2005-, sammanställt av SLU Växtproduktions-ekologi. Vid den statistiska analysen för flerårs-sammanställning har proceduren Mixed i programpaketet SAS använts för data från varje område, vallår och skörd var för sig. Sortegenskaper per art är hämtad från SLU:s flerårssammanställning eller Informationen om sorterna är till viss del hämtad ifrån Vallväxter till slåtter och bete samt grönfoderväxter av Magnus Halling. De enskilda försöksresultaten och sammanställningar finns publicerade på internet på adresserna: och Sverigeförsöken ANIMALIEBÄLTET 47

7 Rödklöver Ostro, Taifun och Titus gav högst avkastning i rödklöver i vallår ett. Ostro, Taifun och Blizard gav högst avkastning i rödklöver i vallår två. Sju dagars skillnad i begynnande knopp för tidiga sorter i jämförelse med medelsena sorter i utvecklingsstadium i förstaskörden. Tidiga sorter har signifikant högre avkastning i andraskörden än mätaren Nancy. I flerårssammanställningen framgår att Ostro och Taifun är sorterna som har högst avkastning för vallår ett och två. Tidiga sorter har signifikant högre avkastning i andraskörden i flerårssammanställningen jämfört med medelsena sorter i bägge vallåren. Tidiga sorterna Global, Callisto och Spurt har signifikant lägre avkastning i förstaskörd i bägge vallåren än mätaren Nancy. Begynnande knopp i förstaskörden skiljer sju dagar mellan tidiga och medelsena sorter. Begynnande knopp är när huvudstjälkens knoppsamling är synlig åtminstone på några plantor. Vallsortprovning för rödklöver har utförts på fyra försöksplatser; Lilla Böslid Eldsberga, Torslunda Färjestaden, Rådde Länghem och Säby Uppsala. SORTBESKRIVNING Nancy (SW), tetraploid medelsen sort. Från 2009 är Nancy mätare i sortförsöken. Ares (SW), diploid medelsen sort som i första vallåret har signifikant lägre avkastning än mätaren Nancy. Andra vallåret har avkastning i samma nivå som Nancy. Blizard (SSd), tetraploid tidig sort med god planttäthet på våren i vallår ett. Blizard har signifikant högre avkastning i andraskörd bägge vallåren än mätaren Nancy. Callisto (SSd), diploid tidig sort med signifikant högre avkastning i andraskörden och lägre avkastning i första- och i tredjeskördar i bägge vallåren. Global (SSD), tidig diploid sort som har en svag total avkastning bägge vallåren. Ostro (SSd), tetraploid tidig sort som har signifikant högre total avkastning bägge vallåren jämfört med mätaren Nancy. Förstaskördarna bägge vallåren i samma avkastningsnivå som mätaren Nancy. Rozeta (SSd), diploid tidig sort med god återväxt i andraskörd i jämförelse med mätaren Nancy. Spurt (SSd), diploid tidig sort med mycket god återväxt i andraskörden. Taifun (SSd), tetraploid tidig sort som har god total avkastning och signifikant högre avkastning i andraskördarna jämfört med mätaren Nancy. Titus (SSd), tetraploid tidig sort som genom sin snabba utveckling under återväxten, framförallt till andraskörden, gett betydligt högre avkastning än medelsena sorter. Sorten har ganska god resi stens mot klöverröta och stjälknematod enligt DLF. Vicky (SW), tetraploid medelsen sort med högre avkastning vallår två jämfört med mätaren Nancy. Nexus blålusern (SW), ligger med i kompletterande länsförsök på Torslunda som jämförelse med rödklöver. 48 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken

8 Tabell 1. Rödklöver. Avkastning 2005-, vallår 1 och vallår 2. Område A-G. Mätare: Nancy L6/R6-101 Vallår 1 Vallår 2 Led Antal försök Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Total Antal försök Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Total SW Nancy kg ts/ha rel-. tal Blizard 4n SSd * * Callisto 2n SSd 14 90*2 125*3 88* *3 117*2 88* 90* Global 2n SSd 17 87*3 118*3 84*3 94* 13 73* *2 84*3 Ostro 4n SSd * * * * Rozeta 2n SSd * * Spurt 2n SSd 14 89*3 127* *2 123* SW Ares 2n 19 91*2 86*2 92* 89* SW Vicky 4n Taifun 4n SSd * * Titus 4n SSd * * 121* Tabell 2. Rödklöver planttäthet, begynnande axgång, botaniskt utvecklingsstadium och stråstyrka L6/R6-101 Planttäthet vår Vall % Begynnande axgång dagar från 1 maj Botaniskt utvecklingsstadium Stråstyrka Led Antal försök Skörd 1 st 1-7 Skörd 2 st 1-7 Skörd 3 st 1-7 Skörd Skörd Skörd Callisto 2n SSd ,0 5,6 5, Spurt 2n SSd ,0 5,3 5, Global 2n SSd ,6 5,7 5, Taifun 4n SSd ,4 5,1 5, Rozeta 2n SSd ,5 5,3 5, Blizard 4n SSd ,7 5,4 5, Ostro 4n SSd ,8 5,2 5, Titus 4n SSd ,6 5,4 5, SW Ares 2n ,6 4,6 5, SW Vicky 4n ,7 5,0 5, SW Nancy 4n ,8 5,0 5, LSD ,7 0,5 ns 11 ns 6 Sverigeförsöken ANIMALIEBÄLTET 49

9 Tabell 3. Rödklöver. Avkastning, vallår 1 och vallår 2. Mätare: Nancy L6/R6-101 Lilla Böslid Torslunda Länghem Uppsala Led Vallår 1 Vallår 2 Vallår 1 Vallår 2 Vallår 1 Vallår 2 Vallår 1 Vallår 2 SW Nancy 4n kg ts/ha rel-. tal Blizard 4n SSd Callisto 2n SSd Global 2n SSd Ostro 4n SSd Rozeta 2n SSd Spurt 2n SSd SW Ares 2n SW Vicky 4n Taifun 4n SSd Titus 4n SSd SW Nexus (blålusern) ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken

10 Timotej Grindstad, Rhonia och Switch gav högst avkastning i timotej i vallår ett. Grindstad, Switch och Comer gav högst avkastning i timotej i vallår två. Fyra dagars skillnad i begynnande axgång för tidiga sorter i jämförelse med sena sorter i utvecklingsstadium i förstaskörden. I flerårssammanställningen framgår att Grindstad och Switch är sorterna som har högst totala avkastning för vallår ett och två. Sorten Rhonia har signifikant högre avkastning i förstaskörden första vallåret och har samma totala avkastning i första vallåret som mätaren Switch. Sorterna Grindstad och Switch har hög avkastning i andraskörden jämfört med övriga sorter, se tabell timotej avkastning Vallsortprovning för timotej har utförts på sex försöksplatser; Lilla Böslid Eldsberga, Hallfreda Visby, Riddersberg Jönköping, Rådde Länghem, Hamre Hedemora och Säby Uppsala. SORTBESKRIVNING Switch (SW), tidig sort. Switch visar mycket god uthållighet i form av stor total avkastning och stor återväxt. Switch är mätarsorten för timotej. Comer (SSd), har i andra vallåret samma totala avkastning som Switch. Dolina (SSd), ett par dagar senare i utveckling än mätaren Switch. Grindstad (SW), norsk tidig sort. Sorten är vinterhärdig, uthållig och har gett stor total avkastning bägge vallåren. Lischka (SSd), tysk tidig sort som har samma avkastning som mätaren Switch i förstaoch tredjeskörd men har en lägre avkastning i andraskörden i bägge vallåren. Presto (SSd), sen härdig sort som har liknande egenskaper som, och något högre avkastning än, sorten Ragnar. Tabell 1. Timotej. Avkastning 2005-, vallår 1 och vallår 2. Område A-G. Mätare: Switch L6/R6-201 Vallår 1 Vallår 2 Led Antal försök Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Total Antal försök Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Total SW Switch kg ts/ha rel.- tal Comer SSd 21 94*2 91* * Dolina SSd * * *3 Grindstad SW Lischka SSd * * * *2 Presto SSd * * *3 89*2 91*3 Rhonia SSd *3 90* * *2 Rubinia SSd *2 85* * *2 SW Ragnar 19 94* 89* * *3 87*3 84*3 88*3 Tryggve SW *3 91* 92* *2 82* *3 Sverigeförsöken ANIMALIEBÄLTET 51

