Fältforskningsenheten Vall - Sortval Tabell-bilagor
|
|
- Martin Pettersson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Fältforskningsenheten 2002 Vall - Sortval 2002 Tabell-bilagor
2 Tabell 1. Kvävegödsling i sortförsöken (Nitrogen fertilization in the variety trials) Anläggningsår, Vallår, (Establishment year) (Ley year) Gröda (Species) kg N/ha kg N/ha Baljväxter (Legumes) 50* 0 Vallgräs (Grasses) (efter skörd 2 skördar (cuts): av insåningsgröda)*** 3 skördar (cuts): ** 4 skördar (cuts): Rajgräs till grönfoder (Ryegrass for green fodder) Fodermärgkål (Fodder kale) Grönfoderraps (Forage rape) Ensilagemajs (Silage maize) * Vid anläggning med insåningsgröda (When using an establishment crop). ** Fram till slutet av 1997 var givan efter första skörd 60 kg N/ha ha och efter andra skörd 40 kg N/ha (Up to 1997 the fertilization after first cut was 60 kg N/ha and after second cut 40 kg N/ha). *** (After the harvest of an establishment crop). Tabell 2. Antal skördar per säsong i sortförsöken (Number of cuts per year in the variety trials) 2 skördar 3 skördar 4 skördar per säsong per säsong per säsong (2 cuts per year) (3 cuts per year) (4 cuts per year) Rödklöver (Red clover) Alsikeklöver (Hybrid clover) Blålusern, vall I utom södra Götaland (Lucerne, ley year I except Southern Götaland) Timotej utom södra Götaland (Timothy except S. Götaland) Ängssvingel och rajsvingel utom södra Götaland (Meadow fescue and Festulolium except S. Götaland) Foderlosta, vall I (Smooth brome, ley year I) Blålusern, vall I södra Götaland, vall II III (Lucerne, ley year I Southern Götaland, ley year II-III) Timotej, ängssvingel och rajsvingel, södra Götaland (Meadow fescue and Festulolium, Southern Götaland) Hundäxing (Cocksfoot) Engelskt rajgräs och hybridrajgräs till slåttervall (Perennial ryegrass and hybrid ryegrass for cutting) Italienskt rajgräs till slåttervall (Italian ryegrass for cutting) Grönfoder* utom södra Götaland (Green fodder* except Southern Götaland) Foderlosta, vall II III (Smooth brome, ley year II III) Vitklöver (White clover) Engelskt rajgräs till betesvall (Perennial ryegras for grazing) Grönfoder*, södra Götaland (Green fodder*, Southern Götaland Ängsgröe (Smooth stalked meadowgrass) Rödsvingel (Red fescue) * Italienskt och westerwoldiskt rajgräs till grönfoder (Italian and Westerwolds ryegrass for green fodder). 1
3 Tabell 3. Skördetidpunkt för grönfoderväxter (Cutting time for green fodder species) Gröda (Species) Fodermärgkål (Fodder kale) Grönfoderraps (Forage rape) Ensilagemajs (Silage maize) Skördetidpunkt (Cutting time) 1 skörd sent på säsongen (One cut late in the autumn) 1 skörd på hösten (One cut in the autumn) 1 skörd i början av oktober (One cut in early October) 2
4 Tabell 1. Tidig, medelsen och sen rödklöver. Sorternas avkastning i Götaland, område A E, Mätare: Fanny (4n) (=100a) (Early, middle late and late red clover: Yield of varieties in Götaland, area A E, Control: Fanny (4n) (=100a)) Torrsubstansskörd (Sub-cuts, relative values) Vallår (Year of ley) Antal (Total dry matter yield) Sort försök skörd 1 skörd 2 skörd 3 (Variety) (No. trials) kg/ha rel.tal (value) (cut 1) (cut 2) (cut 3) Amos (4n) *** Fanny (4n) a 100a 100a 100a Nemaro *** 118*** 91 Pallas *** 97* 90*** 89 Rajah ** 98 95* 91 Sara (4n) SW Ares *** 99 84*** 85 SW Nancy (4n) SW RK *** 93** 88*** 75 Titus (4n) ** *** 101 Vivi (4n) *** 96** 95** I Amos (4n) ** 133*** Fanny (4n) a 100a 100a 100a Milvus *** 58*** 130*** 124 Nemaro *** 66*** 115*** 106 Pallas ** *** 98 Rajah *** 92*** 93*** 95 Sara (4n) * 120 SW Ares *** 89*** 94 SW Nancy (4n) SW RK SW RK * 86 Titus (4n) *** 120*** 118 Vivi (4n) * 105* 101 3
5 Tabell 2. Medelsen och sen rödklöver. Sorternas avkastning i Svealand och södra Norrland, område F G, Mätare: Fanny (4n) (=100a) (Middle late and late red clover: Yield of varieties in Svealand and Southern Norrland, area F G, Control: Fanny (4n) (=100a)) Torrsubstansskörd (Sub-cuts, relative values) Vallår (Year of ley) Antal (Total dry matter yield) Sort försök skörd 1 skörd 2 (Variety) (No. trials) kg/ha rel.tal (value) (cut 1) (cut 2) Amos (4n) ** 123*** Betty (4n) ** *** Björn *** Fanny (4n) a 100a 100a Jesper ** *** Pallas *** 91* 85*** Rajah Sara (4n) SW Nancy (4n) ** Vivi (4n) I Amos (4n) * 130*** Betty (4n) ** 88* Björn * 85** Fanny (4n) a 100a 100a Jesper *** Pallas *** Rajah *** 82** 80*** Sara (4n) * SW Nancy (4n) Vivi (4n) * 113** 103 4
6 Tabell 3. Tidig, medelsen och sen rödklöver. Sorternas vårbestånd och botaniska utveckling i Götaland Mätare: Fanny (4n) (=100a) (Early, middle late and late red clover. Ground cover in spring and botanical development in Götaland Control: Fanny (4n) (=100a)) (First year of ley) I (Second year of ley) Botanisk utveckling(*) antal bestånd antal bestånd Sort försök vår rel.tal försök vår rel.tal skörd 1 skörd 2 skörd 3 (Variety) (no. trials) (**) (value) (no. trials) (**) (value) (cut 1) (cut 2) (cut 3) Amos (4n) *** 5 7 Betty (4n) *** 5 5 Björn *** 4 5 Fanny (4n) a a Jesper ** * 4 5 Nemaro ** ** Pallas Rajah Sara (4n) SW Ares *** SW Nancy (4n) SW RK Titus (4n) * *** Vivi (4n) *** 4 5 (*)Genomsnitt vall I och II (Botanical composition average of two years). (**) Ground cover spring. Tabell 1. Alsikeklöver. Sorternas avkastning i mellersta och västra Götaland samt södra Norrland, område C, E och G, Mätare: Tetra (4n) (=100) ) (Hybrid clover: Yield of varieties in Middle and Western Götaland and Southern Norrland, area C, E och G, Control: Tetra (4n) (=100)) Torrsubstansskörd (Total dry matter yield) (Sub-cuts, relative values) Vallår (Year of ley) Antal mätare, resp. sort, Sort försök dt/ha rel.tal (value) skörd 1 skörd 2 (Variety) (No. trials) (control) (resp. variety) (cut 1) (cut 2) Frida (4n) 22 73, Hermes II, rödklöver 19 71,6 110*** 114*** 104 I Frida (4n) 11 54, * 100 Hermes II, rödklöver 7 58,9 119* 123* 115 5
7 Tabell 1. Vitklöver. Sorternas avkastning (ren baljväxt) i södra Götaland, område A B, Mätare: Sonja (=100a) (White clover: Yield of varieties (pure legume) in Southern Götaland area A B Control: Sonja (=100a)) Torrsubstansskörd (Sub-cuts, relative values) Vallår (Year of ley) Antal (Dry matter yield) Sort försök skörd 1 skörd 2 skörd 3 skörd 4 (Variety) (No. trials) kg/ha rel.tal (value) (cut 1) (cut 2) (cut 3) (cut 4) Abercest ** 94 91* 85** 109 Alice ** 117 Lena * Ramona Riesling *** 125 Sonja a 100a 100a 100a 100a SW Hebe Undrom I Abercest Alice Lena ** Ramona Riesling * ** 106 Sonja a 100a 100a 100a 100a SW Hebe Undrom ** II Abercest Alice * 127 Lena Ramona * Riesling * *** 119 Sonja a 100a 100a 100a 100a SW Hebe Undrom
8 Tabell 2. Vitklöver. Sorternas avkastning (ren baljväxt) i mellersta och västra Götaland, Svealand och södra Norrland, område C G och E G, Mätare: Sonja (=100a) (White clover: Yield of varieties (pure legume) in Middle and Western Götaland, Svealand and Southern Norrland area C G, Control: Sonja (=100a)) Torrsubstansskörd (Sub-cuts, relative values) Vallår (Year of ley) Antal (Dry matter yield) Sort försök skörd 1 skörd 2 skörd 3 skörd 4 (Variety) (No. trials) kg/ha rel.tal (value) (cut 1) (cut 2) (cut 3) (cut 4) Lena * 115** Ramona ** 111* * Riesling * 106 Sonja a 100a 100a 100a 100a SW Hebe ** Undrom ** *** I Lena * Ramona Riesling * *** 122* Sonja a 100a 100a 100a 100a SW Hebe * 110 Undrom * *** II Lena Ramona Riesling * * 114 Sonja a 100a 100a 100a 100a SW Hebe Undrom ** 7
