Försöksåret 2016 Ett axplock ur verksamheten på Hushållningssällskapet Sjuhärad

Transkript

1 Försöksåret 2016 Ett axplock ur verksamheten på Hushållningssällskapet Sjuhärad (vintertest av gräsplantor) God Jul och Gott Nytt År önskar Hushållningssällskapet Sjuhärad och Rådgivarna i Sjuhärad

2 Försök/växtodlingsåret 2016 på Rådde gård Regnet som kom i mitten av juni räddade skördarna från torka på Rådde, avkastningen för året 2016 blev normal. Total nederbörden från 1 mars till 30 november blev 430 mm, medelvärde för senaste sex år är 600 mm. Maj var mer varierande i år jämfört med förra året, dygnstemperatur som omväxlande varierade mellan 5-20 C. Under hösten fick vi varma höstdagar ända in i mitten på september med dygnstemperatur på nästan 20 C. Detta gjorde att höstsådden fick snabb uppkomst och risken var stor för angrepp av fritfluga i tidigt sådda fält. Diagram över dygnsvärden för väderstation på Rådde gård Temperatur Celsius, medel, grader 1,5 m ovan mark, för perioden 1 mars till 30 november 2016 Figur nedan är temperatur för Nederbörd i mm, för perioden 1 mars till 30 november 2016 Total nederbörd 1 mars till 30 november 430 mm 2

3 Utsädesmängd vårkorn Demonstrationsförsök med olika utsädesmängder i konventionellt korn, har utförts med ett försök vartdera året 2015 och Demonstrationen visar på att sänkt utsädesmängd till 250 grobara kärnor per kvadratmeter ger fyra procent lägre skörd än utsädesmängd 350 grobara kärnor/kvm. Skillnad mellan kornsort framkom med att sorten Salome gav nästan lika hög skörd, medan sorten Tamtam minskade med sju procent. I ledet med låg utsädesmängd, 150 grobara kärnor/kvm, blev det flera sidoskott på plantorna vilket resulterade i lägre avkastning och högre vattenhalt vid skörd. Kornsorterna som var med i försöket var Tamtam och Salome, utsädesmängdnivåerna var 150, 250, 350 och 450 grobara kärnor/kvm. Tabell 1. Utsädesmängd vårkorn, medeltal , Rådde gård Skörd Vatten- Tusen- Skörd Skörd Tamtam, Salome halt kornvikt Tamtam Salome Utsädesmängd Relativ tal % g Relativ tal Relativ tal 150 grobara kärnor/kvm , grobara kärnor/kvm , kg/ha 350 grobara kärnor/kvm , grobara kärnor/kvm , Sortförsök stråsäd Årets resultat av sortförsök i spannmål på Rådde gård presenteras i tabeller på sidorna 4-5. Rågvete- och havreförsöket finansierades av Sverigeförsöken. Korn och höstvete har utförts som demonstrationsförsök och finansierades av Hushållningssällskapet Sjuhärad. Fångst av fritfluga i blåskål. Den varma hösten gjorda att vi fångade 850 fritflugor den 20 september, motsvarande 54 flugor/dm 2 och dag. Detta medförde att tidigt sådda höstsädesfält behövde bekämpas mot fritfluga. 3

4 Vårspannmål Vårkorn Rådde gård 2016 Medeltal Antal försök Mognad dagar Sådatum: 6 maj Skörd: 5 september Gödsling med NPK , 375 kg/ha den 6 maj Ogräsbekämpning med 0,8 tab/ha Ally ST+ 1 l MCPA 750 den 27 maj Insektsbekämpning med 0,3 l/ha Sumi alpha den 8 juni Svampbekämpning med 0,4 l/ha Stereo+0,2 l/ha Amistar, den 22 juni Strålängd cm Propino, kg/ha vid 15 % vh Rel. tal Tamtam Sej Anakin NS Salome Irina Thermus Planet Kannas (102) (80) CV % 3,1 Havre Rådde gård 2016 Medeltal Antal försök Mognad dagar Strålängd cm Litervikt g Galant, kg/ha vid 15 % vh Rel. tal SW Gunhild SW Kerstin NS Symphony SW Belinda GN Haga SW Nike SW Cilla SW Fatima Nord 13/324 Poseidon CV % 105 2, , Sådatum: 6 maj Skörd: 25 augusti Gödsling med NPK , 375 kg/ha den 6 maj Ogräsbekämpning med 0,8 tab/ha Ally ST + 1 l MCPA 750 den 27 maj Insektsbekämpning med 0,3 l/ha Sumi alpa den 23 maj, 0,3 l/ha Sumi alpha den 8 juni Svampbekämpning i behandlat block med 0,25 l/ha Tilt+0,3 l/ha Comet Pro+0,25 l/ha Forbel den 28 juni 4

