Fullfoder till mjölkkor
|
|
- Linda Bergman
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Fullfoder till mjölkkor Renodlat fullfoder Fullfoder kallas TMR (Total Mixed Ration) på engelska och är i sin ursprungliga form definierat som att alla fodermedel utom vattnet blandas till en homogen blandning och utfodras i fri tillgång. För att göra blandningen används vanligen fullfodervagnar, även kallade mixervagnar. Även icke mobila blandare förekommer och blandningen fördelas då med samma teknik som används till ensilage. Fullfoder kan således ges både i grupp i lösdrift och individuellt till kor i uppbundna besättningar. I många fall gör man två eller flera blandningar till besättningar där det finns både hög- och lågproducerande djur. En mer högkoncentrerad blandning innehållande mer kraftfoder till högmjölkande kor och en mer grovfoderdominerad blandning till lågavkastande djur. Alla blandningar kan då ges i fri tillgång. Olika system med blandfoder I praktiken förekommer många varianter av utfodringssystem där man använder begreppet Blandfoder. Dessa använder sig av en fodermix av grovfoder och kraftfoder, oftast gjord i en fullfodervagn, men man ger inte mixen som enda foder i fri tillgång. Man gör i vissa fall en högkoncentrerad blandning som man ger i fri tillgång till högmjölkarna medan man ger samma blandning i begränsad giva till medel- och lågmjölkare, ofta kompletterat med halm utfodrat separat. Det förekommer också ofta att man gör en fodermix med grov- och kraftfoder som täcker behovet för kor med en lägre avkastning och sedan tilldelar kraftfoder individuellt efter varje kos mjölkavkastning. Även blandfodersystem förekommer både i lösdrifter och uppbundna stallar. I dagligt tal använder man ofta ordet "fullfoder" eller "fullfodermix" eller bara "fodermix" även i dessa system. Med ordet "fullfoder" menar man då själva företeelsen att blanda grovfoder och kraftfoder, vilket ju är förhållandevis nytt i Sverige, och "fodermix" avser oftast en blandning av just grovfoder och kraftfoder. När är det intressant med fullfoder?! I större besättningar, oftast över 80 kor! Det passar ofta i enkla byggnader! Då man har intresse att snabbt öka djurantalet till låga investeringskostnader! I besättningar med ett jämnt djurmaterial, där alla kor har en liknande genetisk kapacitet! Högavkastande besättningar (mindre risk för överutfodring)! Vid tillgång till billiga fodermedel såsom restprodukter från livsmedelsindustrin! Då behov finns att utfodra många olika fodermedel och fodermedel som är flytande
2 Fördelar med fullfoder som ofta nämns! Jämn näringstillförsel under dagen. Varje tugga innehåller lite av allt! Underlättar ökningen av fodergivan efter kalvning! Korna kommer fortare i positiv energibalans efter kalvning och blir fortare dräktiga! Underlättar övergång mellan olika foderpartier! Ger möjlighet att ge högre mängder spannmål! Ger ett ökat foderintag! Ger möjligheter att blanda in mineralfoder till kor i en lösdrift! Rationaliserar fodertilldelning till olika grupper av djur och i olika byggnader Nackdelar med fullfoder som ofta nämns! Svårt att begränsa foderintaget när mjölkavkastningen går ner under laktationen! Risk för feta sinkor! Oftast högre foderintag per kg mjölk! Behov av separata foderlager! Ökat krav av kontroll av foderhygien! Risk för oväntat stort arbetsbehov för foderblandning! Låser traktorer. Ofta en för blandaren och en för lastning! Ställer högre krav på kunskap om foder och näringsbehov Mixervagnar Även om det finns ett antal stationära fullfoderblandare så är bogserade vagnar där blandningen drivs av kraftöverföringsaxeln på traktorn det vanligaste. De kallas fullfodervagnar, blandarvagnar eller mixervagnar och finns i ett flertal utförande och tillämpar olika principer. Haspelblandare: Blandar med haspel. på en vertikal axel. Ger en luftig och lätt blandning och är skonsam mot fodret. Kräver hackat grovfoder. Lastas lämpligen med lastare som tillsätter fodret över hela vagnen i längsled. Blandarens volym bör inte fyllas till mer än ca 60 % för att ge plats för blandning. Paddelblandare: Liknande haspelblandaren men där paddlar ersatt de längsgående balkarna i en haspelblandare. Kan fyllas mer i samma volym jämfört med haspelblandaren, uppåt 90 % av blandarens volym. Ger liksom haspelblandaren en luftig och lätt blandning och är skonsam mot fodret. Kräver hackat grovfoder. Bild 1 och 2. Exempel på en traktordriven paddelblandare. Observera vågdisplayen. Den bör ha stora siffror, synas i dagsljus såväl som i mörker samt kunna ses från traktorn som lastar.
3 Skruvblandare: Finns med vertikal skruv, med lutande skruv där materialet skruvas uppåt och får falla tillbaka. Finns också med flera horisontella skruvar som skruvar materialet åt båda hållen. Skruvblandarna förses ofta med skärande knivar och kan därmed hantera långstråigt grovfoder som skärs ned. Dessa typer består ofta av en stående, vertikal skruv. Utöver de traktorbogserade blandarvagnarna förekommer stationära blandare som drivs med elmotor. Till dessa ansluter man ofta automatisk påfyllning av olika fodermedel. Det finns även rälshängda blandarvagnar som dockar till en påfyllningsplats där de automatiskt fylls på. Som ett alternativ till att blanda hela foderpartiet finns rälshängda utfodringsvagnar där de olika fodermedlen fylls på i separata fickor i vagnen. Dessa vagnar är avsedda för uppbundna kor och blandar allt foder portionsvis till varje ko. Bild 3 och 4. Traktordriven skruvblandare med liggande skruvar. Inuti en skruvblandare med liggande skruvar som försetts med knivar som skär fodret. Skruvarna drar fodret åt olika håll Bild 5 och 6. Traktordriven skruvblander med vertikal skruv. Inuti en vertikal skruvblandare Skruven är försedd med kraftiga knivar som möjliggör att man lägger i en hel rundbal