9 Tabell 1. Blålusern. Sorternas avkastning i södra Götaland, område A B, , Mätare: Julus (=100a) (Lucerne. Yield of varieties in Southern Götaland, area A B, , Control: Julus (=100a)) Torrsubstansskörd (Sub-cuts, relative values) Vallår (Year of ley) Antal (Total dry matter yield) Sort försök skörd 1 skörd 2 skörd 3 (Variety) (No. trials) kg/ha rel.tal (value) (cut 1) (cut 2) (cut 3) Julus a 100a 100a 100a Pondus * Vertus I Julus a 100a 100a 100a Pondus Vertus II Julus a 100a 100a 100a Pondus Vertus Tabell 2. Blålusern. Sorternas avkastning i norra Götaland, Svealand och södra Norrland, område D F, , Mätare: Julus (=100a) (Lucerne. Yield of varieties in Northern Götaland, Svealand and Southern Norrland, area D F, , Control: Julus (=100a)) Torrsubstansskörd (Sub-cuts, relative values) Vallår (Year of ley) Antal (Total dry matter yield) Sort försök skörd 1 skörd 2 skörd 3 (Variety) (No. trials) kg/ha rel.tal (value) (cut 1) (cut 2) (cut 3) Julus a 100a 100a 100a Pondus Vertus I Julus a 100a 100a 100a Pondus ** 105*** ** Vertus *** II Julus a 100a 100a 100a Pondus *** 110*** Vertus
10 Tabell 1. Timotej. Sorternas avkastning i Götaland, område A E, Mätare: Alexander (=100a) (Timothy. Yield of varieties in Götaland, area A E, Control: Alexander (=100a)) Torrsubstansskörd (Sub-cuts, relative values) Vallår (Year of ley) Antal (Total dry matter yield) Sort försök skörd 1 skörd 2 skörd 3 (Variety) (No. trials) kg/ha rel.tal (value) (cut 1) (cut 2) (cut 3) Alexander a 100a 100a 100a Alma *** *** Carola * 90* Comtal *** 97 93*** 94 Glacier * Grindstad ** 106*** Jarl Kämpe II *** 94*** 96 Liglory Lischka *** 105* ** Motim *** 95* 85*** 67*** Promesse *** 96 90*** 90 Ragnar SW T * SW TT * 95* 93 I Alexander a 100a 100a 100a Alma *** 98 80*** Carola Comtal * 100 Glacier Grindstad ** 105*** Jarl Kämpe II *** 90*** 97 Liglory * Lischka *** 106*** Motim *** 96 83*** 80** Promesse * 98 92* 96 Ragnar SW T SW TT *
11 Tabell 2. Timotej. Sorternas avkastning i Svealand och södra Norrland, område F G, Mätare: Alexander (=100a) (Timothy. Yield of varieties in Svealand and Southern Norrland, area F G, Control: Alexander (=100a)) Torrsubstansskörd (Sub-cuts, relative values) Vallår (Year of ley) Antal (Total dry matter yield) Sort försök skörd 1 skörd 2 (Variety) (No. trials) kg/ha rel.tal (value) (cut 1) (cut 2) Alexander a 100a 100a Alma * Carola Grindstad *** 109*** 108** Jarl Jonatan *** Kämpe II * 109*** 99 Liglory Lischka * Promesse ** 95 89** Ragnar SW TT Tuukka ** 80*** I Alexander a 100a 100a Alma *** *** Carola Grindstad *** 110*** 103 Jarl Jonatan *** *** Kämpe II * *** Liglory Lischka * 99 Promesse * Ragnar SW TT *** 92 Tuukka ** 80*** 10
12 Tabell 3. Timotej. Sorternas näringsinnehåll i Götaland , genomsnitt tre vallår. Mätare: Alexander (=100a). Alla sorter skördade samtidigt (Timothy. Nutritional content in Götaland , average three years. Control: Alexander (=100a). All varieties harvested at the same time) Råprotein Omsättbar energi Fiberinnehåll (NDF) Antal (Crude protein) Metabolizable (Fibre content (NDF) Skörd (cut) försök energy) Sort (No. rel.tal rel.tal Bot. utveckling (Variety) trials) g kg ts -1 (value) MJ kg ts -1 rel.tal g kg ts -1 (value) (Bot. develop.) Skörd 1 Alexander a 10,2 100a a 4 Carola , Grindstad , Kämpe II * 10, Ragnar ,8 105** SW T , SW TT , Skörd 2 Alexander a 10,0 100a a 4 Carola , Grindstad , Kämpe II , Ragnar , SW T , SW TT , Skörd 3 Alexander a 10,5 100a a Carola , Grindstad , Kämpe II , Ragnar , SW T , SW TT ,
13 Tabell 1. Ängssvingel och rajsvingel. Sorternas avkastning i Götaland, område A E, Mätare: Svalöfs sena (=100a) (Meadow fescue and Festulolium. Yield of varieties in Götaland, area A E, Control: Svalöfs sena (=100a)) Torrsubstansskörd (Sub-cuts, relative values) Vallår (Year of ley) Antal (Total dry matter yield) Sort försök skörd 1 skörd 2 skörd 3 (Variety) (No. trials) kg/ha rel.tal (value) (cut 1) (cut 2) (cut 3) Kasper Laura Mimer * 102 Minna * Paulita, rajsvingel *** 134*** 153*** 107** Pradel Premil * 101 Present Preval * Prior, rajsvingel *** 123*** 116*** 96 Sigmund * 95* 101 Stella * 98 SW Forward * 109*** SW Minto * Svalöf sena a 100a 100a 100a Tyko I Kasper Laura ** Mimer * 96 Minna Paulita, rajsvingel *** *** 92** Pradel Premil Present *** Preval Prior, rajsvingel * Sigmund * 109** 95* 98 Stella ** 114*** 93* 104 SW Forward * SW Minto Svalöf sena a 100a 100a 100a Tyko
14 Tabell 2. Ängssvingel och rajsvingel. Sorternas avkastning i Svealand och södra Norrland, område F G, Mätare: Svalöfs sena (=100a) ) (Meadow fescue and Festulolium. Yield of varieties in Svealand and Southern Norrland, area F G, Control: Svalöfs sena (=100a)) Torrsubstansskörd (Sub-cuts, relative values) Vallår (Year of ley) Antal (Total dry matter yield) Sort försök skörd 1 skörd 2 skörd 3 (Variety) (No. trials) kg/ha rel.tal (value) (cut 1) (cut 2) (cut 3) Kasper Laura Mimer Minna * 75* Paulita, rajsvingel *** *** 97 Prior, rajsvingel *** 109 Sigmund Stella SW Forward SW Minto Svalöf sena a 100a 100a 100a Tyko I Kasper Laura * Mimer Minna Paulita, rajsvingel ** 59*** 120* 97 Prior, rajsvingel * 56*** Sigmund Stella SW Forward SW Minto * Svalöf sena a 100a 100a 100a Tyko Tabell 3. Ängssvingel och rajsvingel. Sorternas näringsinnehåll i Götaland , genomsnitt två vallår. Mätare: Svalöfs sena (=100a). Alla sorter skördade samtidigt (Meadow fescue and Festulolium. Nutritional content in Götaland , average two years. Control: Svalöfs sena (=100a). All varieties harvested at the same time) Råprotein Omsättbar energi Fiberinnehåll (NDF) Skörd (cut) Antal (Crude protein) (Metabolizable energy) (Fibre content (NDF) Sort försök (Variety) (No. trials) g kg ts -1 rel.tal (value) MJ kg ts -1 rel.tal (value) g kg ts -1 rel.tal (value) Skörd 1 Preval ,0 97* * Svalöf sena a 11,3 100a a Skörd 2 Preval , * Svalöf sena a 10,5 100a a 13
15 Tabell 1. Hundäxing. Sorternas avkastning i Götaland, Svealand och södra Norrland, område område A G, , Mätare: Dactus (=100a) (Cocksfoot. Yield of varieties in Götaland, Svealand och Southern Norrland, område, area A G, , Control: Dactus (=100a)) Torrsubstansskörd (Sub-cuts, relative values) Vallår (Year of ley) Antal (Total dry matter yield) Sort försök skörd 1 skörd 2 skörd 3 (Variety) (No. trials) kg/ha rel.tal (value) (cut 1) (cut 2) (cut 3) Ambassador Dactus a 100a 100a 100a Loke Prato SW HÄ I Ambassador Dactus a 100a 100a 100a Loke Prato SW HÄ
16 Tabell 1. Engelskt rajgräs, hybridrajgräs och rajsvingel till slåttervall. Sorternas avkastning i Götaland, område A E i vall I, Mätare: Helmer (4n) (=100a) (Perennial ryegrass, hybrid raygrass and Festulolium for cutting. Yield of varieties in Götaland in first year of ley, area A E, Control: Helmer (4n) (=100a)) Torrsubstansskörd (Sub-cuts, relative values) Vallår (Year of ley) Antal (Total dry matter yield) Sort försök skörd 1 skörd 2 skörd 3 (Variety) (No. trials) kg/ha rel.tal (value) (cut 1) (cut 2) (cut 3) Aberlinnet (4n), hyb.rajgräs ** *** 104 Baristra (4n) ** 103 Dorcas (4n), hybridrajgräs *** *** 107 Fanda (4n) Fredrik (4n), it. rajgräs * 106* 109* 97 Gunne * 107*** 87*** 92** Helmer (4n) a 100a 100a 100a Herbie ** 107* 103 Hykor, rajsvingel *** 91* 110* 155*** Leia (4n) *** 88*** Lorry (4n), hybridrajgräs *** 97 Option Paulita, rajsvingel *** 105** 117*** 117*** Pirol (4n), hybridrajgräs *** 88*** 144*** 113** Premium * Prior, rajsvingel *** 109** * Respect *** 100 Roxy (4n), hybridrajgräs ** 99 Storm (4n), hybridrajgräs *** *** 112* SW ER * 94 83** SW ER8744 (4n) SW Freddy (4n) Terry (4n) Tivoli (4n) * 81*** 111*** 109 Tove (4n)
17 Tabell 2. Engelskt rajgräs, hybridrajgräs och rajsvingel till slåttervall. Sorternas avkastning i Götaland, område A E i vall II, Mätare: Helmer (4n) (=100a) (Perennial ryegrass, hybrid raygrass and Festulolium for cutting. Yield of varieties in Götaland in second year of ley, area A E, Control: Helmer (4n) (=100a)) Torrsubstansskörd (Sub-cuts, relative values) Vallår (Year of ley) Antal (Total dry matter yield) Sort försök skörd 1 skörd 2 skörd 3 (Variety) (No. trials) kg/ha rel.tal (value) (cut 1) (cut 2) (cut 3) I Aberlinnet (4n), hyb.rajgräs *** 75*** Baristra (4n) * 98 Dorcas (4n), hybridrajgräs *** 72*** Fanda (4n) Fredrik (4n), it. rajgräs * Gunne *** 86*** 94 Helmer (4n) a 100a 100a 100a Herbie *** 114* 111 Hykor, rajsvingel *** 135*** 125** 170*** Leia (4n) *** Lorry (4n), hybridrajgräs *** 85*** *** Option * Paulita, rajsvingel *** *** 110* Pirol (4n), hybridrajgräs *** 124*** 108 Premium * ** Prior, rajsvingel Respect * 92** Roxy (4n), hybridrajgräs Storm (4n), hybridrajgräs ** 113* 105 SW ER SW ER8744 (4n) SW Freddy (4n) * Terry (4n) Tivoli (4n) *** 119** 104 Tove (4n)
