Vallar för dina förutsättningar Vallar för breddat skördefönster Hur når vi önskad vallkvalitet Säkra kort i vallen Vallens liggtid Sv Wide 2 13/01/20

Transkript

1 Vallar för Dina förutsättningar. Gård & Djurhälsa Nötseminarier 2018 Per-Anders Andersson, Lantmännens Odlingsrådgivning Sv Wide

2 Vallar för dina förutsättningar Vallar för breddat skördefönster Hur når vi önskad vallkvalitet Säkra kort i vallen Vallens liggtid Sv Wide 2 13/01/2018

3 Breddat skördefönster För Dig som vill ha jämn kvalitet i framförallt förstaskörden, men har svårt att hinna med att skörda Går det överhuvudtaget att genomföra? Vad säger försöken? Sv Wide 3 13/01/2018

4 Vallfröblandningar för breddat skördefönster Tre försök Ps, F och H-län SLF-project H Sv Wide 4 13/01/2018

5 Breddat skördefönster-frågeställning Kan ett sätt att bredda skördefönstret vid första skörd vara att använda olika fröblandningar med olika ingående arter? Kan två olika blandningar en sent skördad, ca 10 dagar senare än en tidigt ge likvärdiga avkastnings- och kvalitetsnivåer I första- och totalskörden Sv Wide 5 13/01/2018

6 Breddat skördefönster - lyckades det? I försöket lyckades det att bredda skördefönstret med ca 9 dagar, med i stort sett lika avkastning och energihalt i skörd 1 för de båda jämförbara blandningarna. Totalavkastningen i medeltal över tre vallår skiljde sig inte åt i två av tre försök. Den sammanvägda energioch proteinhalten var också lika Hur gjorde ni?... Sv Wide 6 13/01/2018

7 Breddat skördefönster bakgrund artskillnad - energiutveckling Vallprognos Rådde ,4 12,2 MJ/kg ts 12 11,8 11,6 11,4 11,2 17-maj 19-maj Eng rajgräs MJ 21-maj Timotej MJ 23-maj Ängssvingel MJ 25-maj 27-maj Hykor MJ Sv Wide 7 13/01/2018

8 Breddat skördefönster bakgrund sort-/tidighetsskillnader Förändring av energihalten vid första skörden för timotej MJ/kg ts skörd 1 1 v före Vid 1 v efter Grindstad (32) 10,4 10,3 10,2 Lischka (33) 10,5 10,1 10,2 Ragnar (35) Tryggve (35) 10,8 10,5 10,4 Switch 10,6 9,9 9,9 (32) (Halling, Bestämning av näringskvaliteten SLF-projekt H ) Sv Wide 8 13/01/2018

9 Breddat skördefönster fröblandningar, % Art sort typ A standard B tidig Timotej Grindstad Tidig Ragnar Sen 30 Comtal Sen C sen Ängssvingel Sigmund/Tyko Eng. rajgräs Helmer M-sen 4n Gunne Tidig 2n 10 Barista Tidig 4n 10 Herbie Sen 2n 22,5 Tivoli Sen 4n 22,5 Titus Tidig Rödklöver 20 Sara Vivi Vitklöver Ramona Senast Sv Wide 9 13/01/2018

10 Breddat skördefönster skördetider Skörd nr S1 S maj 6 juni dgr + 44 dagar dgr + 47 dagar = sista skörd 27 augusti 4 september Sv Wide 10 13/01/2018

11 Breddat skördefönster energi- och fiberhalter, skörd 1 Mj/kg ts NDF g/kg ts 11, ,4 11,4 11,1 11 MJ/kg ts ,0 10,8 10, ,6 10,4 10,4 10,2 NDF g/kg ts 11, , A Tidig sen A S1 Tidig sen S2 Sv Wide 11 13/01/2018

12 Breddat skördefönster energi- och fiberhalter för totalskörd 3 skördar, medeltal 3 platser, 3 vallår, sk 1-3 NDF g/kg ts 12, , ,6 MJ/kg ts Säker skillnad 510 Säker skillnad 11, , , ,8 10,6 10,7 Säker skillnad 10,5 10,3 10,4 10,4 430 Säker skillnad 10,5 10,2 10,2 10,0 NDF, g/kg ts sk 1-3 Mj/kg ts A A B tidig C sen C sen B tidig S1 S2 S1 S2 S1 S2 Sv Wide 12 13/01/2018

13 Breddat skördefönster totalskörd, kg ts/ha o år och råproteinhalt, g/kg ts 3 skördar, medeltal 3 platser, 3 vallår, tot avk sk 1-3 rp g/kg ts sk kg rp g/kg ts kg ts/ha A A B tidig C sen C sen B tidig S1 S2 S1 S2 S1 S2 Sv Wide 13 13/01/2018