4 Bild 7 och 8. Stationär skruvblandare med lutande skruv. Inuti en skruvblandare med lutande skruv drar skruvarna fodret åt samma håll, uppåt. Blandningsordning: Alla blandare kan och bör utrustas med inbyggd våg. I skärande skruvblandare ska de grova och skrymmande fodren läggas i först. Det finns skruvblandare som kan sönderdela hela rundbalar. Skruvblandare kan, om de får gå för länge, skära ner och förstöra strukturen på grovfodret i foderblandningen. I blandare där man lägger i grovfodret först kan det vara svårt att få mycket små tillsatser att blanda sig väl och man kan då överväga att göra en förblandning av koncentratdelen inklusive mineralfodret. Det är ibland rationellt att istället för att köpa flera råvaror var för sig beställa en blandning av proteinkoncentrat, fett och mineralfoder. I övriga blandare rekommenderar man att börja blanda de små komponenterna som mineraloch proteinfoder först. Därefter spannmålen och sist grovfodret. Grovfodret bör här vara hackat, eller om man har rundbalar, måste det ha sönderdelats utanför blandaren först. I dessa är det lättare att få de små komponenterna som mineralfoder jämnt fördelade. I haspelblandaren ska man dock tänka på att tillsätta samtliga fodermedel jämnt fördelade över blandarens längd. När man gör en fullfodermix kan det finnas anledning att se upp så att inte mixen separerar lätt då det kan leda till att djuren selekterar och lämnar en del av fodret. Ibland kan så bli fallet om den är för torr. Då kan man tillsätta vatten eller, ännu bättre, vatten blandat med melass. Ett annat sätt är att använda fuktiga foder såsom drav, helsädesensilage eller vanligt vallensilage. Gruppering Den minsta uppdelningen man kan göra är att alla mjölkande kor är i en grupp och sinkorna i en. Sinkorna får antingen en egen lågkoncentrerad blandning eller en liten mängd av högmjölkarmixen kombinerat med fri tillgång av halm. Detta system är enkelt och kräver lite arbete. Det är enkelt vid mjölkningen och korna utsätts inte för stress vid gruppbyte och
5 därmed tillhörande avkastningsnedgång undviks. Svårigheten är att hitta rätt foderblandning som både kan tillgodose högmjölkarnas krav på hög näringskoncentration och undvika att lågmjölkare äter för mycket foder vilket blir både dyrt och leder till feta sinkor. Systemet fungerar bäst i besättningar med hög avkastning. En mycket koncentrerad kalvningssäsong kan underlätta eftersom man då kan förändra mixens sammansättning i takt med att laktationen framskrider för samtliga kor. Ofta delas emellertid de mjölkande djuren in i två eller flera grupper. Till dessa görs foderblandningar med olika koncentrationsgrader. Nykalvade och högmjölkande kor får en mycket koncentrerad foderblandning medan kor i senare delen av laktationen eller med lägre avkastning får en mindre koncentrerad mix med högre andel grovfoder. Avsikten är givetvis att anpassa fodret efter kornas behov. Nackdelen är att det går åt mer tid för att blanda foder och att korna ofta tappar i avkastning då de byter foder i samband med att de byter grupp. Det finns många olika anpassningar från det enklaste systemet där man låter kon byta grupp i takt med att laktationen framskrider och mjölkavkastningen minskar. En sådan variant är att redan på förhand klassa korna i två grupper: kor med hög potential respektive med låg potential och låta de kalva in i olika grupper med olika koncentrerat foder. I mindre besättningar vill man ofta inte blanda mer än en blandning på grund av att det tar tid att blanda foder. Ett sätt att ändå åstadkomma olika foder till högmjölkare respektive lågmjölkare testades på Hushållningssällskapets gård i Bohuslän och har kommit att benämnas Tingvallmodellen. Här ges lågmjölkarna en begränsad giva av samma mix som högmjölkarna får fri tillgång till och som har hög näringskoncentration. Med denna lösning är risken för att korna minskar i produktion vid gruppbyte även betydligt mindre. I lösdrifter kan man i högmjölkargruppen ha tre kor per ätplats därför att de har fri tillgång på foder, medan lågmjölkarna som får en begränsad fodergiva måste ha tillgång till en ätplats per ko. Om fodergivan blir mycket låg i lågmjölkargruppen kan man ge dem fri tillgång till halm som inte blandas i mixen. Det är ytterligt angeläget att göra byggnadslösningarna på ett sätt så att gruppering av de mjölkande korna är möjlig att genomföra. Även om man har för avsikt att ha alla mjölkande kor i en enda utfodringsgrupp är det ofta angeläget att kunna gruppera korna beroende på hälsostatus. T.ex. kor med mastit som smittar vill man kunna hålla i en egen grupp så de inte smittar nykalvade kor genom att ligga i samma båssängar. Sinkorna grupperas allt oftare i fullfoderbesättningar, även där de mjölkande korna går i en grupp. Det vanligaste är då en grupp för första delen av sintiden där korna utfodras sparsamt med en speciell sintidsmix. De sista två till tre veckorna går de i en speciell grupp där en tillvänjning sker till den kommande högmjölkarmixen genom att de får en mindre del av denna utöver sintidsmixen. Viktigt att komma ihåg vid grupputfodring i lösdrift är: Om foder ges i fri tillgång: Max tre kor per ätplats. Det får aldrig bli tomt på foderbordet Om foder ges i begränsad giva: Max 1 ko per ätplats. Utfodringen ska ske så alla har tillfälle att äta samtidigt Regelbunden hullbedömning som urvalsgrund för när kor ska flyttas till en grupp med lägre utfodringsintensitet
6 Fodermedlen Proteinfoder och andra kompletteringsfoder bör helst inte vara pelletterade utan hellre i mjölform för att fastna på ensilaget och andra fuktiga fodermedel. Olika former av pellettskross är också att föredra framför pelletter för att undvika att vissa kor sorterar ut dessa i blandningen. Det är att rekommendera att använda flera källor till protein och inte endast en råvara. Istället för att hålla olika fickor för olika råvaror kan man ofta köpa dem blandade vilket underlättar hanteringen. Ibland är det även lämpligt att låta en fettkälla ingå. Torkad eller lutad spannmål bör vara krossad, men fullfoder gör det lättare att även använda malen spannmål jämfört med om man skulle utfodra det separat. Lutad spannmål förekommer ibland vid användning av fullfoder. Lutningen har flera effekter. Dels konserverar den spannmålen och är alltså ett alternativ till syrad spannmål. Lutningen luckrar dessutom skalet på spannmål så att krossning inte behövs. Lutad spannmål bryts ned långsammare i vommen än krossad eller malen spannmål vilket medför att större mänger av spannmål kan utfodras. Lutning görs genom att tillsätta Natriumhydroxid. Rekommenderad dosering är 3 % i vete och 5 % i korn och havre. Först blandas de torra granulerna av natriumhydroxid med spannmålen i blandarvagnen. Därefter tillsätts vatten så att spannmålen uppnår en vattenhalt av ca 25 %. Efter att den lutade spannmålen tömts från blandarvagnen bör den svalna och omlastas för att den inte ska stelna och "brinna ihop". Ett vanligt sätt att undvika klumpbildning är också att blanda i halm. Lutad vete kan ges upp till ca 9 kg per ko och dag. Vid användning av lutad spannmål bör man ge extra E-vitamin på samma sätt som vid användning av syralagrad spannmål.. Förutom vallfoderensilage är det vanligt att i fullfoderblandningar använda HP-massa, helsädesensilage av våra vanliga spannmålsslag, majsensilage eller ärtensilage. Användning av drav (mäsk) från bryggerier är också vanligt. Melass tillsätts ofta för att ge en bra textur i mixen. Ibland blandas melass med vatten för att justera vattenhalten. Fullfoderhantering underlättar också utfodring av biprodukter från livsmedelsindustrin som sylt, juice, bröd mm.