11 Ragnar (SW), sen härdig sort. Är tre dagar senare i utveckling än mätaren Switch. Totala avkastningen är signifikant lägre jämfört med Switch. Rhonia (SSd), finsk sort som har högst avkastning i förstaskörden i första vallåret. Totala avkastningen i första vallåret är i samma nivå som mätaren Switch. Rhonia ger högre avkastning förstaskörden och lägre i återväxterna. Rubinia (SSd), finsk sort liknande som Rhonia i avkastning och sortegenskaper. Tryggve (SW), sen sort. Avkastningen i förstaskörden i första vallåret är i samma nivå som mätaren Switch, men totala avkastning är signifikant lägre i bägge vallåren. Tabell 2. Timotej planttäthet, begynnande axgång, botaniskt utvecklingsstadium och stråstyrka L6/R6-201 Led Antal försök Planttäthet vår Vall % Begynnande axgång dagar från 1 maj Botaniskt utvecklingsstadium Skörd 1 st 1-7 Skörd 2 st 1-7 Skörd 3 st 1-7 Skörd Stråstyrka Skörd SW Switch ,1 4,1 3, Grindstad SW ,2 4,0 3, Lischka SSd ,0 4,1 3, Rhonia SSd ,8 3,6 2, Comer SSd ,9 3,7 3, Dolina SSd ,7 3,7 3, Rubinia SSd ,8 3,6 2, Tryggve SW ,7 3,5 2, Presto SSd ,6 3,7 3, SW Ragnar ,6 3,8 3, LSD n.s. 1,0 0,3 0,3 0, Skörd Tabell 3. Timotej. Avkastning, vallår 1 och vallår 2. Mätare: Switch L6/R6-201 Lilla Böslid Hallfreda Jönköping Länghem Hedemora Uppsala Led Vallår 1 Vallår 2 Vallår 1 vallår 2 Vallår 1 Vallår 2 Vallår 1 Vallår 2 Vallår 1 Vallår 2 Vallår 1 Vallår 2 SW Switch kg ts/ha rel.-tal Comer SSd Grindstad SW Lischka SSd Rakel SW Rhonia SSd Rubinia SSd Tryggve SW ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken

12 Ängssvingel Sorterna av rörsvingel och rörsvingelhybrid har signifikant högre total avkastning för vallår två än ängssvingelsorterna. Andra- och tredjeskörd har rörsvingel och rörsvingelhybrider signifikant högre avkastning än ängssvingel, förutom sorten Fojtan första vallåret. Fem dagars skillnad i begynnande axgång mellan sorterna Rahela och Karolina i förstaskörden. Rörsvingel och rörsvingelhybrider har signifikant högre avkastning i återväxtskördarna jämfört med mätaren Minto, förutom sorten Fojtan. För ängs svingel har sorten Tored högst avkastning i bägge vallåren. Sorten Kora har högst avkastning bägge vallåren för rörsvingel och sorten Hykor för rör svingelhybrider. Alla sorterna visar på bra övervint ring och planttäthet andra vallåret. I begynnande axgång framgår en skillnad på fem dagar mellan den tidigaste (Rahela) och den senaste (Karolina). Vallsortprovning för ängssvingel har utförts på sex försöksplatser; Lilla Böslid i Eldsberga, Torslunda i Färjestaden, Riddersberg i Jönköping, Rådde i Länghem, Hamre i Hedemora och Säby i Uppsala. SORTBESKRIVNING Minto (SW), mätarsort i försöken sedan Cosmolit (SSd), tysk sort. Resultat från vallår ett och två visar att Cosmolit jämfört med Minto ligger högre i avkastning. Lipoche (SSd), sen tysk sort. Resultat från vallår ett och två visar att Lipoche ligger högre i avkastning första vallåret framförallt i tredjeskörden jämfört med Minto. Tored (SW), sen sort. Totala avkastningen för vallåren ett och två ligger signifikant högre än Minto. Avkastningen i återväxterna ligger också signifikant högre än Minto. Karolina (SSd), sen rörsvingel. Karolina är fyra dagar senare än rörsvingelhybriden Hykor i begynnande axgång. Kora (SSd), tjeckiskt ursprung, ett par dagar senare än Hykor i begynnande axgång. Kora har signifikant skillnad i avkastning i alla skördarna mot mätaren Minto. Alla skördar är signifikant högre i avkastning, förutom förstaskörden vallår ett som är lägre. Rahela (SSd), tidigaste sorten i utveckling en i förstaskörden av alla prövade sorter i tabel len. Rahela är en dag tidi gare i begynnande axgång än sorten Hykor. Stockman (SSd), har signifikant skillnad i avkastning i alla skördarna jämfört med mätaren Minto. Alla skördar är, förutom förstaskörden i vallår ett, signifikant högre i avkastningen i flerårssammanställningen. Swaj (SW), tre dagar senare än rörsvingelhybriden Hykor i förstaskörd. Den har god torkresistens samt god återväxtförmåga. Fojtan (SSd), medelsen rörsvingelhybrid som har italienskt rajgräs och rörsvingel som föräldrar. Fojtan är ett par dagar senare än Hykor. Ska enligt förädlaren också passa bra för bete och ha god resistens mot rost. Hykor (SSd), medelsen rörsvingelhybrid som har italienskt rajgräs och rörsvingel som föräldrar. Jämfört med rajsvingel Felopa och ängssvingelsorterna ger Hykor betydligt större total avkastning i andra och i tredje årets vall. Enligt förädlarna har sorten god torktålighet. Sverigeförsöken ANIMALIEBÄLTET 53

13 Tabell 1. Ängssvingel. Avkastning 2005-, vallår 1 och vallår 2. Mätare: Minto. L6/R6-202 Vallår 1 Vallår 2 Led Antal försök Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Total Antal försök Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Total SW Minto kg ts/ha rel.-tal a 100a 100a 100a a 100a 100a 100a Cosmolit SSd Darimo SSd Lifara SSd Lipoche SSd Pampero SSd Tored SW * 109* 109* *2 107* Rörsvingel Karolina Bor/SSd 7 90* 120*3 123*3 109* *3 137*3 122*3 Kora SSd 21 93* 120*3 125*3 111* *3 142*3 150*3 135*3 Rahela SSd 12 85*3 118*3 124* *3 146*3 126*3 Stockman SSd 9 87*3 119*3 123* *2 147*3 140*3 132*3 Swaj SW 29 90*3 123*3 119*3 108* * 139*3 131*3 123*3 Rörsvingelhybrid Felina SW 12 89*2 118*3 123*3 108* *3 137*3 123*3 Fojtan SSd 22 77* * 93* *3 125*3 113*3 Hykor SSd 25 92*2 119*3 128*3 111* *3 139*3 146*3 128*3 54 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken

14 Tabell 2. Ängssvingel planttäthet, begynnande axgång, botaniskt utvecklingsstadium och stråstyrka L6/R6-202 Planttäthet vår Vall % Begynnande axgång dagar från 1 maj Botaniskt utvecklingsstadium Stråstyrka Led Antal försök Skörd 1 st 1-7 Skörd 2 st 1-7 Skörd 3 st 1-7 Skörd Skörd Skörd Darimo SSd ,1 2,5 1, Cosmolit SSd ,1 2,5 1, Pampero SSd ,1 2,6 1, Lifara SSd ,0 2,4 1, SW Minto ,9 2,5 1, Lipoche SSd ,8 2,6 1, Tored SW ,8 2,5 1, Rörsvingel Rahela SSd ,1 2,1 1, Stockman SSd ,8 2,1 1, Kora SSd ,8 2,4 1, Swaj SW ,7 2,3 1, Karolina Bor/SSd ,3 2,1 1, Rörsvingelhybrid Hykor SSd ,9 2,3 1, Felina SW ,9 2,3 1, Fojtan SSd ,7 2,4 1, LSD ,4 0,4 0, Tabell 3. Ängssvingel. Avkastning, vallår 1 och vallår 2. Mätare: Minto. L6/R6-202 Lilla Böslid Torslunda Jönköping Länghem Hedemora Uppsala Led Vallår 1 Vallår 2 Vallår 1 Vallår 2 Vallår 1 Vallår 2 Vallår 1 Vallår 2 * Vallår 2 Vallår 1 Vallår 2 Minto kg ts/ha rel.- tal Cosmolit SSd Lipoche SSd SW Tored Rörsvingel Karolina Bor/SSd Kora SSd Rahela SSd Stockman SSd Swaj SW Rörsvingelhybrid Fojtan SSd Hykor SSd *Hedemora vallår ett redovisas inte saknas uppgifter skörd två. Sverigeförsöken ANIMALIEBÄLTET 55

15 Engelskt rajgräs Rajsvingelsorterna har signifikant högre total avkastning än mätaren i engelska rajgräset Birger i bägge vallåren. Engelska rajgrässorterna Kentaur och Birger har högst avkastning första vallåret och för andra vallåret har sorterna Loporello, Kentaur och Birger högst avkastning. Rajsvingelsorterna Achilles, Felopa och Perseus har högst avkastning bägge vallåren. Tio dagars skillnad i begynnande axgång för tidiga sorter jämfört med sena sorter i utvecklingsstadium under förstaskörden. Rajsvingelsorterna har signifikant högre total avkastning bägge vallåren, jämfört med det engelska rajgräsets mätare Birger. Av rajsvinglarna har sorterna Achilles och Felopa högst avkastning. För engelska rajgräset har sorten Kentaur signifikant högre total avkastning i första vallåret och tendens till högre avkastning andra vallåret jämfört med Birger. Andra vallåret har sorterna Loporello och Birger samma totala avkastningsnivå, med skillnaden att Kentaur och Loporello har högre avkastning i återväxtskördarna än Birger. Vallsortprovning för engelskt rajgräs har utförts på fem försöksplatser; Lilla Böslid i Eldsberga, Torslunda i Färjestaden, Riddersberg i Jönköping, Rådde i Länghem och Säby i Uppsala. SORTBESKRIVNING Birger (SW), tetraploid medelsen sort. Mätarsort i försöken sedan Sorten är uthållig och har bra vårbestånd andra vallåret. Aberavon (SSd), diploid sen sort. Totala avkastningen bägge vallåren är lägre jämfört med mätaren Birger. Aberchoice (SSd), diploid sen sort. Har visat på god uthållighet och stor avkastning i Götaland, särskilt återväxten har varit mycket stor. Abertoch (SSd), tetraploid tidig sort. Tidigaste sorten i begynnande axgång i förstaskörden av de engelska rajgrässorterna. Astonenergy (SSd), tetraploid medelsen sort. Litet antal försök i flerårssammanställning. Foxtrot (SSd), sen diploid sort med danskt ursprung. Totala avkastningen något lägre än mätaren Birger. Irene (SW), diploid tidig sort. Totala avkast ningen i bägge vallåren lägre jämfört med mätaren Birger. Kentaur (SSd), medelsen tetraploid sort av tjeckiskt ursprung. Den totala avkastningen är signifikant högre i första vallåret jämfört med mätaren Birger. Andraskördarna i bägge vallåren har signifikant högre avkastning jämfört med Birger. Loporello (SSd), sen tetraploid sort av danskt ursprung. Resultaten visar på stor avkastning med mycket god återväxt samt god uthållighet. Merkem (SSd), sen tetraploid sort av belgiskt ursprung. Merkem är ca fem dagar senare i utveckling än Birger i förstaskörden. Totala avkastningen är något lägre jämfört med mätaren Birger, men återväxterna är högre. Achilles (SSd), tidig sort av rajsvingel som har ängsvingel och italienskt rajgräs som föräldrar. Achilles är tre dagar tidigare i utveckling än Felopa. Fenotypen är av paulitatyp och mest lik italienskt rajgräs. 56 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken

16 Felopa (SW), medelsen tetraploid rajsvingel som har ängssvingel och italienskt rajgräs som föräldrar. Fenotyp är mest lik italienskt rajgräs. Felopa är en högavkastande sort med god vinterhärdighet och snabb vårtillväxt. Perseus (SSd), tetraploid rajsvingel som har ängssvingel och italienskt rajgräs som föräldrar. Perseus tillhör samma grupp som Paulita och Perun, men är ett par dagar senare i utveckling. Perun (SSd), medelsen rajsvingel som har ängssvingel och italienskt rajgräs som föräldrar. Jämfört med Felopa, som är av liknande typ, har den gett lika stor avkastning första vallåret, men visat sämre uthållighet genom mindre total avkastning andra vallåret. Tabell 1. Engelskt rajgräs. Avkastning 2005-, vallår 1 och vallår 2. Område A-G. Mätare: Birger L6/R6-204 Vallår 1 Vallår 2 Led Antal försök Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Total Antal försök Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Total SW Birger 4n kg ts/ha rel.-tal Aberavon 2n sen SSd 13 83* * *3 115* *2 Aberchoice 2n sen SSd 15 78* * *3 121* *2 Abertorch 4n tidig SSd AstonEnergy 4n m-sen SSd 6 93* * Foxtrot 2n sen SSd 10 92* * 8 85*2 115* Kentaur 4n m-sen SSd *3 107* 105* * Loporello 4n sen SSd 12 90* * 115*2 112*2 101 Merkem 4n sen SSd 13 84*3 108* * 9 76*3 128* SW Helmer 4n m-sen SW Irene 2n tidig *2 94* *3 92* Rajsvingel Achilles tidig SSd *3 109*2 110* * * Felopa tidig SSd *3 113*3 110* * 119* *2 Perseus tidig SSd * * * * Perun tidig SSd * * * Sverigeförsöken ANIMALIEBÄLTET 57

17 Tabell 2. Engelskt rajgräs planttäthet, begynnande axgång, botaniskt utvecklingsstadium och stråstyrka L6/R6-204 Planttäthet vår Vall % Begynnande axgång dagar från 1 maj Botaniskt utvecklingsstadium Stråstyrka Led Antal försök Skörd 1 st 1-7 Skörd 2 st 1-7 Skörd 3 st 1-7 Skörd Skörd Skörd Abertorch 4n tidig SSd ,2 4,2 3, SW Irene 2n tidig ,8 4,5 3, SW Helmer 4n m-sen ,7 4,5 3, SW Birger m-sen 4n ,3 4,4 3, Kentaur 4n m-sen SSd ,3 4,6 3, Aberavon 2n sen SSd ,2 4,6 3, Loporello 4n sen SSd ,7 4,2 3, AstonEnergy 4n m-sen SSd ,9 4,0 3, Merkem 4n sen SSd ,0 4,4 3, Aberchoice 2n sen SSd ,3 4,5 5, Foxtrot 2n sen SSd ,6 4,2 3, Rajsvingel Achilles tidig SSd ,5 5,2 4, Felopa tidig SSd ,1 5,0 4, Perun tidig SSd ,8 4,9 4, Perseus tidig SSd ,9 5,0 4, LSD ,8 0,5 1, Tabell 3. Engelskt rajgräs. Avkastning, vallår 1 och vallår 2. Mätare: Birger L6/R6-204 Lilla Böslid Torslunda Jönköping Länghem Uppsala Led vallår 1 vallår 2 vallår 1 vallår 2 Vallår 1 vallår 2 vallår 1 vallår 2 vallår 1 vallår 2 SW Birger 4n kg ts/ha rel.-tal Aberchoice 2n sen SSd Abertorch 4n tidig SSd AstonEnergy 4n m-sen SSd Kentaur 4n m-sen SSd Loporello 4n sen SSd Merkem 4n sen SSd Rajsvingel Achilles tidig SSd Perseus tidig SSd Perun tidig SSd ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken

18 Av Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad E-post: Vall och grovfoder Vallfröblandningar med ökad baljväxtandel Första vallårets resultat visar på att med tre kg extra rödklöver i vallfröblandningen ökar avkastningen för baljväxterna, men inte för totala avkastningen. I medeltal för de tre försöks platserna blev ökningen 22 % högre avkastning för baljväxterna, medan totala avkastningen endast ökade två procent. Extra rödklöver i vallfröblandningen förändrar första vallårets botaniska sammansättning genom att ge en högre andel balj växter. Högst skillnad i råproteinvärde blev det i försöket på Färjestaden i mätare 2 i första skörden med 20 g/kg ts råprotei n. I övriga led, skördar och försöksplatser blev skillnaden i råproteinvärde mindre. Att utesluta engelska rajgräset i vallfröblandning en har gett varierade resultat på de olika försöksplatserna, för Jönköping har den totala avkastningen ökat och för Länghem har den minskat. Baljväxtandelen i grönmassan har varierat mellan skördar och försöksplatser. Högst baljväxt andel och avkastning av insådd baljväxt blev det i försöket på Färjestaden. Försöksplan Syftet med försöksserien är att belysa effekter av en ökad rödklöverandel och att utesluta engelska rajgräset i en standard vallfröblandning som typ Mira 21 eller SF Nora. Målet är att vid en måttlig kvävegödsling ( = 170 kg N/ha) få upp klöverandelen till % i grönmassan, och därigenom få en hög vallavkastning med hög råproteinhalt. Led SW och SSD, i tabell 1, är beställda försöksled från respektive företag Lantmännen Lantbruk och Scandinaiven Seed. Försöksserien är utlagd på tre försöksplatser; Riddersberg i Jönköping (F-län), Torslunda i Färjestaden (H-län) samt på Rådde i Länghem (Ps-län). Kvävegödsling till vallåren är totalt 170 kg kväve per hektar och år, fördelning per delskörd är kg/ha. Liggtiden är planerat till tre vallår, Under vallåren registreras avkastning och andelen baljväxter vid skörd. Näringsvärde bestäms med NIR-analys på grönmassaprover för varje delskörd för tre block. Resultat Nedan redovisas årets resultat för försöksserien Vallfröblandning med ökad baljväxtandel, med resultat för första vallåret från tre försöksplatser. I tabellerna redovisas varje försöksplats för sig avseende avkastning, baljväxtandel och kvalitét på den skördade grönmassan. Skördedatum för skördar na på respektive försöksplats framgår i tabell 2, vallavkastning och avkastning insådd baljväxt. Den ökade rödklöverandelen, med tre extra kg rödklöver i vallfröblandningarna, har höjt andelen klöver i den skördade grönmassan. Avkastningen för ledet mätaren 1 med engelskt rajgräs och med ökad rödklöverandel i vallfröblandning har gett högre avkastning på alla tre försöksplatserna. För mätaren 2 utan engelskt rajgräs men med ökad rödklöverandel i vallfröblandningen, blev inte resultaten samstämmiga för de tre försöksplatserna. I Jönköping och Färjestaden minskade avkastning en något för ledet med ökad andel rödklöver, i Länghem ficks en något högre avkastning i ledet med ökad andel rödklöver. Extra andel rödklöver i vallfröblandningen gav i de flesta skördarna högre eller samma råproteinhalten i grönmassan som leden utan extra andel rödklöver. Att utesluta engelska rajgräset i vallfröblandningen har under första vallåret ökat avkastningen i Jönköping, i Färjestaden framkom en svag tendens till ökning och i Länghem har avkastningen minskat. Näringskvalité på grönmassan, när man utesluter engelska rajgräset i vallfröblandningen, har varierat mellan försöksplatser och skördar. Sverigeförsöken ANIMALIEBÄLTET 59

19 På försöksplatsen i Länghem har leden med engelskt rajgräs totalt sett gett högre avkastning, än leden utan engelskt rajgräs. För försöksplatsen i Jönköping har leden SSd Stabil och SSd Solid gett högst avkastning första vallåret, generellt för försöksplatsen gäller att vallfröblandningar med rörsvingel och rörsvingelhybrid har gett högre avkastning än övriga led utan rörsvingel och rör-svingelhybrid. I Färjestaden har leden SW 2 och SSd Hykor gett högst avkastning. I vallfröblandning SW 2 ingår blålusern, rödklöver, timotej och rörsvingel. Den botaniska analysen för förstaskörden i Färjestaden ger en baljväxtandel på %, jämfört med den okulära graderingen som vid samma tidpunkt gav en motsvarande andel baljväxter på %. Denna skillnad i värden, mellan olika sätt att bestämma baljväxtandelen, ger viss osäkerhet i redovisad avkastning av insådd baljväxt och vallens energivärde vid förstaskörden i Färjestaden. Energi, råproteinhalt och fiberhalt på grönmassan för tre skördar och tre försöksplatser redovisas i tabell 4. Baljväxtandelen har ökat från skörd ett till tre på samtliga försöksplatser. För försöksplatsen Länghem är baljväxtandelen låg i första- och andraskörd i jämförelse med de andra försöksplatserna. Den lägre baljväxtandelen i första- och andraskörd i Länghem har medfört att råproteinhalten i grönmassan är lägre i dessa bägge skördar jämfört med tredjeskörden och försöksplatserna Färjestaden och Jönköping. Tabell 1. Försöksled/vallfröblandningar art, sort och utsädesmängd kg/ha, L Rödklöver Vitklöver Timotej Ängssvingel Rörs./ Engelskt Led Sort kg/ha Sort kg/ha Blålusern kg/ha Sort kg/ha Tored kg/ha hybrid Hykor kg/ha rajgräs Kentaur kg/ha Vallfrö kg/ha Mätare 1 Vicky 2,0 Hebe 1,0 Switch 10,0 4,0 3,0 20 Mä 1+3 kg rödklöver Vicky 5,0 Hebe 1,0 Switch 10,0 4,0 3,0 23 Mä 1 -eng rajgräs Vicky 2,0 Hebe 1,0 Switch 10,0 7,0 20 Mätare 2 Vicky 2,0 Hebe 1,0 Switch 10,0 7,0 20 Mä 2+3 kg rödklöver Vicky 5,0 Hebe 1,0 Switch 10,0 7,0 23 SW 1 Vicky 2,0 Hebe 1,0 Switch 15,0 18 SW 2 Vicky 2,0 6,0* Switch 7,0 8,0*** 23 SW 3 Ares 2,0 Hebe 1,0 Switch 15,0 18 SSD Lusern Mix Ostro/Spurt 1,6 Bombus 0,8 3,6** Lischka 6,6 5,4 2,0 20 SSD Hykor Ostro/Spurt 2,6 Bombus 1,0 Lischka 7,2 6,6 2,6 20 SSD Stabil Ostro/Spurt 1,2 Bombus 0,8 Lischka 12,0 6,0 20 SSd Solid Ostro/Spurt 3,0 Bombus 1,0 Lischka 10,0 6,0 20 *Nexus/Live **Creno ***Swaj 60 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken

20 Tabell 2. Vallavkastning och avkastning insådd baljväxt för tre försök, L Länghem Avkastning skörd 1-3 vallår 1, kg ts/ha Total Insådd baljväxt, kg ts/ha Total Led 2 jun 15 jul 2 sep Total rel.tal 2 jun 15 jul 2 sep Total rel.tal Mätare Mä kg rödk Mä 1 -eng rajgräs Mätare Mä kg rödk SW SW SW SSD Lusern Mix SSD Hykor SSD Stabil SSd Solid LSD ns ns 530 ns Jönköping Avkastning skörd 1-3 vallår 1, kg ts/ha Total Insådd baljväxt, kg ts/ha Total Led 2 jun 12 jul 28 aug Total rel.tal 2 jun 12 jul 28 aug Total rel.tal Mätare Mä kg rödk Mä 1 -eng rajgräs Mätare Mä kg rödk SW SW SW SSD Lusern Mix SSD Hykor SSD Stabil SSd Solid LSD Färjestaden Avkastning skörd 1-3 vallår 1, kg ts/ha Total Insådd baljväxt, kg ts/ha Led 2 jun 7 jul 22 aug Total rel.tal 2 jun 7 jul 22 aug Total Mätare Mä kg rödk Mä 1 -eng rajgräs Mätare Mä kg rödk SW SW SW SSD Lusern Mix SSD Hykor SSD Stabil SSd Solid LSD 910 ns 510 ns 810 ns 730 ns Total rel.tal Sverigeförsöken ANIMALIEBÄLTET 61

21 Tabell 3. Botaniskt analys skörd 1-3, baljväxter, för tre försök, L Länghem Rödklöver, % Vitklöver, % Lusern, % Led 2 jun 15 jul 2 sep 2 jun 15 jul 2 sep 02 jun 15 jul 2 sep Mätare Mä kg rödk Mä 1 -eng rajgräs Mätare Mä kg rödk SW SW SW SSD Lusern Mix SSD Hykor SSD Stabil SSd Solid Jönköping Rödklöver, % Vitklöver, % Lusern, % Led 2 jun 12 jul 28 aug 2 jun 12 jul 28 aug 2 jun 12 jul 28 aug Mätare Mä kg rödk Mä 1 -eng rajgräs Mätare Mä kg rödk SW SW SW SSD Lusern Mix SSD Hykor SSD Stabil SSd Solid Färjestaden Rödklöver, % Vitklöver, % Lusern, % Led 2 jun 7 jul 22 aug 2 jun 7 jul 22 aug 2 jun 7 jul 22 aug Mätare Mä kg rödk Mä 1 -eng rajgräs Mätare Mä kg rödk SW SW SW SSD Lusern Mix SSD Hykor SSD Stabil SSd Solid ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken

22 Tabell 4. Energi, råproteinhalt och fiberhalt för tre försök, vallår 1, L Länghem Energi MJ/kg ts Råprotein g/kg ts NDF g/kg ts indf g/kg NDF Led Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Mätare 1 10,9 10,5 10, Mä kg rödk 11,0 10,5 10, Mä 1 -eng rajgräs 11,0 10,7 10, Mätare 2 11,2 10,5 10, Mä kg rödk 10,6 10,5 10, SW 1 10,6 10,5 10, SW 2 10,9 10,4 10, SW 3 10,9 10,6 10, SSD Lusern Mix 11,3 10,6 10, SSD Hykor 11,3 10,5 10, SSD Stabil 10,6 10,2 10, SSd Solid 10,8 10,3 10, LSD ns 17 ns 62 ns ns ns ns 27 Jönköping Energi MJ/kg ts Råprotein g/kg ts NDF g/kg ts indf g/kg NDF Led Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Mätare 1 10,7 10,8 10, Mä kg rödk 10,9 10,8 10, Mä 1 -eng rajgräs 10,3 11,0 10, Mätare 2 10,7 10,6 10, Mä kg rödk 10,7 10,7 10, SW 1 10,8 10,7 10, SW 2 10,7 10,8 10, SW 3 10,9 10,7 10, SSD Lusern Mix 11,0 10,7 10, SSD Hykor 11,0 10,3 10, SSD Stabil 10,9 10,7 10, SSd Solid 10,6 10,5 10, LSD 24 ns ns 58 ns 57 ns Färjestaden Energi MJ/kg ts Råprotein g/kg ts NDF g/kg ts indf g/kg NDF Led Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Mätare 1 10,7 10,8 10, Mä kg rödk 10,8 10,7 10, Mä 1 -eng rajgräs 10,8 10,6 10, Mätare 2 10,7 10,8 10, Mä kg rödk 10,8 10,7 10, SW 1 10,8 10,7 10, SW 2 10,4 10,6 10, SW 3 10,8 10,7 10, SSD Lusern Mix 10,6 10,8 10, SSD Hykor 10,8 10,9 10, SSD Stabil 10,7 10,7 10, SSd Solid 10,7 10,7 10, LSD 15 ns ns 48 Sverigeförsöken ANIMALIEBÄLTET 63

23 Av Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad E-post: Kvävegödslingsstrategi till blandvall Kvävegödslingsstrategi med 40 kg kväve på våren och ingen kväve till återväxterna i blandvallen gav ett vägt medeltal för råprotein på 153 g/kg ts för Färjestaden och 167 g/kg ts för Länghem. Samma eller nästan samma nivå på råproteinvärde uppnåddes med de högst kväve gödslade leden för respektive försöks plats Färjestaden och Länghem Klöverandelen ligger på 38 % i Färjestaden och 50 % i Länghem i ledet , jämfört med högsta kvävegödslings leden på 17 % respektive 23 %. Försöksleden med högst kvävegödsling gav högst vallavkastning och störst mängd råprotein per hektar. Lägre kvävegödsling till spannmål med vallinsådd gav högre andel klöver i vallen, effekten framkom tydligast på försöksplatsen Länghem. Störst effekt på ökad mängd råprotein och ökad vallavkastning märktes i led vallår ett och två, vid en jämförelse av vallårens kvävegödslingsled och i Färjestad samt i Länghem. En strategi med hög klöverandel i blandvallen ställer större krav på möjligheter att blanda grovfoder vid utfodring. Variationerna av klöverandel, råproteinhalt och fiberhalt mellan skördar är större i låg kvävegödslad blandvall än leden med högre kvävegödsling. Fiberhalten är lägre i försöksleden med låg kvävegödsling, vilket innebär att man bör kunna blanda in helsäd eller majs i foderstaten. Den ekonomiska jämförelsen visar att en kvävestrategi med låg kvävenivå vid vallanläggning, och med kvävegödsling under vallåren, gav lägst produktionskostnad per kg ts och lägst foderkostnad per dag. Observera dock att vallavkastningen är lägre, vilket gör att man får färre foderdagar per hektar vall. Inledning och bakgrund Syftet är att belysa effekter av olika kvävegödslingsstrategier i en blandvall på avkastning och klöverandel, där målet är att utnyttja klövern för att få ett högt råproteinvärde i grönmassan. Metodbeskrivning Två odlingstekniska vallförsök med frågeställning rörande olika kvävegödslingsstrategier till blandvall anlades 2011, ett på Lilla Hult Färjestaden samt ett på Rådde gård Länghem. Försöksleden består av två kvävegödslingsnivåer vid anläggningsåret samt nio kvävegödslingsnivåer under vallåren, totalt 18 led med olika kvävegödslingsstrategier. Under vallåren skiljs två försöksled åt mellan försöksplatserna, se tabell 1. Försöken har legat i tre vallår, Tredje vallår i Färjestad har man skördat försöksleden med hög kvävenivå N2. Försöket i Länghem gödslades fel vallår tre med följd att rutfördelningen fick ändras om. Detta innebar att effekten av klöverandelen sista skörd låg i genomsnitt med % som ingångsvärde för alla försöksleden. Vallfröblandningen är en modifierad SF Nora med 14 % rödklöver (Nancy 8 % / Rajah 6 %), 38 % timotej Lischka, 34 % rörsvingelhybrid Hykor, 9 % engelskt rajgräs (Kentaur 7 % / Foxtrot 2 %) och 5 % vitklöver Klondike. Vallinsådden skedde med korn som skyddsgröda (Färjestaden Anakin, utsädesmängd 130 kg/ha, Länghem Mercada, utsädesmängd 142 kg/ha). Kvävegödsling vid anläggning Försöket anlades i tvåfaktoriellt split-plot försök med kvävegödsling vid anläggning på storrutor och olika kvävenivåer i vallåren på smårutor. 64 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken

24 Försöksled vid anläggning Låg kvävenivå N1, Vallinsådd i korn till mogen skörd med anpassad låg kvävenivå, 55 kg N/ha. Hög kvävenivå N2, Vallinsådd i korn till mogen skörd med för hög kvävenivå för optimal klöveretablering, 95 kg N/ha. På försöksplatsen har man tagit hänsyn till den långsiktiga kväveeffekten från tidigare tillförd stallgödsel för att kunna anpassa kvävegödslingen anläggningsåret. Detta har inneburit att för Färjestaden, med en högre djurtäthet på 1,5 de/ha, har man minskat kvävegödslingen med 30 kg kväve/ha och för Länghem, med låg djurtäthet på 0,5 de/ha, har man minskat kvävegödslingen med 10 kg kväve/ha. Kvävegödsling under vallåren Kvävestege på kg N/ha i Färjestaden, kg N/ha i Länghem och fördelningen av kväve mellan delskördarna framgår av tabell 1. Resultat och diskussion Kvävegödslingsstrategi till spannmålen vid vallanläggningen 2011 påverkade vallens botaniska Tabell 1. Försökledens kvävegödslingsstrategier vallår L :a skörd kg N/ha 2:a skörd kg N/ha 3:e skörd kg N/ha Totalgiva kg N/ha Plats Färjestaden Färjestaden Länghem Länghem sammansättning och vallavkastning under främst första och andra vallåret. Tredje vallår framgick endast mindre skillnader i försöket i Länghem, i Färjestaden fick man inte lika tydliga skillnader. Som framgår av tabell 2, är vallavkastningen och Tabell 2. Resultat av kvävegödsling vid vallanläggning. Korn-, vall- och råproteinavkastning för 2011 och vall I-II L Korn Vallavkastning Råprotein Färjestaden 2011 kg/ha Vall I Relativtal Vall II Relativtal Vall I-II kg ts/ha Relativtal Vall I Relativtal Vall II Relativtal Vall I-II kg råprot./ha Relativtal Låg 25 N Hög 65 N Låg 25 N Hög 65 N CV 9,5 % ns ns ns Länghem Låg 45 N Hög 85 N Låg 45 N Hög 85 N CV 6,1 %, LSD 710 ns ns Sverigeförsöken ANIMALIEBÄLTET 65

25 mängden råprotein högre i första vallåret i led låg kvävenivå än hög kvävenivå. Detta beror på en högre andel klöver i vallen med låg kvävenivå än vallen med hög kvävenivå, skillnaderna av klöverandel i blandvallen avtar med vallens ålder. Den minskade kvävegödslingen under anläggningsåret gav större effekt på vallavkastningen och mängden råprotein under första vallåret i led , än i leden och Av tabell 3 framgår klöverns andel i bland vallen under anläggningsåret samt vallår ett och två. Störst skillnad mellan låg och hög kvävegödsling blev det i första skörd vallår ett därefter har skillnaderna minskat med blandvallens ålder. Vallavkastning för tre vallår Högst vallavkastning har försöksleden med högst kvävegödslingsnivå för respektive försöksplats. Försöksplatsen i Färjestaden har en högre avkastningsnivå än Länghem, jämförs led så avkastar Färjestaden drygt kg ts/ha och år mer än Länghem. I en jämförelse mellan tre led med totalt 160 kg kväve per ha och år, ger leden och lika stor avkastning, medan ledet ger lägre avkastningsnivå. Försöket i Färjestaden har tredje vallåret fått en högre kväveeffekt av tillfört kväve än vallår ett och två. Tredje vallåret är klöverandelen i förstaskörden under 11 % i alla led och i andraskörden kommer bara leden och över 20 % klöver i blandvallen. Försöket i Länghem har fått en högre kväveeffekt av kvävegödslingen första vallåret, än vallår två och tre. Klöverandelen i förstaskörden vallår ett ligger i alla led under 16 % klöver och tillförd kvävegödsling har fått stor betydelse för vallavkastningen. Till andraskörden utvecklas klövern starkt i leden med enbart kväve på våren eller måttlig kvävegödsling , medan övriga led hamnar under 17 % klöver i blandvallen. Klöveravkastningen för tre vallår Klöveravkastningen för bägge försöken visar på god samstämmighet för total avkastning under tre vallår. I ledet ligger klöveravkastningen för bägge försöken på kg ts/ha och kg ts/ha, i ledet på kg ts/ha och kg ts/ha. I Färjestaden är klöveravkastningen högre i första och andra vallåren men minskar kraftigt under sista vallåret. Det som framgår av den botaniska analysen är att rödklövern under vallår tre minskar kraftigt till under 6 % i förstaskörden och i andraskörden till under 10 % för samtliga led. I Länghem ligger klöveravkastning mera jämnt mellan åren, en orsak till detta är att i tredje vallåret har vitklövern ökat när rödklövern minskat. Jämförande led och har fått samma mängd klöveravkastning för samma mängd totalkväve i både Färjestaden och Länghem. I en jämförelse mellan leden och i Länghem så har ledet gett en totalt högre klöveravkastning och större andel klöver i blandvallen. Näringskvalitet vägda medeltal för tre vallår Tabell 6 visar vägt medeltal utifrån vallavkastningen för klöverandel, råproteinhalt, energi och fiberhalt från tre skördar per år och tre vallår. Tabell 3. Marktäckning klöver och botanisk analys vall I-II L Marktäckning klöver % Botanisk analys klöver % 2011 Vall I 2012 Vall II Färjestaden Höst Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Låg N-nivå Hög N-nivå Länghem Låg N-nivå Hög N-nivå ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken

26 Högst vägt medeltal råproteinhalt är det i led för bägge försöken. Försöken visar att hög råproteinhalt i grönmassan kan nås antingen genom lägre kvävegödsling med högre klöverandel eller högre kvävegödsling med lägre klöverandel. Det som inte framgår av tabell 6 är att mellan skördarna har klöverandelen och råproteinhalten varierat kraftigt och för att kunna utnyttja vallfodret maximalt behöver man kunna blanda olika skördar vid utfodring. Sambandet mellan halterna av NDF, indf och klöverhalten är tydligt; vid högre klöverhalt fås lägre NDF och högre indf. Råprotein avkastning tre vallår Mängden skördat råprotein är högst i högsta kvävegödslingsleden för bägge försöksplatserna. Vid jämförelse mellan åren framgår samma mönster som i tabellen för klöveravkastningen; i Länghem ligger vallår ett lägre och för Färjestad ligger vallår tre lägre. Tabell 4. Vallavkastning vall I-III 2012-, L Led/ Vall I 2012 Vall II Vall III Vall I-III Färjestaden kg ts/ha Relativtal kg ts/ha Relativtal kg ts/ha Relativtal kg ts/ha Relativtal CV% 5,1 3,4 3,4 LSD Prob F Led/ Vall I 2012 Vall II Vall III Vall I-III Länghem kg ts/ha Relativtal kg ts/ha Relativtal kg ts/ha Relativtal kg ts/ha Relativtal CV% 3,0 3,0 3,2 LSD F Sverigeförsöken ANIMALIEBÄLTET 67