18 Tabell 3. Engelskt rajgräs och hybridrajgräs till slåttervall. Sorternas avkastning i Svealand, område F, Mätare: Helmer (4n) (=100a) (Perennial ryegrass and hybrid raygrass for cutting. Yield of varieties in Svealand, area F, Control: Helmer (4n) (=100a)) Torrsubstansskörd (Sub-cuts, relative values) Vallår (Year of ley) Antal (Total dry matter yield) Sort försök skörd 1 skörd 2 skörd 3 (Variety) (No. trials) kg/ha rel.tal (value) (cut 1) (cut 2) (cut 3) Gunne Helmer (4n) a 100a 100a 100a Leia (4n) * Lorry (4n), hybridrajgräs Tove (4n) I Gunne * ** 90* Helmer (4n) a 100a 100a 100a Leia (4n) * Lorry (4n), hybridrajgräs *** 70*** Tove (4n)
19 Tabell 4. Engelskt rajgräs, hybridrajgräs och rajsvingel till slåttervall. Sorternas vårbestånd i område A F, Mätare: Helmer (4n) (=100a) (Perennial ryegrass, hybrid raygrass, and Festulolium for cutting. Ground cover in spring and in area A F, Control: Helmer (4n) (=100a)) (First year of ley) I (Second year of ley) antal bestånd antal bestånd försök vår försök vår Sort (No. (g. cover rel.tal (No. (g. cover rel.tal (Variety) trials) spring)* (value) trials) spring)* (value) Aberlinnet (4n), hyb.rajgräs *** Baristra (4n) Dorcas (4n), hybridrajgräs *** Fanda (4n) Gunne Helmer (4n) a a Herbie Hykor, rajsvingel Leia (4n) Lorry (4n), hybridrajgräs ** Option Paulita, rajsvingel Pirol (4n), hybridrajgräs *** *** Premium Prior, rajsvingel Respect Roxy (4n), hybridrajgräs Storm (4n), hybridrajgräs SW ER SW ER8744 (4n) SW Freddy (4n) Terry (4n) Tivoli (4n) Tove (4n) * g = ground. 18
20 Tabell 5. Engelskt rajgräs, hybridrajgräs och rajsvingel till slåttervall. Sorternas botaniska utveckling i Götaland , genomsnitt två vallår. Mätare: Helmer (4n) (=100a) (Perennial ryegrass, hybrid raygrass, and Festulolium for cutting. Botanical development in Götaland , average two years. Control: Helmer (4n) (=100a)) Skörd 1 (cut 1) Skörd 2 (cut 2) Skörd 3 (cut 3) antal bot. axg. d. fr. axgång, axg. fq. bot. axg. fq. bot. försök utv. 1 maj rel.tal 1 10 utv utv. Sort (no. (bot. (head. d. (head., (fq heads (bot. (fq heads (bot. (Variety) trials) dev.) 1 May) value) 1 10) dev.) 1 10) dev.) Aberlinnet (4n), hr. 8 4, ,4 4 5,8 3 Baristra (4n) 12 4, ** 4,3 4 1,0 2 Dorcas (4n), hr. 8 4, * 8,4 5 7,1 4 Gunne 14 4, ,8 4 1,0 3 Helmer (4n) 15 3, a 4,3 3 1,5 3 Herbie 10 3, *** 4,6 3 1,7 2 Lorry (4n), hr. 11 3, ,0 4 4,6 3 Option 12 3, *** 3,7 3 1,4 2 Paulita, rajsvingel 11 4, * 7,4 5 4,3 4 Pirol (4n), hr. 7 4, ,9 5 9,4 5 Premium 12 3, ,6 3 1,0 2 Prior, rajsvingel 8 3, ,0 4 1,7 2 Roxy (4n), hr. 3 3, ,9 4 2,9 3 SW ER , * 4,8 3 1,4 3 SW ER8744 (4n) 4 3, ,9 3 1,0 2 SW Freddy (4n) 9 3, ,1 3 1,5 2 hr. = hybridrajgräs, axg. = axgång, d. = dagar (days), head. = heading, bot. = botanisk (botanical), utv. = utveckling, dev. = development, fq. = frekvens (frequency). 19
21 Tabell 6. Engelskt rajgräs, hybridrajgräs och rajsvingel till slåttervall. Sorternas näringsinnehåll i Götaland , genomsnitt två vallår. Mätare: Helmer (4n) (=100a). Alla sorter skördade samtidigt (Perennial ryegrass, hybrid raygrass, and Festulolium for cutting. Nutritional content in Götaland , average two years. Control: Helmer (4n) (=100a). All varieties harvested at the same time) Omsättbar energi Fiberinnehåll (NDF) Råprotein (Metabolizable (Fibre content (NDF) Antal (Crude protein) energy) Skörd (cut) försök bot. Sort (No. rel.tal rel.tal rel.tal utv. (Variety) trials) g kg ts -1 (value) MJ kg ts -1 (value) g kg ts -1 (value) (bot.dev.) Skörd 1 Baristra (4n) , Dorcas (4n), hr ,8 96** Helmer (4n) a 11,2 100a a 4 Herbie ,6 103** *** 3 Lorry (4n), hr , Option , Skörd 2 Baristra (4n) , Dorcas (4n), hr ** 11,0 93*** ** 5 Helmer (4n) a 11,7 100a a 4 Herbie , Lorry (4n), hr ,2 96** * 5 Option , Skörd 3 Baristra (4n) , Dorcas (4n), hr , Helmer (4n) a 11,0 100a a 4 Herbie , * 4 Lorry (4n), hr , Option , hr. = hybridrajgräs. 20
22 Tabell 7. Engelskt rajgräs, hybridrajgräs och rajsvingel till slåttervall. Sorternas näringsinnehåll i Götaland, Mätare: Helmer (4n) (=100a). Resultat från skörd 1 och 2 i två försök under två vallår i Svalöv och Rådde där sorterna skördats vid samma utvecklingsstadium (beg. axgång) i första skörd (Perennial ryegrass, hybrid raygrass, and Festulolium for cutting. Nutritional content in Götaland Control: Helmer (4n) (=100a). Results from first and second cut in two years in Svalöv and Rådde. All varietis harvested at the same development (early booting) i first cut) Råprotein Omsättbar energi Fiberinnehåll (NDF) (Crude protein) (Metabolizable energy) (Fibre content (NDF) Skörd (cut) Antal Sort försök rel.tal rel.tal rel.tal (Variety) (No. trials) g kg ts -1 (value) MJ kg ts -1 (value) g kg ts -1 (value) Skörd 1 Baristra (4n) , Gunne , Helmer (4n) a 11,7 100a a Lorry (4n), hr , Option , Paulita, rajsvingel , Premium , Prior, rajsvingel , Roxy (4n), hr , SW ER , SW ER8744 (4n) , SW Freddy (4n) , Skörd 2 Baristra (4n) , Gunne , Helmer (4n) a 10,8 100a a Lorry (4n), hr ,0 92* Option , Paulita, rajsvingel , Premium , Prior, rajsvingel , Roxy (4n), hr , SW ER , SW ER8744 (4n) , SW Freddy (4n) , hr. = hybridrajgräs. 21
23 Tabell 7. Fortsättning. Engelskt rajgräs, hybridrajgräs och rajsvingel till slåttervall. Sorternas näringsinnehåll i Götaland , skörd 3, genomsnitt två vallår. Mätare: Helmer (4n) (=100a) (Continuing. Perennial ryegrass, hybrid raygrass, and Festulolium for cutting. Nutritional content in Götaland , third cut, average two years. Control: Helmer (4n) (=100a) Råprotein Omsättbar energi Fiberinnehåll (NDF) (Crude protein) (Metabolizable energy) (Fibre content (NDF) Skörd (cut) Antal Sort försök rel.tal rel.tal rel.tal (Variety) (No. trials) g kg ts -1 (value) MJ kg ts -1 (value) g kg ts -1 (value) Skörd 3 Baristra (4n) , Gunne ,7 94* ** Helmer (4n) a 10,3 100a a Lorry (4n), hr , Option ,8 94* Paulita, rajsvingel , ** Premium ,7 94* * Prior, rajsvingel , ** Roxy (4n), hr , SW ER , * SW ER8744 (4n) , SW Freddy (4n) , hr. = hybridrajgäs. 22
24 Tabell 8. Engelskt rajgräs, hybridrajgräs och rajsvingel till slåttervall. Sorternas botaniska utveckling och avkastning i Götaland , skörd 1 och 2. Mätare: Helmer (4n) (=100a). Resultat från två försök under två vallår i Svalöv och Rådde där sorterna skördats vid samma utvecklingsstadium (beg. axgång) i första skörd (Perennial ryegrass, hybrid raygrass, and Festulolium for cutting. Botanical development and dry matter yield in Götaland , first and second cut. Control: Helmer (4n) (=100a). Results from two years in Svalöv and Rådde. All varietis harvested at the same development stage (early booting) i first cut) Antal Bot. Axg. d. fr. Skörd 1 Torrsubstansskörd Skörd (cut) försök utv. 1 maj d. fr. 1 maj (Dry matter yield) Sort (No. (Bot. (Head. d. (Cut 1 (Variety) trials) dev.) 1 May) (d. fr. 1 May) kg ha -1 rel.tal (value) Skörd 1 Baristra (4n) Gunne Helmer (4n) a Lorry (4n), hybridrajgräs Option Paulita, rajsvingel Premium Prior, rajsvingel Roxy (4n), hybridrajgräs SW ER SW ER8744 (4n) SW Freddy (4n) Axgångs. fq. Skörd (*) Baristra (4n) 4 4 4, Gunne 4 4 5, Helmer (4n) 4 3 4, a Lorry (4n), hybridrajgräs 4 4 7, Option 4 4 4, Paulita, rajsvingel 4 5 7, Premium 4 3 3, Prior, rajsvingel 4 4 4, Roxy (4n), hybridrajgräs 4 4 6, SW ER , SW ER8744 (4n) 4 3 4, SW Freddy (4n) 4 3 4, (*) Frequency of heads, 1 10, d. = days, head.=heading, fq. = frekvens. 23