7 Hygien Det är om möjligt ännu viktigare att foderråvarorna är av god hygienisk kvalitet i ett utfodringssystem där man blandar fodren. I blandningen döljs lätt dåliga partier och kon kan inte selektera och t.ex. rata mögelklumpar i ensilaget. Man bör beakta följande:! Fodret bör utfodras inom ett dygn efter det lämnat lagret vintertid och två gånger per dag sommartid (>15 o C). Uppstår varmgång på foderbordet bör blandning och utfodring ske oftare! Foderlagren ska tömmas helt och rengöras före ny leverans! Råttor, katter, fåglar och hundar ska förhindras att vistas i fodret! Traktordäcken ska vara rena vid hantering av foder i planlager! Den fodermängd (vanligen kg) som blir kvar i botten när blandaren har tömts kan vanligen vara kvar och ingå i nästa blandning om råvarornas hygien är god! Foderblandaren bör emellertid skrapas ren och rengöras minst en gång i veckan, helst varannan dag, året om. Detta är viktigt då flertalet blandare har skrymslen där foder fastnar! Prov för hygienisk analys av blandat foder bör inte vara äldre än 24 timmar vid ankomst till laboratorium! Ätplatsen bör göras ren varje dag.
8 Förslag till näringsinnehåll i fullfodermix vid olika grupper av djur Det finns många idéer om hur man bäst komponerar en fullfodermix. Till skillnad från system där man väger ut en fodergivan är det viktigt att fullfodermixen som ges för fri konsumtion konsumeras i rätt mängd för att ge önskad mängd näringsämnen till korna i just den gruppen. Tabell 1. Exempel på näringsinnehåll som kan användas vid optimering av mixer med hög, medel respektive låg intensitet. Djurstorlek: 600 kg Högmjölkargrupp Opt för 40 kg ECM Hull <3 Laktationsdag <100 Förstakalvare Medelmjölkare Opt för 30 kg ECM Hull >3 Laktationsdag >100 Lågmjölkare Opt för 25 kg ECM Hull >3 Laktationsdag >100 MJ, per ko Råprotein, % av ts AAT, g/mj 7,6-8,4 7,6-8,4 7,6-8,4 PBV, g/dag Energikonc., MJ/kg ts 12,2-12,7 10,7-11,5 10,0-10,7 Fett NDF, % av ts Stärkelse, % av ts EFD, % av NDF Eff. rp, % av ts 10,8-12,3 10,5-12,0 10,2-11,7 Ca, g/kg ts P, g/ kg ts 3,8 3,8 3,8 Mg, g/kg ts 2,5 2,4 2,2 Salt (NaCl), g/kg ts Vid vanlig beräkning av foderstater enligt den konventionella metoden (Energimetoden) brukar man bara använda sig av Energi och AAT. Efter beräkningen tillämpar man ett stort antal foderstatskontroller för att bedöma resultatet av beräkningen. På senare tid har man även börjat tillämpa en av Lantmännen introducerad metod som bygger på torrsubstans (TSmetoden eller "LFU-metoden"). I de vanligast använda programmen använder man sig här också av två parametrar, torrsubstans och stärkelse, och i efterhand bedömer man ett antal andra näringsämnen i form av foderstatskontroller. För att uppfylla ett mål bestående av många näringsämnen samtidigt, som i tabellen ovan, krävs en annan beräkningsmetod, en optimering. Exempel på sådana program är FSTAT, Bioptek och Opti-Mu. Enklast av dessa är Opti-Mu som dels finns på nätet ( och dels i en profesionell version hos husdjursföreningarnas rådgivare. I Optimu kan man göra optimeringar som uppfyller samtliga foderstatskontroller i ett system samtidigt. Ett tillvägagångssätt är att optimera efter nivåerna i tabell 1 och därefter studera foderintaget. Om fodret tar slut sänks koncentrationsgraden med grovfoder tills balans upptår.
9 Hur mycket äter kon av mixen? Det är alltid svårt att skatta konsumtionen vid fri tilldelning av foder. Bland det som begränsar foderintaget är fiber, NDF. Det tar tid för fibern att brytas ner i vommen och tills det har försvunnit ut ur vommen orkar kon ju inte äta mer. Därför bygger ett sätt att uppskatta foderintaget på fodrets NDF-innehåll. Man brukar räkna med att en ko orkar äta ca 1,5 % av sin levandevikt i form av NDF. För en ko på 600 kg motsvarar det 9 kg NDF. Gör man då en foderblandning med 35 % NDF i ts kan skulle det betyda att en ko orkar äta 9000/0,35 = 25,7 kg ts. Gör man den med mer grovfoder så att NDF-halten blir 50 % skulle hon bara orka äta 9000/0,5 = 18 kg ts Ett annat sätt att beräkna foderintaget är att beakta djurens produktion. Den allra enklaste beräkningen tillämpar man på lantmännens LFU-system. Där säger man att det äter beräknas: Kg ts = 0,43 * mjölkavkaqstningen + 5,7 (Ber 1) Det betyder att en ko som mjölkar 40 kg mjölk orkar äta 22,9 kg ts. Det spelar ingen roll hur stor kon är men hon ska äta "normala" fodermedel. En beräkning som även beaktar kons storlek är: Kg ts = 4,9 + 0,015 * levandevikt + 0,2 * kg ECM (tidig laktation) (Ber 2) Kg ts = -1,5 + 0,019 * levande vikt + 0,41 * Kg ECM (medellaktation) (Ber 3) Den presenterades av Bertilsson & Burstedt 1983 och befanns vara den som stämde bäst vid en jämförelse mellan många beräkningar. Ytterligare en beräkning som även tar beaktar laktationsvecka är: Kg ts = (0,372*ECM + 0,0968*levandevikt 0,75 )* (1-e (-0,192*(LV+3,67)) ) (Ber 4) Den presenteras i de amerikanska rekommendationerna (NRC 2001) Tabell 2. En jämförelse mellan olika beräkningar av foderintag hos kor Ber 1-4 hänför sig till formlerna ovan. Kg ECM Lakt. vecka Ber (1) ger Kg ts/dag : 27,2 22,9 18,6 14,3 10,0 5,7 Ber (2) ger 24,7 22,7 20,7 18,7 16,7 14,7 Ber (3) ger - 27,3 23,2 19,1 15,0 10,9 Ber (4) ger 25,2 25,4 23,0 19,8 16,2 6,3 Av dessa finns en del goda erfarenheter att använda beräkning 2, både i tidig och meddelaktation. Se exemplen för beräkning av energikoncentration nedan.
