* nh = nedbrytningshastighet
|
|
- Inga Alexandra Ek
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Information till husdjursföreningarnas rådgivare om foderanalyser i NorFor Av Erica Lindberg, Svensk Mjölk, februari 2006 Förkortningarna uppdaterade av Maria Åkerlind Analysparametrar och metoder Det nya fodervärderingssystemet kommer att medföra en del nyheter när det gäller foderanalyserna. Vi har fångat upp en del frågeställningar som vi med detta informationsbrev försöker besvara, t ex: Vilka gamla parametrar används även i fortsättningen och vilka av dessa bör analyseras? Vilka är parametrarna vi kommer att behöva använda i en foderstat i framtiden? Vilka är de nya parametrarna och skall de analyseras? Nya viktiga parametrar i anges i tabell 1 nedan. I tabell 1 anges också efter varje ny parameter vad som rekommenderas i foderstatsberäkningen ett analysvärde eller ett tabellvärde. En översikt över fodrets fraktioner och vad som kan/bör analyseras, finns i pptserie på sajten om foderanalyser. Bilden beskriver den kemiska fraktioneringen av foder i, med markering för de parametrar/fraktioner som kan/bör analyseras. Tänk på att detta är generella rekommendationer. Eftersom olika fodermedel har olika innehåll av olika näringsämnen, kvarstår de tidigare rekommendationerna generellt att göra en bedömning utifrån varje enskilt fodermedel. De förkortningar som används i bygger på engelska benämningar, en lathund för parameternamn på olika språk med tillhörande förkortningar finns också på sajten. Tabell 1. Nya viktiga parametrar i 1. osmältbar NDF (indf) i grovfoder och kraftfoder ny analys, NIR-kalibrering 2. nh* för potentiellt nedbrytbar NDF (nhndf) i grovfoder och kraftfoder - beräknas 3. Lösligt råprotein (sråprot) i grovfoder och kraftfoder - analyseras med ny föreslagen metod, en buffertmetod kallad BSN, förhoppningsvis NIR-kalibrering inom kort 4. nh* för potentiellt nedbrytbart protein (nhråprot) i kraftfoder tabellvärde tillräckligt 5. nh* för potentiellt nedbrytbar stärkelse (nhstä) i kraftfoder tabellvärde tillräckligt 6. nh* för lösligt råprotein (nhsråprot) tabellvärde tillräckligt 7. osmältbart råprotein i kraftfoder (iråprot) tabellvärde tillräckligt * nh = nedbrytningshastighet Tabell 2 ger en översikt av de analysdata eller beräkningar som kommer att vara aktuella på analysbeskeden framöver, kort om deras bakgrund, om de använts i vårt tidigare fodervärderingssystem och vilka förkortningar som kommer att användas. Nya analyser (alternativt befintliga analyser som är nya som indata) för foderstatsberäkning är således följande: osmältbar NDF (indf) och lösligt råprotein (sråprot) = nya analyser, syror (nya som indata), alkohol (ny som indata) ammoniumkväve (ny som indata), se även tabell 2 nedan.
2 De nya analyserna planeras att vara möjliga att få analyserade till våren/sommaren NorFor har under vintern 2006 finansierat analyser av ett antal referensprover för indf och sråprot. Dessa analysvärden skall ligga till grund för kommande NIR-kalibreringar. För indf har man provat att kalibrera för NIR och det ser ut som om en NIR-kalibrering vore ett bra analysalternativ. Vi vet inte ännu hur det kommer att fungera att analysera lösligt råprotein med NIR. Referensanalyserna som körts kommer att ge oss data till fodertabellen som kan användas i brist på analyser. När det gäller indf är det bästa alternativet en NIR-analys enligt Analys- och tabellgruppen i NorFor. För sråprot finns dock en möjlighet att analysera denna kemiskt via en metod som kallas BSN (Buffer Soluble Nitrogen). I slutänden är det förstås prisläget på analyspaketen från laboratorierna som får avgöra vad man väljer att analysera i startskedet av. Önskvärt är dock att få såväl indf som sråprot och de hygienanalyser som krävs som indata i i paketerbjudande från laboratorierna till ett bra pris. Under tiden kan tabellvärden vara ett alternativ för vissa av parametrarna. Vad bör analyseras? När det gäller de analysparametrarna vi redan är vana vid, så är det egentligen inget som skiljer sig sedan tidigare. Bifogat finns en generell rekommendation över vad som bör analyseras i några olika fodermedelstyper, se bilaga 1. När det gäller de markeringar som har fått ett kryss inom parentes i bilaga 1, så kan detta vara en bedömningsfråga för den enskilda kunden om man väljer att analysera eller använda tabellvärden. Vi vill understryka att dessa parametrar är intressanta för en fullständig analys för, men att fodermedlets beskaffenhet och priset på analysen måste få avgöra om en analys skall göras. Framtida erfarenheter kring spridningen av de nya analyserna i olika typer av foder kommer också att ge oss viktig information. Grönmassa eller ensilage vad gäller i framtiden? Kan vi analysera grönmassa i fortsättningen? Kvalitetsparametrar (syror, alkohol och ammonium-kväve) har vi tidigare hanterat genom att vid behov ta en extra ensilageanalys i de fall man använt sig av grönmasseprov för näringsanalys. Nu liksom tidigare går det bra att komplettera med dessa analyser på ett prov av den ensilerade grödan i efterhand. Skillnaden är att det finns ytterligare en parameter en näringsparameter som också bör tas på den ensilerade grödan lösligt råprotein. Detta är en ny parameter och vi har inte helt klart för oss hur det kommer att fungera med en ev. NIRanalys. Analys är att rekommendera i ensilageprover förutsatt att priset på analysen är rimligt. I Danmark analyserar man en del grönmassor, men oftast ensilage. I Sverige har situationen i flera år varit den omvända många grönmasseprover men även en del ensilage. Rekommendationen från Dansk Kvæg kommer att vara att analysera ensilageprover i första hand. Rekommendationen för antalet analyser kommer att vara att köra en fullständig analys inklusive sråprot, syror, alkohol och NH 3 -N endast om det finns NIR-metod för de nämnda analyserna. Detta kommer annars troligen att bli för dyrt, och då kommer man att rekommendera att använda tabellvärden istället. I Danmark finns redan ett analyspaket för syror, etanol, NH 3 -N och ph som körs med NIR, där saknas alltså endast sråprot, förutsatt att vi får en bra NIR-kalibrering för indf.