25 Tabell 8. Fortsättning. Engelskt rajgräs, hybridrajgräs och rajsvingel till slåttervall. Sorternas botaniska utveckling och avkastning i Götaland , skörd 3. Mätare: Helmer (4n) (=100a). (Continuing. Perennial ryegrass, hybrid raygrass, and Festulolium for cutting. Botanical development and dry matter yield in Götaland , third cut. Control: Helmer (4n) (=100a). Bot. Axg. fq. Torrsubstansskörd Total skörd (1 3) Skörd (cut) utv (Dry matter yield) (DM yield cut 1 3) Sort (Bot. (Fq heads (Variety) dev.) 1 10) kg ha -1 rel.tal (value) kg ha -1 rel.tal (value) Skörd 3 Baristra (4n) 2 1, Gunne 2 1, Helmer (4n) 2 1, a a Lorry (4n), hybridrajgräs 4 5, Option 2 1, Paulita, rajsvingel 5 4, ** Premium 2 1, Prior, rajsvingel 3 1, Roxy (4n), hybridrajgräs 3 3, SW ER , SW ER8744 (4n) 2 1, SW Freddy (4n) 2 1,
26 Tabell 9. Engelskt rajgräs till betesvall. Sorternas avkastning i Götaland och Svealand, område A F, Mätare: Leia (4n) (=100a) (Perennial ryegrass for grazing. Yield of varieties in Götaland and Svealand, area A F, Control: Leia (4n) (=100a)) Torrsubstansskörd (Sub-cuts, relative values) Vallår (Year of ley) Antal (Dry matter yield) Sort försök skörd 1 skörd 2 skörd 3 skörd 4 (Variety) (No. trials) kg/ha rel.tal (value) (cut 1) (cut 2) (cut 3) (cut 4) Condesa (4n) ** 76*** 113** Feeder Helmer (4n) ** Herbie Leia (4n) a 100a 100a 100a 100a Primo, ängsgröe *** 22*** 67*** 86*** 69*** I Condesa (4n) *** 116*** Feeder Helmer (4n) ** 88* Herbie Leia (4n) a 100a 100a 100a 100a Primo, ängsgröe *** 80*** 70*** II Condesa (4n) *** 115** Feeder Helmer (4n) * 85* Herbie * Leia (4n) a 100a 100a 100a 100a Primo, ängsgröe **
27 Tabell 1. Italienskt rajgräs till slåttervall. Sorternas avkastning i södra Götaland, område A B, , Mätare: Bofur (4n) (=100a) ) (Italian ryegrass for cutting. Yield of varieties in Southern Götaland, area A B, , Control: Bofur (4n) (=100a)) Torrsubstansskörd (Dry matter yield) (Sub-cuts, relative values) Vallår (Year of ley) Antal mätare, resp. sort, Sort försök dt/ha rel.tal skörd 1 skörd 2 skörd 3 skörd 4 (Variety) (No. trials) (control) (RV) (cut 1) (cut 2) (cut 3) (cut 4) Fredrik (4n) 8 111,4 91*** 93*** 86* (RV = Relative value for respective variety). Tabell 2. Italienskt och westerwoldiskt rajgräs till grönfoder. Sorternas avkastning i Götaland, Svealand och södra Norrland, område A G, Mätare: Barspectra (4n, westerwoldiskt) (=100a) ) (Italian and Westerwolds ryegrass for green fodder. Yield of varieties in Götaland, Svealand och Southern Norrland,area A G, , Control: Barspectra (4n, Westerwolds) (=100a)) Torrsubstansskörd (Sub-cuts, relative values) Vallår (Year of ley) Antal (Dry matter yield) Sort försök skörd 1 skörd 2 skörd 3 skörd 4 (Variety) (No. trials) kg/ha rel.tal (value) (cut 1) (cut 2) (cut 3) (cut 4) Andy (4n) * Barspectra (4n) a 100a 100a 100a 100a Bofur (4n), it. rajgräs *** 59*** 88*** 108** 147*** Botrus (4n) Caremo (4n) Clipper (4n) ** Limella Major (4n) Torero (4n)
28 Tabell 1. Foderlosta. Sorternas avkastning i södra och mellersta Götaland, område A C, Mätare: Svaja (=100a) (Smooth brome. Yield of varieties in Southern and Middle Götaland, area A C, Control: Svaja (=100a)) Torrsubstansskörd (Total dry matter yield) (Sub-cuts, relative values) Vallår (Year of ley) Antal mätare, resp. sort, Sort försök dt/ha rel.tal skörd 1 skörd 2 skörd 3 (Variety) (No. trials) (control) (resp. variety) (cut 1) (cut 2) (cut 3) Kesto 8 74, Kämpe II, timotej 8 74, I Kesto 11 94, Kämpe II, timotej 11 94, II Kesto 8 91, Kämpe II, timotej 8 91, ** 117 Tabell 2. Foderlosta. Sorternas avkastning i Svealand och södra Norrland, område F G, Mätare: Svaja (=100a) ) (Smooth brome. Yield of varieties in Svealand and Southern Norrland, area F G, Control: Svaja (=100a)) Torrsubstansskörd (Total dry matter yield) (Sub-cuts, relative values) Vallår (Year of ley) Antal mätare, resp. sort, Sort försök dt/ha rel.tal skörd 1 skörd 2 skörd 3 (Variety) (No. trials) (control) (resp. variety) (cut 1) (cut 2) (cut 3) Kesto 8 86, Kämpe II, timotej 8 86, I Kesto 11 87, Kämpe II, timotej 11 87, ** 114 II Kesto 6 86, Kämpe II, timotej 5 87, *
29 Tabell 1. Ängsgröe. Sorternas avkastning i Götaland, Svealand och södra Norrland, område A G, Mätare: Primo (=100a) (Smooth stalked meadowgrass. Yield of varieties in Götaland, Svealand and Southern Norrland, area A G, , Control: Primo (=100a)) Torrsubstansskörd (Sub-cuts, relative values) Vallår (Year of ley) Antal (Dry matter yield) Sort försök skörd 1 skörd 2 skörd 3 skörd 4 (Variety) (No. trials) kg/ha rel.tal (value) (cut 1) (cut 2) (cut 3) (cut 4) Kupol * Primo a 100a 100a 100a 100a Rubin, rödsvingel *** 256*** 139*** 158*** 157*** Sobra I Kupol ** 142*** Primo a 100a 100a 100a 100a Rubin, rödsvingel *** 155*** 112* 123*** 114* Sobra * *** 90 II Kupol *** 140*** 112* 97 Primo a 100a 100a 100a 100a Rubin, rödsvingel *** 138*** 113** 114* 122* Sobra V Kupol ** 137*** Primo a 100a 100a 100a 100a Rubin, rödsvingel ** 125** Sobra *
30 Tabell 1. Rödsvingel. Sorternas avkastning i Götaland, Svealand och södra Norrland, område A G Mätare: Rubin (=100a) (Red fescue. Yield of varieties in Götaland, Svealand and Southern Norrland, area A G, , Control: Rubin (=100a)) Torrsubstansskörd (Dry matter yield) (Sub-cuts, relative values) Vallår (Year of ley) Antal Sort försök rel.tal skörd 1 skörd 2 skörd 3 skörd 4 (Variety) (No. trials) kg/ha (rel. value) (cut 1) (cut 2) (cut 3) (cut 4) Gondolin Primo, ängsgröe *** 38*** 73*** 64*** 64*** Rubin a 100a 100a 100a 100a I Gondolin Primo, ängsgröe *** 65*** 90* 81*** 88* Rubin a 100a 100a 100a 100a II Gondolin Primo, ängsgröe *** 72*** 89** 87* 82* Rubin a 100a 100a 100a 100a V Gondolin Primo, ängsgröe ** 80** Rubin a 100a 100a 100a 29
31 Tabell 1. Fodermärgkål. Sorternas avkastning samt deras torrsubstanshalt och beståndshöjd i sydvästra, mellersta och västra Götaland samt Svealand, område A, C och E F, Mätare: Grüner Angeliter (=100a) (Fodder kale. Yield of varieties, dry matter content and stand height in Southwestern, Middle and Western Götaland and Svealand, area A, C and E F, , Control: Grüner Angeliter (=100a)) Torrsubstansskörd Torrsubstanshalt Beståndshöjd Sort Antal mätare, resp. sort, mätare, resp. sort, mätare, resp. sort, (Variety) försök dt/ha rel.tal % % cm cm Camaro 11 68, ,2 16,9 86,6 88,8 (Antal försök = number of trials, mätare = control, resp. sort = respective variety, rel. tal = relative value). Tabell 2. Fodermärgkål. Råproteinhalt och smältbarhetskoefficient i sydvästra, mellersta och västra Götaland samt Svealand, område A, C och E F, Mätare: Grüner Angeliter (=100a) (Fodder kale. Crude protein content and digestibility coefficient, in Southwestern, Middle and Western Götaland and Svealand, area A, C and E F, Control: Grüner Angeliter (=100a)) Råproteinhalt Smältbarhetskoefficient Sort Antal mätare, resp. sort, mätare, resp. sort, (Variety) försök % % % % Camaro 7 9,0 9, (Antal försök = number of trials, mätare = control, resp. sort = respective variety, rel. tal = relative value). Tabell 1. Foderraps. Sorternas avkastning samt deras torrsubstanshalt och beståndshöjd i sydvästra Götaland och på Sydsvenska höglandet, område A och C, Mätare: Samo (=100a) (Forage rape. Yield of varieties, dry matter content and stand height in Southwestern Götaland and Southern Swedish Highland, area A and C, Control: Samo (=100a)) Torrsubstansskörd Torrsubstanshalt Beståndshöjd Sort Antal mätare, resp. sort, mätare, resp. sort, mätare, resp. sort, (Variety) försök dt/ha rel.tal % % cm cm Delta 7 58, ,5 14,4 55,0 64,9*** Sigma 4 48, ,0 14,3 46,3 57,3 (Antal försök = number of trials, mätare = control, resp. sort = respective variety, rel. tal = relative value). Tabell 2. Foderraps. Råproteinhalt och smältbarhetskoefficient i sydvästra Götaland och på Sydsvenska höglandet, område A och C, Mätare: Samo (=100a) (Forage rape. Crude protein content and digestibility coefficient in Southwestern Götaland and and Southern Swedish Highland, area A and C, Control: Samo (=100a)) Råproteinhalt Smältbarhetskoefficient Sort Antal mätare, resp. sort, mätare, resp. sort, (Variety) försök % % % % Delta 4 11,2 11, * Sigma 4 13,0 13, (Antal försök = number of trials, mätare = control, resp. sort = respective variety, rel. tal = relative value). 30