10 Ledfaktorer För vilken avkastningsnivå ska man göra mixen? Är det för den genom snittliga avkastningen? Om alla mjölkande kor går i en grupp och årsavkastningen är 9000 kg mjölk så blir gruppens genom snittliga dagsavkastning 29,5 kg (9000/305 dagar). Ska man då göra mixen så den räcker till en ko som mjölkar 29,5 kg? Nej. Då kommer de högst avkastande korna inte att mjölka det man tänkts sig. Det används i USA en tabell med så kallade ledfaktorer som man kan tillämpa för att göra blandningarna. Den visar att ju fler grupper man delar in korna i, desto närmare den genomsnittliga avkastningen kan man utfodra för. Och därmed blir givetvis överutfodringen då också mindre. Tabell 2 Ledfaktorer för beräkning av vilken avkastningsnivå som foderblandningen skall göras för vid olika antal grupper (Stallings 1985) % fördelning av kor i respektive grupp Högmjölk Medelmjölk Lågmjölk Högmjölk Medelmjölk Lågmjölk , ,22 1, ,17-1, ,14-1, ,14 1,10 1, ,13 1,07 1, ,13 1,14 1, ,18 1,08 1,21 I tabellen ser man att om all djur går i en grupp och medelavkastningen är ca 30 kg mjölk så ska man göra blandningen för ca 40 kg mjök (30 kg * 1,32). Från tabellen kan man också lätt förstå att om man utfodrar alla djur i en grupp är det naturligt att hamna på ca 30 % överutfodring. Man kan också se att om delar in djuren i tre grupper så minskar överutfodringen till ca hälften. Beräkning av lämplig energikoncentration Från tabell 1 och 2 kan man uppskatt vilken energikoncentration som är lämplig. Nedan följer två exempel på hur beräkningen kan gå till: Exempel 1. Beräkning av lämplig energikoncentration En besättning har en årsavkastning på kg per ko. A) Vilken energikoncentration bör man göra en mix på till denna gård om alla mjölkande djur går i en grupp och har jämn kalvning året runt? Mjölkavkastningen i denna grupp bör vara lite över 30 kg per ko (9 300 kg/305 dagar).
11 Medelavkastningen räknas upp genom att multiplicera med ledfaktorn 1,32 då alla djur går i en grupp. Resultatet blir att man gör en foderstat för ca 40 kg mjölk. Energibehovet för 40 kg mjölk är 280 MJ. Foderintaget beräknas med Kg ts = 4,9 + 0,015 * levandevikt + 0,2 * kg ECM från föregående kapitel. Det blir 22,7 kg ts. Observera att man i detta fall alltså räknar på foderintaget på 40 kg mjölk och inte på de 30 kg/ko som djuren faktiskt mjölkar i denna grupp. 280 MJ/22,7 kg ts ger en energikoncentration på 12,3 MJ/kg ts B) Vilken blir energikoncentration i mixerna på till samma gård med där de mjölkande djuren går i två grupper med lika många djur i varje, delad huvudsakligen efter mjölkavkastning? Mjölkavkastningen i högmjölkargruppen är 34 kg och i lågmjölkargruppen och i lågmjölkargruppen 26 kg Medelavkastningen i högmjölkargruppen multipliceras med ledfaktorn 1,17 (= 40 kg mjölk) och i lågmjölkargruppen med 1,23 (= 32 kg mjölk) Energibehovet för och foderintaget för högmjölkargruppen är detsamma som i exempel A medan det i lågmjölkargruppen blir: Energibehovet för 32 kg mjölk är 236 MJ. Foderintaget beräknas med till 21,0 kg ts. 236 MJ/21,0 kg ts ger en energikoncentration på 11,2 MJ/kg ts Fullfoder och bete En nackdel med fullfoder är att det kan vara svårare att ordna betesutfodringen. Det lättaste vid betesdrift i lösdrift, både med mjölkningsgrop och mjölkningsrobot, är att kunna ge kraftfoder vid mjölkningen. Om så inte är fallet utan allt kraftfoder brukar ges i foderblandningen förekommer ibland att man gör en speciell betesblanding. Detta är inte aktuellt i början av betessäsongen då betet är mycket spätt och håller nästa samma näringskoncentration som en högmjölkarmix. Då kan man bibehålla den konventionella fodermixen för utfodring inne och därtill låta djuren beta. Men efterhand som betesgräset kommer i ett mer moget stadium så kommer detta inte att fungera längre. Det totala foderintaget per dag kommer då att hålla en alltför låg koncentrationsgrad. I sådana fall förekommer att man gör en sommarmix. En sommarmix är en foderblandning som innehåller i princip samma kraftfoder som högmjölkarblandningen men där grovfodret är drastiskt reducerad. Tanken är att det grovfoder som saknas i blandningen tar djuren från betet. Man kan säga att den fodermix djuren då får från foderblandaren utgör ett kraftfoder utspätt med en del grovfoder. Det är inget fullfoder där samtliga foderingår. Rolf Spörndly 7 sept 2003
Mixat foder 2014-11-14. Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder
Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Ann-Theres Persson Växa Sverige Jan-Anders Bengtsson Stäme Lantbruks AB Mixat foder Allt vanligare med mixat foder Gårdarna blir större Använder
Läs merUtfodringen av nötkreatur. Ann-Theres Persson 2008
Utfodringen av nötkreatur Ann-Theres Persson 2008 1 Biologiska grundfunktioner Flockdjur rangordning Grovfoderomvandlare och idisslare 2 Flockdjur Djuren vill helst äta samtidigt, dricka samtidigt och
Läs merMjölkkor. Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor
Mjölkkor Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor 20 Hullvärdering - poäng 1,0 - Extremt mager 1,5 - Mager (har inga reserver) 2,0 - Tunn 2,5 -
Läs merSinkon Guldkon. Skötsel och utfodring Växadagarna 2018
Sinkon Guldkon Skötsel och utfodring Växadagarna 2018 Frågeställningar Hur utfodras och sköts sinkorna på din gård? Förekommer hälsostörningar i samband med kalvning? När på året? Planerar du passande
Läs merEDEL Nöt Framgång föder framgång
EDEL Nöt Framgång föder framgång EDEL Nöt EDEL Nöt är ett komplett högkvalitativt fodersortiment för både mjölkproducenter och uppfödare av köttrasdjur. Sedan 2010 har vi KRAV-godkända foder i vårt sortiment.
Läs merPaddelblandare har en horisontellt monterad axel i behållarens centrum. På den roterande axeln
Sida 1 av 5 Oavsett vilken lagringsteknik som används för grovfodret kan ensilaget alltid utfodras i form av fullfoder. Vid utfodring med fullfoder styrs djurens konsumtion av foderblandningens koncentrationsgrad
Läs merNÖT 2013-14. www.edelfoder.se
NÖT 2013-14 www.edelfoder.se NÖT EDELfoder - kvalitet med bredd Edelfoder har länge och framgångsrikt funnits på den svenska marknaden. Vår målsättning är att nu och i framtiden förvalta våra goda relationer
Läs merTypfoderstater. för ekologiska tackor och lamm
Typfoderstater för ekologiska tackor och lamm HS Konsult AB, 22 Förord Typfoderstater för ekologiskt uppfödda tackor och lamm är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller
Läs merHur långt räcker vallproteinet till mjölkkor?
