Hur långt kan man nå genom en förbättrad utfodring? Vad kan NORFOR betyda? Christian Swensson EC Consulting AB

Transkript

1 Hur långt kan man nå genom en förbättrad utfodring? Vad kan NORFOR betyda? Christian Swensson EC Consulting AB

2 Tumregler 1% ökad råproteinhalt i foderstaten ökar kväveförlusterna med 10 kg N per ko och år 5 % ökad tsintag hos kon medför att råproteinhalten kan sänkas med 1% i totalfoderstaten Målet 30% kväveeffektivitet på stallnivå

3 Foder-N Lågt intag av N Urea pool Urin Levern Vävnad aa Vom pool Escape N Tunntarm Träck Mikrob-N (Van Soest, 1994)

4 Högt intag av N Foder-N Urea pool Urin Vom pool Levern Vävnad NH 3 aa Escape N Tunntarm Träck Mikrob-N (Van Soest, 1994)

5 Kväveomsättning i vommen Saliv Levern Ammoniak Urea Njurar Urin Foder Ickeprotein-N Protein Vommen Nedbrytbart protein Ammoniak Peptider Aminosyror Mikrobprotein Till tunntarmen Onedbrytbart protein (Efter McDonald m.fl., 1995)

6 Samband mellan kväveintag och kväveutsöndring Kväve i urin Kväve i träck Kväve i mjölk (Källa: Castillo m.fl. 2000)

7 Nyheter i NorFor jmf IndividRam Optimering av foderstater Bioptek Rapp eller Winrapp Strukturvärde Standardtuggtid Förväntad konsumtion

8 Varför nytt system? Ny kunskap om foder; sammansättning, analysmetoder mm! Ny kunskap om näringsfysiologi inklusive dynamiska processer (djur vs. foderstat) Energi; systemen för nettoenergi har utvecklats AAT/PBV-system, publ. 1985, behöver utvecklas! Substratsystem utvecklas, har potential Ökad effektivitet (foder, kväve, fosfor) och förbättrad lönsamhet efterfrågas av mjölkbönder och samhället.

9 NorFor Plan Foderstatsplanering och optimering Ersätter dagens system Utvecklat utifrån vårt nuvarande AAT/PBVsystem Beskriver fodrets nedbrytning i olika delar av mag-/tarmkanalen

10 Översikt av NorFor Plan Indata Foderuppgifter (näringsämnen och partikelstorlek) Djuruppgifter (vikt, ras, laktationsstadium etc) Strukturvärde (Tuggningstid) Mag-/tarmkanal och intermediär metabolism Beräkning av kons näringstillförsel Foderintag (Fodrets fyllnadsvärde) Utdata Foderstatens näringsvärde (energi, protein, PBV etc), beräknad mjölk- och proteinproduktion, fodrets uppehållstid i vommen, mm.

11

12 NorFor Plan beräknar: Fodermedlens smältbarhet Energitillförsel och energibalans AAT PBV Mängden stärkelse till tunntarmen Skattat foderintag Mängden kväve i mjölk, kött, träck och urin

13 Vad är nytt med NorFor Plan? Enskilda fodermedel saknar fasta energi- och AAT-värden Foderstatens näringsinnehåll varierar med foderintag och foderstatens sammansättning Nya foderfraktioner Samma begrepp men nya beräkningar Nettoenergi Beräkning av foderintag Värdering av fysisk struktur

14 Effekt av foderintag på foderstatens AAT-värde Foderstat med 50 % kraftfoder (Volden) NorFor Plan Nuvarande system AAT, g/kg TS ,0 7,5 10,0 12,5 15,0 17,5 20,0 22,5 25,0 Foderintag, kg TS/dag

15 Nya foderfraktioner Mer detaljerad uppdelning av protein, NDF och stärkelse Jäsningsprodukter och ammoniakkväve i ensilage Nedbrytningshastighet i vommen

16 Fraktionering av stärkelse, råprotein och NDF Löslig fraktion (s) - Snabbt tillgänglig för djuret - Försvinner från nylonpåsen vid tvättning Potentiellt nedbrytbar fraktion (pd) - Kan brytas ner i vommen - Mängden som bryts ner beror av nedbrytningshastighet och passagehastighet Osmältbar fraktion (i) - Passerar osmält genom djuret

17 Restfraktion (RestCHO) Består till största del av socker Beräknas som: 1000 aska råprotein råfett NDF - stärkelse - fermentationsprodukter

18 Socker Ingår i RestCHO Ingår i energiberäkning mono- och disackarider har ett lägre energiinnehåll jämfört med polysackarider

