Rörsvingel Vad vet vi om den?

Transkript

1 Rörsvingel Vad vet vi om den? Elisabet Nadeau SLU Skara och Hushållningssällskapet Sjuhärad Christina Nyemad Lantmännen Lantbruk Ola Hallin Hushållningssällskapet Sjuhärad

2 Bakgrund Rörsvingel och dess hybrid bidrar med hög avkastning i vallfröblandningar, är torktåliga och har god återväxtförmåga. Tidigare försök på Röbäcksdalen visade inga skillnader i konsumtion och mjölkavkastning när ensilage av jämfördes med ensilage av timotej Grindstad. Gräsen skördades 40 dagar efter första skörd (Martinsson & Ericson, 2011). Pilotstudie på Rådde visade inga skillnader i tillväxt och slaktresultat hos köttrastjurar utfodrade med balat ensilage eller timotej/vitklöverensilage.

3 Syfte Att utvärdera fodervärdet hos rörsvingel vid olika skördetidpunkter och koppla fodervärdet till produktionsresultat hos mjölkkor.

4 Försök på Rådde Gård Två vallår i ett randomiserat blockförsök rörsvingelhybrid och rörsvingel vallår 1 (2014) och 2 (2015) timotej och ängssvingel år 2 (2015) Fem skördetidpunkter varje år 1 vecka innan ordinarie första skörd Första skörd Knappt 5 veckor efter ordinarie första skörd Knappt 6 veckor efter ordinarie första skörd (skörd 2) 7 veckor efter skörd 2 Här presenteras resultat från 2015

5 Avkastning (kg ts/ha Avkastning, kg ts/ha Omsättbar energi, MJ/kg ts ,9 MJ 11,6 MJ P < 0, ,4 MJ 11,9 MJ 11,3 MJ 10,6 MJ 10,5 MJ 10,8 MJ 10,5 MJ ,8 MJ 11,7 MJ 11,5 MJ 10,6 MJ 10,8 MJ 10,6 MJ 11,0 MJ 10,2 MJ 10,7 MJ 10,4 MJ 10,6 MJ

6 Råprotein och socker 350 P < 0, WSC, g/kg ts Råprotein, g/kg ts

7 NDF och Lignin NDF, g/kg ts ADL, g/kg ts

8 PDNDF och indf (g/kg NDF) Fiberkvalitet in situ NorFor referensmetod kdpdndf (%/timme) PDNDF, g/kg NDF indf, g/kg NDF kdpdndf, %/timme

9 in situ indf (g/kg NDF) In situ indf vs. beräknad indf (NorFor) in situ indf (g/kg NDF) 160 Rörsvingelhybrid och Rörsvingel y = 0,692x + 27,54 R² = 0, Beräknad indf (g/kg NDF) 200 Timotej och Ängssvingel y = 1,294x - 40,10 R² = 0, Beräknad indf (g/kg NDF)

10 Försök på Nötcenter Viken Kontinuerligt försök i 6 veckor på Nötcenter Viken hösten 2015 Tre registreringsveckor 40 kor (110 DIM) blockades efter laktnr., laktstadium och mjölkavkastning 4 grupper med 10 kor i varje grupp

11 Behandlingar Rörsvingel och Timotej Mycket tidig första skörd 25 maj 1, 84 % blad 1, 79 % blad Tidig första skörd 31 maj 2, 72 % blad 2, 62 % blad

12 Ensilagets näringsinnehåll Ts, % Aska, g/kg ts 7,0 5,8 6,9 5,7 Råprotein, g/kg ts WSC, g/kg ts andfom, g/kg ts ADFom, g/kg ts ADL, g/kg ts VOS, % 90,0 94,3 88,5 92,4

13 Ensilagets NDF kvalitet andfom, g/kg ts In situ indf, g/kg NDF Ber indf, g/kg NDF enligt NorFor Potentiellt nedbrytbar NDF, g/kg NDF Nedbrytningshastighet av PDNDF, %/timme ,4 8,2 5,4 7,5 EFDLindgren (1991), % av NDF

14 Foderstat Ensilage, kg ts/dag Komplett Norm 180, kg ts/dag Salt+kalk+Effekt Mg, kg ts/dag ,37 0,37 0,37 0,37 NDF, g/kg ts Råprotein, g/kg ts Stärkelse, g/kg ts Råfett, g/kg ts

15 Foderkonsumtion 24,4 kg ts - 24,5 kg ts ej signifikant I genomsnitt över skördetidpunkt 24,7 kg ts av skörd 1-24,2 kg ts av skörd 2 ej signifikant I genomsnitt över gröda

16 Mjölkavkastning och Fodereffektivitet I genomsnitt över skördetidpunkt P - värde Mjölk, kg 35,1 36,2 ej signifikant ECM, kg 34,1 35,9 0,06 ECM, kg/ts-intag, kg 1,40 1,51 0,01 Ingen effekt av skördetidpunkt i genomsnitt över gröda.

17 Mjölksammansättning I genomsnitt över skördetidpunkt P - värde Fett, % 3,94 3,96 ej signifikant Fettmängd, kg 1,36 1,42 ej signifikant Protein, % 3,51 3,62 ej signifikant Proteinmängd, kg 1,22 1,31 0,02 Urea, mmol/l 4,18 3,75 < 0,001 Ingen effekt av skördetidpunkt i genomsnitt över gröda.

18 Slutsatser Trots tidig första skörd gav timotej bättre fodereffektivitet än rörsvingel till mjölkkor. Skillnaden kan sannolikt relateras till och den högre nedbrytningshastigheten hos potentiellt nedbrytbar NDF och den högre smältbarheten i timotej än i rörsvingel som gav ett bättre proteinutnyttjande och tendens till högre ECM avkastning hos kor som fick timotejensilage. Ingen effekt av skördetidpunkt, som ett genomsnitt över de två grödorna, på kornas produktion kan sannolikt bero på att grödorna skördades i mycket tidiga utvecklingsstadier med höga näringsvärden i genomsnitt över grödorna.

19 Slutsatser En veckas fördröjning i första skörd och längre intervall mellan skördarna skulle sannolikt påverka produktionsresultaten. Skillnader i fodervärde mellan rörsvingel/hybrid och timotej samt ängssvingel påverkas av skördetidpunkt delvis beroende på att rörsvingel/hybrid har en annan tillväxtrytm än timotej och ängssvingel. Dessutom finns det skillnader mellan timotej och ängssvingel.

20 Tack! Finansiärerna Agroväst, Lantmännen, Hushållningssällskapet Sjuhärad och SLU Försökspersonal på Rådde, Viken och SLU i Skara Börje Ericson och Torsten Eriksson, HUV, SLU Uppsala för foderanalyser Jan-Eric Englund, BT, SLU Alnarp för statistisk rådgivning Tack!