3 Situationen i Sverige är lite annorlunda än i Danmark. Här i Sverige har vi inte för vana att göra särskilt många kemiska hygienanalyser på ensilageproverna. En rekommendation till er på de svenska husdjursföreningarna är att försöka förhandla fram ett bra paketpris på analyser där såväl gamla som nya analyser (indf, sråprot) samt syror, alkohol och NH 3 -N ingår. I dessa fall skall man rekommendera att köra en fullständig ensilageanalys alternativt två analyser, det vill säga en analys på grönmassa och en kompletterande ensilageanalys. Uppgifter om fodrets baljväxtandel och konservering behövs det i fortsättningen också? Ja till ungdjursfoderstaterna naturligtvis (för beräkning av energi och AAT), men inte i NorFor Plan. Där styrs detta av foderkoden (fodrets identitet), som gör att rätt beräkningar används för rätt foder. Foderkoden sätts av kunden/lantbrukaren/rådgivaren och rätt foderkod är helt avgörande för att analysen skall hanteras riktigt i beräkningarna som behövs för. Beräknade indata i De parametrar som anges som beräknade i tabellen nedan, kommer att beräknas i fodertabellen (FST), eller i det nya foderanalyssystemet (FAS, systemet beskrivs kort nedan). För varje resultat i foderanalysen rekommenderas från NorFor att man markerar om värdet är analyserat, beräknat eller tabellvärde. Det skall vara enkelt att uppmärksamma vad som är beräknat och vad som är analyserat. Denna uppgift kommer att finnas med i det svar som labben får från FAS (se nedan). Utskicket till kunden ligger sedan på labbets ansvar. FAS Feed Analyse System (IT system för foderanalyser) FAS är under gemensam utveckling inom NorFor IT. Delprojektet har en stram budgetram. FAS är ett system för beräkning av foderanalyser inom. Till skillnad från det gamla svenska svarssystemet så ingår ingen hantering av svarsutskick eller fakturering och analyserna sänds inte in som rådata från laboratoriet, utan färdigräknade parametrar så långt möjligt. Det är sedan de NorFor specifika beräkningarna som görs i FAS/FST/NorFor plan. Presentation av analyssvar och ev. fakturering kan ske i valfritt system vid sidan av FAS. Inget gemensamt system för själva utskicket av analysresultatet skall göras inom NorFor. Svensk Mjölk kommer att ta fram ett system för husdjursföreningarna som kommer att publicera analyssvar på Svensk Mjölks Web Entré samt skapa fakturaunderlag till det gemensamma faktureringssystemet. Utveckling av detta sker under senvåren För att på ett bra sätt förbereda foderlaboratorierna inför den kommande förändringen har en rad möten hållits, och foderlaboratorierna har haft möjlighet att påverka utformningen och innehållet i det nya systemet så att övergången blir smidig. Det övriga kvalitetsarbetet med kvalitetssäkring och ringtester pågår i normal omfattning parallellt. För att förenkla arbetet som ligger hos både Svensk Mjölk och husdjursföreningarna, och som är den affärsmässiga anpassningen av det nya systemet, har en särskild grupp bildats som kommer att handha husdjursföreningarnas affärsmässiga kontakter med foderlaboratorier. Till sin hjälp har gruppen IT och biologiskt stöd från Svensk Mjölk. Separat information kring detta har tidigare sänts ut från Svensk Mjölk via Patrik Nordgren (tel ).
4 Tabell 2. Tabellen visar vilka parametrar som behövs för en foderanalys till (uppdaterad ). G = gammal analys, d.v.s. den användes i AAT/PBV-systemet SE NY = ny analys eller ny beräkning A = analyseras i de fall det är intressant för fodermedlet i fråga (beror på innehållet) T = tabellvärde är ok eller i vissa fall enda tillgängliga värdet B = värdet beräknas utifrån andra data FAS = Feed Analyse System FRC = Feed Ration Calculator (foderstatsberäknaren, del av ) FST = Feed Stuff Table, nya fodermedelstabellen Parametrar i en Norfor Plan - analys G NY Analys / Tabell /Beräkn at värde Indata NorFor Plan Analysmetod el. beräkning Torrsubstans x A x Ny rekommendation för analysmetod för grovfoder, beskriven av NorFor 2005 Korrektion av TS (TS) för flyktiga ämnen i ensilerade foder x B Ny enligt rekommendation i NorFor Beräkningen bygger på faktiskt innehåll av syror och alkoholer och ensilagets ph. Kommentar Korrektionen kommer att göras på lab, ej i FAS/FST/FRC. Aska x A x Ref. 71/250/EEC Aska Organisk OS substans NY B x 1000-aska Ingen ny analys egentligen, men har använts i gamla SEsystemet för energiberäkning, se Förkortning TS Visas ej separat, endast korrigerad TS kommer att redovisas.
