Kontinuerlig hjälpsådd för uthållig ekologisk vallodling. Ett dokumentationsprojekt

Transkript

1 Kontinuerlig hjälpsådd för uthållig ekologisk vallodling Ett dokumentationsprojekt

2 Innehåll Inledning och syfte med projektet 3 Tidigare erfarenheter från försök 4 Resultat Dokumentetionsprojekt Diskussion 8 Andra erfarenheter av hjälpsådd 9 Slutsatser 11 2

3 Kontinuerlig hjälpsådd för uthållig ekologisk vallodling Ett dokumentationsprojekt Länsstyrelsen har tillsammans med en av länets lantbrukare dokumentera en odlingsteknik där man tillför en mindre mängd vallfrö årligen i redan etablerad slåttervall. Detta ska förbättra vallens produktion, kvalitet och uthållighet. Ekologiskt odlad vall är beroende av kvävefixerande baljväxter för att ge god skörd. Viktigaste vallbaljväxten är rödklöver. En svaghet med rödklövern är dess dåliga uthållighet. Denna egenskap är huvudorsak till att vallarna måste plöjas upp och föryngras redan efter 3 4 år. I tidigare studier (A-C Wallenhammar Dokumentation av rotröta i ekologiska vallar LST , Östergötland, Örebro och Skåne län) har man kunnat visa att rödklöver angrips mycket snabbt av parasiter som förstör rötternas ledningsvävnad. I förstaårsvallarna var nästan hälften av rödklöverplantorna infekterade. I andraårsvallen var så gott som samtliga rödklöverplantor angripna med mörkfärgade rotkanaler. Det spelade i stort sett ingen roll om marken odlats med andra avbrottsgrödor några år. Infektionen kom ändå snabbt. En idé är att man genom årlig tillförsel av nytt klöverfrö kan fylla på med friska plantor där rödklövern gått ut. Genom att använda hjälpsådd redan från och med första vallåret, ökar chansen att ta vara på de år vädret är gynnsamt för etablering av nya frön. Det ökande inslaget av vildsvinskador kan ytterligare motivera hjälpsådd. Utsädeskostnaden för 5 kg ekologiskt klöverfrö är ca 500 kr. Det ska jämföras med en nyetablering av vall som kan kosta mellan kr/ha. Vad lantbrukaren kan vinna på att odla långliggande vall med hög andel rödklöver Minskade kostnader för jordbearbetning. Inte minst i steniga och dåligt arronderade fält Ökad avkastning i äldre vallar Bättre foderkvalitet Billigare foder Ökad konkurrens mot ogräs i vallarna Till det kan läggas den samhälleliga miljönyttan av långliggande vall Minskad risk för fosfor- och kväveläckage Mindre utsläpp av växthusgaser 3