14 Breddat skördefönster-botanisk utveckling Timotej ökade med åren: men, låga timotejhalter med sena sorter Höga halter med tidig sort, särskilt vid sen skörd Bra förutsättningar för engelskt rajgräs (ER) som ändå minskade med åren. ER minskade från 50 till 20% i tidig blandning, och från 80 till 40% i sen blandning. Vitklöver ökade och mest där det från början fanns mest ER Sv Wide 14 13/01/2018

15 Vilka arter ska man välja? Tidig blandning med tidiga sorter av timotej och ängssvingel/rörsvingel/rörsvingelhybdrid. Ex. 10 Rödk, 5 Vitklöver, 70 Ti Grindstad/Rakel, 15 Rörsvingel Sen timotej + sen rödklöver Ex. 10 Rödkl, 90 Ti Tryggve Engelskt rajgräs inte aktuellt Sv Wide 15 13/01/2018

16 Slutsatser I försöket lyckades det att bredda skördefönstret med ca 9 dagar, med i stort sett lika avkastning och energihalt i skörd 1 för de båda jämförbara blandningarna. Det borde kunna fungera även i praktiken. Tål att fundera på Sv Wide 16 13/01/2018

17 Hur når vi önskad vallkvalitet? Gård & Djurhälsa Nötseminarier 2018 Per-Anders Andersson, Lantmännens odlingsrådgivning Sv Wide

18 Vad påverkar kvalitetsparametrarna? MJ Råprot, gr NDF, gr skördetidpunkt XXXX XXXX XXXX Kvävegödsling X XXX(X) X Baljväxter XX XXX(X) XX Vallgräs XX X XX XXXX XXX XX X 1 8 mycket stor påverkan stor påverkan mindre påverkan nästan ingen påverkan

19 Anetts önskade vallkvaliteter per kg ts MJ Råprot, gr NDF, gr ts, % Dikor, sin 8,5-9, Dikor, lakt 10,0-10, Kvigor 10,0-10, Stutar 10,0-10, Tjurar 11,0-11, LM-Lantbruk Landscape 19

20 Rätt energi HUR? Energin påverkas av blandningens artsammansättning och vid vilken tid den skördas. Utveckling av omsättbar energi för olika vallarter 1a skörd 13 12,5 12 Optimalt 11,5 MJ/kg ts Eng.rajgräs Timotej 11 Ängssvingel Vitklöver Rödklöver 10,5 Rörsvingel 10 Efter: Magne Tufvesson Mark/Växter nr 9, , maj jun 14-jun 24-jun LM-Lantbruk Landscape

21 Breddat skördefönster bakgrund artskillnad - energiutveckling Vallprognos Rådde ,4 12,2 MJ/kg ts 12 11,8 11,6 11,4 11,2 17-maj 19-maj Eng rajgräs MJ 21-maj Timotej MJ 23-maj Ängssvingel MJ 25-maj 27-maj Hykor MJ LM-Lantbruk Landscape 21 13/01/2018

22 Utnyttja grovfoderanalysen i växtodlingen! Energi, protein, fibrer Kalium, svavel, flera mineraler Ts-halten. LM-Lantbruk Landscape 22

23 Gårdens grovfoderanalyser Det krävs flera år för att se trender Foderanalyser Gård: dagar från År skörd datum ts rp NDF indf MJ NEL K maj ,5 6, maj , jun maj jul jun jul Ca föreg. skörd Socker S N/S-kvot 23 3, ,2 13 6,5 29 3,2 50 2, ,8 6,2 22 3,7 50 1, , ,5 6,0 26 4, , ,3 6,0 19 8, , ,5 6,1 26 4, , jul ,0 6, aug ,0 6,4 32 9, , aug ,6 5,9 12 5, , ,9 6,2 25 6, okt ,7 6,2 36 5, , sep ,2 6,5 27 9, , LM-Lantbruk Landscape 23

24 Är skördestrategin rätt för gården? Åtgärder Låg energihalt Skörda tidigare Låg proteinhalt Skörda tidigare Öka klöverandelen Öka kvävegödslingen Hög proteinhalt Minska klöverandelen Minska kvävegödslingen Skörda senare Låg NDF Skörda senare (Minska klöverandelen) Hög NDF Skörda tidigare (Öka klöverandelen) 2 4

25 Är skördestrategin rätt för gården? Åtgärder 2 5 Låg energihalt Låg proteinhalt Skörda tidigare Låg energihalt Bra proteinhalt Skörda tidigare och sänk N-givan och/eller sänk baljväxtandelen Bra energihalt Låg proteinhalt Öka N-givan eller öka baljväxtandelen. Bra energihalt Hög proteinhalt Sänk N-givan och/eller sänk baljväxtandelen. Låg energihalt Hög proteinhalt (vid rätt skördetidpunkt) Förmodligen mycket ogräs i vallen. Lägg om den.