Hur långt räcker vallproteinet till mjölkkor? Rolf Spörndly Inst för husdjurens utfodring och vård SLU, Uppsala I BEGYNNELSEN VAR VALLFODER För att göra en lång historia kort: En ko som får ett bra vallfoder
Läs merTypfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion
Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion HS Konsult AB, Förord Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller typfoderstater
Läs merBra vallfoder till mjölkkor
Bra vallfoder till mjölkkor Foto: Jordbruksverket Jordbruksinformation 10-2014 Bra vallfoder till mjölkkor Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Vallen är grundstommen i ekologiska mjölkkors foderstat.
Läs merUtfodring av dikor under sintiden
Institutionen för husdjurens miljö och hälsa Utfodring av dikor under sintiden Mikaela Jardstedt, mikaela.jardstedt@slu.se Handledare: Anna Hessle, Elisabet Nadeau, Peder NØrgaard, Wolfram Richardt Växadagarna
Läs merUtnytting av lokale proteinvekster i melkeproduksjonen
Utnytting av lokale proteinvekster i melkeproduksjonen Elisabet Nadeau Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, Sveriges Lantbruksuniversitet Skara Hushållningssällskapet Sjuhärad Økomelk-konferanse
Läs merTabell 1. Foderstat till kor i början av laktationen, exempel från november 2001
Ekologisk mjölkproduktion med 100% ekologiskt foder på Tingvalls försöksgård. Delredovisning av projekt med diarienummer 25-5153/00 Grovfoderrik foderstat utan konventionella proteinfodermedel Ekologisk
Läs merHelsäd i mjölk och köttproduktion. Innehåll. Aktuella grödor. Skörd och konservering av helsäd. Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet
Helsäd i mjölk och köttproduktion Johanna Wallsten, Norrländsk jordbruksvetenskap, SLU johanna.wallsten@njv.slu.se 090-786 87 53 1 Innehåll Skörd och konservering av helsäd Fodervärde - kemisk sammansättning
Läs merHandledning foderbudget
1 Handledning foderbudget Laktationskurvor Börja med att beräkna besättningens medellaktationskurvor under Funktioner, välj Medellaktationskurvor. Är det första gången kurvorna uppdateras kommer en ruta
Läs merNya tider nya strategier
malin.frojelin@vxa.se, torbjorn.lundborg@vxa.se Under den senaste den har vi ha en situa on där frågan om foderpris och mjölkpris aktualiserats och sä et a hantera de a på gårdsnivå har varierat. A svara
Läs merUtfodringspraxis Mjölby nov 2010. Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se
Utfodringspraxis Mjölby nov 2010 Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se 1 Övergödning och försurning är en lokal/regional miljöeffekt, Klimatpåverkan är Global Kväve Fosfor Koldioxid Metan Lustgas
Läs merTypfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion
Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion HS Konsult AB, Förord Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller typfoderstater
Läs merHögklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring!
Högklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring! Balanserad utfodring som beaktar djurets behov är grunden för
Läs merJämförelse av utfodringsuppföljning på fyra eko-mjölkgårdar. Jonas Löv ProAgria Österbotten 14.2.2014
Jämförelse av utfodringsuppföljning på fyra eko-mjölkgårdar Jonas Löv ProAgria Österbotten 14.2.2014 Metoder Data om foderförbrukning, mjölkproduktion, priser m.m. Har samlats in för en dag i december
Läs merDikor Götala. Mixat foder eller separat utfodring av ensilage och halm. Annika Arnesson och Frida Dahlström
Dikor Götala Mixat foder eller separat utfodring av ensilage och halm Annika Arnesson och Frida Dahlström www.slu.se/husdjurmiljohalsa Mixat foder eller separat utfodring? Foto: Annika Arnesson Syftet
Läs merNorFor-frågor till Rådgivarsajten
NorFor Övningsuppgift 2 Kunskapstest (översatt från Øvingsoppgaver NorFor Plan 2006) Hjälpmedel: Kursmaterial från våren 2006 och NorFor-tabellen NorFor-frågor till Rådgivarsajten Fråga 1. Är det korrekt
Läs merOM DET BLIR FEL. Fryspunkt. Januari 2003 1
OM DET BLIR FEL Fryspunkt Januari 2003 1 2 Alla rättigheter förbehållna. Ingen del av detta häfte får reproduceras i någon form eller på något sätt utan tillåtelse från utgivaren. Illustrationer där inget
Läs merDra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring.
Funktionella utfodringsmodeller med Krono-foder Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring. Krono I, II, III och IV allfoder Krossi 125 Top, Krono 135
Läs merJordbruksinformation Starta eko. dikor
Jordbruksinformation 1 2016 Starta eko dikor Foto: Urban Wigert Börja med ekologisk dikoproduktion Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Allt fler vill köpa ekologiskt kött. Därför ökar efterfrågan
Läs merUtfodring av rekryteringsdjur och köttdjur
Utfodring av rekryteringsdjur och köttdjur Proteinbehov Mjölkraskviga Inkalvning 24 månader Ålder Vikt Proteinbehov Lägsta energikoncentration 3 mån 1 14,6 g rp/mj 11, MJ/kg ts 7-8 mån 2 12,4 1,9 12 mån
Läs merUTFODRINGSTIPS. För dig som jobbar i travstall
UTFODRINGSTIPS För dig som jobbar i travstall HästKraft har sedan i början på 2 (hösilage) av högsta kvalitet till Vi såg tidigt ett behov av ett kvalitetssäkrat hösilage till våra travstall, samtidigt
Läs merRäkneövningar i NorFor Plan. 1. Betydelsen av foderintag på fodrets smältbarhet och näringsvärde
Räkneövningar i NorFor Plan Nedanstående övningar syftar till att ge en ökad förståelse för hur NorFor Plan fungerar. 1. Betydelsen av foderintag på fodrets smältbarhet och näringsvärde Två foderstater
Läs merGoda skäl att öka andelen grovfoder
Mikaela Patel, Inst för husdjurens uodring och vård, SLU mikaela.patel@slu.se Resultat från studier vid Instuonen för husdjurens uodring och vård vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) visade a mjölkavkastningen
Läs merKan mjölkkor äta bara grovfoder?
Kan mjölkkor äta bara grovfoder? Idisslare är unika foderförädlare, eftersom de kan omvandla grovfoder till mjölk. Ändå utfodras stora mängder spannmål till mjölkkor, som skulle kunna användas som mat
Läs merGårdsanpassad kalvningstidpunkt
Gårdsanpassad kalvningstidpunkt Anett Seeman & Helena Stenberg, Gård & Djurhälsan Aktiviteten är delfinansierad med EU-medel via Länsstyrelsen i Skåne Gårdsanpassad kalvningstidpunkt Målet i dikalvsproduktionen
Läs mermjölk och nöt producenter nr 4
mjölk och nöt producenter nr 4 gör en bra affär I den här broschyren har vi samlat information för dig som är mjölk- och nötköttsproducent. För att nå goda resultat, och trygghet i din produktion, krävs
Läs merAv Helena Stenberg, Taurus. Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater?
