Grovfodersortiment. Vall & Majs 2009
|
|
- Ola Arvidsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Grovfodersortiment Vall & Majs 2009
2 Innehåll Nytt grovfodersortiment och nya grovfoderstrategier 3 Slåttervallar som utnyttjar den nya Hykor-tekniken 4 Konventionella slåttervallar 5 Gräsvallar 6 Betesvallar 6 Vallfröblandningar för ekologiska lantbruk 7 Majsodling på frammarsch 8 Majssortiment 10 2 Vi kan under säsongen tvingas göra mindre justeringar på våra befintliga blandningar p.g.a att vissa sorters tillgång är begränsad. Med reservation för eventuella tryckfel.
3 Nytt grovfodersortiment och nya grovfoderstrategier Det har skett stora förändringar inom lantbruket. Priset på det vi säljer i form av mjölk, kött och spannmål har stigit kraftigt för att på senare tiden sjunka. Samtidigt har kostnadssidan ökat kraftigt och återigen hamnar vi i en situation där vi lever i en pressad verklighet. Det är i dessa tider som det verkligen är läge att anpassa sin strategi. Rajsvingel Hykor - satsa på de nya högavkastande gräsen och höj avkastningen med upp till 1000 kg per år Sedan något år tillbaka lanserade vi rajsvingelsorten Hykor en helt ny typ av rajsvingel som är korsning mellan rajgräs och rörsvingel. Vi har en extremt högavkastande vallsort som har en fantastisk hög vinterhärdighet samtidigt som torktåligheten ligger i nivå med hundäxingens. Genom att satsa på Svenska Foders nya vallblandningar kan du höja avkastningen med upp till 1000 kg per år samtidigt som odlingssäkerheten förbättras! Hykor bör skördas minst tre gånger per år och i vissa fall även fyra gånger per år. Satsa på att höja värdet av varje kilo producerat grovfoder skörda oftare Rätt odlad och hanterad är grovfodret ett mycket kostnadseffektivt fodermedel på gården. Därför är det av största vikt att försöka få fram ett grovfoder som djuren kan äta stora givor av för att hålla igen på kraftfoderkostnaden. Genom att ta en extra skörd gå från tvåskördesystem till treskördesystem eller från treskördesystem till fyrskördesystem så höjs energi- och proteininnehållet i vallen vilket ökar värdet av grovfodret. Samtidigt sjunker fiberinnehållet vilket gör att vi kan öka grovfodergivan. Idag är det fler och fler som utfodrar flera grovfoderpartier samtidigt och även använder halm för att balansera upp foderstaten. Då ökar möjligheterna för att använda energi- och proteinrikare vallfoder utan att riskera en snedbalanserad foderstat. Nya vallfröblandningen SF Nora - våga utnyttja baljväxterna och spara pengar på minskade kväveinköp Genom att använda en högre klöverandel i din fröblandning och anpassa gödselstrategin kan vi minska behovet av inköpt kväve. Många slåttervallar gödslas idag med 180 till 250 kg N- och då gödslas baljväxterna bort. Satsa redan från första vallåret att ligga på en låg kvävegiva runt 150 kg N/ha, inklusive stallgödselkväve. Svårigheten blir i stället att hålla baljväxtandelen jämn så att klöverandelen inte blir för hög i återväxten. Detta klarar vi i Nora genom att använda gräs med särskilt god återväxtförmåga som Hykor och Lischka. Ett annat problem är att det många gånger blir för lite baljväxter sista vallåret. Detta löser vi genom att balansera klövern med både röd- och vitklöver. Samtidigt hjälper din säljare på Svenska Foder till med att hitta rätt gödslingsstrategi för just din gård och du sparar på så vis många sköna kronor att investera i annat i din växtodling. Våga odla majs med rätt förutsättningar får vi ett högkvalitativt foder till låg kostnad Majsodlingen ökar i Sverige idag. Vi hjälper dig med sortvalet och vår praktiska odlingsvägledning gör att även om du är nybörjare kommer du att lyckas! Jag hoppas att ni grovfoderodlare känner som jag. Vi har en värld full av möjligheter framför oss och rätt hanterad ger vår nya verklighet oss stora möjligheter att bli framgångsrika företagare. Tillsammans kan vi hitta din strategi på vägen till fortsatt framgång! Välkommen till Svenska Foder. Niklas Ingvarsson Produktchef frö 3
4 Vallfrösortiment 2009 Slåttervallar som utnyttjar den nya Hykor-tekniken Vallblandningar för 3- eller 4-skördesystem SF Taiga Första standardblandningen som innehöll rajsvingeln Hykor. Slåttervallar som innehåller Hykor ger 10-15% högre avkastning år 2 och 3 jämfört med konventionella vallar. För 2-3 åriga vallar som skördas tre gånger per år. Populäraste vallfröblandningen i södra Sverige. Rödklöver Sara 5 Rödklöver Rajah 5 Timotej Lischka 35 Rajsvingel Hykor 25 Ängssvingel Lifara 10 Eng. Rajgräs Calibra 10 Eng. Rajgräs Herbal 10 SF Robust Bästa valet i kärva lägen! Ger en extremt härdig vall där Hykor tillsammans med timotej skapar möjligheter för en långlivad vall som ger ett högkvalitativt grovfoder år efter år. Rödklöver Rajah 4 Vitklöver Riesling 4 Timotej Lischka 58 Rajsvingel Hykor 30 SF Lusern - Nyhet En slåttervall som bygger på våra senaste erfarenheter men som dessutom innehåller lusern. Lusernen bidrar framförallt med bättre torktålighet, högre avkastning och högre råproteininnehåll. Passar särskilt bra till dig som har stort behov av extra protein i foderstaten. Tänk på att lusern utnyttjas bäst på lättare jordar med högt ph-värde. SF Tundra Lik sin syster Taiga men där vinterhärdigheten förbättras genom högre andel timotej och lägre andel rajgräs. Kombinationen av röd- och vitklöver ger jämn baljväxtandel mellan åren. Härdig slåttervall för treåriga vallar som skördas tre gånger per år. Lämplig för odling i hela södra och mellersta Sverige. Rödklöver Rajah 4 Vitklöver Riesling 4 Timotej Lischka 40 Rajsvingel Hykor 25 Ängssvingel Lifara 10 Eng. Rajgräs Calibra 7 Eng. Rajgräs Herbal 6 SF Nora - Nyhet Nora bygger på nya rön kring baljväxternas ökade värde i foderstaten. En hög baljväxtandel kombineras med gräs med god återväxtförmåga för att få en jämn baljväxtandel även i återväxten. Nora får en hög kvalitet jämt fördelad över skördarna. Prova även att lita på klöverns kvävefixerande förmåga och spara pengar vid gödslingen. För 3-4 vallår med kvävegödsling på ca kg/år inklusive stallgödsel. Rödklöver Sara 6 Rödklöver Rajah 6 Vitklöver Riesling 5 Timotej Lischka 40 Rajsvingel Hykor 34 Eng. Rajgräs Calibra 5 Eng. Rajgräs Herbal 4 Rödklöver Rajah 4 Vitklöver Riesling 4 Blålusern Vela 15 Timotej Lischka 33 Rajsvingel Hykor 30 Eng. rajgräs Calibra 5 Eng. rajgräs Herbal 5 4