32 Tabell 3. Foderraps. Sorternas avkastning samt deras torrsubstanshalt och beståndshöjd i västra Götaland, Svealand och södra Norrland, område E och F G, Mätare: Samo (=100a) (Forage rape. Yield of varieties, dry matter content and stand height in Western Götaland, Svealand and Southern Norrland, area E and F G, Control: Samo (=100a)) Torrsubstansskörd Torrsubstanshalt Beståndshöjd Sort Antal mätare, resp. sort, mätare, resp. sort, mätare, resp. sort, (Variety) försök dt/ha rel.tal % % cm cm Delta 8 56, ,7 13,8 67,5 84,3** Sigma 5 50,3 120* 14,5 14,8 60,8 82,4** (Antal försök = number of trials, mätare = control, resp. sort = respective variety, rel. tal = relative value). Tabell 4. Foderraps. Råproteinhalt och smältbarhetskoefficient i västra Götaland, Svealand och södra Norrland, område E och F G, Mätare: Samo (=100a) (Forage rape. Crude protein content and digestibility coefficient in Western Götaland, Svealand and Southern Norrland, area E and F G, Control: Samo (=100a)) Råproteinhalt Smältbarhetskoefficient Sort Antal mätare, resp. sort, mätare, resp. sort, (Variety) försök % % % % Delta 8 14,2 12,8* Sigma 5 14,0 12, * (Antal försök = number of trials, mätare = control, resp. sort = respective variety, rel. tal = relative value). 31
Näringskvalitet i vallsortprovningen Växjö möte den 7 december Magnus Halling Forskningsledare Växtproduktionsekologi, SLU, Uppsala
Näringskvalitet i vallsortprovningen Växjö möte den 7 december 2016 Magnus Halling Forskningsledare, SLU, Uppsala Bakgrund och metodik Näringsinnehållet analyseras rutvis i skörd 1 första vallåret på de
Läs merOfficiella provningsplatser vallsorter från 2013
Sortprovning i olika vallarter Växjö möte den 4 december 2014 Magnus Halling, SLU, Uppsala Officiella provningsplatser vallsorter från 2013 Hedemora a Uppsala Fast basplats Extra basplats Rådde, HS Tenhult
Läs merVall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR
Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala Målsättningen med försöksserien har varit att prova
Läs merBibliografiska uppgifter för Vallfröblandningar i intenisva skördesystem - marknadsblandningar
Bibliografiska uppgifter för Vallfröblandningar i intenisva skördesystem - marknadsblandningar Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare SLU, Institutionen för växtvetenskap,
Läs merVallväxter till slåtter och bete samt grönfoderväxter
Vallväxter till slåtter och bete samt grönfoderväxter val för södra och mellersta Sverige 2005/2006 Av Magnus A. Halling Vallväxter till slåtter och bete samt grönfoderväxter val för södra och mellersta
Läs merVALL. Odlingssystem för grovfoderproduktion med förbättrad avkastning, produktionsekonomi och växtnäringsutnyttjande
VALL Odlingssystem för grovfoderproduktion med förbättrad avkastning, produktionsekonomi och växtnäringsutnyttjande Maria Stenberg, Avdelningen för precisionsodling, SLU, Skara, Ingemar Gruvaeus, HS Skaraborg,
Läs merVäxjö möte 2014. Vallfröblandningar för breddat skördefönster (R6/L6 4562) N. Nilsdotter Linde 1, M. Halling 1 och J. Jansson 2
Växjö möte 14 Vallfröblandningar för breddat skördefönster (R6/L6 4562) N. Nilsdotter Linde 1, M. Halling 1 och J. Jansson 2 1 Sveriges lantbruksuniversitet, Inst. för växtproduktionsekologi, Uppsala 2
Läs merUddevallakonferensen 2015
Uddevallakonferensen 2015 Vallfröblandningar för breddat skördefönster (R6/L6 4562) N. Nilsdotter Linde 1, M. Halling 1 och J. Jansson 2 1 Sveriges lantbruksuniversitet, Inst. för växtproduktionsekologi,
Läs merVallväxter till slåtter och bete samt grönfoderväxter
Vallväxter till slåtter och bete samt grönfoderväxter val för södra och mellersta Sverige 008/009 Av Magnus A. Halling Vallväxter till slåtter och bete samt grönfoderväxter val för södra och mellersta
Läs merPraktisk vallbotanik och klöverhaltsbedömning
Praktisk vallbotanik och klöverhaltsbedömning Magnus Halling Kurs Greppa näringen Rådde 217519 Harvets system Perennial ryegrass harvest systems growing periods Number of days from 2th April 2 4 6 8 1
Läs merVallväxter till slåtter och bete samt grönfoderväxter
Vallväxter till slåtter och bete samt grönfoderväxter val för södra och mellersta Sverige 0/0 Av Magnus A. Halling Vallväxter till slåtter och bete samt grönfoderväxter val för södra och mellersta Sverige
Läs merVall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM. av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala
Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala Målsättningen med försöksserien har varit att hitta vallfröblandningar
Läs merVallfröblandning för breddat skördefönster
fröblandning för breddat skördefönster Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad I en pågående försöksserie R6/L6-4562 undersöks möjligheten att förlänga skördefönstret vid första vallskörden genom
Läs merVallfröblandning för breddat skördefönster
allfröblandning för breddat skördefönster Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad I en pågående försöksserie R6/L6-4562 undersöks möjligheten att förlänga skördefönstret vid första vallskörden genom
Läs merVallfröblandning för breddat skördefönster
Vallfröblandning för breddat skördefönster Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Under 2005-2006 har ett försök (L6-456 F36065/66 ) i vall I-II på Rådde försöksgård belyst möjligheterna att genom
Läs merVallfröblandning för breddat skördefönster
fröblandning för breddat skördefönster Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Under 2005 har ett försök (L6-456 F36065) i vall I på Rådde försöksgård belyst möjligheterna att genom val av en tidig
Läs merEkologisk sortprovning av vallgräs Organic variety testing of forage grass varieties
FORSKNINGSPLAN 2009-2011 Bilaga 1 ansökan SJV 20091101 Ekologisk sortprovning av vallgräs Organic variety testing of forage grass varieties Magnus Halling Forskningsledare, Sveriges lantbruksuniversitet,
Läs merVALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM - Förändringar i artsammansättningen
VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM - Förändringar i artsammansättningen av Magnus Halling, Växtproduktionsekologi, SLU Uppsala och Linda af Geijerstam, HS Rådgivning Agri AB, Kalmar Sammanfattning
Läs merSortval i ekologisk vallodling
Sortval i ekologisk vallodling 2004-2009 Sortförsök i timotej, ängssvingel, rörsvingel, rörsvingelhybrid, engelskt rajgräs och rajsvingel Magnus A. Halling Swedish University of Agricultural Sciences (SLU)
Läs merNäringsvärde hos vallgräs kring skörd 1 och 2
Näringsvärde hos vallgräs kring skörd 1 och 2 Magnus Halling Växjö möte 7 december 2011 Planering för denna ppt (dölj senare) Mål klart Litteratur Jämförelse Karl-Erik och Linda - delvis Metod förteckning
Läs merVallkonferens 2014. Sveriges lantbruksuniversitet Rapport nr 18 Institutionen för växtproduktionsekologi (VPE) Report No. 18
Vallkonferens 2014 Sveriges lantbruksuniversitet Rapport nr 18 Institutionen för växtproduktionsekologi (VPE) Report No. 18 Swedish University of Agricultural Sciences Uppsala 2014 Department of Crop Production
Läs merVallar för dina förutsättningar Vallar för breddat skördefönster Hur når vi önskad vallkvalitet Säkra kort i vallen Vallens liggtid Sv Wide 2 13/01/20
Vallar för Dina förutsättningar. Gård & Djurhälsa Nötseminarier 2018 Per-Anders Andersson, Lantmännens Odlingsrådgivning Sv Wide Vallar för dina förutsättningar Vallar för breddat skördefönster Hur når
Läs merStatens Utsädeskontroll
Statens Utsädeskontroll Fältbesiktning 2003 Fröburna växtslag Besiktigad areal - växtslagsvis Växtslag Stråsäd Totalt besiktigad areal areal Kasserad areal Kass pga flyghavre efter ombes f flyghavre ha
Läs merFröblandningar med rörsvingel och Hykor
Fröblandningar med rörsvingel och Hykor Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Genom att byta ut ängssvingeln mot rörsvingel eller Hykor (en hybrid mellan rörsvingel och italienskt rajgräs) har avkastningen