Av Helena Stenberg, Taurus Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater? Bakgrund Under vintersäsongen 2010/2011 sköt priset på spannmål, och därmed även på färdigfoder, i höjden
Läs merEkologisk rapskaka till mjölkkor är det ett bra fodermedel i en 100 % ekologisk foderstat?
Ekologisk rapskaka till mjölkkor är det ett bra fodermedel i en 100 % ekologisk foderstat? Kraven på ekologisk mjölkproduktion ökar i och med nya EU-regler. Hexanextraherade fodermedel förbjöds år 2000,
Läs merMJÖLKINTÄKT MINUS FODERKOSTNAD I MJÖLKPRODUKTIONEN
Examensarbete inom Lantmästarprogrammet 2005:32 MJÖLKINTÄKT MINUS FODERKOSTNAD I MJÖLKPRODUKTIONEN En jämförelse mellan besättningar med fullfoder och separat utfodring MILK INCOME MINUS FEED COST IN MILK
Läs mervitafor HÄSTMINERALER www.kvarnbyfoder.se
vitafor HÄSTMINERALER www.kvarnbyfoder.se Kvarnbyfoders mineralfodersortiment till häst är baserat på de senaste forskningsrönen. Ett bra mineralfoder kan vara avgörande för hästens välbefinnande och prestation.
Läs merSkillnader mellan NorFor Plan och dagens fodervärderingssystem
Maj 2005 Skillnader mellan NorFor Plan och dagens fodervärderingssystem Sammanställt av NorFor projektgrupp 1 Inledning I dagens fodervärderingssystem finns flera svagheter som har beaktats vid utvecklingen
Läs merSenaste nytt om gräs och kvalitet från grannlandet
Senaste nytt om gräs och kvalitet från grannlandet Elisabet Nadeau Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, Sveriges Lantbruksuniversitet Skara Hushållningssällskapet Sjuhärad Grovfôrkonferansen 7-8
Läs merVallfoder som enda foder till får
Vallfoder som enda foder till får Gun Bernes, Inst. för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, Umeå Lena Stengärde, Inst. för kliniska vetenskaper, SLU, Uppsala Tyler Turner, Inst. för livsmedelsvetenskap,
Läs merNyheter Till Er som har behov att dryga ut ert grovfoder så har vi tagit fram följande produkter:
Fodernytt 2018 Nyheter Till Er som har behov att dryga ut ert grovfoder så har vi tagit fram följande produkter: Ett fiberfoder som vid grovfoderbrist kan ersätta en del av grovfodret Kraftfoder med högt
Läs merKonsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning
Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning 1. 100 % av foderstaten ska vara svenskodlad a) Kravet kan antingen uppfyllas genom egen eller närliggande foderproduktion eller genom att välja
Läs merHÄST MINERALER. vitafor HÄSTMINERALER. www.kvarnbyfoder.se
HÄST vitafor MINERALER HÄSTMINERALER www.kvarnbyfoder.se Vitafor Hästmineraler är baserat på de senaste forskningsrönen. Ett bra mineralfoder kan vara avgörande för hästens välbefinnande och prestation.
Läs merGrovfoder till ekologiska kor. Rätt grovfoder för bättre produktion
Grovfoder till ekologiska kor Rätt grovfoder för bättre produktion -93 naturbruksgymnasium i Piteå -94 började jobba åt avbytartjänst Avbytare, Djurskötare, hästskötare, ridlärare, drivit eget avbytarföretag,
Läs merRörflen som foder till dikor
Institutionen för husdjurens miljö och hälsa Rörflen som foder till dikor Anna Hessle Mikaela Jardstedt 24 mars 2015 Anders Elofsson s fond Bakgrund Många dikor överutfodras under stallperioden Lågt näringsbehov
Läs merBetfor en riktig klassiker!
Frågor & Svar Betfor en riktig klassiker! Ju mer du vet om utfodring, desto större möjligheter har du att ta hand om din häst på ett bra sätt. Men det är inte alldeles enkelt, för det finns mycket att
Läs merAnett Seeman
Utfodring av Dikor Anett Seeman anett.seeman@gardochdjurhalsan.se Se helheten! Före kalvning Kalvning Diperiod Avvänjning 1 Dikons näringsbehov Kalvning Avvänjning Lågdräktighet Högdräktighet Laktation
Läs merBetfor en riktig klassiker!
Frågor & Svar Betfor en riktig klassiker! Ju mer du vet om utfodring, desto större möjligheter har du att ta hand om din häst på ett bra sätt. Men det är inte alldeles enkelt, för det finns mycket att
Läs merOptimera djurhälsa och mjölkmängd
Optimera djurhälsa och mjölkmängd DeLaval foderstation FSC40 och FSC400 Din lösning varje dag DeLaval kraftfoderstation i kombination med systemet Feed First Du förväntar dig att dina kor ska producera
Läs merFördelar med hemmaproducerat foder! Fokus på kraftfoder i egen regi! Växa-dagar Anders H Gustafsson Växa Sverige
Fördelar med hemmaproducerat foder! Fokus på kraftfoder i egen regi! Växa-dagar 2018 01 31 Anders H Gustafsson Växa Sverige Kraftfoder i egen regi: Projekt 2017-2019 Samverkan; SLU & Växa Mål Stärka kunskap
Läs mer2013-04-16. Varsågod - trapporna kan med fördel användas som ett hjälpmedel i all rådgivning!