5 Konventionella Slåttervallar Vallfröblandningar för 2- eller 3-skördesystem SF Favorit En klassiker som under många år varit normbildande för slåttervallar framförallt i södra Sverige. Rödklöver Sara 5 Rödklöver Rajah 5 Timotej Lischka 30 Ängssvingel Lifara 40 Eng. Rajgräs Herbal 10 Eng. Rajgräs Helmer 10 SF Ideal Härdig vallfröblandning med de uthålliga gräsen timotej och ängssvingel tillsammans med rödklöver. 3-årig vall som skördas 2 gånger per år. SF Högland Speciellt framtagen tillsammans med rådgivare inom Animaliebältet! En traditionell härdig vallfröblandning men med hög andel av den högavkastande timotejsorten Lischka tillsammans med en låg andel ängssvingel och engelskt rajgräs. En kombination av röd- och vitklöver borgar för en jämn baljväxtandel över åren. Även mycket lämplig för efterbete. Rödklöver Rajah 4 Vitklöver Riesling 4 Timotej Lischka 50 Ängssvingel Lifara 25 Eng. Rajgräs Calibra 7 Eng. Rajgräs Herbal 6 Rödklöver Sara 10 Timotej Lischka 40 Timotej Motim 20 Ängssvingel Lifara 30 5
6 Gräsvallar SF Hästhö Den perfekta mixen för dig som skall skörda hö eller arbetar med hösilage. Vallen torkar snabbt upp på sträng och är väl anpassad för 2-skördesystem. Timotej Lischka 40 Timotej Motim 20 Ängssvingel Lifara 40 Betesvallar SF Bete Universal Uthållig betesvall som fungerar i de flesta lägen. Ställer inte så höga krav på täta avbetningar. Vitklöver Abercrest 10 Timotej Motim 20 Ängssvingel Lifara 30 Eng. Rajgräs Herbal 10 Eng. Rajgräs Herbie 10 Ängsgröe Balin 10 Rödsvingel Gondolin 10 SF Gräsraj Högavkastande gräsvall för 2-3 skördar med 2-3 års liggtid. Timotej Lischka 40 Timotej Motim 10 Ängssvingel Lifara 30 Eng. Rajgräs Herbal 10 Eng. Rajgräs Helmer 10 SF Bete Intensiv För dig som vill ha ut det allra mesta av din betesvall. Högavkastande betesvall som ställer krav på högt betestryck. Ger ett mycket högavkastande, energirikt bete som kan ligga år efter år. Lämplig både för nötkreatur och får. Vitklöver Abercrest 8 Ängssvingel Lifara 50 Eng. Rajgräs Calibra 10 Eng. Rajgräs Herbal 10 Eng. Rajgräs Herbie 15 Ängsgröe Balin 7 SF Hästbete Tramptåligt bete till hästar. Timotej Motim 35 Ängssvingel Lifara 35 Ängsgröe Balin 15 Rödsvingel Gondolin 15 6
7 Vallfröblandningar för ekologiskt lantbruk SF Högland GEV Storsäljaren Högland i ekologisk tappning. Härdig vallfröblandning för 2-3 åriga vallar som skördas 2-3 gånger/år. Rödklöver Rajah 3 Rödklöver Rajah Eko 3 Vitklöver Riesling 3 Vitklöver Riesling Eko 2 Timotej Lischka Eko 30 Timotej Motim Eko 15 Ängssvingel Lifara Eko 25 Eng. Rajgräs Helmer Eko 11 Eng. Rajgräs Herbal 4 SF Populär GEV Slåttervall med rajsvingeln Hykor. Förbättrar uthålligheten på vallen och höjer avkastningen % under år 2 och år 3 jämfört med konventionella vallblandningar. Rödklöver Rajah 4 Rödklöver Rajah Eko 4 Vitklöver Riesling 4 Vitklöver Riesling Eko 2 Timotej Lischka Eko 27 Timotej Motim Eko 10 Rajsvingel Hykor Eko 21 Rajsvingel Hykor 9 Eng. Rajgräs Helmer Eko 11 Eng. Rajgräs Herbal 4 SF Roterande raj GEV Gröngödslingsblandning. Rödklöver Global 20 Rödklöver Rajah Eko 10 Eng rajgräs Helmer 21 Eng rajgräs Helmer Eko 49 SF Ideal GEV Härdig vallblandning för långliggande vallar för dig som inte vill ha vitklöver i slåttervallen. Rödklöver Sara 7 Rödklöver Rajah 7 Rödklöver Rajah Eko 6 Timotej Lischka Eko 30 Timotej Motim Eko 20 Ängssvingel Lifara Eko 30 SF Robust GEV - Nyhet Äntligen i Ekologisk tappning! Storsäljaren Robust med en fantastisk uthållighet samtidigt som avkastningen hålls på topp i lite kärvare lägen. Rödklöver Rajah 4 Rödklöver Rajah Eko 4 Vitklöver Riesling 3 Vitklöver Riesling Eko 2 Timotej Lischka Eko 38 Timotej Motim Eko 10 Rajsvingel Hykor Eko 24 Rajsvingel Hykor 11 SF Bete GEV Betesblandning för de allra flesta lägen. Uthålligt alternativ som innehåller betesgräsen rödsvingel och ängsgröe. Rödklöver Sara/Titus 3 Rödklöver Rajah Eko 2 Vitklöver Abercrest 7 Vitklöver Riesling Eko 3 Timotej Motim Eko 15 Ängssvingel Lifara Eko 30 Eng. Rajgräs Helmer Eko 18 Eng. Rajgräs Herbie 7 Rödsvingel Gondolin 10 Ängsgröe Balin 5 GEV GEV innebär att blandningarna är godkända för ekologiskt lantbruk. De ska innehålla 100% ekologiskt frö av timotej och ängssvingel, minst 70 % ekologiskt frö av rajgräs, rajsvingel och rörsvingel samt 30 % av rödklöver och vitklöver. 7
8 Majsodling på frammarsch Skördetidpunkt Majs skördas optimalt vid torrsubstanshalt mellan %. Plantan ska ha börjat lagra in stärkelse och för väl utvecklade bestånd med bra kolvsättning bör stärkelsehalten vara mellan %. Tidigare skörd medför oftast pressvattenförluster. Senare skörd kan ge högre stärkelseinnehåll men samtidigt minskar utnyttjandet av stärkelsen. Jordart Majs trivs bäst på varm lucker jord, gärna sand och mojordar vid ph 6-7. Kall och tung lerjord är inte lämpad för majsodling. Jorden kan gärna vara vattenhållande men kall, styv lera som inte torkar upp på våren är inte att rekommendera. Viktigt är också en god dräneringsstatus så jorden fort kan torka upp på våren samtidigt som strukturskador undviks. Majsodlingen i Sverige har i flera år legat på en ganska blygsam areal. I nuläget har odlingen ökat till ca ha och kan öka ytterligare eftersom intresset blir större för varje år. Majsen har flera fördelar i jämförelse med vallen bl.a som komplement, då man sprider sina risker. Ett torrt år trivs majsen men inte vallen och ett nederbördsrikt år är det tvärtom. Majsen innebär mindre arbete än vallen eftersom den bara skördas en gång per år. Man kan också odla den flera år i rad på samma fält. Majsen är inte heller lika väderkänslig som vallen vid skördetid - sårbarheten minskar. För att få bra kvalitet på vallen behövs ju ett antal dagar i sträck med bra väder i samband med skörd. Majsen är en värmeälskande gröda och trivs bra på fält där torka annars kan vara ett problem för vallodlingen. Vidare är energirikt majsfoder ett bra komplement till vallfoder med höga proteinhalter. materialet har förbättrats avsevärt under åren och majs har blivit en säkrare gröda att satsa på. Majsen är en framtidsgröda och intresset för att odla majs väntas fortsätta att växa i snabb takt. Utsädesmängd Majsen sås med radavstånd på 50 eller 75 cm. Allmänt sås frö per hektar i bra områden med längre växtsäsong och frö/ha i områden med kortare växtsäsong. Den högre utsädesmängden utnyttjas vid tidig sådd under gynsamma betingelser. Ett högre plantantal ökar möjligheten till en högre skörd, men ett alltför högt plantantal minskar kolvandelen och sänker således kvaliteten på ensilaget. En alltför hög utsädesmängd i förhållande till odlingslokalens förutsättningar kan ge dåligt utvecklade plantor med låg kolvandel och för låg TS-halt. Utsädesrekommendationer* Varm lokal Kall lokal plantor/m2 fp/ha** plantor/m2 fp/ha** Tidig sådd 8,0-9,0 1,7-1,9 6,5-7,5 1,4-1,6 Sen sådd 7,0-8,0 1,5-1,7 6,0-7,0 1,3-1,5 *Beroende på sort väljs den övre eller undre delen av intervallet, se sortinformation **utsädesmängden beräknad vid 95 % fältgrobarhet 8