26 Kalium Optimalt gr K/kg ts Vallen lyxkonsumerar kalium Markens kaliumvärde överensstämmer med grovfodrets kaliumhalt och skördeeffekten av gödsling Lerjord > K-AL-klass IV-V > höga K-värden i grovfodret > höga K-halter i stallgödsel > en ond cirkel för överskott Sand/moränjord > K-AL-klass I-II > låga K-värden i grovfodret > låga K-värden i stallgödsel > en ond cirkel för underskott. Skall ske till varje skörd. Litet behov, hoppa över 1:a skörden

27 Svavel Optimalt 2,0-3,0 gr (foder och skörd). N/S-kvot > (12-17) ger risk för Sbrist. (Jordanalys: <10 mg S/kg jord). Räkna ut N/S-kvoten: rp-halt/6,25 delat med S-halt. Gödsla varje år. Gräsvall: kg S/ha. Blandvall: kg S/ha. Svavel i stallgödsel bidrar inte, räcker till kvävet i stallgödseln Påverkar avkastning, proteinhalt (sänker nitrathalten) och proteinkvalitet. Påverkar negativa joner som molybden och selen. Lättrörligt i marken. Leverans endast från mull- och gyttjejordar

28 Svavel Gödselmedel och mängd för 20 kg S/ha och år. Gödselmedel Kg/ha Kg N/ha Kg S/ha NS NS NS NS (nyhet) NK NPK

29 Svavel-kalium-magnesium till ekologisk vall Innehåll i % av olika gödselmedel Gödselmedel K S Mg Kaliumsulfat Kalimagnesia/Patentkali Polysulphate Kiserit Ca 12

30 Anetts önskade vallkvaliteter 3 0 per kg ts MJ Råprot, gr NDF, gr ts, % Dikor, sin 8,5-9, Dikor, lakt 10,0-10, Kvigor 10,0-10, Stutar 10,0-10, Tjurar 11,0-11,

31 Hur snabbt förändras kvalitetsparametrarna i vallen? Ènergi, MJ/kg ts: 0,03-0,05/dag ca 0,3 MJ/v Råprotein, gr: 3-5 gr/dag ca 30 gr/v NDF, gr: 3 gr/dag ca 20 gr/v 31

32 Anetts önskade vallkvaliteter per kg ts MJ Råprot, gr NDF, gr ts, % Dikor, sin 8,5-9, v Dikor, lakt 10,0-10,5 2v v mer N, baljv. Kvigor 10,0-10, Stutar 10,0-10, v Tjurar ,0-11,5 1v v

33 Satsa på säkra kort Tidighet Säker Rödklöver x(x) xxxx xx xxx(x) xxx xxx xxxx xxxx Vitklöver Timotej Ängssvingel Rörsvingel Engelskt rajgräs

34 Hur länge ska vallen ligga? 1,2 3, eller 4 år eller fler? 34

35 Vad kostar vallen? 25 kg frö per hektar kostar cirka kr Plöjning + harvning + sådd: ca 2000 kr/ha. INSATSER i en 3-åring vall med 8700 kg ts per hektar Etablering/anläggning: Gödsling inkl spridning: Skörd, maskin + arbete: Transport + inläggning: Ensileringsmedel: Övrigt: 0,11 kr/kg ts = 8% 0,32 kr/kg ts = 24% 0,60 kr/kg ts = 45% 0,16 kr/kg ts = 12% 0,09 kr/kg ts = 6% 0,05 kr/kg ts = 5% 1,33 kr/kg ts LM-Lantbruk Landscape 35

36 Hur länge ska vallen ligga? Skörden minskar med liggtiden Hur mycket? Försök: Rödklöver Tim/Ängsv År 1 År 2: - 5-7% +/- 0 År 2 År 3: % - 10% År 3 År 4:???? LM-Lantbruk Landscape 36

37 Kan försök översättas till praktik? Markpackning? Jämn spridning gödsel? LM-Lantbruk Landscape 37 Fasta körspår?

38 Skördeminskning? 10% - 15% - 20% Vall I (1,18) 20% % % 9900 Vall II kr/kg ts 1,30 1,28 1,24 Vall III kr/kg ts 1,51 1,39 1,30 Vall IV kr/kg ts 1,74 1,52 1,39 Faktorer som påverkar produktionskostnaden LM-Lantbruk Landscape 38

39 Hur länge ska vallen ligga? Generellt råd: sikta på 3 år Avkastningen sjunker Äldre vallar klarar torra och kalla perioder sämre Kvaliteten riskerar att sjunka: Kvickrot, kärrgröe m fl Andra ogräs: Skräppa! Låg skörd ger höga kostnader Råd att misslyckas med insådd Alternativa grödor 39