Till rådgivningstjänsterna Fråga Kon och Hälsopaket Mjölk har ett antal trappor för åtgärder tagits fram, baserade på de djurbedömningar som utförs inom tjänsterna. Trapporna bygger på att de mest grundläggande
Läs merFå strålande resultat med våmstimulans ända till mjölkningsperiodens slut
Bli vinnare mjölkningsperioden ut med våmstimulans Få strålande resultat med våmstimulans ända till mjölkningsperiodens slut Mainio-Krossi 1 3 allfoder Oiva-Krono Top och Puhti-Krossi Top halvkoncentrat
Läs merNy foderstrategi. -en lönsam historia
Ny foderstrategi -en lönsam historia Bakgrund och frågeställning Är det lönsamt att investera i ny inomgårdsutrustning för att kunna hantera fler/nya fodermedel? Hur har utfallet blivit för dem som gjort
Läs merKombinera miljöhänsyn och ekonomi vid utfodring av biprodukter
Kombinera miljöhänsyn och ekonomi vid utfodring av biprodukter Jens Fjelkner Skånesemin 2005 Kombinera miljöhänsyn och ekonomi vid utfodring av biprodukter I Skåne förädlar vi mycket av de jordbruksprodukter
Läs merHur långt kan man nå genom en förbättrad utfodring? Vad kan NORFOR betyda? Christian Swensson EC Consulting AB
Hur långt kan man nå genom en förbättrad utfodring? Vad kan NORFOR betyda? Christian Swensson EC Consulting AB Tumregler 1% ökad råproteinhalt i foderstaten ökar kväveförlusterna med 10 kg N per ko och
Läs merHur kan man undvika fetthaltsdepressioner i mjölken vid betesfoderstat
Hur kan man undvika fetthaltsdepressioner i mjölken vid betesfoderstat En dokumentation från betesperioden på sex KRAV-mjölkgårdar i Östergötlands län år 2003 Margareta Dahlberg LG Husdjurstjänst Öjeby,
Läs merTYPFODERSTATER Ekologiska mjölkkor. Typfoderstater för ekologiska mjölkkor
TYPFODERSTATER Ekologiska mjölkkor Typfoderstater för ekologiska mjölkkor Förord Typfoderstater för ekologiska mjölkkor är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller
Läs merHållbar mjölkproduktion baserad på stor andel vallfoder
Hållbar mjölkproduktion baserad på stor andel vallfoder Slutapport från ett projekt finansierat av Jorbruksverkets bidrag till försöks- och utvecklingsprojekt avseende miljöförbättrande åtgärder inom jordbruket
Läs merEkologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp
Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp Var vi befinner oss i Landet Ekologisk mjölkproduktion I Västra Götaland och här ligger
Läs merFÄRSKA KOMPONENTER FÖR BLANDFODER KOSTNADSEFFEKTIV OCH ENKEL BLANDUTFODRING
FÄRSKA KOMPONENTER FÖR BLANDFODER KOSTNADSEFFEKTIV OCH ENKEL BLANDUTFODRING FARMARIN TUORELEIKE BÄSTA FIBERN I FODERSTATEN Farmarin Tuoreleike består av pressad betmassa, som kompletterar mjölkkors och
Läs merTräckdiagnostik- ett sätt att följa upp hur kornas foderstat fungerar Av: Katarina Steen
Träckdiagnostik- ett sätt att följa upp hur kornas foderstat fungerar Av: Katarina Steen Är spannmålskrossen rätt inställd? Fungerar hackningen av majsensilaget tillfredställande? Får korna tillräckligt
Läs merUtveckling av modeller för NorFor plan för beräkning av optimal ufodringsnivå till högt avkastande mjölkkor i Skandinavien
Slutrapport för projekt H930015 Utveckling av modeller för NorFor plan för beräkning av optimal ufodringsnivå till högt avkastande mjölkkor i Skandinavien J. Bertilsson, R. Spörndly, B-O Rustas Institutionen
Läs merBibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken
Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken Författare Andresen N. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt
Läs merFodereffektivitet ur kons, besättningens och mjölkgårdens synvinkel. Bengt-Ove Rustas Husdjurens utfodring och vård SLU
Fodereffektivitet ur kons, besättningens och mjölkgårdens synvinkel Bengt-Ove Rustas Husdjurens utfodring och vård SLU Foderutnyttjandet är viktigt! Kg ECM per år Foderkostnad 9000 11000 Öre/ kg såld mjölk
Läs merNy foderstrategi en lönsam historia
Ny foderstrategi en lönsam historia Erik Engelbrekts, 34 år, bor i Stockholm med sambo och barn. Han är utbildad ekonomargonom och har sina röer i Hälsingland. Erik arbetar på Växa Sverige, avdelningen
Läs merFoderstatsparametrar
Foderstatsparametrar Energibalans Vombelastning AAT/NEL AAT-balans PBV Vomn Råprot Fettsyror Fyllnadsvärde Vomn NDF Tuggningstid Kicki Markusson Emma Rudberg Eva-Maria Lidström 2008 (Uppdaterad 2010-04-25)
Läs merAtt utfodra full- och blandfoder och sköta korna för optimala resultat
DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN Att utfodra full- och blandfoder och sköta korna annica.hansson@vxa.se margareta.batelsson@vxa.se Med fullfoder avses foder där samtliga fodermedel
Läs merUtfodringspraxis Uppsala sep 2014. Carin Clason CoA Ab carinclason@gmail.com
Utfodringspraxis Uppsala sep 2014 Carin Clason CoA Ab carinclason@gmail.com Utfodring för bättre miljö och klimat-stämmer bra med att sikta mot bättre lönsamhet! Gör rätt från början Sätt mål för produktionen
Läs merVägen till lönsam lammproduktion
Vägen till lönsam lammproduktion Trygghet och kvalitet Svenska Foder omsätter ca. 1 800 miljoner kronor och är den största privata leverantören av foder och växtodlingsprodukter till svenskt lantbruk.
Läs merÅkerböna (Vicia faba L.) i samodling med vårvete som helsäd -avkastning och fodervärde. Kjell Martinsson
Kjell Martinsson Kjell Martinsson, SLU NJV Grovfodercentrum Närproducerade kompletteringsfoder till vallfoder Del 2 Närproducerade kompletteringsfoder till vallfoder, 11 mars 2009 i Jakobstad Sammandrag
Läs merResurseffektiv utfodring av dikor
Institutionen för husdjurens miljö och hälsa Resurseffektiv utfodring av dikor Mikaela Jardstedt, mikaela.jardstedt@slu.se Handledare: Anna Hessle, Elisabet Nadeau, Peder NØrgaard, Wolfram Richardt Jordbruksverkets
Läs merRätt grovfoderkvalitet är nyckeln till framgång
Rätt grovfoderkvalitet är nyckeln till framgång Kjell Martinsson, Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, tel: 090-786 94 40, e-post: Kjell.Martinsson@njv.slu.se I norra Skandinavien har
Läs merFullfoder och blandfoder till mjölkkor Vad är viktigt för att lyckas enligt rådgivare och lantbrukare?
Fullfoder och blandfoder till mjölkkor Vad är viktigt för att lyckas enligt rådgivare och lantbrukare? Total Mixed Rations to Dairy Cattle Things that are important to succeed, according to advisors and
Läs merDeLaval Optimat II spara tid och skär ner på din största utgift
spara tid och skär ner på din största utgift Se utfodringen som en möjlighet DeLaval Optimat är ett utfodringssystem som kommer att minska din arbetsbörda med timmar varje dag. Det kommer också ge dig
Läs merUtnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel
Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel Elisabet Nadeau Inst. för husdjurens miljö och hälsa, SLU Skara Hushållningssällskapet Sjuhärad Michael Murphy Lantmännen Vallkonferens
Läs merUtfodringspraxis Mjölby nov
Utfodringspraxis Mjölby nov 2012 carin.clason@vxa.se Utfodring för bättre miljö och klimat-stämmer bra med att sikta mot bättre lönsamhet! Gör rätt från början Sätt mål för produktionen Följ upp produktionen
Läs merMajsensilage till lamm effekt av mognadsstadium och utfodringsstrategi på konsumtion, tillväxt och slaktkroppskvalitet
Majsensilage till lamm effekt av mognadsstadium och utfodringsstrategi på konsumtion, tillväxt och slaktkroppskvalitet Carl Helander, Annika Arnesson och Elisabet Nadeau 1 Inst. för husdjurens miljö och
Läs merDanmarksresa med Lely 11-12 Januari 2012
Danmarksresa med Lely 11-12 Januari 2012 Tack till alla som varit med på resan och bidrog till en lärorik och trevlig stämning! För att sammanfatta resan kommer lite kortfattad information om varje gård
Läs merVad i utfodringen påverkar miljö och klimat?