9 val Det är viktigt att välja sorter som i försöken gett en hög och stabil skörd under flera år. I gynnsamma lägen längs kusten kan senare sorter med högre avkastningspotential väljas. I områden med kortare frostfri vegetationstid föredras tidiga sorter. För att öka odlingssäkerheten väljs gärna två till tre sorter med goda kvalitetsegenskaper från de officiella sortförsöken. För nybörjare på majs är det oftast säkrast att välja en tidigare sort som ger stor odlingssäkerhet. Vid sortvalet är det viktigt att tänka på våra ljusförhållanden, inte minst mot bakgrund av plantans växtsätt. En hög planta behöver inte alltid vara lika med en hög skörd och kolvandel utan kan till och med vara tecken på att sorten inte trivs i vårt nordliga klimat. Vissa lågvuxna sorter kan istället vara våra absolut bästa kvalitetssorter. För dig som erfaren odlare kan sortvalet påverkas av andelen majs i foderstaten. Vid hög majsandel används sorter med högt stärkelseinnehåll och hög smältbarhet. Beroende på förutsättningar är det viktigt att beakta vilken sorttyp du väljer, dry down, harmonisk eller staygreen. I de svenska officiella försöken testas varje år ett stort antal sorter, detta för att få fram det sortmaterial som passar vårt nordliga klimat. försök fodermajs Medeltal av 15 majsförsök i serien L6-703 (Kristianstad, Falkenberg, Öland och Gotland) Medeltal 4 försök 2007 Medeltal 3/4 försök 2006 Medeltal 2/3 f 2005 Medeltal 4 f 2004 Medeltal 15 f Ts-skörd Ts-halt Rel.tal Ts-sk Stärkelsehalt, % av ts Rel-tal Ts-sk Rel-tal Ts-sk Ts-skörd Rel-tal Ts-sk Tsskörd Tshalt Tsskörd Tsskörd Rel-tal Ts-sk Loft 15,9 37, ,2 12,8 35, , , ,9 100 Avenir 13,5 43, ,7 12,5 42, , , ,0 93 Ravenna 14,6 37, ,8 13,4 38, , , ,0 101 Kaukas 15,9 38, ,2 13,8 39, ,7 106 Revolver 13,5 48, ,4 12,6 46, , , ,4 96 Medeltal av 4 majsförsök i serien L (Kristianstad, Falkenberg, Öland och Gotland) Medeltal 4 försök Rel.tal Stärkelsehalt Stärkelse- Proteinhalt, Höjd vid NDF Ts-skörd Ts-halt Ts-skörd -% av ts skörd, dt % av ts skörd, cm g/kg ts Loft 14,8 36, ,7 4,7 8, Avenir 14,2 45, ,6 4,7 7, Anvil 17,6 39, ,9 5,6 7,
10 Majssortiment Revolver - FAO 160 Snabbast på fältet Extremt tidigt mognande silomajs för kalla odlingslägen. Visar under sådana odlingsbetingelser en stabil och hög avkastningspotential. Revolver har en snabb och vital utveckling på våren. Den har mycket bra köldtolerans och odlingssäkerhet genom tidig kolvsättning och harmonisk avmognad. Odlingsegenskaper Mognadstyp Användning Såmängd Kolvtäckning Stärkelsehalt Fiberkvalitet Fusarium Vårutveckling Mycket tidig - harmonisk Ensilage Medel Medel Mycket låg Mycket snabb Anvil - FAO 190 Högsta stärkelseskörd Anvil är en tidig silo- och kärnmajs med bra och kraftig utveckling på våren. Det är en robust majssort med förmåga att utveckla stora välmatade kolvar under våra svenska förhållanden. Detta skapar förutsättningar för högsta stärkelseskörd i kombination med högsta totalskörd och ger dig som offensiv odlare ett oslagbart odlingsnetto. Som kärnmajs är Anvil mycket odlingssäker, har tidig mognad samt låg mottaglighet för fusarium. Anvil har utmärkt sig som högst avkastande ensilagemajs i Danmark liksom i Sverige Den har också varit högst avkastande kärnmajs i Danmark Odlingsegenskaper Mognadstyp Användning Såmängd Kolvtäckning Stärkelsehalt Fiberkvalitet Fusarium Vårutveckling Tidig - lätt staygreen Kärnmajs/ensilage. Ger ett ensilage med mycket hög smältbar energi. Låg Hög Mycket låg Snabb 10
11 Kaukas - FAO Bred anpassning Kaukas är en tidig silomajs med ett högt och stabilt utbyte av energi och stärkelse, samt har en god foderkvalitet. en har även en bra och kraftig utveckling på våren. Odlingsegenskaper Mognadstyp Användning Såmängd Medeltidig - lätt staygreen Kärnmajs/ensilage Medel FAO-tal FAO-talen ( ) är ett internationellt system som bygger på hur många dagar en sort kräver innan den är mogen. Ju lägre siffra desto tidigare mognad. Kaukas har god stjälkstyrka ända fram till skörd. Bra staygreen som förlänger den optimala skördetidpunkten då plantan inte vissnar lika snabbt som utan staygreen. Kolvtäckning Stärkelsehalt Fiberkvalitet Hög Kaukas kan sås på de flesta majsodlande platser i Sverige, även de lite kallare, tack vare sortens tidiga utveckling på våren. Fusarium Vårutveckling Mycket låg Snabb Ravenna - FAO 210 Odlingsegenskaper Energivärde på topp Ravenna är en fodermajs för användning till ensilage och kärnmajs med mycket högt fodervärde. Idealiskt komplement till gräsensilage när högsta krav ställs på kvalitet. Ravenna har säker och tidig stärkelseinlagring med maximum vid % torrsubstanshalt, viktigt vid odling på kalla platser. Mognadstyp Användning Såmängd Kolvtäckning Medeltidig - lätt staygreen Ensilage - t stärkelseinnehåll och smältbarhet. Skördeperiod ca tre veckor med gynnsam ensilagekvalitet. Hög Hög en har viss staygreen vilket ger längre skördeperiod med god kvalitet. Den har också mycket högt stärkelseinnehåll och hög smältbarhet på restplantan. Stärkelsehalt Fiberkvalitet Fusarium Låg Vårutveckling Snabb 11
12 Du hittar din närmaste säljare och återförsäljare på: Återförsäljare: Svenska Foder AB Box Lidköping Tel: Kundservice Bilder: Omslag: Göran Strand/bildarkivet.se, 1:a uppslaget: Stefan Örtenblad/bildarkivet.se. Övriga bilder: Bildarkivet.se, Anders Roland, BeeLine Foto samt Digitalvision Agriculture.