5 Råprotein x A Som tidigare, ref. metod Kjeldahl, accepterad metod är även Dumas. lösligt råprotein NY A Rek metod från NorFor = BSN (ref. kommentar OS smbh nedan. Råproteinet korrigeras för ammoniak (görs i FST). Råprot Ny viktig parameter som sråprot skall analyseras (dock ej Licitra, et. al., 1996.) i grönmassa). NY B Beräknas i FST pnråprot x A/T Ref. 71/393/EEC Har använts för hyg. bedömning i ensilerade foder, ny som indataparameter i NorFor Plan NH 3 -N Råfett x A/T x Ref. 98/64/EEC Råfett NDF x Ny rek. från NorFor, NDF / andf ref. Mertens, Osmältbar NDF NY A x Ny NIR-kalibrering från NorFor. Bygger på in sacco metod beskriven av NorFor. Potentiellt - potentiellt nedbrytbart råprotein - ammoniumkväve nedbrytbar NDF Nedbrytningshastighet för Ingen ny analys, men en ny metod är rek. Vi skiljer dessa åt genom att kalla den nya fibern för andf, där a = amylasbehandling. Ny viktig parameter som skall analyseras. indf NY B x 1000-iNDF Beräknas i FST. pnndf NY B x Ref. Weisbjerg, Beräknas i FST. Beräkningen baseras på nhndf
6 potentiellt nedbrytbar NDF Stärkelse x A/T x Enzymatisk metod. Exakt ref. metod diskuteras fortfarande, troligen en metod som är på väg att bli ISOstandard. Fermentationsprodukter (ensilerade foder) bl. a. innehåll av indf och OS smbh. Ny ref. metod jämfört med tidigare. NY B x Summan av syror och alkoholer i foder. - mjölksyra x A/T x HPLC / GC / titrering Syrorna analyseras för hygienisk bedömning i ensilerade foder, men är nu också indata i en foderstat. Utgör även basen för andra beräkningar i NorFor Plan, bl. a. FPF (se ovan) och korrigering av torrsubstans. Stä Ferm prod Mjölksyra ättiksyra x A/T HPLC / GC / titrering - - Ättiksyra propionsyra x A/T HPLC / GC / titrering - - Propsyra smörsyra x A/T HPLC / GC / titrering - - Smörsyra myrsyra x A/T HPLC / GC / titrering - - Myrsyra alkohol x A/T HPLC / GC Har använts för hyg. bedömning i ensilerade foder. Ingår nu i beräkningen för FPF (se ovan). Restfraktion NY B 1000-Aska-Råprot- Råfett-NDF-Stä-Ferm Beräknas i FST Alkohol RestCHO
7 prod Socker x A/T x 71/250/EEC Socker Organiska substansens smältbarhet x OS smbh x A (tabellvä rde för kraftfode r och helsäd i SE) Gamla nationella metoder används tills vidare. VOS i SE på vallfoder även i fortsättningen. Analysen har funnits i det gamla fodervärderingssystemet i SE, men varit bakgrundsdata till vårt värde för omsättbar energi och till NIRkalibreringen för energi. Växttråd x NEJ Endast för ungdjursfoderstaternas energiberäkning (krf, helsäd) Växttr Beräknade värden i FST/FAS Fyllnadsvärde B Nytt beräknat värde i FVL laktation Tuggningstidsind B Nytt beräknat värde i Tuggtid ex Nettoenergi vid 8 B Nytt beräknat värde i NEL P8 kg ts intag AAT vid 8 kg ts B Nytt beräknat värde i AAT P8 intag PBV vid 8 kg ts B Nytt beräknat värde i PBV P8 intag Nettoenergi vid B Nytt beräknat värde i NEL P20 20 kg ts intag AAT vid 20 kg ts B Nytt beräknat värde i AAT P20
8 intag PBV vid 20 kg ts intag B Nytt beräknat värde i PBV P20
9 DRAFT December 6, 2005 (uppdaterad ) Recommended minimum of analyses for feed planning in Input parameter in NorFor Abbreviation Svenska förkortn Grass/ clover grass Whole crop, maize/grain Green sample Silage sample Dry matter DM TS X X Ash Ash Aska X X Organic matter OM OS Calculated Calculated Organic matter OMD OS smbh X X digestibility Crude protein CP Råprot X X Soluble crude protein scp sråprot X Ammonia NH 3 -N NH3-N - (X) Potential degradable pdcp pnråprot Table value Calculated protein Indigestible crude protein icp iråprot Table value Table value Degradation rate, scp kdscp nhsråprot Table value Table value Degradation rate of pdcp kdcp nhråprot Table value Table value Amino acids AAN Aminos Table value Table value Crude fat CFat Råfett (X) (X) Fatty acids FA Fettsyr Table value Table value NDF NDF NDF X X Potential degradable NDF pdndf pnndf Calculated Calculated Indigestible NDF indf indf X X Degradation rate of kdndf nhndf Calculated Calculated pdndf Starch ST Stä X * Soluble starch sst sstä Table value Table value Potential degradable pdst pnstä Table value Table value starch Indigestible starch ist istä Table value Table value Degradation rate, sst kdsst nhsstä Table value Table value Degradation rate of pdst kdst nhstä Table value Table value Fermentation products FPF Ferm - Calc./table feed prod Lactic acid LAF Mjölksyra - (X) Acetic acid ACF Ättiksyra - (X) Propionic acid PRF Propsyra - Butyric acid BUF Smörsyra - Alcohol ALF Alkohol - Formic acid FOF Myrsyra - Rest fraction RestCHO Rest Calculated Calculated Degradation rate, kdrestcho nhrest Table value Table value restcho Sugar Sugar Socker (X) (X) Minerals Mineraler (X) (X) Vitamins Vitaminer Table value Table value Other parameters ph ph ph - (X) X: High priority, always necessary for input parameters in X * : Starch should be analysed in whole crop and maize silages but NOT in grass/clover silages (X): Moderate priority, is of interest depending on customers wish Blank: Low priority, depending on customers wish Table value: Not realistic to analyse Bilaga 1
ASKA ASH Aska bestäms som vanligt, förbränns vid 5ooºC. Enheten är g/kg DM Analysmetod 71/250/EEC rekommenderas.