27 Ekonomisk jämförelse för de tre vallåren Den ekonomiska jämförelsen visar på lägst produktionskostnad och högst netto för kvävegödslingsled för bägge försöken. En aspekt att ta hänsyn till är att ändrad kvävegödslingsstrategi till blandvallen ger olika behov av vallfoderareal. I tabell 8 framgår behovet av areal för övriga kvävegödslingsstrategier för att producera samma mängd grönmassa och råprotein som 1 ha i led ger. Foderstatsberäkning kvävegödslings strategi Länghem En jämförelse med tre andra försöksled på försöksplatsen i Länghem gav lägst foderkostnad i ledet Låg N , med hänsyn tagen till att man har en lägre produktionskostnad (0,13 kr/kg ts). En aspekt som framkom är att man bör kunna blanda olika vallskördar på gården, eftersom variationerna är stora i klöverandel, råproteinhalt och fiberhalt mellan olika skördar. För att få tillräckligt med fiber i foderstaterna behöver det ingå två kg ts helsädesensilage. I tabell 9 framgår antal foderdagar som ett hektar vall räcker till. L Kvävegödslingsstrategier till blandvall är finansierat av Sverigeförsöken. Tabell 5. Klöveravkastning vall I-III 2012-, L Led/ Vall I 2012 Vall II Vall III Vall I-III Färjestaden kg ts/ha Relativtal kg ts/ha Relativtal kg ts/ha Relativtal kg ts/ha Rel. tal % CV% 18,4 18,4 32,2 LSD Prob F Led/ Vall I 2012 Vall II Vall III Vall I-III Länghem kg ts/ha Relativtal kg ts/ha Relativtal kg ts/ha Relativtal kg ts/ha Relativtal % CV% 15,0 9,7 16,9 LSD F ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken

28 Tabell 6. Näringsvärde vägt medeltal för vall I-III 2012-, L Led/ Färjestad Klöver % Råprotein g/kg ts Energi MJ/kg ts NDF g/kg ts indf g/kg NDF , , , , , , , , , Led/ Länghem Klöver % Råprotein g/kg ts Energi MJ/kg ts NDF g/kg ts indf g/kg NDF , , , , , , , , , Sverigeförsöken ANIMALIEBÄLTET 69

29 Tabell 7. Råprotein vall I-III 2012-, L Led/ Vall I 2012 Vall II Vall III Vall I-III Färjestad kg rp/ha Relativtal kg rp/ha Relativtal kg rp/ha Relativtal kg rp/ha Relativtal g/kg ts Led/ Vall I 2012 Vall II Vall III Vall I-III Länghem kg rp/ha Relativtal kg rp/ha Relativtal kg rp/ha Relativtal kg rp/ha Relativtal g/kg ts ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken

30 Tabell 8. Ekonomisk jämförelse vall I-III, L Led/ Färjestad Vall I-III kg ts/ha 80 % Gödsel N kr/kg 10 Produktionskostnad kr/kg ts Netto kr/ha & år Arealbehov Relativtal Avkast. ha Råprotein, ha , ,00 1, , ,99 1, , ,94 1, , ,97 0, , ,91 0, , ,93 0, , ,90 0, , ,08 1, , ,86 0,87 Led/ Länghem kg ts/ha 80 % N kr/kg 10 Kr/kg ts Kr/ha & år Relativtal Avkast. ha Råprotein ha , ,00 1, , ,95 0, , ,92 0, , ,92 0, , ,86 0, , ,86 0, , ,84 0, , ,86 0, , ,82 0,85 Vallavkastning *80 % a 1,30 kr/kg ts, fast kostnad kr/ha (anläggning 500 kr/ha & år, K & P 1500 kr/ha & år, slåtter och strängl. 400 kr/ ha* 3 skörd/år), rörlig kost 0,50kr/kg ts, gödningsspridning 130 kr/ha & tillfälle). Tabell 9. Foderstatsberäkning individram, vall I-III 2012-, Länghem, L Led Ensilage kr/kg ts Ensilage kg ts/dag Ens. råprot. g/kg ts Opt. kostnad kr/dag Foderdagar Låg N ,5 12, , Låg 190 N ,5 11, , Hög 190 N ,5 11, , Hög 220 N ,5 11, , Låg N -0,13 kr/kg ts 1,37 12, , Utförd av Emelie Wickström, Rådgivarna i Sjuhärad, Foderstat på 30 kg ECM. Ingår även två kg ts helsädensilage korn, spannmål korn, Lantmännen Koncentrat som optimeras utifrån tagna grönmassaprover. Sverigeförsöken ANIMALIEBÄLTET 71

31 Av Mattias Zetterstrand, Hushållningssällskapet i Kristianstad E-post: mattias.zetterstrand@hushallningssallskapet.se Sortförsök i ensilagemajs Sammanfattning Under år skördades två sortförsök inom Skåneförsökens serie L6-703 och tre stycken i Animaliebältet. Försöken var utlagda hos följande försöksvärdar: Önnestadsgymnasiet, Önnestad (Område 4A) Bollerups Lantbruksinstitut, Tomelilla (Område 4B) Hans Borrhed, Färjestaden, Öland Karin Nyström & Kent Petterss on, Visby, Gotland Joakim Olsson, Falkenberg, Halland var liksom år ett gynnsamt år för odling av ensilagemajs. Våren var tidig och fuktig, och torkan kom inte förrän i juli. På grund av den varma soliga sommaren och tidiga våren skördades majsen cirka två veckor tidigare än normalt. De högsta skörd arna i försöken fick vi i Kristianstad med sorter som avkastade cirka 23 ton ts/ha Behandlingseffekter Hittills har inte behandlingseffekterna av svampbehandling prövats i ensilagemajsförsöken. Sortegenskaper och 2010 I årets försök hade en sort signifikan t högre stärkelsehalt än mätaren och det var Rubiera. Tio sorter hade signi fikant lägre stärkelseskörd än mätaren. För de sorter som prövats i tre till fem år var det två sorter som hade en signifikant lägre stärkelseskörd än mätaren, nämligen Arcade och Ramirez NDF-värdet anger fiberinnehållet i provet och indf-värdet är andelen ej nedbrytbara fibrer, t.ex. lignin. Ts-halt vid skörd kan ge en uppfattning om tidigheten hos sorterna. De enskilda försöken finns redovisade på Sverigeförsökens ( och Skåneförsökens hemsida ( Resultat Avkastning Om det skilde mer är kg ts/ha i avkastning mellan mätaren och respektive sort i årets försök var det en statistiskt säker skillnad i avkastning. I årets försök var det ingen sort som hade en signifikant högre skörd än mätaren Beethoven. Knappt 20 sorter hade däremot en signifikant lägre skörd än mätaren. Av de sorter som provats i tre till fem år var det ingen som hade en signifikant högre skörd än mätaren. Däremot var det sex sorter som hade en signifikant lägre skörd än mätaren. 72 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken

32 Tabell 1. Årssammanställning av ensilageskörd i Skåne och Animaliebältet SORT Ant försök Signifikant lägre än mätaren TS halt % Skörd TS kg/ha Rel tal Stärkelsehalt % Stärkelseskörd kg/ha Sverigeförsöken ANIMALIEBÄLTET 73 Rel tal NDF % av TS Kompetens (KXB2007) (KWS) SY Milkytop CS Schobbi (SL) CS Osterbi (SL) Lim Asgaard Emperor (LG) Alfastar (LG) LG Lim Lim Monty CSM 2152 (SSd) Beethoven Lim RGT Konsulixx (SSd) Ragt Tiberio SL Aastar Lim KWS Amagrano Cau Galbi SL Cos Venetia Ambition Lim RAGT Leovoxx (SSd) Ampezzo (LZM 157/73) Lim Mas 12.H (CoS) CSM 2170 (SSd) Lim Fieldstar SA0022 (SY) P 7892 DuP MAS 16V (SL) Atrium Lim DM 0022 (CoS) Lim Emblem Ragt Mixxture, Rh08040 SL Truxx (SL) ES Heracles (SSd) MAS 10 K (SL) ESZ3002 (SSd) Yukon (LG) Anvil KWS Martinez KWS RAGT Agiraxx (SL) Glory (LG) indf % av TS >