Grovfodersortiment. Vall & Majs
Grovfodersortiment Vall & Majs 2010 Innehåll Vall & Majs 2010 Grovfoder i framkant 3 Konventionella slåttervallar 4 Slåttervallar som utnyttjar den nya Hykor-tekniken 5 Betesvallar 6 Gräsvallar 6 Vallfröblandningar
Läs merGrovfodersortiment. Vallfröblandningar & Majssorter. Vall & Majs
Grovfodersortiment Vallfröblandningar & Majssorter Vall & Majs 2011 Innehåll Vall & Majs 2011 Närproducerat i fokus 3 Konventionella slåttervallar 4 Slåttervallar som utnyttjar Hykor-tekniken 5 Betesvallar
Läs merVALLFRÖBLANDNINGAR, KASTELLEGÅRDEN 2014
VALLFRÖBLANDNINGAR, KASTELLEGÅRDEN 2014 Vi är flexibla och erbjuder förutom våra standardblandningar nedan också gärna fröblandningar efter dina önskemål! Konventionella vallfröblandningar för HÖ, HÖSILAGE
Läs merVALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM - Förändringar i artsammansättningen
VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM - Förändringar i artsammansättningen av Magnus Halling, Växtproduktionsekologi, SLU Uppsala och Linda af Geijerstam, HS Rådgivning Agri AB, Kalmar Sammanfattning
Läs merVallblandningsstrategi lathund för vallblandningar
Sida 1(6) Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar Framtagen av Linda af Geijersstam 2017-10-19 och redigerad av Torbjörn Henningsson Förutsättningar att utgå från Vilka djur ska äta fodret?
Läs merVallblandningsstrategi lathund för vallblandningar
1(6) Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar Framtagen av Linda af Geijersstam 2017-10-19 Förutsättningar att utgå från Vilka djur ska äta fodret? Krav på energi och protein eller mängd foder.
Läs merVall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR
Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala Målsättningen med försöksserien har varit att prova
Läs merVall- arter, sorter och nyheter Ympning av lusern. Louice Lejon & Christian Danielsson Lantbrukarkonferensen
Vall- arter, sorter och nyheter Ympning av lusern Louice Lejon & Christian Danielsson Lantbrukarkonferensen 20180214 Val av vallblandning Vilka djur ska äta fodret Markens egenskaper Förutsättningar kring
Läs merVall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM. av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala
Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala Målsättningen med försöksserien har varit att hitta vallfröblandningar
Läs merNYTT&NYTTIGT Vårutsäde Vall Majs Producerad av Svenska Foder AB
NYTT&NYTTIGT Vårutsäde Vall Majs Producerad av Svenska Foder AB Om Växt Vårutsäde 2014 Havre En Symphony för svenska förhållanden Ekovall Vad begränsar vallen? Helheten Utmana din agrara kompetens Foderkorn
Läs merVårutsäde & Vallfrö 2008. Från sådd till skörd
Vårutsäde & Vallfrö 2008 Från sådd till skörd Ägna lite tid åt att välja rätt... Det är återigen tid att bestämma sig för vilken odling man ska ha växtodlingsåret 2008. En sak är säker: Det är helt rätt
Läs merLantmannens valltävling
Lantmannens valltävling li 2004-2007 Mål för deltagarna ( de tävlande) : Ge diskussionsunderlag för olika sätt att odla vall och värdet därav. Två deltävlingar Upplägg Treårig vall insådd i spannmål till
Läs merBibliografiska uppgifter för Vallfröblandningar i intenisva skördesystem - marknadsblandningar
Bibliografiska uppgifter för Vallfröblandningar i intenisva skördesystem - marknadsblandningar Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare SLU, Institutionen för växtvetenskap,
Läs merVallfröblandningar för balanserat förhållande mellan klöver och gräs vid ekologisk odling på lerjord. Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland
Vallfröblandningar för balanserat förhållande mellan klöver och gräs vid ekologisk odling på lerjord. Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland Vallfröblandningar för balanserat förhållande mellan
Läs merUtsädesguide
Utsädesguide 2013 www.varalagerhus.se www.varalagerhus.se info@varalagerhus.se Lagerhusgatan 4, 534 31 Vara Tel. 0512 30 04 50, Fax 0512 103 10 Havre Havre är en bra avbrottsgröda i växtföljden. Välj grynhavresorten
Läs merEgenskaper för gräs, klöver och lusern
Egenskaper för gräs, klöver och lusern Långsam etablering. Kräver högt ph och väldränerad jord. Tål många skördar per år. Uthållig. Torktålig. Mer fiberrik jämfört med klöver. Minst 20% i blandningar.