5 Höstspannmål Rågvete 2016 Obehan Medeltal Antal försök Mognad dagar Strålängd cm Rådde gård NS Tulus, kg/ha vid 15 % vh Rel. tal SW Empero Br Sequens Lad Remiko Str Borwo Capricia SW 164s Trefl Exagon Raptus Nord 08720/ Travoris Neogen Nord 08718/ Kasyno 104 SW168h 90 LD CV % 4,3 7,3 Höstvete Rådde gård 2016 Rådde Medeltal Antal försök Vattenhalt % Sådatum: 1 oktober Gödsling med PK 4-21, 240 kg/ha den 1 oktober och NS kg/ha den 3 maj Ogräsbekämpning: 180 g/ha Attribut Twin + 0,15 l/ha Diflanil den 17 maj Insektsbekämpning: 0,3 l/ha Sumi alpa den 2 juni Svampbekämpning: i behandlat block 0,25 l/ha Flexity+0,125 l/ha Tilt +0,125 l/ha Forbel, 17 maj 0,4 l/ha Proline+0,3 l/ha Comet Pro, 26 maj 0,125 l/ha Tilt+0,125 l/ha Forbel, 7 juni Skörd: 17 augusti Strålängd cm Br Ellvis, kg/ha vid 15 % vh 4 Rådde Rel. tal Mariboss Julius Brons Norin Torp RGT Reform

6 Vallfröblandningar för ökad baljväxtandel Vallfröblandningar med gräsarterna rörsvingelhybrid och timotej har gett högre vallavkastning, lägre råproteinvärde och högre fiberhalt i återväxterna i vallår tre, än vallfröblandning med gräsarter timotej, ängssvingel och engelskt rajgräs. En ökad utsädesmängd, med tre kilogram rödklöver i vallfröblandningen per hektar, har i sammanställningen för tre försöksplatser gett en ökning med totalt 270 kg råprotein per hektar under tre vallår. Vallavkastningen ökade med två till tre procent. Största effekten av den högre utsädesmängden rödklöver var att avkastningen för insådd baljväxt ökade med kg ts/ha för tre vallår. En ökad utsädesmängd rödklöver sänkte andelen vitklöver i grönmassan. Att utesluta det engelska rajgräset, i försöksledet Mätare 1 och istället öka andelen ängssvingel, gav 4 % högre avkastning för insådda baljväxter. Samma totala vallavkastning gav en ökning med 100 kg råprotein per hektar för tre vallår, jämfört med led Mätare 1. Tabell 1. Försöksled/vallfröblandningar; art, sort och utsädesmängd kg/ha, L Rödklöver Vitklöver Blå- Timotej Ängs svingel Rörs./ hybrid Eng. rajgräs Vallfrö totalt Led kg/ha kg/ha lusern kg/ha Tored Hykor Kentaur kg/ha Mätare 1 Vicky 2,0 Hebe 1,0 Switch 10,0 4,0 3,0 20 Mä.1 +3 kg rödkl. Vicky 5,0 Hebe 1,0 Switch 10,0 4,0 3,0 23 Mä.1 eng. rajgräs Vicky 2,0 Hebe 1,0 Switch 10,0 7,0 20 Mätare 2 Vicky 2,0 Hebe 1,0 Switch 10,0 7,0 20 Mä.2 +3 kg rödkl. Vicky 5,0 Hebe 1,0 Switch 10,0 7,0 23 SW 1 Vicky 2,0 Hebe 1,0 Switch 15,0 18 SW 2 Vicky 2,0 6,0* Switch 7,0 8,0*** 23 SW 3 Ares 2,0 Hebe 1,0 Switch 15,0 18 SSD Lusern Ostro/ Mix Spurt 1,6 Bombus 0,8 3,6** Lischka 6,6 5,4 2,0 20 Ostro/ SSD Hykor Spurt 2,6 Bombus 1,0 Lischka 7,2 6,6 2,6 20 Ostro/ SSD Stabil Spurt 1,2 Bombus 0,8 Lischka 12,0 6,0 20 SSd Solid Ostro/ Spurt 3,0 Bombus 1,0 Lischka 10,0 6,0 20 *Nexus/Live **Creno ***Swaj Försöksplan Syftet med försöksserien är att belysa effekter av en ökad rödklöverandel och att utesluta det engelska rajgräset i en vanlig vallfröblandning typ Mira 21 eller SF Nora. Målet är att vid en måttlig kvävegödsling ( = 170 kg N/ha) få 6