Analysera majsensilaget Maria Åkerlind, Svensk Mjölk 2009-03-09 ANALYSPARAMETRAR Att räkna foderstater med NorFor Plan kräver fler analysparametrar än med AAT/PBV-systemet. Långt ifrån alla parametrar
Läs merRäkneövningar i NorFor Plan. 1. Betydelsen av foderintag på fodrets smältbarhet och näringsvärde
Räkneövningar i NorFor Plan Nedanstående övningar syftar till att ge en ökad förståelse för hur NorFor Plan fungerar. 1. Betydelsen av foderintag på fodrets smältbarhet och näringsvärde Två foderstater
Läs merNäringsanalys Ens.blandvall 10-50%baljv 1A SKÖRD 2015
Näringsanalys Ens.blandvall 10-50%baljv 1A SKÖRD 2015 BLGG AgroXpertus Råby 2003 S - 242 92 HÖRBY Kontaktperson: Charlotte Akerlind T kundservice: 0415-51 127 E kundservice@blgg.agroxpertus.se I blgg.agroxpertus.se
Läs merUtfodringen av nötkreatur. Ann-Theres Persson 2008
Utfodringen av nötkreatur Ann-Theres Persson 2008 1 Biologiska grundfunktioner Flockdjur rangordning Grovfoderomvandlare och idisslare 2 Flockdjur Djuren vill helst äta samtidigt, dricka samtidigt och
Läs merHur långt kan man nå genom en förbättrad utfodring? Vad kan NORFOR betyda? Christian Swensson EC Consulting AB
Hur långt kan man nå genom en förbättrad utfodring? Vad kan NORFOR betyda? Christian Swensson EC Consulting AB Tumregler 1% ökad råproteinhalt i foderstaten ökar kväveförlusterna med 10 kg N per ko och
Läs merSkillnader mellan NorFor Plan och dagens fodervärderingssystem
Maj 2005 Skillnader mellan NorFor Plan och dagens fodervärderingssystem Sammanställt av NorFor projektgrupp 1 Inledning I dagens fodervärderingssystem finns flera svagheter som har beaktats vid utvecklingen
Läs merBeskrivning av NorFor-systemet -utbildningsmaterial
Augusti 2005 Beskrivning av NorFor-systemet -utbildningsmaterial Sammanställt av NorFor projektgrupp Innehållsförteckning 1. Introduktion... 3 2. Modellstruktur... 3 3. Indata... 4 Uppgifter om djur och
Läs merInnehåll. Utvärdering av majsensilage i foderstaten. Mjölkkon äter allt, men. Vad är vi duktiga på i Sverige 2009-12-15
Innehåll Utvärdering av majsensilage i foderstaten Växjö möte 9 december 2009 Vilka fodermedel behöver svensk mjölkproduktion? kti Något om analyser Majsensilage ur kons perspektiv Reflektioner och slutsatser
Läs merNorFor Plan, en översiktlig beskrivning. Sammanställd och bearbetad av Projektgruppen*, NorFor
2004-06-22 NorFor Plan, en översiktlig beskrivning Sammanställd och bearbetad av Projektgruppen*, NorFor * Arnt-Johan Rygh, Maria Mehlqvist, Marie Liljeholm, Mogens Larsen, Anders H Gustafsson, Harald
Läs merFoderstater med tanke på fodervärde, kvalité, miljö och ekonomi!
Foderstater med tanke på fodervärde, kvalité, miljö och ekonomi! Framtidens grovfoder i sydöstra Sverige Kalmar 2015 02 25 Anders H Gustafsson Växa Sverige Proteingrödor, andel av arealen i EU: 1961:
Läs merNorFor-frågor till Rådgivarsajten
NorFor Övningsuppgift 2 Kunskapstest (översatt från Øvingsoppgaver NorFor Plan 2006) Hjälpmedel: Kursmaterial från våren 2006 och NorFor-tabellen NorFor-frågor till Rådgivarsajten Fråga 1. Är det korrekt
Läs merFoderstatsparametrar
Foderstatsparametrar Energibalans Vombelastning AAT/NEL AAT-balans PBV Vomn Råprot Fettsyror Fyllnadsvärde Vomn NDF Tuggningstid Kicki Markusson Emma Rudberg Eva-Maria Lidström 2008 (Uppdaterad 2010-04-25)
Läs merVärdering av grovfoder i fodervärderingssystemet NorFor Beskrivning av försöket Faktaruta. Definitioner och analyser NDF: ADF: ADL:
Värdering av grovfoder i fodervärderingssystemet NorFor Maria Mehlqvist och Margareta Emanuelson, Svensk Mjölk, 27315 (översättning av dansk artikeln, se referens nedan) I en dansk studie har man jämfört
Läs merNyheter Till Er som har behov att dryga ut ert grovfoder så har vi tagit fram följande produkter:
Fodernytt 2018 Nyheter Till Er som har behov att dryga ut ert grovfoder så har vi tagit fram följande produkter: Ett fiberfoder som vid grovfoderbrist kan ersätta en del av grovfodret Kraftfoder med högt
Läs merTiltak for god proteinkonservering i surfôret. Hur utnyttjar vi bäst proteinet i ensilaget? Mårten Hetta, Sveriges Lantbruksuniversitet
Tiltak for god proteinkonservering i surfôret Hur utnyttjar vi bäst proteinet i ensilaget? Mårten Hetta, Sveriges Lantbruksuniversitet Håvard Steinshamn, Merko Vaga, Åshlid Taksdal Randby & Anne-Kjertsi
Läs merProteinutfodring till mjölkkor med fokus på vall/grovfoder protein. Pekka Huhtanen SLU / NJV
Proteinutfodring till mjölkkor med fokus på vall/grovfoder protein Pekka Huhtanen SLU / NJV Innehåll Inledning Protein foder Grovfoder protein N-gödsling Konservering metod (hö vs. Ensilage) Kvalitet av
Läs merEnsileringsstudie vid olika mängd förna beroende på skördesystem i vall
Ensileringsstudie vid olika mängd förna beroende på skördesystem i vall Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad Delrapport i Ulricehamnsprojektet Sammanfattning Att skörda två vallskördar med bra näringskvalité
Läs merTolkning av foderanalys BLGG
Tolkning av foderanalys BLGG En ensilageanalys med mineraler ger svar på näringsstatus, smaklighet, ensileringsprocess, lagringstabilitet och gödslingsbalans. Analysdata ger därmed möjligheter för en optimal
Läs merSenaste nytt om gräs och kvalitet från grannlandet
Senaste nytt om gräs och kvalitet från grannlandet Elisabet Nadeau Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, Sveriges Lantbruksuniversitet Skara Hushållningssällskapet Sjuhärad Grovfôrkonferansen 7-8
Läs merTolkning av foderanalys BLGG
Tolkning av foderanalys BLGG En ensilageanalys med mineraler ger bland annat svar på näringsstatus, smaklighet, ensileringsprocess, lagringstabilitet och gödslingsbalans. Analysdata ger därmed möjlighet
Läs merUtnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel
Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel Elisabet Nadeau Inst. för husdjurens miljö och hälsa, SLU Skara Hushållningssällskapet Sjuhärad Michael Murphy Lantmännen Vallkonferens
Läs merRörsvingel Vad vet vi om den?