Läs merEn ökad utsädesmängd, med tre kilogram
OLA HALLIN, Hushållningssällskapet Sjuhärad ola.hallin@hushallningssallskapet.se Vallfröblandningar med ökad baljväxtandel Vallfröblandningar med gräsarterna rörsvingelhybrid och timotej har gett högre
Läs merVALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR
VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala På 4 försöksplatser under totalt 12 försöksår inom Animaliebältet och
Läs merVårutsäde V. Vårkorn. Havre. Skjutkraftstestat utsäde
V Inför 2016 årsådd Vårutsäde, Vår Våru Vallfrö och Majs I den här foldern har vi på Lantmännen samlat vårt sortiment av vårutsäde, vallfrö och majs. Vårt fullständiga sortiment med mer fakta hittar du
Läs merVårutsäde & Vallfrö Från sådd till skörd
Vårutsäde & Vallfrö 2007 Från sådd till skörd Vi behöver inte vara störst för att vara starkast! Nytt år, nya tankar. I år satsar vi ännu hårdare på de anpassade sorterna för eftermarknaden. Vi ökar arealen
Läs merVallblandningar för breddat skördefönster, Värmland
blandningar för breddat skördefönster, Värmland Ingemar Gruvaeus Hushållningssällskapet, Skara Ragnar timotej ger en klart lägre andel gräs i blandning med klöver än Grindstad. Ragnar har lägre skörd,
Läs merVALL. Odlingssystem för grovfoderproduktion med förbättrad avkastning, produktionsekonomi och växtnäringsutnyttjande
VALL Odlingssystem för grovfoderproduktion med förbättrad avkastning, produktionsekonomi och växtnäringsutnyttjande Maria Stenberg, Avdelningen för precisionsodling, SLU, Skara, Ingemar Gruvaeus, HS Skaraborg,
Läs merEn ökad utsädesmängd, med tre kilogram
OLA HALLIN, Hushållningssällskapet Sjuhärad ola.hallin@hushallningssallskapet.se Vallfröblandningar med ökad baljväxtandel Försöket visar att vallfröblandningar med rörsvingelhybrid ger tre till åtta procent
Läs merVallar för dina förutsättningar Vallar för breddat skördefönster Hur når vi önskad vallkvalitet Säkra kort i vallen Vallens liggtid Sv Wide 2 13/01/20
Vallar för Dina förutsättningar. Gård & Djurhälsa Nötseminarier 2018 Per-Anders Andersson, Lantmännens Odlingsrådgivning Sv Wide Vallar för dina förutsättningar Vallar för breddat skördefönster Hur når
Läs merBotanisk sammansättning i slåttervall- en undersökning på gårdsnivå av olika sådda marknadsfröblandningar i Sjuhärad och Jönköpings län.
Botanisk sammansättning i slåttervall- en undersökning på gårdsnivå av olika sådda marknadsfröblandningar i Sjuhärad och Jönköpings län. En LRF-finansierad Kraftsamlingsundersökning på gårdsnivå av fyra
Läs merGödslingsstrategier till vall. Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet Kalmar
Gödslingsstrategier till vall Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet Kalmar 0706-15 67 70 linda.af.geijersstam@hush.se Vallgödsling Kalium Kväve Svavel Koll på kalium Markkartering. Avkastning. Vallålder.
Läs merInnehåll. Ledare 3. Vallcentrum Tvååker 4. Vallcentrum Uppsala 5. Vallcentrum Rådde gård 6. Vallbaljväxter 8. Vallgräs 10
vallguide 20 Foto Erik Ekre, HS/Växa Halland Ledare Vallcentrum Tvååker 4 Vallcentrum Uppsala 5 Vallcentrum Rådde gård 6 Vallbaljväxter 8 Vallgräs 0 Vallfröblandningar Scandinavian Seed AB 4 Skånefrö AB
Läs merSkånefrö har. vallfröblandningen. för just din produktion. Nyheter 2018! Perfekt GEV Framgång. Bäst på allt som gror!
Skånefrö har vallfröblandningen för just din produktion Nyheter 2018! Perfekt GEV Framgång Bäst på allt som gror! www.skanefro.se 1 Ny säsong, nytt vallår och nya möjligheter! Inget år är det andra likt
Läs merVALL. Vallfröblandningar med rörsvingelhybrid och rörsvingel. Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara
VALL Vallfröblandningar med rörsvingelhybrid och rörsvingel Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara Genom att byta ut ängssvingeln mot rörsvingel eller (en hybrid mellan rörsvingel och italienskt
Läs merVårvete. Havre. Quarna ,1 Diskett ,6. Belinda Kerstin Galant
Utsädesguide 2017 Havre Havre är överlägset den största vårgrödan i Västsverige. Vi på Lagerhuset har stort fokus på att leverera en högklassig havre till livsmedelsindustrin. Detta har stärkt vår position
Läs merEkologisk åkermarksbete med nya gräsarter demonstrationsprojekt på Rådde gård
Ekologisk åkermarksbete med nya gräsarter demonstrationsprojekt på Rådde gård Ola Hallin, Rådgivarna Sjuhärad Sammanfattning Vallfröblandningar med 45 % rörsvingel Swaj eller rörsvingelhybrid Hykor har
Läs merResultaten visar i ett medeltal för de fyra
JAN JANSSON, Hushållningssällskapet/Rådgivarna i Sjuhärad OGRÄS Rödklöversorters konkurrensförmåga L6-111 Fyra försök fi nns i serien som belyser fem olika rödklöversorters förmåga att hävda sig vid samodling
Läs merFröblandningar med rörsvingel och Hykor
Fröblandningar med rörsvingel och Hykor Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Genom att byta ut ängssvingeln mot rörsvingel eller Hykor (en hybrid mellan rörsvingel och italienskt rajgräs) har avkastningen
Läs merEgenskaper för gräs, klöver och lusern
Egenskaper för gräs, klöver och lusern Engelskt rajgräs Tål flera skördar per år. Tål betning och tramp väl. Högt sockerinnehåll, smakligt, energirik, lättensilerad. Känslig för snömögel. Bäst vinterhärdighet
Läs merMjölk. &Nöt PRODUCENTER NR 2
G U I D E Mjölk &Nöt PRODUCENTER NR 2 Gör en bra affär! I den här broschyren har vi samlat all information du behöver för din djurhållning och växtodling som mjölk- och nötköttsproducent. För att få goda
Läs merHelsäd i mjölk och köttproduktion. Innehåll. Aktuella grödor. Skörd och konservering av helsäd. Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet
Helsäd i mjölk och köttproduktion Johanna Wallsten, Norrländsk jordbruksvetenskap, SLU johanna.wallsten@njv.slu.se 090-786 87 53 1 Innehåll Skörd och konservering av helsäd Fodervärde - kemisk sammansättning
Läs merVäxjö möte 2014. Vallfröblandningar för breddat skördefönster (R6/L6 4562) N. Nilsdotter Linde 1, M. Halling 1 och J. Jansson 2
Växjö möte 14 Vallfröblandningar för breddat skördefönster (R6/L6 4562) N. Nilsdotter Linde 1, M. Halling 1 och J. Jansson 2 1 Sveriges lantbruksuniversitet, Inst. för växtproduktionsekologi, Uppsala 2
Läs merVallfröblandning för breddat skördefönster
allfröblandning för breddat skördefönster Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad I en pågående försöksserie R6/L6-4562 undersöks möjligheten att förlänga skördefönstret vid första vallskörden genom
Läs merUddevallakonferensen 2015
Uddevallakonferensen 2015 Vallfröblandningar för breddat skördefönster (R6/L6 4562) N. Nilsdotter Linde 1, M. Halling 1 och J. Jansson 2 1 Sveriges lantbruksuniversitet, Inst. för växtproduktionsekologi,
Läs merVallfröblandning för breddat skördefönster
fröblandning för breddat skördefönster Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Under 2005 har ett försök (L6-456 F36065) i vall I på Rådde försöksgård belyst möjligheterna att genom val av en tidig
Läs merVallfröblandning för breddat skördefönster
Vallfröblandning för breddat skördefönster Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Under 2005-2006 har ett försök (L6-456 F36065/66 ) i vall I-II på Rådde försöksgård belyst möjligheterna att genom
Läs merSlåttervallens liggtid möjligheter och begränsningar
Slåttervallens liggtid möjligheter och begränsningar Nilla Nilsdotter-Linde SLU, Inst. f växtproduktionsekologi Nilla.Nilsdotter-Linde@slu.se 070-662 74 05 Växjö möte 181205 Bakgrund Fodermängd och kvalitet
Läs merNYTT&NYTTIGT. Om Grov foder. Extra skydd för översta lagret. Nyckelkoncept för framtidens utmaningar!
NYTT&NYTTIGT Om Grov foder Vall majs ensilering mm Producerad av Svenska Foder AB 2015 2016 Nyckelkoncept för framtidens utmaningar! SiloSolve OS Extra skydd för översta lagret SiloSolve FC God lagringsstabilitet
Läs merVÅRKORN PROPINO MALT QUENCH MALT. Salome har bra stråegenskaper och är både nematodresistent och mjöldaggsresistent.
VÅRKORN PROPINO MALT Propino är ett välkänt maltkorn med utmärkta egenskaper för maltproduktion. Sorten är efterfrågad både i Sverige, Danmark och även i Europa, vilket gör den attraktiv på marknaden.
Läs merVallfröblandning för breddat skördefönster
fröblandning för breddat skördefönster Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad I en pågående försöksserie R6/L6-4562 undersöks möjligheten att förlänga skördefönstret vid första vallskörden genom
Läs merFlera skördar av vallen i nordlig mjölkproduktion. Mjölkföretagardagarna i Umeå 18 januari 2017
Flera skördar av vallen i nordlig mjölkproduktion Mjölkföretagardagarna i Umeå 18 januari 2017 Degong Pang Sophie Krizsan Pekka Huhtanen Syfte Optimera grovfoderproduktionen Med rätt tillämpad skördestrategi
Läs merHelsäd jämfört med majsensilage och helsäd med och utan baljväxter - Vad avgör valet för den svenske bonden?
Helsäd jämfört med majsensilage och helsäd med och utan baljväxter - Vad avgör valet för den svenske bonden? Elisabet Nadeau Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, Sveriges Lantbruksuniversitet
Läs merVallguide. Nyckelkoncept för framtidens utmaningar! Nya sorter 2016! Rhonia timotej Rubinia timotej Karolina rörsvingel Indikus eng.
Vallguide 2016 Nyckelkoncept för framtidens utmaningar! Nya sorter 2016! timotej Rubinia timotej Karolina rörsvingel Indikus eng.rajgräs 1 Innehåll Vallguide 2016 3 OptiVall presentation 4 Framtiden ser
Läs merNäringskvalitet i vallsortprovningen Växjö möte den 7 december Magnus Halling Forskningsledare Växtproduktionsekologi, SLU, Uppsala
Näringskvalitet i vallsortprovningen Växjö möte den 7 december 2016 Magnus Halling Forskningsledare, SLU, Uppsala Bakgrund och metodik Näringsinnehållet analyseras rutvis i skörd 1 första vallåret på de
Läs merI handen håller du nu årets utsädesguide! Den är laddad med information om av vad vi på Lagerhuset rekommenderar dig att odla våren 2018!
Utsädesguide 2018 I handen håller du nu årets utsädesguide! Den är laddad med information om av vad vi på Lagerhuset rekommenderar dig att odla våren 2018! Lagerhuset är en oberoende aktör där vi väljer
Läs merJordbruksinformation 10-2010. Bra bete på ekologiska mjölkgårdar
Jordbruksinformation 10-2010 Bra bete på ekologiska mjölkgårdar Bra bete på ekologiska mjölkgårdar Text: Margareta Dahlberg LG Husdjurstjänst AB Foto omslag: Anna Jarander Mycket bete i foderstaten är
Läs merSortguide. trindsäd, vall och majs för lönsam odling.
Sortguide 2015 Stråsäd, oljeväxter, trindsäd, vall och majs för lönsam odling. Innehåll Höstraps Sid 5 Höstvete Sid 6 Höstråg Sid 9 Rågvete Sid 9 Höstkorn Sid 10 Vårkorn Sid 10 Havre Sid 14 Vårvete Sid
Läs merNYTT&NYTTIGT. Grovfoderanalys. Om Grov foder. Optilab satsar på. Nyckelkoncept för framtidens utmaningar!
NYTT&NYTTIGT Vall majs ensilering Producerad av Svenska Foder AB Om Grov foder 2016 2017 Nyckelkoncept för framtidens utmaningar! Optilab satsar på Grovfoderanalys SiloSolve FC Ingen tendens till varmgång
Läs merPraktisk vallbotanik och klöverhaltsbedömning
Praktisk vallbotanik och klöverhaltsbedömning Magnus Halling Kurs Greppa näringen Rådde 217519 Harvets system Perennial ryegrass harvest systems growing periods Number of days from 2th April 2 4 6 8 1
Läs merVÄXTODLING. Kvalitet - Kundnära - Kompetens
VALLBERGA LANTMÄN V E R S I O N 2 0 1 6 : 1 VÄXTODLING Kvalitet - Kundnära - Kompetens V A L L B E R G A L A N T M Ä N S I D A 2 Vallberga Lantmän - er kompletta partnern i lantbrukets tjänst Vi är bygdens
Läs merFörfattare Andresen N. Utgivningsår 2010
Bibliografiska uppgifter för Starta eko. Mjölk Författare Andresen N. Utgivningsår 2010 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt 2 Utgivare Jordbruksverket (SJV) Huvudspråk Svenska Målgrupp Praktiker,
Läs merDelrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete.
Delrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete. Försöken har lagts ut med följande försöksplan: Försöksplan: A Ängssvingel Minto 12 kg/ha B Timotej Lischka 6 kg/ha C
Läs merFörsökseriens syfte är att undersöka. Kvävegödsling och strategi i vall. Tabell 1. Plats, region, mull och jordart, L3-2311
OLA HALLIN, Hushållningssällskapet Sjuhärad ANNE-MAJ GUSTAVSSON, Sveriges lantbruksuniversitet VALL OCH GROVFODER Kvävegödsling och strategi i vall Delredovisning av försöksserien Kvävegödsling och strategi
Läs merLämpl antal grobara kärnor/m 2
Utsädesmängder Minska utsädesmängden för vårstråsäd med 2030 kg/ha vid vallinsådd och med 3040 kg/ha på mulljordar. Beräkning av utsädesmängd utsädesmängd kg/ha = tusenkornvikt, g x önskat antal grobara
Läs merProtokoll fört vid skypemöte med arbetsgrupp Kvävegödsling till vall
Protokoll fört vid skypemöte med arbetsgrupp Kvävegödsling till vall 2017-03-22 FÄLTFORSK:s ÄMNESKOMMITTÉ FÖR VALL OCH GROVFODER Medverkande: Anne-Maj Gustavsson, SLU Umeå, ämnesansvarig SLU, ordförande
Läs merBra vallfoder till mjölkkor
Bra vallfoder till mjölkkor Foto: Jordbruksverket Jordbruksinformation 10-2014 Bra vallfoder till mjölkkor Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Vallen är grundstommen i ekologiska mjölkkors foderstat.
Läs merVALL OCH GROVFODER. Timotejsorters konkurrensförmåga. Vall. Syftet med serien L som avslutas under 2011 är att studera sex olika timotejsorters
VALL OCH GROVFODER Timotejsorters konkurrensförmåga Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Syftet med serien L6-631 som avslutas under 211 är att studera sex olika timotejsorters konkurrensförmåga
Läs merKvävegödsling av olika sorters höstvete
Kvävegödsling av olika sorters höstvete Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet, Skara har en hög skörd och ett lägre kväveoptimum och proteinhalt vilket gör att den borde vara en bra fodersort. har
Läs merVetemästaren. Lantmannens första tävling som har gått ut på att högsta avkastning vinner. Ingen hänsyn taget till utläggen
Vetemästaren Lantmannens första tävling som har gått ut på att högsta avkastning vinner. Ingen hänsyn taget till utläggen Finansieringen Startavgifter SpmO Tidningen Lantmannen Vetetävling+SPMO=Medlemsnytta
Läs merI projektet ingår också analys av foderkvalitet på färsk och ensilerad gröda. Resultaten presenteras vid senare tillfälle.
Samodling av majs och åkerböna Eva Stoltz, HS Konsult AB, Örebro, och Elisabet Nadeau, Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, SLU, Skara E-post: eva.stoltz@hushallningssallskapet.se Sammanfattning
Läs merFrisk och produktiv hela livet. Foder och grovfoder för mjölkkor och kalvar
Frisk och produktiv hela livet Foder och grovfoder för mjölkkor och kalvar Innehåll Introduktion 3 Produktchefen och utvecklaren har ordet 4-5 Vallfröblandningar 6-15 Sorternas odlings- och kvalitetsegenskaper
Läs merTIMOTEJSORTERS KONKURRENSFÖRMÅGA
TIMOTEJSORTERS KONKURRENSFÖRMÅGA av Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Syftet med serien L6-631 som avslutas under 211 är att studera sex olika timotejsorters konkurrensförmåga vid samodling
Läs merOptimerat för högpresterare. Foder och grovfoder för köttdjur
Optimerat för högpresterare Foder och grovfoder för köttdjur Innehåll Introduktion 3 Produktchefen och utvecklaren har ordet 4-5 Vallfröblandningar 6-15 Sorternas odlings- och kvalitetsegenskaper 16-17
Läs merFörsöksåret 2014 Ett axplock ur fältförsöksverksamheten på Hushållningssällskapet Sjuhärad
Försöksåret 2014 Ett axplock ur fältförsöksverksamheten på Hushållningssällskapet Sjuhärad God Jul och Gott Nytt År önskar Hushållningssällskapet Sjuhärad och Rådgivarna i Sjuhärad Försök/växtodlingsåret
Läs merKvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus
Kvävegödsling till ekologisk höstraps Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus Två forskningsprojekt 2005-2010, finansierade av SLUEkoforsk: Vilken effekt
Läs merEnsilera mera - hitta rätt produkter för ditt grovfoder
2018 Högre avkastning med rätt vallblandning Ensilera mera - hitta rätt produkter för ditt grovfoder Ledare MADELEINE MORTIN ANNIKA NILSSON Inför grovfoder utges av Lantmännen Lantbruk 205 03 Malmö Inför
Läs merKontinuerlig hjälpsådd för uthållig ekologisk vallodling. Ett dokumentationsprojekt
Kontinuerlig hjälpsådd för uthållig ekologisk vallodling Ett dokumentationsprojekt 2011-2013 Innehåll Inledning och syfte med projektet 3 Tidigare erfarenheter från försök 4 Resultat Dokumentetionsprojekt
Läs merNäringsvärde hos vallgräs kring skörd 1 och 2
Näringsvärde hos vallgräs kring skörd 1 och 2 Magnus Halling Växjö möte 7 december 2011 Planering för denna ppt (dölj senare) Mål klart Litteratur Jämförelse Karl-Erik och Linda - delvis Metod förteckning
Läs merNÖT 2013-14. www.edelfoder.se
NÖT 2013-14 www.edelfoder.se NÖT EDELfoder - kvalitet med bredd Edelfoder har länge och framgångsrikt funnits på den svenska marknaden. Vår målsättning är att nu och i framtiden förvalta våra goda relationer
Läs merVallskördeprognos för de nya vallväxterna käringtand och cikoria
Vallskördeprognos för de nya vallväxterna käringtand och cikoria Inledning Hur skiljer sig kvalitetsegenskaperna åt mellan käringtand, cikoria och våra vanliga klöverarter? Hur fungerar dagens vallskördeprognoser
Läs merRödklöversorters konkurrensförmåga L6-111
Rödklöversorters konkurrensförmåga L6-111 Syftet med serien är att studera ett antal rödklöversorters konkurrensförmåga i samodling antingen med rörsvingel (Swaj) eller engelskt rajgräs (Birger) Sverigeförsöken
Läs merOfficiella provningsplatser vallsorter från 2013
Sortprovning i olika vallarter Växjö möte den 4 december 2014 Magnus Halling, SLU, Uppsala Officiella provningsplatser vallsorter från 2013 Hedemora a Uppsala Fast basplats Extra basplats Rådde, HS Tenhult
Läs merMajsguide. Foto: Anders Roland
Majsguide 2012 Foto: Anders Roland Innehåll Välkommen 3 Sortval 4 LG Animal Nutrition 6 Våra sorter 8 Återförsäljare 12 majs 3 Välkommen till Majsguide 2012 Majsodlingen i Sverige har de senaste sex året
Läs merMixat foder 2014-11-14. Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder
Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Ann-Theres Persson Växa Sverige Jan-Anders Bengtsson Stäme Lantbruks AB Mixat foder Allt vanligare med mixat foder Gårdarna blir större Använder
Läs merGrovfoder till ekologiska kor. Rätt grovfoder för bättre produktion
Grovfoder till ekologiska kor Rätt grovfoder för bättre produktion -93 naturbruksgymnasium i Piteå -94 började jobba åt avbytartjänst Avbytare, Djurskötare, hästskötare, ridlärare, drivit eget avbytarföretag,
Läs mer15A - Grovfoderodling
Besöksdatum: SAMnr: Lantbrukarens namn: Adress: Postnr Postort: 15A - Grovfoderodling Sammanfattning och förslag till åtgärder 1-2 kg extra rödklöver i vallfröblandning för att höja klöverandel i vall.