Läs merVallblandningsstrategi lathund för vallblandningar
1(6) Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar Framtagen av Linda af Geijersstam 2017-10-19 Förutsättningar att utgå från Vilka djur ska äta fodret? Krav på energi och protein eller mängd foder.
Läs merLantmannens valltävling
Lantmannens valltävling li 2004-2007 Mål för deltagarna ( de tävlande) : Ge diskussionsunderlag för olika sätt att odla vall och värdet därav. Två deltävlingar Upplägg Treårig vall insådd i spannmål till
Läs merVallblandningar för breddat skördefönster, Värmland
blandningar för breddat skördefönster, Värmland Ingemar Gruvaeus Hushållningssällskapet, Skara Ragnar timotej ger en klart lägre andel gräs i blandning med klöver än Grindstad. Ragnar har lägre skörd,
Läs merLantmännens vallfröblandningar 2008
Lantmännens vallfröblandningar 2008 Ingående arter framgår alltid av certifieringsbeviset eller finns tryckt på säcken. Vid brist på frö av huvudsorten används bästa tillgängliga alternativa sort. 910
Läs merBesiktningsrapport 2006 vallförsök Magnus Halling
Besiktningsrapport 2006 vallförsök Magnus Halling 2006-06-01 Landsbygdskonsult AB, Försöksverksamheten, Fransåker, 195 92 MÄRSTA Plan: B6-202, vallår: 1, adb: 062849, plats: BC-49-2005 Plan: R6-202, vallår:
Läs merVallblandningsstrategi lathund för vallblandningar
Sida 1(6) Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar Framtagen av Linda af Geijersstam 2017-10-19 och redigerad av Torbjörn Henningsson Förutsättningar att utgå från Vilka djur ska äta fodret?
Läs merEn ökad utsädesmängd, med tre kilogram
OLA HALLIN, Hushållningssällskapet Sjuhärad ola.hallin@hushallningssallskapet.se Vallfröblandningar med ökad baljväxtandel Vallfröblandningar med gräsarterna rörsvingelhybrid och timotej har gett högre
Läs merVALL. Vallfröblandningar med rörsvingelhybrid och rörsvingel. Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara
VALL Vallfröblandningar med rörsvingelhybrid och rörsvingel Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara Genom att byta ut ängssvingeln mot rörsvingel eller (en hybrid mellan rörsvingel och italienskt
Läs merSlåttervallens liggtid möjligheter och begränsningar
Slåttervallens liggtid möjligheter och begränsningar Nilla Nilsdotter-Linde SLU, Inst. f växtproduktionsekologi Nilla.Nilsdotter-Linde@slu.se 070-662 74 05 Växjö möte 181205 Bakgrund Fodermängd och kvalitet
Läs merVallväxter till slåtter och bete samt grönfoderväxter
Institutionen för Växtproduktionsekologi Vallväxter till slåtter och bete samt grönfoderväxter Sortval för södra, mellersta och norra Sverige 2017/2018 Magnus A. Halling och Staffan Larsson Vallväxter
Läs merEkologisk åkermarksbete med nya gräsarter demonstrationsprojekt på Rådde gård
Ekologisk åkermarksbete med nya gräsarter demonstrationsprojekt på Rådde gård Ola Hallin, Rådgivarna Sjuhärad Sammanfattning Vallfröblandningar med 45 % rörsvingel Swaj eller rörsvingelhybrid Hykor har
Läs merEn ökad utsädesmängd, med tre kilogram
OLA HALLIN, Hushållningssällskapet Sjuhärad ola.hallin@hushallningssallskapet.se Vallfröblandningar med ökad baljväxtandel Försöket visar att vallfröblandningar med rörsvingelhybrid ger tre till åtta procent
Läs merRödklöversorters konkurrensförmåga L6-111
Rödklöversorters konkurrensförmåga L6-111 Syftet med serien är att studera ett antal rödklöversorters konkurrensförmåga i samodling antingen med rörsvingel (Swaj) eller engelskt rajgräs (Birger) Sverigeförsöken
Läs merVallsortprovning. Timotejsorters konkurrensförmåga, L Rödklöversorters konkurrensförmåga, L6-111
Vallsortprovning Timotejsorters konkurrensförmåga, L6-6301 Rödklöversorters konkurrensförmåga, L6-111 Vallfröblandningar med ökad baljväxtandel, L6-4430, pågående Ola Hallin Hushållningssällskapet L6-4430,
Läs merBesiktigad areal - länsvis Län Totalt Godkänd Kasserad Kass pga Godkänd Antal fb. besiktigad areal areal flyghavre efter
Fältbesiktning 2005 Fröburna växtslag (fn finns 4 fältbesiktningar med osäker status som ej omfattas av statistiken) 20005-09-15 Besiktigad areal - växtslagsvis Växtslag Totalt Godkänd Kasserad Kass pga
Läs merVALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR
VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala På 4 försöksplatser under totalt 12 försöksår inom Animaliebältet och
Läs merUthållighet och avkastning hos sorter av engelskt rajgräs, rajsvingel och rörsvingel. Magnus Halling Växjö möte 5 december 2012
Uthållighet och avkastning hos sorter av engelskt rajgräs, rajsvingel och rörsvingel Magnus Halling Växjö möte 5 december 212 Målsättning Målsättningen med projektet var att testa uthålligheten hos sorter
Läs merBakgrund. Två försök. Hypoteser. Näringsvärde och utveckling i olika sorter av rajsvingel och timotej
Bakgrund Näringsvärde och utveckling i olika sorter av rajsvingel och timotej Bodil Frankow-Lindberg Växjö Möte 2008-12-11 11 I takt med att kraven på vallfodrets kvalitet ökar har frågan om det finns
Läs merVallsorter lämpliga för ekologisk odling. i olika geografiska områden i Sverige 2013
Vallsorter lämpliga för ekologisk odling i olika geografiska områden i Sverige 2013 Jordbruksinformation 6-2013 1 Val av vallsort är viktigt! Slåtter- och betesvallar utgör mer än 60 procent av den ekologiska
Läs merBibliografiska uppgifter för Näringsvärde och utveckling i olika sorter av rajsvingel och timotej
Bibliografiska uppgifter för Näringsvärde och utveckling i olika sorter av rajsvingel och timotej Författare Frankow-Lindberg B. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet
Läs merVallsorter lämpliga för ekologisk odling. i olika geografiska områden i Sverige 2015
Vallsorter lämpliga för ekologisk odling i olika geografiska områden i Sverige 2015 Jordbruksinformation 5-2015 1 Val av vallsort är viktigt! Slåtter- och betesvallar utgör mer än 60 procent av den ekologiska
Läs merVårutsäde & Vallfrö 2008. Från sådd till skörd
Vårutsäde & Vallfrö 2008 Från sådd till skörd Ägna lite tid åt att välja rätt... Det är återigen tid att bestämma sig för vilken odling man ska ha växtodlingsåret 2008. En sak är säker: Det är helt rätt
Läs merTIMOTEJSORTERS KONKURRENSFÖRMÅGA
TIMOTEJSORTERS KONKURRENSFÖRMÅGA av Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Syftet med serien L6-631 som avslutas under 211 är att studera sex olika timotejsorters konkurrensförmåga vid samodling
Läs merVALL OCH GROVFODER. Timotejsorters konkurrensförmåga. Vall. Syftet med serien L som avslutas under 2011 är att studera sex olika timotejsorters
VALL OCH GROVFODER Timotejsorters konkurrensförmåga Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Syftet med serien L6-631 som avslutas under 211 är att studera sex olika timotejsorters konkurrensförmåga
Läs merVårutsäde & Vallfrö Från sådd till skörd
Vårutsäde & Vallfrö 2007 Från sådd till skörd Vi behöver inte vara störst för att vara starkast! Nytt år, nya tankar. I år satsar vi ännu hårdare på de anpassade sorterna för eftermarknaden. Vi ökar arealen
Läs merInnehåll. Ledare 3. Vallcentrum Tvååker 4. Vallcentrum Uppsala 5. Vallcentrum Rådde gård 6. Vallbaljväxter 8. Vallgräs 10
vallguide 20 Foto Erik Ekre, HS/Växa Halland Ledare Vallcentrum Tvååker 4 Vallcentrum Uppsala 5 Vallcentrum Rådde gård 6 Vallbaljväxter 8 Vallgräs 0 Vallfröblandningar Scandinavian Seed AB 4 Skånefrö AB
Läs merVall- arter, sorter och nyheter Ympning av lusern. Louice Lejon & Christian Danielsson Lantbrukarkonferensen
Vall- arter, sorter och nyheter Ympning av lusern Louice Lejon & Christian Danielsson Lantbrukarkonferensen 20180214 Val av vallblandning Vilka djur ska äta fodret Markens egenskaper Förutsättningar kring
Läs merGödslingsstrategier till vall. Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet Kalmar
Gödslingsstrategier till vall Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet Kalmar 0706-15 67 70 linda.af.geijersstam@hush.se Vallgödsling Kalium Kväve Svavel Koll på kalium Markkartering. Avkastning. Vallålder.