33 Tabell 1. Forts. SORT Ant försök TS halt % Skörd TS kg/ha Rel tal Rel tal NDF % av TS Coryphee KWS MAS 11F SL Lim Sunlite Lapriora (KWS) Lim Arcade ESZ3001 (SSd) Augustus KWS KWS Ramirez ES Bodyguard (SSd) Rubiera KWS (KXB 2016) X- CV% REP LSD PROB F indf % av TS Tabell sammanställning av ensilageskörd i Skåne och Animaliebältet SORT Ant försök TS halt % Skörd TS kg/ha Rel tal Stärkelsehalt % Stärkelseskörd kg/ha Stärkelseskörd kg/ha Ragt Tiberio SL Cau Galbi SL Aastar Lim Lim Monty Beethoven Lim LG Lim P 7892 DuP Ragt Mixxture, Rh08040 SL Atrium Lim Ampezzo (LZM 157/73) Lim Anvil KWS Cos Venetia Lim Fieldstar KWS Amagrano Ambition Lim MAS 11F SL Coryphee KWS Lim Arcade KWS Ramirez X- CV% REP LSD PROB F Rel tal NDF % i TS indf % i TS Signifikant lägre än mätaren Signifikant högre än mätaren 74 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken

34 Av Erik Eke, Hushållningssällskapet Hlland E-post: Vall och grovfoder Ensilagemajs i Jönköping Nästan alla sorter nådde 30 procent ts-innehåll vid skörd. Martinez och Rubiera hade de högsta stärkelse skördarna i årets sortprovning. Tidiga sorter ger högre och säkrare fodervärde på småländska höglandet. I Animaliebältets regi provades även i år nya majssorter på småländska höglandet i Jönköpings län. Syftet med serien är att undersöka nya sorters skördepotential under något kallare klimat. Därför redovisas denna försöksserie separat. Försöket har varit placerat på Hushållningssällskapets försöksgård Riddersberg i Tenhult. Månadsmedeltemperaturen under växtsäsongen ligger här ca 2 grader lägre än i södra Sverige, vilket ställer högre krav på sorternas förmåga att kunna mogna innan tillväxtens avslut. Tidiga sorter passar bäst på denna lokal och Activate, Glory och Ramirez leder stärkelseavkastningen i flerårssammanställningen. Året blev ett bra odlingsår för majs på platsen. Kraftig solinstrålning under framförallt juli matade kolvarna med mycket socker som omsattes i hög stärkelseinlagring. Mätarsorten Beethoven drabbades av brutna stjälkar och fick låga skördevärden. Sorter som uppnådde ts-skördar över kg/ha var Martinez och Glory. Högst stärkelsehalt fick Martinez och Rubiera, medan Glory och Augustus gav högst sockerinnehåll. Resultat redovisas för skördeåret i tabell 1 och 5-årsmedeltal för i tabell 2. Sverigeförsöken ANIMALIEBÄLTET 75

35 Tabell 1. L6-703, resultat av ensilagemajs i Jönköping. Mätare Beethoven Försöksled ts-halt % Skörd kg ts/ha Reltal Stärkelsehalt % skörd kg/ha Reltal Socker % av ts NDF % av ts indf % av NDF Råprotein % Beethoven Lim 25, , ,9 46,6 16,2 9,0 Kaspian KWS 30, , ,1 45,1 20,3 9,7 Activate LZM 159/85 LIM 31, , , ,2 8,7 KWS Ramirez 29, , ,6 51,1 26,4 9,1 Augustus KWS 28, , ,3 54,4 17,5 10,1 SY Milkytop 24, , ,3 45,7 17,8 10,6 Glory (LG) 30, , ,7 37,8 12,6 8,1 Martinez KWS 29, , ,9 49,8 22,9 9,6 Rubiera KWS (KXB 2016) 29, , ,7 45,4 21,7 9,8 SA0022 (SY) 26, , ,0 51,2 21,4 8,1 Emmersson (LG) 31, , ,9 47,4 20,2 8,7 DM 0012 (CoS) 30, , ,0 45,2 17,5 9,0 Mas 07.B (CoS) 27, , ,3 44,3 21,1 9,7 CV% 4,3 7 6,8 OBS PROB F LSD F ANM: Låg skörd Beethoven pga liggsäd. Tabell 2. L6-703, sammanställning av ensilagemajs i Jönköping. Mätare Beethoven Försöksled Ant försök ts-halt % Skörd kg ts/ha Reltal Stärkelsehalt kg/ha Skörd rel NDF % av ts indf % av NDF Energi MJ/kg TS Sockerhalt /kg TS Beethoven Lim 3 24, a a 52,8 18,7 10,9 5,1 Kaspian KWS ,9 18,2 11,2 5,5 Activate LZM 159/85 LIM 5 29, * * 51, ,4 KWS Ramirez 3 27, * * 45,4 18,5 11,1 5,7 Lim Glory * * 45,1 15,7 11 7,9 Augustus KWS 2 26, ,1 17,3 10,8 7,8 -X- REP 27, , ,5 17,9 11 6,2 LSD PROB F ,9 8, ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken

36 Av Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet i Malmöhus E-post: ola.sixtensson@hushallningssallskapet.se Vall och grovfoder Sortförsök i kärnmajs Sammanfattning Under år skördades tre sortförsök inom Skåneförsöken och ett i Animaliebältet. Försöken var utlagda hos följande försöksvärdar: Johan Knutsson, Dösjebro Peter Bertilsson, Kristianstad Håkan Jönsson, Simrishamn Mats Sjögren, Mörbylånga Försöksserien L6-701 genomfördes för första gången även i Kalmarregionen. var det näst högsta skördeåret och skörden i mätarsorten Beethov en var i medeltal 9830 kg per hektar, vilket kan jämför as med den statistiskt framräknade femårsmedelskörden som är 8500 kg/ha. Resultat Avkastning I sammanställningen av års försök respektive medeltal för fanns det inga statistiskt signifikanta skillnader mellan sorterna. För Lapriora som är den vanligaste sorten (odlas på ca 90 % av arealen) avkastad näst högst med kg/ha och ligger högst i skörd av de sorter som provats under alla fem åren. Behandlingseffekt I kärnmajsprovningen genomförs inga blockbehandlingar utan de tre blocken är obehandlade. Sortegenskaper Flera sorter har nu varit med under minst tre år i provningen. Activate och Yukon tenderar att vara något stråsvagare än de andra sorterna. Amagrano, Beethoven och Ambitio n är de längsta sorterna och Lapriora är den klart kortaste sorten. Activate är den sort som har minst antal sönderslagna kärnor. Sverigeförsöken ANIMALIEBÄLTET 77

37 Tabell 1. Kärnskörd av kärnmajs i Skåne och Kalmar M-tal av länsförsök Sorter skörd kg/ha Rel tal Ant. förs Rel tal Ant. förs Rel tal Ant. förs Rel tal Ant. förs Rel tal Ant. förs skörd kg/ha Lim Fieldstar KWS Amagrano Lapriora SL Ambition Lim Activate LZM 159/85 LIM Beethoven Lim Yukon LZM 159/86 LIM Coryphee KWS Emperor (LG) Glory (LG) Kompetens (KXB2007) (KWS) X- CV% REP LSD PROB F Rel tal Ant. förs Signifikant lägre än mätaren Signifikant högre än mätaren Tabell 2. Kärnmajs, egenskaperna från försök i Skåne och Kalmar Sorter Ts-halt % Hel majs % Sönderslagen majs % Stråstyrka (0-100) Strålängd cm Lim Fieldstar KWS Amagrano Lapriora SL Ambition Lim Activate LZM 159/85 LIM Beethoven Lim Yukon LZM 159/86 LIM Coryphee KWS ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken