Slåttervallens liggtid möjligheter och begränsningar

Transkript

1 Slåttervallens liggtid möjligheter och begränsningar Nilla Nilsdotter-Linde SLU, Inst. f växtproduktionsekologi Nilla.Nilsdotter-Linde@slu.se Växjö möte

2 Bakgrund Fodermängd och kvalitet N-fixering och förfruktseffekt Olika behov med olika inriktning (högproduktiva arter, unga vallar i eko ) och läge Omläggning kostar Regelverk begränsar val av unga vallar 3 vintrar krävs om vallstöd (utom vid anläggning utan insåningsgröda) Torka, översvämning, kyla, vildsvin m.m. stör planeringen Botaniska kunskaper underlättar den!

3 Rödklöver (Trifolium pratense L. ) Mest betydelsefulla baljväxten i svensk grovfoderproduktion Stark i starten Infekteras av flera patogena svampar som påverkar tillväxt, uthållighet och övervintringsförmåga

4 Rotrötan ett bekymmer Inre röta klass 3 och 4 Foto: Maria Henriksson Graden av missfärgning i rotens vävnader bedöms Klassificeras i fyra grupper Sjukdomsindex (SI) beräknas

5 Inre sjukdomsindex (SI) medeltal för Rådde och Kvinnersta varje år (Wallenhammar et al., 2013)

6 Art, typ Sort Ploidi Vall I Vall II Rel RK, tidig Taifun (SSD) 4n RK, medelsen Sortförsök rödklöver och blålusern 3 platser, torrt 2018 jmf med Ostro (SSD) 4n SW Ares 2n Vicky (SW) 4n Blålusern SW Nexus Både rödklöver och blålusern drabbades mer i vall I än i vall II. Rödklöverns avkastning blev % av tioårsmedeltalet i vall I och % i vall II i de redovisade sorterna. Blåluserns avkastning var 11 resp. 6 % mindre i vall I och II. Rel. Magnus Halling, pers. medd., 2018

7 Sortförsök rödklöver och blålusern 3 platser, torrt 2018 jmf med Art, typ Vall I Vall II Vall II, skörd 3 Rel Rel Rel. RK, tidig RK, medelsen Tidig rödklöver tenderar att drabbas hårdare än medelsen, speciellt i tredjeskörden i vall II där tidig rödklöver endast avkastade 45 % av medeltalet medan medelsen avkastade 63 %. Magnus Halling, pers. medd., 2018

8 Vitklöver (Trifolium repens L. ) Viktigaste betesbaljväxten men hur fungerar den i slåttervallen?

9 Jämförelse röd- och vitklöver för slåtter och bete 1. Fröblandning A. Rödklöver (5) + Timotej (10) + Ängssvingel (7) B. Vitklöver (5) + Timotej (10) + Ängssvingel (7) C. Vitklöver (5) + Timotej (10) + Ängssvingel (7) + Ängsgröe (3) 2. Kvävenivåer (N) N0. 0 kg/ha N kg/ha N kg/ha 3. Skördesystem S1. 3 skördar/år (~13/6, 25/7, 5/9) S2. 3 skördar/år (~6/6, 18/7, 5/9) S3. 4 skördar/år (~6/6, 4/7, 1/8, 5/9)

10 Jämförelse röd- och vitklöver

11 Jämförelse röd- och vitklöver

12 Jämförelse röd- och vitklöver för slåtter och bete 1. Fröblandning A. Rödklöver (5) + Timotej (10) + Ängssvingel (7) B. Vitklöver (5) + Timotej (10) + Ängssvingel (7) 2. Kvävenivåer (N) N0. 0 kg/ha N kg/ha 3. Skördesystem S1. 2 skördar/år (timotejens axgång, 26/8) S2. 3 skördar/år (ängssvingels axgång, 24/7, 3/9)

13 Vitklöver i 2-skördesystem? Två skördar per år gav större totalavkastning än tre. Effekten blev starkare med åren. I vall III gav VK-ledet större avkastning än RK-ledet. Stenberg, Nilsdotter-Linde & Tuvesson, 2001

14 Vitklöver i 2-skördesystem? Energi- och råproteininnehållet blev som väntat störst med tre skördar. Stenberg, Nilsdotter-Linde & Tuvesson, 2001

15 Vitklöver (Trifolium repens L. ) Är konkurrenssvag men kan bli mycket uthållig i vallen Minst 3 vallår och minst 3 skördar/år Klarar även 2 skördar/år men då blir energivärdet sämre

16 Effekt av bevattning i olika valltyper 4 platser * 3 vallår * 3 skördar/år 1. Blålusern 2. Rödklöver, timotej, ängssvingel 3. Vitklöver, timotej, ängssvingel 4. Timotej, ängssvingel Utan bevattning gav vitklöver/gräsvallen avsevärt mindre avkastning än de övriga leden. Med bevattning utjämnades skillnaderna i avkastning och vitklöverhalten ökade avsevärt. Frankow-Lindberg, 1982

17 Blålusern (Medicago sativa L. ) Proteingröda Hög kvalitet på fibern Mycket stor produktionspotential Torktålig Stor kvävefixering ph 6,5 Etableringen ett aber men konkurrera ej onödigt mycket

18 Blålusern, forts talet: Samodla med hundäxing Kvävegödsling av en lusernvall ger måttligt avkastningsutbyte 2014: Samodla med hundäxing eller alt. rörsvingelhybrid

19 Käringtand (Lotus corniculatus L. ) Kondenserade tanniner Ökat proteinutnyttjandet hos mjölkkor Ung. samma tillväxt på växande djur som med vitklöver Positiv inverkan mot inälvsparasiter Smaklig Torktålig men går den att odla?...

20 Käringtand jmf rödklöver och vitklöver 2 skördar år -1 4 skördar år -1 Avkastning Baljväxter Avkastning Baljväxter Vallår Fröblandning kg ha -1 Rel. % kg ha -1 Rel. % Vall I RK + TI + ÄS KT + TI + ÄS VK + RS + ÄG KT + RS + ÄG Vall II RK + TI + ÄS KT + TI + ÄS VK + RS + ÄG KT + RS + ÄG Vall III RK + TI + ÄS KT + TI + ÄS VK + RS + ÄG KT + RS + ÄG KT i blandvall avkastade bättre i tvåskördesystem än i fyrskördesystem. Jämfört med rödklöver och gräs gav KT-blandningen bäst avkastning i tvåskördesystemet redan i vall II. Nilsdotter-Linde, 1999

21 Samodling av käringtand 1. Baljväxter (kg/ha) A. Käringtand (Norcen, 8) B. Käringtand (Norcen, 6) + vitklöver (Milkanova (2) 2. Gräs (kg/ha) 1. Timotej (Motim, 8) 2. Timotej (Alexander, 8) 3. Ängssvingel (Svalöfs sena, 14) 4. Engelskt rajgräs (Condesa, 14) 5. 1 (4) + 3 (5) + 4 (5) 6. 1 (8) + Pimpernell (4) + Cikoria (1) + Kummin (1) 2-3 skördar per år, ingen gödsling 3 vallår Uppsala och Rådde

22 Käringtandandel 1 försök i Uppsala, vall I III Medelvärde för olika samodlingsgräs Foto: Johan Knutsson

23 Käringtand (Lotus corniculatus L. ) Ympa med bakterier Konkurrenssvag + Timotej för slåtter, + Eng. rajgräs för bete Sortprovad Oberhaunstaedter övervintringsförmåga och tanninhalt bra

24 Det är skillnad på gräs och gräs Hos alla gräs finns en viss andel reproduktiva skott i fösta skörd Frågan är om de går upp i ax i återväxten? Vissa arter behöver en period med kyla (vernalisering) för att åter gå upp i strå

25

26 Övr Rs Gr Tim Botanisk utveckling i 9-årig vall 8 platser, norra Sverige Timotej tunnades ut. Gröearterna har inte kunnat ersätta timotejen när den tunnats ut. Rödsvingel ökade, som mest vid lite N. Mer N gav mindre örtogräs och tuvtåtel men mer kvickrot. Övr = övriga arter Rs = rödsvingel Gr = ängsgröe + sengröe T = Timotej Hagsand & Landström, 1984

27 Engelskt rajgräs Enligt sortprovningen minskar avkastningen % från vall I till vall II. Mer än 30 procent inblandning av engelskt rajgräs och/eller hybridrajgräs är negativ för avkastningen i äldre vallar, utom vid mycket gynnsamt klimat. Att senarelägga förstaskörden en vecka jämfört med normal skördetid förbättrar övervintringen. Nya skott i återväxten god övervintringsförmåga.

28 Sen höstavslagning av engelskt rajgräs Vall II Vall III Behandling Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Totalavkastning Skörd 1 Med sen 3,31 1,94 2,56 7,81 2,40 höstavklippning Utan sen 4,46 1,92 2,71 9,11 3,25 höstavklippning Signifikans ** NS NS * ** Avkastningen i första skörd påföljande vår efter sen höstavslagning reduceras med ungefär lika stor mängd grönmassa som skördats på hösten. Magnus Halling, 1994

29 Arter som klarar torka resp. översvämning bra Blålusern Käringtand (Alsikeklöver) Hundäxing Rödsvingel Rörsvingel Cikoria Svartkämpar Timotej Foderlosta Rörsvingel Rörflen

30 Slutsatser I Välj fröblandning för ökad stöttålighet mot vädrets påfrestningar. Utnyttja växternas specialegenskaper så att de samarbetar och inte konkurrerar Rödklöver och strågräs passar bäst för få skördar per säsong Vitklöver och bladgräs passar bäst för många skördar per säsong

31 Slutsatser II Stabilare baljväxtandel över åren med vitklöver än med rödklöver. Blålusern samodlas med hundäxing eller rörsvingelhybrid. Käringtand rekommenderas främst för tvåskördesystem med timotej. Blålusern, käringtand, hundäxing, rörsvingel, foderlosta, rödsvingel och cikoria vid lite vatten. Timotej, rörsvingel, foderlosta och rörflen vid mycket vatten.

32 Slutsatser III I långvariga vallar avtar fröblandningens betydelse för fodrets sammansättning med åren. De viktigaste regleringsinstrumenten i ett etablerat bestånd är: kvävegödsling (mängd, tidpunkt, intervall och typ av gödselmedel) skördestrategi (antal avslagningar, tidpunkt för första och sista skörd, intervall, slåtter/bete samt stubbhöjd).