Rörsvingel Vad vet vi om den? Elisabet Nadeau SLU Skara och Hushållningssällskapet Sjuhärad Christina Nyemad Lantmännen Lantbruk Ola Hallin Hushållningssällskapet Sjuhärad Bakgrund Rörsvingel och dess
Läs merEn analys ger dessutom en uppföljning av årets växtodlingssäsong och du vet vad du har att förbättra till nästa år
Sida 1 av 5 Foderanalys Sommaren är en stressig tid och många glömmer i farten att ta ut prov för att analysera det skördade grovfodret. Chansa inte i år utan bestäm dig i förväg för att analysera ditt
Läs merUtnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel
Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel Elisabet Nadeau Inst. för husdjurens miljö och hälsa, SLU Skara Hushållningssällskapet Sjuhärad Michael Murphy Lantmännen Vallkonferens
Läs merJämförelse av utfodringsuppföljning på fyra eko-mjölkgårdar. Jonas Löv ProAgria Österbotten 14.2.2014
Jämförelse av utfodringsuppföljning på fyra eko-mjölkgårdar Jonas Löv ProAgria Österbotten 14.2.2014 Metoder Data om foderförbrukning, mjölkproduktion, priser m.m. Har samlats in för en dag i december
Läs merEnsileringsstudie i grönmassa vid olika mängd förna beroende på skördesystem i vall
Ensileringsstudie i grönmassa vid olika mängd förna beroende på skördesystem i vall Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad Delrapport i Ulricehamnsprojektet Sammanfattning Att skörda två vallskördar
Läs merKonsekvenser av NORFOR-systemet vid beräkning av foderstater för mjölkkor
Konsekvenser av NORFOR-systemet vid beräkning av foderstater för mjölkkor Consequences from using the NORFOR feed evaluation system when calculating feed rations for dairy cows av Charlotte Silfving Institutionen
Läs merUtfodring av dikor under sintiden
Institutionen för husdjurens miljö och hälsa Utfodring av dikor under sintiden Mikaela Jardstedt, mikaela.jardstedt@slu.se Handledare: Anna Hessle, Elisabet Nadeau, Peder NØrgaard, Wolfram Richardt Växadagarna
Läs merVallfoder som enda foder till får
Vallfoder som enda foder till får Gun Bernes, Inst. för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, Umeå Lena Stengärde, Inst. för kliniska vetenskaper, SLU, Uppsala Tyler Turner, Inst. för livsmedelsvetenskap,
Läs merUtnytting av lokale proteinvekster i melkeproduksjonen
Utnytting av lokale proteinvekster i melkeproduksjonen Elisabet Nadeau Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, Sveriges Lantbruksuniversitet Skara Hushållningssällskapet Sjuhärad Økomelk-konferanse
Läs merKopplingen är viktig mellan foder och växtodling
Ladda vallfodret för din lammproduktion! Kopplingen är viktig mellan foder och växtodling * Vallblandning * Gödselstrategi * Skörd * Lagring * Foderstat Av TeamWork Agro AB, Charlotte Wirmola(Åkerlind)
Läs merfrån idé till verklighet
från idé till verklighet Särtryck av artiklar från tidningen Husdjur förord Välkomna på en liten resa i fodervärderingens spännande värld. Jag tänker då inte så mycket på en inre resa med minnen av doft
Läs merHUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA?
Tomas Rondahl, Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, Umeå, E-post: Tomas.Rondahl@njv.slu.se HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA? I EU:s kompletteringsförordning
Läs merFlera skördar av vallen i nordlig mjölkproduktion. Mjölkföretagardagarna i Umeå 18 januari 2017
Flera skördar av vallen i nordlig mjölkproduktion Mjölkföretagardagarna i Umeå 18 januari 2017 Degong Pang Sophie Krizsan Pekka Huhtanen Syfte Optimera grovfoderproduktionen Med rätt tillämpad skördestrategi
Läs merMetanproduktion från djur. Maria Åkerlind, Jan Bertilssons material
Metanproduktion från djur Maria Åkerlind, Jan Bertilssons material Kor har en unik förmåga att utnyttja gräs.. men bildning av växthusgaser är en oundviklig följd av fodrets omsättning Bildning i av metan
Läs merVallfodrets råprotein till mjölkkor - Hur råproteinet används bäst
Vallfodrets råprotein till mjölkkor - Hur råproteinet används bäst Forage crude protein for dairy cows - How the crude protein is best used Henrik Rosenqvist Victor Lundbäck Självständigt arbete 10 hp
Läs merGROVFODER MED KVALITETSPROTEIN
GROVFODER MED KVALITETSPROTEIN en dokumentation från KRAV-mjölkgårdar i Östergötland Sammanställd av Margareta Dahlberg LG Husdjurstjänst Öjeby, Askeby 590 62 Linghem Skriften är finansierad av EU och
Läs merRätt grovfoderkvalitet är nyckeln till framgång
Rätt grovfoderkvalitet är nyckeln till framgång Kjell Martinsson, Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, tel: 090-786 94 40, e-post: Kjell.Martinsson@njv.slu.se I norra Skandinavien har
Läs merHelsäd i mjölk och köttproduktion. Innehåll. Aktuella grödor. Skörd och konservering av helsäd. Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet
Helsäd i mjölk och köttproduktion Johanna Wallsten, Norrländsk jordbruksvetenskap, SLU johanna.wallsten@njv.slu.se 090-786 87 53 1 Innehåll Skörd och konservering av helsäd Fodervärde - kemisk sammansättning
Läs merOlika strategier för närproducerat foder på mjölkgårdar
FORSKNINGSRAPPORT Rapport nr: 2 2014-02-20 Olika strategier för närproducerat foder på mjölkgårdar Anders H Gustafsson Ann-Theres Persson Ulrik Lovang 1 (57) Innehåll sid Förord 3 Summary 5 Inledning 6
Läs merBetfor en riktig klassiker!
Frågor & Svar Betfor en riktig klassiker! Ju mer du vet om utfodring, desto större möjligheter har du att ta hand om din häst på ett bra sätt. Men det är inte alldeles enkelt, för det finns mycket att
Läs mer= Mer AAT. Tanniner i vallfodret blandensilage med käringtand till mjölkkor
Går det att förbättra svenska mjölkkors proteinförsörjning med käringtand i slåttervallen? Tanniner i vallfodret blandensilage med käringtand till mjölkkor Torsten Eriksson, SLU HUV Nilla Nilsdotter-Linde,
Läs merÅkerböna (Vicia faba L.) i samodling med vårvete som helsäd -avkastning och fodervärde. Kjell Martinsson
Kjell Martinsson Kjell Martinsson, SLU NJV Grovfodercentrum Närproducerade kompletteringsfoder till vallfoder Del 2 Närproducerade kompletteringsfoder till vallfoder, 11 mars 2009 i Jakobstad Sammandrag
Läs merBra vallfoder till mjölkkor
Bra vallfoder till mjölkkor Foto: Jordbruksverket Jordbruksinformation 10-2014 Bra vallfoder till mjölkkor Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Vallen är grundstommen i ekologiska mjölkkors foderstat.
Läs merAv Helena Stenberg, Taurus. Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater?
Av Helena Stenberg, Taurus Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater? Bakgrund Under vintersäsongen 2010/2011 sköt priset på spannmål, och därmed även på färdigfoder, i höjden
Läs merGrovfoder till ekologiska kor. Rätt grovfoder för bättre produktion
Grovfoder till ekologiska kor Rätt grovfoder för bättre produktion -93 naturbruksgymnasium i Piteå -94 började jobba åt avbytartjänst Avbytare, Djurskötare, hästskötare, ridlärare, drivit eget avbytarföretag,
Läs merGuide för Typfoder 2012-06-11
Guide för Typfoder 2012-06-11 Innehållsförteckning Synkronisering med NorFor-servern... 2 Generella funktioner i Typfoder... 3 Statusraden... 3 Knappraden... 4 Optimering-Autobalansering... 5 Besättningens
Läs merFoderproduktion och kvalitetsfel
Foderproduktion och kvalitetsfel 13.2.218 Alla AIV- produkter är tillverkade i Finland 1 (14) Uleåborg myrsyra- och AIV-fabrik Från fält till utfodring 2 (14) Ensilering - olika steg Skörd Kvalitetsgränser
Läs merTypfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion
Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion HS Konsult AB, Förord Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller typfoderstater
Läs merResurseffektiv utfodring av dikor
Institutionen för husdjurens miljö och hälsa Resurseffektiv utfodring av dikor Mikaela Jardstedt, mikaela.jardstedt@slu.se Handledare: Anna Hessle, Elisabet Nadeau, Peder NØrgaard, Wolfram Richardt Jordbruksverkets
Läs merUtfodringspraxis Mjölby nov 2010. Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se
Utfodringspraxis Mjölby nov 2010 Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se 1 Övergödning och försurning är en lokal/regional miljöeffekt, Klimatpåverkan är Global Kväve Fosfor Koldioxid Metan Lustgas
Läs merÅkerböna (Vicia faba L.) som helsäd - avkastning och fodervärde. Lägesrapport 2003
Åkerböna (Vicia faba L.) som helsäd - avkastning och fodervärde Projektansvarig: Lars Ericson, NJV, SLU Lägesrapport 2003 Bakgrund Säsongen 2003 har vi genomfört två fältförsök i Värmland och ett i Västerbotten.
Läs merNya tider nya strategier
malin.frojelin@vxa.se, torbjorn.lundborg@vxa.se Under den senaste den har vi ha en situa on där frågan om foderpris och mjölkpris aktualiserats och sä et a hantera de a på gårdsnivå har varierat. A svara
Läs merBetfor en riktig klassiker!
Frågor & Svar Betfor en riktig klassiker! Ju mer du vet om utfodring, desto större möjligheter har du att ta hand om din häst på ett bra sätt. Men det är inte alldeles enkelt, för det finns mycket att
Läs merHelsäd jämfört med majsensilage och helsäd med och utan baljväxter - Vad avgör valet för den svenske bonden?
Helsäd jämfört med majsensilage och helsäd med och utan baljväxter - Vad avgör valet för den svenske bonden? Elisabet Nadeau Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, Sveriges Lantbruksuniversitet
Läs merFörfattare Arvidsson K. Utgivningsår 2009
Bibliografiska uppgifter för Ensilering påverkar inte grödans fettsyrasammansättning Författare Arvidsson K. Utgivningsår 9 Tidskrift/serie Nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap. Husdjur
Läs merKan mjölkkor äta bara grovfoder?
Kan mjölkkor äta bara grovfoder? Idisslare är unika foderförädlare, eftersom de kan omvandla grovfoder till mjölk. Ändå utfodras stora mängder spannmål till mjölkkor, som skulle kunna användas som mat
Läs merEn sammanställning över möjliga åtgärder när man under odlingssäsongen inser att grovfodret inte kommer att räcka för vintern
En sammanställning över möjliga åtgärder när man under odlingssäsongen inser att grovfodret inte kommer att räcka för vintern Olika möjligheter Helsädesensilage (vete-korn-havre) Ensilage av ärt, åkerböna,
Läs merMixat foder 2014-11-14. Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder
Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Ann-Theres Persson Växa Sverige Jan-Anders Bengtsson Stäme Lantbruks AB Mixat foder Allt vanligare med mixat foder Gårdarna blir större Använder
Läs merGoda skäl att öka andelen grovfoder
Mikaela Patel, Inst för husdjurens uodring och vård, SLU mikaela.patel@slu.se Resultat från studier vid Instuonen för husdjurens uodring och vård vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) visade a mjölkavkastningen
Läs merSkördesystem i vall. Slutrapport för SLF projekt nr H0541203
Slutrapport för SLF projekt nr H0541203 Skördesystem i vall Kjell Martinsson och Lars Ericson Institutionen för Norrländsk Jordbruksvetenskap SLU 90183 Umeå 1. Bakgrund Denna rapport redovisar resultatet
Läs merHur långt räcker vallproteinet till mjölkkor?