Läs mergrovfoder Inför Lantmännens guide till en framgångsrik grovfoderstrategi
grovfoder Inför Lantmännens guide till en framgångsrik grovfoderstrategi 2019 Ledare Annika Nilsson och Madeleine Mortin Inför grovfoder utges av Lantmännen Lantbruk 205 03 Malmö Inför grovfoder Lantmännens
Läs merSkördesystem i vall Delrapport för två vallår. Vallförsök på Rådde gård Länghem Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad
Skördesystem i vall Delrapport för två vallår Vallförsök på Rådde gård Länghem Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad Sammanfattning Att skörda timotej, ängssvingel och rödklöver tre gånger per år
Läs merSKÖRDESTRATEGI OCH UTHÅLLIGHET I ENGELSKT RAJGRÄS
SKÖRDESTRATEGI OCH UTHÅLLIGHET I ENGELSKT RAJGRÄS av Magnus Halling, Växtproduktionsekologi, SLU Uppsala Resultat från två projekt "Förlängd sortprovning i engelskt rajgräs" och "Skördetid och övervintring
Läs merMajsodling från sådd till ensilering
Majsodling från sådd till ensilering en presentation gjord av HIR Malmöhus, finansierad av Kraftsamling Växtodling i Skåne HIR Malmöhus LRF i Skåne Majsodling. HIR Malmöhus har med medel från Kraftsamling
Läs merKvävebalanser på mjölkgårdar
Kvävebalanser på mjölkgårdar Var tar det oförklarade kvävet vägen? Sara B Nilsson 035-465 09 0730-46 93 18; sara.nilsson@vxa.se Innehåll Svåra frågor Vilka förluster är normalt i Sverige/internationellt
Läs merVallinsåddens utveckling vid olika helsädesalternativ
insåddens utveckling vid olika helsädesalternativ Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Under åren 2005-2008 genomfördes en försöksserie, L7-7001 omfattande tre försök som belyste hur olika så och
Läs merHjälpsådd av vallar kunnskapsstatus och vägen vidare. Mats Höglind
Hjälpsådd av vallar kunnskapsstatus och vägen vidare Mats Höglind Hjälpsådd Insådd av nytt vallfrö i befintlig vall Plöjningsfri kompletteringssådd Foto: Geir Paulsen og Mats Höglind 2 Varför hjälpsådd/direktsådd?
Läs merBesiktningsrapport 2006 vallförsök Magnus Halling
Besiktningsrapport 2006 vallförsök Magnus Halling 2006-06-01 Landsbygdskonsult AB, Försöksverksamheten, Fransåker, 195 92 MÄRSTA Plan: B6-202, vallår: 1, adb: 062849, plats: BC-49-2005 Plan: R6-202, vallår:
Läs merBlålusern Gröngödsling ett ekonomiskt alternativ till ensidig spannmålsodling
Blålusern Gröngödsling ett ekonomiskt alternativ till ensidig spannmålsodling Odlarträff 4.10 och 5.10 Peter Fritzén/ ProAgria Finska Hushållningssällskapet Bakgrund Blålusernen som hör till världens mest
Läs merRörsvingel Vad vet vi om den?
Rörsvingel Vad vet vi om den? Elisabet Nadeau SLU Skara och Hushållningssällskapet Sjuhärad Christina Nyemad Lantmännen Lantbruk Ola Hallin Hushållningssällskapet Sjuhärad Bakgrund Rörsvingel och dess
Läs merTänk rätt i val av mellangrödor
Vall den viktigaste grödan för din produktion Sidan 4 Tänk rätt i val av mellangrödor Sidan 18 Ledare MARGARETHA MÅNSSON MADELEINE MORTIN Inför grovfoder utges av Lantmännen Lantbruk 205 03 Malmö Inför
Läs merTolkning av mjölkgård
Tolkning av mjölkgård Förutsättningar mjölkgården 80 mjölkkor (flytgödsel) 100 kvigor (djupströ) Tjurkalvarna säljs till förmedling 100 ha åker och 35 ha naturliga beten Växtföljd 18 ha korn+ins 3*18 ha
Läs merL Vallfröblandningar för ökad baljväxtandel Gäller säsong 2016 Version , Magnus Halling/Ola Hallin
Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences L6-4430 Vallfröblandningar för ökad baljväxtandel Gäller säsong 2016 Version 2014-03-31, Magnus Halling/Ola Hallin
Läs merFörsöksresultat års. Vårutsäde. Nyheter! Ellinor vårkorn Delfin havre. Bäst Bäst på på allt som gror!
2018 års Försöksresultat Vårutsäde 2019 Nyheter! Ellinor vårkorn Delfin havre Bäst Bäst på på allt som gror! 1 Ledord för Innehåll Tillgänglighet Service Kvalitet Miljö 3 Personal 5 Återförsäljare 6 Utsädesmängd/Förpackning
Läs merFältforskningsenheten Vall - Sortval Tabell-bilagor
Fältforskningsenheten 2002 Vall - Sortval 2002 Tabell-bilagor Tabell 1. Kvävegödsling i sortförsöken (Nitrogen fertilization in the variety trials) Anläggningsår, Vallår, (Establishment year) (Ley year)
Läs merEDEL Nöt Framgång föder framgång
EDEL Nöt Framgång föder framgång EDEL Nöt EDEL Nöt är ett komplett högkvalitativt fodersortiment för både mjölkproducenter och uppfödare av köttrasdjur. Sedan 2010 har vi KRAV-godkända foder i vårt sortiment.
Läs merolssons frö Vallfrö 2012
olssons frö Vallfrö 2012 betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får grönfoder, gröngödsling, viltgrödor Innehåll sortiment av ettåriga växter... 1 3 Vallfrösortiment... 4 7 blandningsförslag
Läs merProtein från vallen hur gör man? Vallen är den främsta proteinkällan för mjölkkor
Protein från vallen hur gör man? Vallen är den främsta proteinkällan för mjölkkor Vilken vallfröblandning ska vi använda? Ska vi öka baljväxtandelen eller ska vi öka kvävegödslingen för att höja proteinhalten
Läs merSamodling av majs och åkerböna
Samodling av majs och åkerböna Eva Stoltz, HS Konsult AB Örebro och Elisabet Nadeau, SLU, Skara. Resultaten visar att samodling av majs och åkerböna kan resultera i högre jämfört med om grödorna odlades
Läs mer