4 Tidigare erfarenheter från försök Försök: R I början av 90-talet fanns ett försök Restaurering av vallar, där man använde hjälpsådd i gamla gräsvallar för att se om det gick att etablera ny klöver här. Försöken låg i norra Sverige samt i Småland. I vallarna var klöverandelen lägre än 5 procent när försöket startade. Vallen skördades två gånger per år utom insåningsåret då endast en skörd togs i led E och F. I led B, C och D var utsädesmängden 8-9 kg rödklöver plus 2 kg vitklöver per hektar, i övrigt användes standardfröblandningar. Följande led ingick: A = Ingen klöverinsådd B = Insådd av klöver på våren i befintlig vall, lättharvning, konventionell sådd och vältning C = Direktsådd av rödklöver på våren med direktsåmaskin, vältning D = Direktsådd av rödklöver efter 1:a skörd med direktsåmaskin, vältning E = Konventionell vallinsådd på våren utan skyddsgröda på höstplöjd mark F = Roundupbehandling på hösten följt av direktsådd med vallfröblandning på våren (Småland) I de norra försöken ökade klöverandelen i alla led utom där man sådde in efter 1:a skörd, led D. Klöverandelen i de övriga leden låg mellan procent. I det smålänska försöket fick man liknande resultat. Även här var det led D som utmärkte sig med lägre klöverandel. Försök: SVF I ett annat försök som låg i Småland och Halland utvärderades kontinuerlig hjälpsådd mellan HS i Jönköping ansvarade för försöket som fick projektnamnet Långliggande vall med årlig insådd. Här använde man en bearbetande vält med sålåda. Försöket anlades på en förstaårsvall insådd med vallfröblandningen SW 942 Maxi Bas (utan vitklöver). Odlingen låg på fastmarksjord med lågt lerinnehåll. Insåningsår Vallen skördades tre gånger per år från och med 2004 till och med Vallarna gödslades med gårdens vanliga gödslingsstrategi inklusiva stallgödsel. Följande led ingick: A Obehandlat led B Vält med sålåda, insådd av 1 kg rödklöver + 4 kg eng. rajgräs per hektar C Vält med sålåda, insådd av 3 kg rödklöver + 12 kg eng. rajgräs per hektar Resultatet i Jönköpings län var att alla tre led avkastat lika mycket. I Hallandsförsöket fanns en tendens till lägre sammanlagd skörd när man använt hjälpsådd. Försöket i Jönköping hade högre klöverandel i leden med hjälpsådd, vallår 3 och 4. Detta kunde man inte se i motsvarande försök i Halland. Slutsatsen blev att det inte var ekonomiskt lönsamt med hjälpsådd på någon av försöksplatserna. Den utvärderingen måste ses mot bakgrund av att odlingen var konventionell, inte ekologisk. Vid ekologisk vallodling har klöverandelen större betydelse för både skörd och kvalitet (författarens tillägg). 4

5 Resultat dokumentationsprojektet Det finns inte många försök att luta sig mot när man ska svara på frågor om hjälpsådd och hur effektiv den är. Av den anledningen ville vi följa upp och dokumentera resultat på en gård som använder sig av hjälpsådd. Gården ligger i södra delen av Östergötland i ett skogsdominerat jordbrukslandskap. Jordarten bedömer vi som måttligt mullhaltig lerig moränmo, jordartsanalys saknas. Projektpengarna beviljades så sent på våren att det planerade upplägget fick ändras något. Vi hade tänkt jämföra hjälpsådd på ogödslade och gödslade ytor. Det fick vi göra avkall på. När vi fick klartecken till projektet var gödselspridningen redan avklarad på de vallar som skulle ingå i studien. Vi fick alltså stryka möjligheten att jämföra gödslade och ogödslade ytor. Tre olika vallar ingick. Vallarna skördades två gånger per år. Ibland skördades återväxten som bete. På våren och efter första skörd tillfördes ca 30 ton nötflytgödsel per hektar. Hjälpsådd utfördes under vårbruket när vallen just börjat växa. Maskinen som användes var en Einböck ogräsharv utrustad med såaggregat. Första året användes 10 kg/ha av vallfröblandningen SW Flora Svea som innehöll: 21 % rödklöver, 5 % vitklöver, 44 % timotej samt 30 % ängssvingel 10 kg SW Flora Svea innebar följande frömängder per hektar: 2,1 kg rödklöver, 0,5 kg vitklöver, 4,4 kg timotej, 3,0 kg ängssvingel Vall A Förstaårsvall insådd 2010 med en vallfröblandning från Olssons Frö AB: 20 % röd- och 5 % vitklöver, 40 % timotej, 15 % rörsvingel, 10 % eng. rajgräs, 10 % hundäxing Vall B Insådd 2010, samma vallfröblandning som Vall A. Vall C Insådd 2009, samma vallfröblandning som Vall A. År 2011 Resultat inventering 24/8 På långt håll kunde man inte se någon skillnad mellan sådda och osådda ytor. Efter en torrperiod, fram till midsommar, regnade det sedan med jämna mellanrum. Vi koncentrerade oss på att titta efter rödklöver. Vitklövern är svårare eftersom nya skott i de flesta fall kommer från utlöpare. Vi hittade fler små (spadblad) och halvstora plantor på ytor som hjälpsåtts men det fanns även enstaka plantor på osådda ytor. Småplantor av klöver fotograferade På bilden till höger syns ett litet spadblad. 5