Hur långt räcker vallproteinet till mjölkkor? Rolf Spörndly Inst för husdjurens utfodring och vård SLU, Uppsala I BEGYNNELSEN VAR VALLFODER För att göra en lång historia kort: En ko som får ett bra vallfoder
Läs merTypfoderstater. för ekologiska tackor och lamm
Typfoderstater för ekologiska tackor och lamm HS Konsult AB, 22 Förord Typfoderstater för ekologiskt uppfödda tackor och lamm är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller
Läs merDra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring.
Funktionella utfodringsmodeller med Krono-foder Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring. Krono I, II, III och IV allfoder Krossi 125 Top, Krono 135
Läs merVälj rätt typ av bakteriepreparat vid ensilering av din vallgröda
Välj rätt typ av bakteriepreparat vid ensilering av din vallgröda Elisabet Nadeau Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, SLU Skara Hushållningssällskapet Sjuhärad Forskning och Utveckling inom Ekologisk
Läs merEkonomisk optimal fodernivå Vad är det?
Hans Lindberg är agronom och produkonsrådgivare med placering i Bollnäs i södra Hälsingland. Större delen av sin arbetsd arbetar han med kunskapssupport i foderfrågor i, men hinner också med en del produkonsrådgivning
Läs merStudie av introduktionen av NorFor Plan för foderstatsberäkning till mjölkkor i Sverige
Studie av introduktionen av NorFor Plan för foderstatsberäkning till mjölkkor i Sverige Study of the introduction of NorFor Plan as a tool for ration planning to dairy cows in Sweden av Helena Åkerlund
Läs merFriska får ger välmående gårdar
Friska får ger välmående gårdar Vi kan Får! Med veterinärer och husdjursagronomer specialiserade inom lammproduktion erbjuder vi dig en unik kompetens. Vi kan hjälpa dig med allt från att förebygga och
Läs merHögklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring!
Högklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring! Balanserad utfodring som beaktar djurets behov är grunden för
Läs merTypfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion
Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion HS Konsult AB, Förord Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller typfoderstater
Läs merÖkad konsumtion hos mjölkkor genom anpassning av stärkelsekvalitén till gräsensilagets nedbrytning i våmmen
Ökad konsumtion hos mjölkkor genom anpassning av stärkelsekvalitén till gräsensilagets nedbrytning i våmmen Mårten Hetta, Institutionen för Norrländsk Jordbruksvetenskap, SLU-Umeå Peter Lund, Aarhus Universitet,
Läs merProtein från vallen hur gör man? Vallen är den främsta proteinkällan för mjölkkor
Protein från vallen hur gör man? Vallen är den främsta proteinkällan för mjölkkor Vilken vallfröblandning ska vi använda? Ska vi öka baljväxtandelen eller ska vi öka kvävegödslingen för att höja proteinhalten
Läs merKonsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning
Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning 1. 100 % av foderstaten ska vara svenskodlad a) Kravet kan antingen uppfyllas genom egen eller närliggande foderproduktion eller genom att välja
Läs merAv: Leif Göransson, Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010. Råvaruvärdering
Råvaruvärdering Innehåll Bakgrund 1 Råvaruvärdering i praktiken 2 Energi 2 Aminosyror 3 Makromineralämnen 3 Fosfor Övriga Spårelement 4 Vitaminer 4 Antinutritionella faktorer (ANF) 5 Bakgrund En noggrann
Läs merSinkon Guldkon. Skötsel och utfodring Växadagarna 2018
Sinkon Guldkon Skötsel och utfodring Växadagarna 2018 Frågeställningar Hur utfodras och sköts sinkorna på din gård? Förekommer hälsostörningar i samband med kalvning? När på året? Planerar du passande
Läs merEkologiska foderstater beräknade med NorFor
Ekologiska foderstater beräknade med NorFor Exempel från mjölkgårdar med hög självförsörjningsgrad Stina Hedén Självständigt arbete 1 hp Grundnivå, G1E Lantmästare - kandidatprogram Självständigt arbete
Läs merEmissionsfaktorer för beräkning av metan från husdjur använda vid beräkningar för officiell statistik, (kg metan/djur/år) Växthusgaser i Sverige
Metanproduktion från djurens fodersmältning Jan.Bertilsson@slu.se Kor har en unik förmåga att utnyttja gräs.. men bildning av växthusgaser är en oundviklig följd av fodrets omsättning Kungsängens forskningscentrum
Läs merEkologisk rapskaka till mjölkkor är det ett bra fodermedel i en 100 % ekologisk foderstat?
Ekologisk rapskaka till mjölkkor är det ett bra fodermedel i en 100 % ekologisk foderstat? Kraven på ekologisk mjölkproduktion ökar i och med nya EU-regler. Hexanextraherade fodermedel förbjöds år 2000,
Läs merTYPFODERSTATER Ekologiska mjölkkor. Typfoderstater för ekologiska mjölkkor
TYPFODERSTATER Ekologiska mjölkkor Typfoderstater för ekologiska mjölkkor Förord Typfoderstater för ekologiska mjölkkor är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller
Läs merInverkan av korta inläggningsavbrott på ensilagekvaliteten i plansilor
JTI-rapport: Lantbruk & Industri / Agriculture & Industry, nr 407 Inverkan av korta inläggningsavbrott på ensilagekvaliteten i plansilor Modellförsök Effects of short interruptions during filling on silage
Läs merNärproducerat foder fullt ut
DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN Närproducerat foder fullt ut Anders H Gustafsson, anders.h.gustafsson@svenskmjolk.se I den traditionella husdjursproduktionen som i huvudsak rådde
Läs mer2015-03-11. Innehåll. Utfodring av proteingrödor till idisslare - möjligheter och begränsningar. Stort intresse hela Europa.