7 upp klöverandelen till % i grönmassan, och därigenom få en hög vallavkastning med hög råproteinhalt. Led SW och SSD, i tabell 1, är beställda försöksled från respektive företag Lantmännen Lantbruk och Scandinavian Seed. Försöksserien är utlagd 2013 på tre försöksplatser; Riddersberg i Jönköping (F-län), Torslunda i Färjestaden (H-län) samt på Rådde gård i Länghem (Ps-län). Kvävegödslingen till vallåren är totalt 170 kg kväve per hektar och år, fördelningen per delskörd är kg/ha. Resultat Nedan följer en kort sammanfattning av respektive försöksled/vallfröblandning; Vallfröblandning Mätare 1; innehåller timotej Switch, ängssvingel Tored, engelskt rajgräs Kentaur, rödklöver Vicky och vitklöver Hebe. Mätare 1 är mätarblandning för försöksserien och alla elva vallfröblandningarna som ingår i försöksserien har jämförts med denna vallfröblandning. Diagram 1. Vallfröblandning Mätare 1, avkastning kg ts/ha per skörd uppdelat på artnivå. Procentsats under diagram visar artens andel av totala skördad mängd. Mätare kg rödklöver; i denna blandning har utsädesmängden rödklöver ökats med 3 kg/ha till totalt 5 kg/ha. Effekten av detta blev att totala vallavkastningen ökade med 3 %, rödklöverandelen i grönmassan ökade med 7-16 % och proteinmängden med 280 kg/ha för tre vallår jämfört med Mätare 1. Mätare 1 utan engelskt rajgräs; det engelska rajgräset har här ersatts med en ökad andel ängssvingel. Medel för tre platser visar ingen skillnad i total 7

8 vallavkastning. Avkastning av insådda baljväxter ökade med 4 % och inga statistiska skillnader i näringsvärde framkom. Mätare 2; i denna blandning ersätts ängssvingel och engelskt rajgräs med rörsvingelhybrid Hykor, i övrigt används samma utsädesmängd och sorter av timotej, rödklöver och vitklöver som i Mätare 1. Mätare 2 gav 8 % högre total vallavkastning och då främst i återväxterna under vallår två och tre jämfört med Mätare 1. I återväxterna under vallår tre är fiberhalterna högre och råproteinhalterna lägre i jämförelse med Mätare 1. Diagram 2. Vallfröblandning Mätare 2, avkastning kg ts/ha per skörd uppdelat på artnivå. Procentsats under diagram visar artens andel av totala skördad mängd. Mätare kg rödklöver; utsädesmängden rödklöver har här ökats med 3 kg/ha till totalt 5 kg/ha. Vallavkastningen ökade med 2 %, rödklöverandelen i grönmassan ökade med 6-9 % och proteinmängden med 270 kg/ha för tre vallår jämfört med Mätare 2. SW 1; innehåller timotej Switch, rödklöver Vicky och vitklöver Hebe. Total vallavkastning minskade med 2 %, med en variation mellan försöksplatserna på -7 % till +2 % jämfört med Mätare 1. Att endast ha timotej, jämfört med flera gräsarter, i vallfröblandningen innebar inte att avkastningen av insådda baljväxter ökade. 8