Läs merVallsorter lämpliga för ekologisk odling. i olika geografiska områden i Sverige 2016
Vallsorter lämpliga för ekologisk odling i olika geografiska områden i Sverige 2016 Jordbruksinformation 11-2016 1 Val av vallsort är viktigt! Slåtter- och betesvallar utgör mer än 60 procent av den ekologiska
Läs mera. Registrering av växtförädlarrätt jämte sortbenämning (UPOV) Grant of Protection and Approval of Variety Denomination
INNEHÅLL CONTENTS A VÄXTFÖRÄDLARRÄTT PLANT BREEDERS RIGHTS 2016:12 30 november 2016 Sida Page A-I Ansökningar om växtförädlarrätt Applications for Protection A-II Sortbenämningar Variety Denominations
Läs merGrovfodersortiment. Vall & Majs
Grovfodersortiment Vall & Majs 2010 Innehåll Vall & Majs 2010 Grovfoder i framkant 3 Konventionella slåttervallar 4 Slåttervallar som utnyttjar den nya Hykor-tekniken 5 Betesvallar 6 Gräsvallar 6 Vallfröblandningar
Läs merFältbesiktning 2006 * Fröburna växtslag Besiktigad areal - växtslagsvis
Fältbesiktning 2006 * Fröburna växtslag Besiktigad areal - växtslagsvis 2006-10-05 Utsädesenheten Växtslag Totalt Kasserad Kass Antal fb besiktigad areal areal pga efter areal flyghavre ombes f flyghavre
Läs merVALLFRÖBLANDNINGAR, KASTELLEGÅRDEN 2014
VALLFRÖBLANDNINGAR, KASTELLEGÅRDEN 2014 Vi är flexibla och erbjuder förutom våra standardblandningar nedan också gärna fröblandningar efter dina önskemål! Konventionella vallfröblandningar för HÖ, HÖSILAGE
Läs merBotanisk sammansättning i slåttervall- en undersökning på gårdsnivå av olika sådda marknadsfröblandningar i Sjuhärad och Jönköpings län.
Botanisk sammansättning i slåttervall- en undersökning på gårdsnivå av olika sådda marknadsfröblandningar i Sjuhärad och Jönköpings län. En LRF-finansierad Kraftsamlingsundersökning på gårdsnivå av fyra
Läs merTidskrift/serie Försöksrapport 2008 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia
Bibliografiska uppgifter för Kväveintensitet i långliggande vall med rörsvingelhybrid Författare Jansson J. Utgivningsår 2009 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Huvudspråk Målgrupp Försöksrapport 2008
Läs merGrovfodersortiment. Vallfröblandningar & Majssorter. Vall & Majs
Grovfodersortiment Vallfröblandningar & Majssorter Vall & Majs 2011 Innehåll Vall & Majs 2011 Närproducerat i fokus 3 Konventionella slåttervallar 4 Slåttervallar som utnyttjar Hykor-tekniken 5 Betesvallar
Läs merVallprognos och gräs i intensiva skördesystem- tre eller fyra skördar i gräsvallar Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad
Vallprognos och gräs i intensiva skördesystem- tre eller fyra skördar i gräsvallar Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Ett orienterande försök med tre eller fyra skördar med fyra olika gräsarter
Läs merUthållighet och avkastning hos sorter av engelskt rajgräs, rajsvingel och rörsvingel
Uthållighet och avkastning hos sorter av engelskt rajgräs, rajsvingel och rörsvingel Av Magnus Halling, Växtproduktionsekologi, SLU magnus.halling@slu.se SAMMANFATTNING Målsättningen med projektet var
Läs merKöksbordsmaterial 15A Grovfoderodling
Köksbordsmaterial 15A Grovfoderodling Framtaget av Linda af Geijersstam HS i samarbete med Greppa Näringen Uppdaterad 2019 Grovfoderkvalitet Önskemål för en foderstat till mjölkko Om endast vallfoder Minst
Läs merFältbesiktning 2010 Fröburna växtslag
Utsädesenheten Fältbesiktning 2010 Fröburna växtslag Utsädesenheten Besiktigad areal, växtslagsvis Växtslag Totalt besiktigad areal Godkänd areal Kasserad areal Kasserad pga flyghavre Godkänd efter ombes
Läs merEgenskaper för gräs, klöver och lusern
Egenskaper för gräs, klöver och lusern Långsam etablering. Kräver högt ph och väldränerad jord. Tål många skördar per år. Uthållig. Torktålig. Mer fiberrik jämfört med klöver. Minst 20% i blandningar.
Läs merVad provas och hur? Vad provas inte?
Vad provas och hur? Vad provas inte? Björn Andersson, FältForsk, SLU Värdeprovning av jordbruksväxter Provning för intagning på svensk sortlista, s.k. VCU-provning (Value for Cultivation and Use). Försöken
Läs merGrovfodersortiment. Vall & Majs 2009
Grovfodersortiment Vall & Majs 2009 Innehåll Nytt grovfodersortiment och nya grovfoderstrategier 3 Slåttervallar som utnyttjar den nya Hykor-tekniken 4 Konventionella slåttervallar 5 Gräsvallar 6 Betesvallar
Läs merSyfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel i äldre ekologiska vallar på lättare mineraljordar vid låg nivå på stallgödseltillförsel.
Redovisning av demonstrationsodling Kaliumgödsling till ekologisk vall med svag stallgödseltillförsel Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad 2007-12-12 Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel
Läs merResultaten visar i ett medeltal för de fyra
JAN JANSSON, Hushållningssällskapet/Rådgivarna i Sjuhärad OGRÄS Rödklöversorters konkurrensförmåga L6-111 Fyra försök fi nns i serien som belyser fem olika rödklöversorters förmåga att hävda sig vid samodling
Läs merBestämning av näringskvaliteten kring och vid skördetillfället för marknadssorter provade i vallsortförsök
Bestämning av näringskvaliteten kring och vid skördetillfället för marknadssorter provade i vallsortförsök Magnus A. Halling 1 och Jan Jansson 2 1 Växtproduktionsekologi, SLU, Ulls väg 16, 756 51 Uppsala,
Läs merSortprovning i olika vallarter
Av Magnus Halling, Växtproduktionsekologi, SLU, Uppsala E-post: magnus.halling@slu.se Sortprovning i olika vallarter SAMMANFATTNING Utvecklingen av vallprovningen i södra och mellersta Sverige beskrivs
Läs merVallfröblandningar för balanserat förhållande mellan klöver och gräs vid ekologisk odling på lerjord. Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland
Vallfröblandningar för balanserat förhållande mellan klöver och gräs vid ekologisk odling på lerjord. Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland Vallfröblandningar för balanserat förhållande mellan
Läs merSkördesystem i vall Delrapport för två vallår. Vallförsök på Rådde gård Länghem Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad
Skördesystem i vall Delrapport för två vallår Vallförsök på Rådde gård Länghem Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad Sammanfattning Att skörda timotej, ängssvingel och rödklöver tre gånger per år
Läs merRäkna med vallen i växtföljden
Räkna med vallen i växtföljden av Göran Bergkvist (SLU), Håkan Rosenqvist och Pernilla Tidåker (JTI) Lanna (R4 1103 2). Effekt av vall i växtföljd Foto: Göran Bergkvist Övergripande syfte med projekt Räkna
Läs merSkördesystem i vall. Slutrapport för SLF projekt nr H0541203
Slutrapport för SLF projekt nr H0541203 Skördesystem i vall Kjell Martinsson och Lars Ericson Institutionen för Norrländsk Jordbruksvetenskap SLU 90183 Umeå 1. Bakgrund Denna rapport redovisar resultatet
Läs merFörsöksåret 2009 Ett axplock ur försöken och demonstrationer på Hushållningssällskapet Sjuhärad Rådde gård Länghem
Sortförsök Rågvete 29-12-1 Försöksåret 29 Ett axplock ur försöken och demonstrationer på Hushållningssällskapet Sjuhärad Rådde gård Länghem www.hush.se/sjuharad Sortförsök stråsäd Resultat från sortförsöken
Läs merEkologiskt utsäde av vallfrö 2004, kan vi leva upp till kravet?