6 År 2012 Vi kontrollerade resultatet av första årets hjälpsådd genom att titta efter nyetablerade plantor i vallarna. Det gjordes vid två tillfällen 5 juli och 18 september. Det visade sig svårt att med säkerhet hitta nya plantor, eftersom arterna i utsädet redan fanns i den ursprungliga fröblandningen. Vid andra årets hjälpsådd valde vi därför att prova en ny vallfröblandning på Vall A. De nya arterna skulle vara lätta att hitta. Vi blandade lika delar käringtand (Oberhaunstaedter) och alsikeklöver (Frida). Käringtanden ympades. Vridprovet visade en utsädesmängd på 5,5 kg/ha. Sådden utfördes fredagen den 11 maj. Några dagar efter sådd kom lite regn. Gödsling med flytgödsel hade skett några veckor tidigare. På de två andra vallarna hjälpsåddes med vallfröblandningen SF Högland, 10 kg/ha. Den innehåller 10 % röd- och 5 % vitklöver, 45 % timotej, 25 % ängssvingel samt 15 % engelskt rajgräs. Resultat inventering 5/7 Några veckor efter första skörd fanns en del småplantor av käringtand på Vall A. Än så länge var dessa mycket spenslig. På Vall B och C fanns enstaka nya rödklöverplantor med tydliga spadblad. I mitten spadblad av rödklöver I mitten liten planta av käringtand Resultat inventering 18/9 Sommaren har varit ovanligt regnig vilket borde gynna plantetableringen. Vi kunde trots det endast hitta ett fåtal nya plantor. På åker A fanns enstaka små käringtandplantor. Det var betydligt svårare att hitta alsikeklöver. Hur de små plantorna skulle klara den annalkande vintern var svårt att säga. I mitten alsikeklöver I mitten käringtand På en närliggande gård med ekologisk mjölkproduktion har man också provat hjälpsådd. Vi tittade på en vall som bättrats på med 10 kg/ha av en färdig vallfröblandning plus lite lusern. Vi kunde emellertid inte hitta några nya lusernplantor där. Grödan var frodig så det var svårt att se om det verkligen fanns några nya uppslag. 6

7 År 2013 Sista året i projektet inventerades klöverhalten i sådda och osådda delar av de tre vallarna. Förutom att väga andelen klöver och gräs vägdes också ogräsdelen (utom ev. gräsogräs). Vägningen gjordes på färsk grönmassa. De klippta ytorna var mellan 1 8 m 2 och de slumpades fram för att minska risken för subjektiva val. Resultat inventering 24/5 och 5/6 Vallskörden började 1:a veckan i juni där projektgården låg. Det dominerande ogräset i samtliga projektvallar var maskrosor. Ganska mycket rödklöver fanns kvar på Vall A och B trots gödsling och ålder! Letade efter alsikeklöver och käringtand på Vall A och hittade till slut någon enstaka planta. Man kunde inte med ögat se någon skillnad mellan hjälpsådda och osådda områden. Resultat inventering 26/8 Inventerade klöverhalt i Vall B och C. Klippte 2 rutor om 1 m 2. Här fanns en del maskros. Ganska mycket rödklöver kvar i Vall B trots gödsling och ålder! Svårt att med ögat se någon skillnad mellan hjälpsådda områden och osådda på något av fälten. Klippning 24/5 Vall A; Hjälpsått Gräs Klöver Ogräs Totalt Gram per 8 m Procent Vall A; Ej hjälpsått Gram per 8 m Procent Klippning 5/6 Vall B; Hjälpsått Gräs Klöver Ogräs Totalt Gram per 4 m Procent Vall B; Ej hjälpsått Gram per 4 m Procent Klippning 26/8 Vall B; Hjälpsått Gräs Klöver Ogräs Totalt Gram per 1 m Procent Vall B; Ej hjälpsått Gram per 1 m Procent Klippning 26/8 Vall C; Hjälpsått Gräs Klöver Ogräs Totalt Gram per 1 m Procent Vall C; Ej hjälpsått Gram per 1 m Procent