19 Fermentationsprodukter Innehåller: - Ättiksyra - Mjölksyra - Smörsyra - Eventuellt myrsyra från ensileringsmedel Utnyttjas sämre som energikälla till vommikrober

20 Ammoniakkväve Råprotein och RestCHO korrigeras för ammoniakkväve och urea i fodret Utan korrigering överskattas råproteinet och restfraktionen underskattas

21 Nedbrytning och utflöde Andelen vomnedbrutet foder påverkas av nedbrytnings- och passagehastighet Passagehastigheten varierar med tsintag och grovfoderandel Nedbrytningshastigheten för NDF påverkas av kvoten snabba kolhydrater /Fiber

22 Mikrobernas effektivitet Antas vara konstant i nuvarande system Försök har visat att både foderintag och grovfoderandel har betydelse för mikrobernas effektivitet I NorFor Plan används ett kurvlinjärt samband som tar hänsyn till detta

23 Exempel Fast kraftfodergiva Varierad ensilagegiva 7 kg ts 5-18 kg ts Effektiviteten i mikrobproteinsyntesen ökar från 152 g till 212 g mrp / kg våmsmält organisk substans. 48 g beror på ökat ts-intag och 12 g på ökat grfandel

24 Mikrobiell effektivitet i foderstat med 7 kg ts kraftfoder och varierad grovfodermängd Gram mikrob-rp/kg våmsmält OS MiEff-påverkan av grovfoderandel: +12 g MiEff-påverkan av tsintag: +48 g Kg ts grovfoder

25 Jäsningsprodukter i ensilage Kan sänka foderintaget Utnyttjas sämre av mikroberna än kolhydrater Påverkar AAT-värdet

26 Ökad mängd jäsningsprodukter från 40 till 140 g/kg ts i ensilage (foderstat med vallensilage, korn och krf-blandning) Resultat 40 g / kg ts 140 g / kg ts NorFor Plan Nuvarande system NorFor Plan AAT totalt, g/dag PBV, g/dag AAT, g/kg ts PBV, g/kg ts

27 Nettoenergi Tar hänsyn till hur mycket av den omsättbara energin som kan utnyttjas för produktion Beror på kvoten omsättbar energi/bruttoenergi Samma energifaktorer som i holländska energisystemet

28 Foderkonsumtion i NorFor Plan Baserat på det danska foderintagssystemet Förutsätter i huvudsak fysisk reglering av foderintaget Alla fodermedel har ett fyllnadsvärde (FVL) Korna har en foderintagskapacitet (ICL) Balansering/optimering av en foderstat: Fodrets fyllnadsvärde i balans med intagskapaciteten samtidigt som kons energibehov täcks

29 Fodermedlens fyllnadsvärde Kraftfoder: konstant 0,22 per kg ts Grovfoder: beräknas utifrån - NDF - Smältbarhet för organsikt material - Ammoniakkväve i ensilage - Mjölksyra och VFA i ensilage Baserat på finskt upptagsinde x

30 Djurets intagskapacitet Beräknas utifrån: - Ras - Vikt vid kalvning (korrigerat till hullpoäng 3) - Avkastningsnivå (årsavkastning) - Laktationsnummer och laktationsstadium - Stallsystem (uppbundet/lösdrift) - Utfodringsmetod (separat/fullfoder) - Separat beräkning för sinkor

31 9 8 Foderintagskapacitet genom laktationen 6500 kg ECM 8000 kg ECM Intagskapacitet Laktationsvecka

32 Strukturvärdering i NorFor Plan Värdering av foderstatens fysiska struktur Viktigt för bl. a god vomfunktion och att upprätthålla fetthalten i mjölken Strukturvärdet uttrycks som tuggningstid, min/kg ts Tuggningstid = idisslingstid + ättid Beräknas additivt för varje enskilt fodermedel Uppbyggd från det danska tyggetidssystemet

33 Fodrets struktur beror av NDF (fiber) Partikelstorlek Hårdhet, dvs innehåll av osmältbar fiber (indf), skillnad mellan t ex gräs med hög smältbarhet och halm

34 Hur skall struktursystemet användas i NorFor Plan? Foderstatskontroll Rekommendation för tuggningstid/kg ts (minimumvärde) Kommer på sikt att integreras i modellen (t ex passagehastighet)

35 Norfor Plan ur miljösynpunkt Många miljö parametrar N utnyttjande Mängd N i urin Mängd N i träck P -balansen

36

37

38 Slutsatser Norfor Priset avgörande för foderstaten! Naturligtvis med hänsyn till foderstatens biologiska krav. Höstens foderpriser har medfört höga vallfodergivor i foderstaterna. Stora möjligheter att förutsäga miljökonsekvenserna.