9 SW 2; innehåller timotej Switch, rörsvingel Swaj, rödklöver Vicky, lusern Nexus och lusern Live. Denna blandning gav signifikant högre avkastning av insådda baljväxter i alla skördar förutom andraskörden första vallåret. Signifikant högst vallavkastning i vallår 3 jämfört med övriga vallfröblandningar. Skillnaderna mellan försöksplatserna var att Färjestaden och Jönköping hade stor andel lusern i grönmassan, jämfört med Länghem där lusernen hade svag tillväxt. Baljväxtandelen i grönmassan bestod i Länghem till största delen av rödklöver. På platserna Jönköping och Färjestaden var avkastningen av insådda baljväxter dubbelt upp jämfört med Mätare 1. Den höga andelen av lusern i grönmassan gav lägre energihalt och vilket främst syntes på försöksplats Färjestaden. SW 3; innehåller timotej Switch, rödklöver Ares och vitklöver Hebe. SW 3 är identisk med SW 1 förutom bytet av rödklöversort. SW 3 uppvisar små skillnader i försöksresultat jämfört med SW 1. SSD Lusern mix; innehåller timotej Lischka, rörsvingelhybrid Hykor, engelskt rajgräs Kentaur, rödklöver Ostro/Spurt, vitklöver Bombus och blålusern Creno. Blandningen gav 8 % högre vallavkastning för tre platser jämfört med Mätare 1. Lusernandelen i grönmassan låg på % på platserna Färjestaden och Jönköping. I Länghem var lusernandelen i grönmassan mindre än 1 %. SSD Hykor; innehåller samma arter och sorter som SSD Lusern mix förutom att det inte ingår någon lusern. Vallavkastningen var 6 % högre än Mätare 1, den högre avkastningen var i återväxterna. Engelska rajgräset hade störst andel i grönmassan under vallår 1 och var mindre än 10 % i vallår 3. SSD Stabil; innehåller timotej Lischka, rörsvingelhybrid Hykor, rödklöver Ostro/Spurt och vitklöver Bombus. Blandningen gav 9 % högre total vallavkastning för tre vallår. Råproteinhalten var signifikant lägre i återväxterna under vallår 3 och fiberhalterna för vallår 2 och 3 generellt högre jämfört med Mätare 1. SSD Solid; är samma vallfröblandning som SSD Stabil men med högre utsädesmängd klöver. Den höjda utsädesmängden klöver gav 3 % högre vallavkastning, en ökad andel klöver i grönmassan med 1-11 % och ökad skörd av råprotein med 230 kg/ha för tre vallår. 9

10 Sammanställning vallfröblandning vallår 1-3, Länghem 10

11 Djuren på Rådde gård 2016 Året började i vanlig ordning med en intensiv kalvningsperiod under januari och februari. Eftersom tjuren inte skött sig riktigt året före fick vi köpa in dräktiga kvigor för att hålla uppe antalet kalvande. De var dock inte synkade med våra djur utan det blev några eftersläntare fram på vårkanten. Annars är målet en åtta veckors kalvningsperiod. Det var en fin höst så kalvarna gick med korna ute lite längre än vanligt, men i slutet av september skiljde vi kalvarna ifrån korna. Kön Födelsevikt kg Avvänjningsvikt kg Dagar föd.- avvänj. Tillväxt g/dag TJUR KVIGA Efter att under 3 år ha sålt våra tjurkalvar efter avvänjning valde vi år 2015 att behålla dem själva för vidareuppfödning till slakt. De första skickades i början av april och de sista i början av juni. Eftersom vi har KRAV produktion måste tjurarna slaktas före 15 juni då vi inte släpper ut dem på bete. Det enda som köps in till tjurarna är salt och mineraler, resten produceras på gården. Det vill säga spannmål och ensilage. Foderstaten består av 30 % spannmålskross (korn/ärt, rågvete, havre) och 70 % ensilage. Ålder Klass Fett Slaktvikt Levandevikt Slaktutbyte månader kg kg % 15,7 R ,

12 Enskilda försöksresultat och seriesammanställningar finns på och Text och bild Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad tel Caroline Dahrén, Hushållningssällskapet Sjuhärad tel