Utfodring och produktion för att greppa näringen Linköping 8:e november 2017 Carin Clason, CoA AB Vad i utfodringen påverkar miljö och klimat? Fodrets Näringsinnehåll-Kväve (råproteinet), Fosfor Fodrets
Läs merHelsäd jämfört med majsensilage och helsäd med och utan baljväxter - Vad avgör valet för den svenske bonden?
Helsäd jämfört med majsensilage och helsäd med och utan baljväxter - Vad avgör valet för den svenske bonden? Elisabet Nadeau Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, Sveriges Lantbruksuniversitet
Läs merOlika utfodringssystem till mjölkkor i Hallands län
Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Olika utfodringssystem till mjölkkor i Hallands län Different feeding systems to dairy cows in Halland, Sweden Hanna Berntsson Institutionen för husdjurens
Läs merUtfodring av suggor. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010 UTFODRING...4
Utfodring av suggor Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010 FODER.2 SINSUGGOR 2 DIGIVANDE SUGGOR..3 UTFODRING...4 SINSUGGOR 4 DIGIVANDE SUGGOR..6 1 Foder En modern hybridsugga
Läs merKvalitetssäkrad utfodring. Mjölkkor. Checklistor och dokumentblad
Kvalitetssäkrad utfodring Mjölkkor Checklistor och dokumentblad Kvalitetssäkrad utfodring mjölkkor 1 Lagerinventering foder Gård:... Datum:... Foderslag/silo Torrsubstans, % Höjd, m Längd, m Bredd, m Volym,
Läs merFlera skördar av vallen i nordlig mjölkproduktion. Mjölkföretagardagarna i Umeå 18 januari 2017
Flera skördar av vallen i nordlig mjölkproduktion Mjölkföretagardagarna i Umeå 18 januari 2017 Degong Pang Sophie Krizsan Pekka Huhtanen Syfte Optimera grovfoderproduktionen Med rätt tillämpad skördestrategi
Läs merUtnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel
Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel Elisabet Nadeau Inst. för husdjurens miljö och hälsa, SLU Skara Hushållningssällskapet Sjuhärad Michael Murphy Lantmännen Vallkonferens
Läs merUtfodring av slaktgrisar
Utfodring av slaktgrisar Innehåll Bakgrund 1 Foder 1 Energihalt Näringsinnehållet styrs av olika faktorer Kompensatorisk tillväxt Optimalt innehåll av näringsämnen Utfodringsnorm 5 SLU-normen Anpassa fodermängden
Läs merNorFor Plan, en översiktlig beskrivning. Sammanställd och bearbetad av Projektgruppen*, NorFor
2004-06-22 NorFor Plan, en översiktlig beskrivning Sammanställd och bearbetad av Projektgruppen*, NorFor * Arnt-Johan Rygh, Maria Mehlqvist, Marie Liljeholm, Mogens Larsen, Anders H Gustafsson, Harald
Läs merNärproducerat foder fullt ut
DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN Närproducerat foder fullt ut Anders H Gustafsson, anders.h.gustafsson@svenskmjolk.se I den traditionella husdjursproduktionen som i huvudsak rådde
Läs merEkologisk mjölk- och grisproduktion
Ekologisk mjölk- och grisproduktion Introduktionskurs för rådgivare Linköping, 2015-10-13 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Utvecklingen
Läs merOmläggning till ekologisk mjölkproduktion
Omläggning till ekologisk mjölkproduktion Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Omläggningsdag i Skövde, 2011-01-27 Invägning av ekologisk mjölk
Läs merFinska Foders heltäckande nötfodersortiment är planerat för din gårds bästa.
Lyckad utfodring ger resultat! Finska Foders heltäckande nötfodersortiment är planerat för din gårds bästa. Med rätt foderval tryggar du besättningens avkastning och djurens välbefinnande på ett kostnadseffektivt
Läs merFörfattare Andresen N. Utgivningsår 2010
Bibliografiska uppgifter för Starta eko. Mjölk Författare Andresen N. Utgivningsår 2010 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt 2 Utgivare Jordbruksverket (SJV) Huvudspråk Svenska Målgrupp Praktiker,
Läs merTEORI BRONSMÄRKET Dressyr: Hoppning: Visa: Teori:
TEORI BRONSMÄRKET Dressyr: Lätt B:1 Hoppning: Banhoppning, minst 8 hinder. Hinderhöjd LC = 60-100 cm beroende på häststorlek. Visa: Sadling och betsling, tillpassning av ridmundering, dekorativ hästvård,
Läs merTKS FeedRobotSystem -bättre ekonomi -bättre arbetsmiljö
NYHET! TKS FeedRobotSystem -bättre ekonomi -bättre arbetsmiljö AGRI www.tks-as.no TKS FeedRobotSystem Ett unikt system för utfodring av grovfoder och kraftfoder i lösdrift eller båsladugårdar. Den enda
Läs merKalvgömmor. i dikostallar. www.taurus.mu
Kalvgömmor i dikostallar www.taurus.mu Kalvgömmor i dikostallar Anna Jarander- LG Husdjurstjänst Inledning I lösdriftsstallar där kalvarna går tillsammans med korna ska det finns tillgång till kalvgömma,
Läs merAMS og beitning. Eva Spörndly, Institutionen för husdjurens utfodring och Vård, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala
AMS og beitning Eva Spörndly, Institutionen för husdjurens utfodring och Vård, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala Bete och AM Typ av betesdrift Fördelar med bete Problem med bete Bete och AM Olika
Läs merMångsidiga foderlösningar effektiv tillväxt för köttdjuren
Mångsidiga foderlösningar effektiv tillväxt för köttdjuren Primo mjölknäring Primo Kasvatus -foder Mineraler för köttnöt Komponenter för blandfoder till köttnöt En bra tillväxtstart för kalven ger resultat
Läs merOlika strategier för närproducerat foder på mjölkgårdar
FORSKNINGSRAPPORT Rapport nr: 2 2014-02-20 Olika strategier för närproducerat foder på mjölkgårdar Anders H Gustafsson Ann-Theres Persson Ulrik Lovang 1 (57) Innehåll sid Förord 3 Summary 5 Inledning 6
Läs mer7 LAMM. Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling.
7 LAMM 7.1 Baskrav 7.1.1 Övriga regler som ska uppfyllas Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling. 7.2 Djurhälsa
Läs merTIDSSTUDIE GROVFODERHANTERING
Examensarbete inom Lantmästarprogrammet 02/4:60 TIDSSTUDIE GROVFODERHANTERING Av Linus Elvertsson Examinator: Universitets adjunkt, Torsten Hörndahl Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för jordbrukets
Läs mer