Ekologiskt utsäde av vallfrö 2004, kan vi leva upp till kravet? (Organic seed production of herbage legumes and fodder grasses 2004, can we meet the demand?) Thorsten Rahbek Pedersen Jordbruksverket Box
Läs merSKÖRDESTRATEGI OCH UTHÅLLIGHET I ENGELSKT RAJGRÄS
SKÖRDESTRATEGI OCH UTHÅLLIGHET I ENGELSKT RAJGRÄS av Magnus Halling, Växtproduktionsekologi, SLU Uppsala Resultat från två projekt "Förlängd sortprovning i engelskt rajgräs" och "Skördetid och övervintring
Läs merFörmågan att motstå tramp hos fyra betesfröblandningar i ett rotationsbetessystem
Förmågan att motstå tramp hos fyra betesfröblandningar i ett rotationsbetessystem Eva Salomon, RISE Nilla Nilsdotter-Linde, SLU, VPE Eva Spörndly, SLU, HUV Research Institutes of Sweden Finansiär: SLF
Läs merVallinsåddens utveckling vid olika helsädesalternativ
insåddens utveckling vid olika helsädesalternativ Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Under åren 2005-2008 genomfördes en försöksserie, L7-7001 omfattande tre försök som belyste hur olika så och
Läs merDelrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete.
Delrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete. Försöken har lagts ut med följande försöksplan: Försöksplan: A Ängssvingel Minto 12 kg/ha B Timotej Lischka 6 kg/ha C
Läs merUtsädesguide
Utsädesguide 2013 www.varalagerhus.se www.varalagerhus.se info@varalagerhus.se Lagerhusgatan 4, 534 31 Vara Tel. 0512 30 04 50, Fax 0512 103 10 Havre Havre är en bra avbrottsgröda i växtföljden. Välj grynhavresorten
Läs merAnmälda arealer till fältbesiktning, fröburna växtslag, 2011
Anmälda arealer till fältbesiktning, fröburna växtslag, 2011 Växtslag Art Sort Anmäld areal (ha) Höststråsäd Höstkorn, tvårads Anisette 369,8 Apropos 398,3 Matros 28,0 Wintmalt 52,0 Höstråg Amilo 319,1
Läs merUppdatering av kvävegödslingsrekommendationer för vall
Institutionen för växtproduktionsekologi Department of Crop Production Ecology Uppdatering av kvävegödslingsrekommendationer för vall Bodil E. Frankow-Lindberg Rapport nr 24/Report No. 24 Uppsala 2017
Läs merVäxtskydd vid vallanläggning, fritfluga och lövvivel
Växtskydd vid vallanläggning, fritfluga och lövvivel Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad I två orienterande försök på Rådde har upprepade insekticidbehandlingar på våren till vallanläggning utan
Läs merSlutrapport över projekt V , Kvalitet och kväveutnyttjande hos olika timotejsorter
Slutrapport över projekt V0630001, Kvalitet och kväveutnyttjande hos olika timotejsorter Bakgrund Kraven på vallgrödans kvalitet är höga, och faktorer som påverkar densamma har länge varit i fokus för
Läs merL Vallfröblandningar för ökad baljväxtandel Gäller säsong 2016 Version , Magnus Halling/Ola Hallin
Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences L6-4430 Vallfröblandningar för ökad baljväxtandel Gäller säsong 2016 Version 2014-03-31, Magnus Halling/Ola Hallin
Läs merVit- och rödklöver i två- och treskördesystem
Vit- och rödklöver i två- och treskördesystem Maria Stenberg & Nilla Nilsdotter-Linde, Fältforskningsenheten, SLU Magne Tuvesson, Inst för ekologi och växtproduktionslära, SLU Hur skiljer sig rödklöver
Läs merEgenskaper för gräs, klöver och lusern
Egenskaper för gräs, klöver och lusern Engelskt rajgräs Tål flera skördar per år. Tål betning och tramp väl. Högt sockerinnehåll, smakligt, energirik, lättensilerad. Känslig för snömögel. Bäst vinterhärdighet
Läs merODLING AV KÄRINGTAND. Nilla Nilsdotter-Linde Fältforskningsenheten, SLU Tel: 018-671431 E-post: Nilla.Nilsdotter- Linde@ffe.slu.se
Nilla Nilsdotter-Linde Fältforskningsenheten, SLU Tel: 018-671431 E-post: Nilla.Nilsdotter- Linde@ffe.slu.se ODLING AV KÄRINGTAND På senare år har intresset för baljväxten käringtand som betes- och slåtterväxt
Läs merVårutsäde V. Vårkorn. Havre. Skjutkraftstestat utsäde
V Inför 2016 årsådd Vårutsäde, Vår Våru Vallfrö och Majs I den här foldern har vi på Lantmännen samlat vårt sortiment av vårutsäde, vallfrö och majs. Vårt fullständiga sortiment med mer fakta hittar du
Läs merFörsök med vallfröblandningar Av Nilla Nilsdotter-Linde SLU, Fältforskningsenheten, Box 7043, 750 07 Uppsala E-post: Nilla.Nilsdotter-Linde@ffe.slu.
Försök med vllfröblndningr Av Nill Nilsdotter-Linde SLU, Fältforskningsenheten, Box 7043, 750 07 Uppsl E-post: Nill.Nilsdotter-Linde@ffe.slu.se Smmnfttning Målsättningen med försöksserien hr vrit tt sök
Läs merRörsvingel Vad vet vi om den?
Rörsvingel Vad vet vi om den? Elisabet Nadeau SLU Skara och Hushållningssällskapet Sjuhärad Christina Nyemad Lantmännen Lantbruk Ola Hallin Hushållningssällskapet Sjuhärad Bakgrund Rörsvingel och dess
Läs merPlan R Baljväxtreglering via sortblandningar av rajgräs och vitklöver för ensilage och bete
SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET Fältforskningsenheten (FFE) Box 7043 750 07 UPPSALA 2003-06-17/NNL Plan. Baljväxtreglering via sortblandningar av rajgräs och vitklöver för ensilage och bete I ekologisk vallodling
Läs merFINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2002 Utgiven i Helsingfors den 10 september 2002 Nr 776 779 INNEHÅLL Nr Sidan 776 Statsrådets förordning om ändring av 13 äktenskapsförordningen... 3807 777 Jord- och skogsbruksministeriets
Läs merVallbaljväxter senaste nytt från odlingsförsök
Vallbaljväxter senaste nytt från odlingsförsök Seminarium i Uppsala 24 25 oktober 2001 MARIA STENBERG & NILLA NILSDOTTER-LINDE (red.) Forage legumes recent knowledge from studies in field experiments.
Läs merLusern på fler jordar avkastning och fodervärde jämfört med rödklöver
Lusern på fler jordar avkastning och fodervärde jämfört med rödklöver Elisabet Nadeau 1,2 och Annika Arnesson 1 SLU Skara 1 och Hushållningssällskapet Sjuhärad 2 Jan Jansson och Ola Hallin Hushållningssällskapet
Läs merBaljväxter en förutsättning för framtidens hållbara jordbruk?
Baljväxter en förutsättning för framtidens hållbara jordbruk? Erik Steen Jensen Biosystem och teknologi, SLU Alnarp Erik.Steen.Jensen@SLU.se Innehåll Utmaningar för ett hållbart jordbruk Ekosystemtjänster
Läs merProtein från vallen hur gör man? Vallen är den främsta proteinkällan för mjölkkor
Protein från vallen hur gör man? Vallen är den främsta proteinkällan för mjölkkor Vilken vallfröblandning ska vi använda? Ska vi öka baljväxtandelen eller ska vi öka kvävegödslingen för att höja proteinhalten
Läs merBesiktningsrapport 2007 vallförsök södra och mellersta Sverige Version 2 uppdaterad Magnus Halling
Besiktningsrapport 2007 vallförsök södra och mellersta Sverige Version 2 uppdaterad 20070813 Magnus Halling 2006-08-13 Landsbygdskonsult AB, Försöksverksamheten, Fransåker, 195 92 MÄRSTA...1 Växtproduktionsekologi,
Läs mer