Innehåll Utfodrin av proteinrödor till idisslare - möjliheter och beränsninar Biritta Johansson HMH och EPOK Foderprotein till Idisslare Bakrund Djurkateorier Beränsninar Protein från Vall Raps Fröbaljväxter
Läs merSlutrapport: Inblandning av olika sorters strukturfoder i foderstaten till mjölkkor i norra Sverige
Slutrapport: Inblandning av olika sorters strukturfoder i foderstaten till mjölkkor i norra Sverige Evelina Viklund, Annika Höjer, Mårten Hetta, Pekka Huhtanen Sammanfattning Två försök genomfördes för
Läs merTabell 1. Lagringstyp och tillsatsmedel i vallensilage hos de medverkande gårdarna
Bilaga 1 Delredovisning till Jordbruksverket av FoU-projekt med diarienummer 25-5152/00 Skördemetodens och lagringens betydelse för vitamininnehållet i ensilage och mjölk på ekologiska mjölkgårdar. E.
Läs merTabell 1. Foderstat till kor i början av laktationen, exempel från november 2001
Ekologisk mjölkproduktion med 100% ekologiskt foder på Tingvalls försöksgård. Delredovisning av projekt med diarienummer 25-5153/00 Grovfoderrik foderstat utan konventionella proteinfodermedel Ekologisk
Läs merHästägarmöte 28 augusti 2018
Hästägarmöte 28 augusti 2018 PROGRAM Fodersituationen Råd för anpassning av foderstater och fodermedel. Råd för hästhållningen på bete och inför stallperioden. FIKA Djurskydd Djurskyddskontroller och annan
Läs merGårdsanpassad kalvningstidpunkt
Gårdsanpassad kalvningstidpunkt Anett Seeman & Helena Stenberg, Gård & Djurhälsan Aktiviteten är delfinansierad med EU-medel via Länsstyrelsen i Skåne Gårdsanpassad kalvningstidpunkt Målet i dikalvsproduktionen
Läs merMjölk på bara vall och spannmål
Mjölk på bara vall och spannmål Milk production based on grass silage and cereal feeding Eva Spörndly och Rolf Spörndly Institutionen för husdjurens utfodring och vård Rapport 286 Sveriges lantbruksuniversitet
Läs merBibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken
Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken Författare Andresen N. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt
Läs merHusdjursstatistik. Cattle statistics
2012 Husdjursstatistik Cattle statistics Innehåll Kokontroll... 6 Foderplanering... 6 KAP, Kött Avel Produktion... 6 Seminverksamhet med nötkreatur... 6 Djurhälsovård... 6 Diagram 1. Anslutning till Kokontrollen
Läs merSkördetidpunkt och ensilering av majs
SLUTRAPPORT Skördetidpunkt och ensilering av majs SLF Projekt nr H0841018 Projektgrupp: Rolf Spörndly inst. för husdjurens utfodring och vård, SLU Thomas Pauly inst. för husdjurens utfodring och vård,
Läs merViktiga faktorer som påverkar vitamininnehållet i. i vallensilage.
Elisabeth Nadeau, Institutionen för jordbruksvetenskap, SLU, tel: 0511-671 42, e-post: Elisabet.Nadeau@jvsk.slu.se Medarbetare: Birgitta Johansson, Institutionen för jordbruksvetenskap, SLU & Søren Krogh
Läs merDR.B.VIDYA ASSISTANT PROFESSOR DEPARTMRNT OF ANIMAL NUTRITION CVSC, KORUTLA
DR.B.VIDYA ASSISTANT PROFESSOR DEPARTMRNT OF ANIMAL NUTRITION CVSC, KORUTLA INTRODUCTION INDIA- Sheep and Goat play a vital role in rural economy Sheep - 75 million ( FAOSTAT,2012) Goat - 160 million In
Läs merVad finns i grovfodret utöver det som förklaras av NorFors analyser? Peter Udén, SLU, Sida 1 av 5
Sida 1 av 5 Introduktion De analyska metoder som används för a värdera foder utgör grunden för a NorFor ska fungera. Fodret uppdelas i följande frakoner: aska, fiber (NDF), råprotein (RP), stärkelse, råfe,
Läs merSKÖTSEL Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller
SKÖTSEL Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller 34 HÄSTFOCUS #6/2015 Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller SKÖTSEL HÖANALYS - Få koll på vad ditt hö innehåller HÄSTFOCUS #6/2015 35 SKÖTSEL
Läs merUtfodringspraxis Mjölby nov
Utfodringspraxis Mjölby nov 2012 carin.clason@vxa.se Utfodring för bättre miljö och klimat-stämmer bra med att sikta mot bättre lönsamhet! Gör rätt från början Sätt mål för produktionen Följ upp produktionen
Läs merVäxa Sverige. Utfodring i torkans spår. Kicki Markusson. Det gick inte att hitta bilddelen med relations-id rid4 i filen.
Växa Sverige Utfodring i torkans spår Kicki Markusson Det gick inte att hitta bilddelen med relations-id rid4 i filen. Om differensen är stor Inventera foderbehov och 6llgång Följ upp, följ upp, följ upp
Läs merLaboratorier Eurofins Food & Feed Testing Sweden AB Lidköping Ackrediteringsnummer 1977 Lidköping A
Ackrediteringens omfattning Laboratorier Eurofins Food & Feed Testing Sweden AB Lidköping Ackrediteringsnummer 1977 Lidköping A002006-003 Kemisk analys Biotoxiner Akrylamid LidPest.0A.01.008 LC-MS Dricksvatten
Läs merSkrivet av: Anders Flodberg Galoppkurs
Skrivet av: Anders Flodberg Galoppkurs Ensileringen är en jäsningsprocess och ett annat sätt att konservera gräs på. Ensilage är konserverat gräs som skördats vid högre vattenhalt än hö. Ensilage med högre
Läs mer