8 Resultaten från klippningarna är ibland motsägelsefulla. I vissa fall ökar klöverandelen vid hjälpsådd, i andra fall minskar den. Rutorna är naturligtvis för små för att ge någon vetenskaplig säkerhet. Jag och lantbrukaren tycker emellertid att resultaten speglar vad vi trott oss se. Det vill säga att det är mycket små skillnader mellan hjälpsådda och osådda partier. Provklippningen visar att det kan finnas en tendens till ökad ogräsandel vid hjälpsådd. En orsak skulle kunna vara att ogräsharven som använts vid sådd, drar upp en del jord och kan locka nya ogräsfrön att gro. Den skördeuppskattning vi gjorde visade heller inte att den hjälpsådda arealen avkastade mer. Diskussion Att hjälpsådd i den här studien haft så litet inflytande på vallens utveckling kan ha flera orsaker. En är säkert den relativt rikliga gödslingen där flytgödsel tillförts två gånger per år. En annan kan vara att den typ av såmaskin som använts inte är den optimala under de här förhållandena. En tredje kan vara det relativt höga klöverinslaget i vallarna, som kanske inte gav utrymme för nya plantor. I andra sammanhang har jag sett positiva effekter av hjälpsådd. Då har andelen vallbaljväxter varit betydligt lägre än här, se nästa avsnitt. Första årets hjälpsådd kan ha lidit av den torra våren. Å andra sidan borde fröna grott längre fram på säsongen när regnen väl kom. Efter midsommar blev det sedan en relativt regnig sommar. Det andra insåningsåret 2012 var nederbördsrikt. Förutsättningarna att gro var därmed goda. Samtidigt blev tillväxten i den befintliga vallen frodig, vilket ökade konkurrensen och kanske hindrade nya plantor att etablera sig. Utan konkurrens, som vid t.ex. vildsvinsskador, fungerar hjälpsådd med samma typ av maskin som använts här bra enligt flera lantbrukare jag pratat med. Troligen fungerar hjälpsådd bäst vid låg klöverandel i vallarna. Någonstans finns kanske en brytpunkt, när klöverhalten är tillräckligt låg för att det ska gå lättare att etablera nya plantor. De försök jag beskrev i början av rapporten pekar åt det hållet. Flytgödselgivor med två gånger 30 ton gynnar antagligen gräsen på bekostnad av klövern. 8

9 Andra erfarenheter av hjälpsådd Jag har sett lyckad hjälpsådd på en gård med nötköttsproduktion strax utanför Linköping. Här hade man övertagit mark med mycket gamla gräsvallar. Inslaget av vallbaljväxter var lågt. Vallarna såddes med 8-10 kg nytt vallfrö per hektar. Utsädet bestod till hälften av rödklöver och en fjärdedel vardera av vitklöver och käringtand. Bilderna illustrerar vilken positiv effekt hjälpsådden fick! Här använde man en Rapidsåmaskin som skar ner utsädet i den kraftiga vallsvålen. Bärhjulen hjälpte till att återpacka kring fröna och uppkomsten blev god. Det ska tilläggas att vallen var hårt betad hösten innan sådd. Gammal gräsvall före hjälpsådd Efter hjälpsådd, rikligt med rödklöver/käringtand Billspår efter hjälpsådd med Rapidsåmaskin Käringtand på väg upp På samma företag hjälpsår man även idag men nu används en Einböck ogräsharv utrustad med frösåmaskin. Det är ett billigare alternativ än att hyra in en Rapidsåmaskin, inte minst med tanke på skillnad i avverkningskapacitet. Även här såg jag mer rödklöver än vad som brukar finnas i gamla vallar. Utsädet som använts var vallfröblandning Pavo EKO 11 och utsädesmängden 5 kg/ha, det vill säga 0,7 kg rödklöverfrö/ha. Bilden till höger visar en äldre vall som hjälpsåtts enligt metoden ovan. Min bedömning är att rödklöverinnehållet är högre här, än vad man brukar se i äldre vallar 9

10 På en ekologisk mjölkgård i norra delen av länet, används sedan några år hjälpsådd av slåttervallar. Istället för att bryta vallarna och föryngra dem traditionellt, bättras de på med hjälpsådd tidigt på våren. Maskinen som används är en Einböck ogräsharv med frösåmaskin. Utsädet består av 600 kg Pavo EKO 22 blandat med 100 kg rent rödklöverfrö. Av den blandningen sår man 6 kg per hektar vilket ger 1,6 kg rödklöverfrö/ha. Som jämförelse hade en ny insådd med 20 kg per hektar av Pavo EKO 22 tillfört marken 3 kg rödklöverfrö. Där fanns överaskande mycket rödklöverplantor i vallarna 2013, trots att de anlagts 2006, 2007 samt Grödorna såg allmänt friska ut trots åldern 4-7 år. En del av fälten hade trots hjälpsådd begynnande problem med maskrosor. (Innehåll SW Pavo EKO 22: 15 % röd- och 5 % vitklöver, 40 % vardera av timotej och rörsvingel) En hel del rödklöver fanns 2013 i de äldre hjälpsådda vallarna, ovan t.v. vall insådd 2006, t.h. insådd 2009 De lantbrukare jag pratat med, tycker hjälpsådd fungerar bra på mark som av en eller annan anledning skadats. Det kan vara fråga om vildsvinsskador eller ensilagebalar som legat kvar för länge på fälten, eller andra typer av upplag på vallen som orsakat bestående skador. Vid sådan reparationssådd används ofta högre utsädesmängder än vid hjälpsådd. Kort sagt på mer eller mindre naken jord fungerar hjälpsådd bra. Det är vid konkurrens med växande gröda som utmaningarna dyker upp och resultaten varierar. 10

11 Slutsatser Används färdiga vallfröblandningar vid hjälpsådd, är det inte ovanligt att man drar ner utsädesmängden till hälften ca 10 kg/ha. Med 15 procent rödklöver i en färdig vallfröblandning, innebär det 1,5 kg rödklöverfrö/ha. Det kan jämföras med den lyckade hjälpsådd i gammal gräsvall som beskrivits tidigare. Där användes 4-5 kg rödklöverfrö samt ytterligare lika mycket vitklöver/käringtand. Med färdiga vallfröblandningar riskerar man att få alldeles för lite vallbaljväxter i utsädet. Istället bör man enbart så de arter man verkligen vill få in, även om det blir lite extraarbete. Jag tror inte man lyckas förbättra vallarna genom att köra ut lite frö som blivit över och hoppas det ska ta sig. Hjälpsådd i befintlig vall kräver rätt utsäde/utsädesmängd och maskinval samt att man kommer ut på vallar som betats eller skördats relativt sent, så att man slipper kvarliggande växtrester som försvårar sådden. Vår studie har tyvärr mest visat vad som kan vara begränsande i ett system med hjälpsådd. I unga vallar som får mycket gödsel verkar hjälpsådd ha svårt att hävda sig. Den kanske heller inte fyller lika stor funktion här. Metoden passar säkert bättre där klöverandelen gått ner till lägre nivåer, innan man restaurerar marken med nytt klöverfrö. Hade vi fortsatt studien ytterligare några år, hade vi kanske fått positiva resultat av hjälpsådd även på de fält som ingått i den här studien. Observationerna på mjölkgården som tidigare beskrivits talar för det. Sammanfattning Snåla inte med utsädesmängden Så endast de arter ni verkligen vill bättra på Slå eller beta vallen ordentligt för att minska mängden skörderester inför kommande hjälpsådd Hjälpsådd verkar fungera bäst när klöverandelen minskat i vallen En alltför kraftig gödsling hämmar troligtvis etableringen av nya plantor Sådd med bearbetande maskin kan öka ogräsuppslaget Mikael Fast Lantbruksenheten Länsstyrelsen Östergötland Genomfört med medel från Landsbygdsprogrammet 11

12 Restaurerad gammal gräsvall genom hjälpsådd med röd- och viklöver samt käringtand Detta material har delvis finansierats med EU-medel