Kalvgömmor. i dikostallar.
|
|
- Magnus Håkansson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kalvgömmor i dikostallar
2 Kalvgömmor i dikostallar Anna Jarander- LG Husdjurstjänst Inledning I lösdriftsstallar där kalvarna går tillsammans med korna ska det finns tillgång till kalvgömma, ett avskiljt område som bara kalvarna har tillgång till. Det ger en lugn zon där kalvarna kan ligga i fred. Den här skriften visar praktiska exempel på hur man kan utforma kalvgömmor i lösdrifter, både med liggbås och med djupströbädd. Vad säger lagen? I djurskyddsbestämmelserna för mjölkkor och köttdjur står följande om kalvgömmor I lösdriftstallar för amkor eller dikor ska det finnas särskilda utrymmen för kalvar upp till tre månaders ålder (kalvgömmor). Från och med 2007 ska ytan per kalv vara minst 0,9 m2, tidigare gällde 0,6 m2 per kalv. Kalvgömma finns även med som ett krav i tvärvillkoren. Ligghallar som används under sommaren när djuren även går på bete är undantagna kravet på kalvgömma. I uppbundna besättningar krävs inte kalvgömma men kalvarna bör ha tillgång till en egen strödd liggyta i stallet. Utformning av kalvgömmman Det verkar finnas nästan lika många varianter av kalvgömmor som det finns gårdar. När kalvarna är små håller de sig gärna i närheten av korna, därför bör kalvgömman vara placerad i direkt anslutning till liggavdelningen i stallet. Ett enkelt sätt att skapa en kalvgömma i en djupströbädd är att göra en box med hjälp av ett par grindar i ett hörn eller utmed en vägg. När stallsäsongen är över kan grindarna användas på betet till samlingsfållor eller liknande. Fasta boxar kan användas som extra kalvningsboxar i början på säsongen. Har man flera kan de successivt bli till kalvgömmor när kalvantalet ökar. Även för liggbåsstall finns flera lösningar. Utrymmet framför liggbåsen uppskattas som gömma av kalvarna då de gärna ligger nära sina mammor när de är små. En nackdel är att kalvgömman kan vara svår att hålla ren och strö om den är smal, så det är bra att ta lite extra utrymme när man bygger om man har möjlighet. Fasta boxar på båspallen är ett annat alternativ. När de inte används som kalvgömmor kan de utnyttjas som kalvnings- eller sjukboxar vid behov. På så sätt utnyttjas utrymmet även när kalvarna inte använder det. Skulle man välja att byta produktionsinriktning kan utrymmet utnyttjas till att göra fler liggbås. I ombyggda mjölkladugårdar kan platsen för mjölkgropen göras om till kalvgömma om den ligger lämpligt placerad. Kalvgömman ger, förutom en avskiljd viloplats, även möjlighet att utfodra kalvarna utan att korna kommer åt fodret. Det ska gå lätt att utfodra kalvarna i gömman. Placera foderkrubban så att den enkelt kan fyllas på från utsidan. Även grovfoder kan ges i gömman så kalvarna slipper trängas med korna vid foderbordet. Ska kalvarna utfodras i kalvgömma på betet har man också nytta av att de lärt sig äta i gömman på stall. Kalvgömman ska vara skyddad från drag och fukt och ströbädden ska hållas torr och ren. Halm är ett lämpligt strömedel till kalvarna, en djupströbädd fungerar ofta bra i gömman. Finns det möjlighet att utforma gömman så att den går att gödsla ut maskinellt underlättas rengöringen av stallet. I början kan korna vara oroliga när kalvarna är i gömman och stå utanför och vänta på dem. Därför är det bra om gömman har flera ingångar så den inte blir blockerad av något vuxet djur. Kalvarna kan då också lättare ta sig in i gömman om det blir oroligt i stallet till exempel i samband med brunster. Öppningarna får inte vara så stora att korna kan komma igenom eller riskera att fastna. Lämpliga mått är att öppningarna till kalvgömman är 0,75 m höga och 0,5-0,7 m breda. Utnyttjande av kalvgömman Kalvarna brukar uppskatta gömman och på de flesta gårdar utnyttjas den flitigt, framförallt när de blivit lite äldre. I början ligger kalven gärna hos kon i ströbädden eller i liggbåsen. Är gömman placerad framför liggbåsraden är det lättare för kalvarna att börja använda den än om de måste gå iväg från korna för att komma till den. Om det finns foder eller inte i gömman verkar inte påverka hur mycket kalvarna är där men det kan vara bra med en plats där kalvarna kan äta i lugn och ro, både kraftfoder och grovfoder. Gårdsbesök För att hitta olika lösningar på kalvgömmor besöktes sju gårdar, tre med liggbås och fyra med djupströbädd, alla med sina egna lösningar på utformningen av kalvgömman. De finns beskrivna i följande stycke. Djurägarna har gett kommentarer på vad de är nöjda med i utformningen av kalvgömmorna men också tankar om förbättringar som skulle kunna göras. Kalvgömman ger, förutom en avskiljd viloplats, även möjlighet att utfodra kalvarna utan att korna kommer åt fodret.
3 Lösdrift med liggbås tre olika lösningar Gård 1 har ett nybyggt stall med liggbås och skrapad gång. Kalvgömmorna är utformade som permanenta boxar på båspallen. De har hela väggar mot båspallen och stående galler med en justerbar öppning ut mot skrapgången. Boxarna används även vid kalvningar. Kalvgömmorna skrapas rena dagligen och strös med spån vid behov. Kalvarna använder dem mest när de blivit lite äldre, i början ligger de gärna hos kon på båspallen. Kalvgömmorna fungerar bra och det är en fördel att de kan användas som behandlings- eller kalvningsboxar när det behövs. Något som saknas är vattenkoppar, särskilt när boxarna utnyttjas till korna. Istället för att strö med spån skulle gömman kunna göras om till djupströbädd som man gödslar ut genom dörrarna i bakkanten av boxen. Gård 2 Gård 2 är en ombyggd mjölkladugård där den gamla mjölkgropen ersatts med en djupströbädd. I början av kalvningsäsongen används en del av utrymmet som gruppkalvningsbox, den andra delen som kalvgömma. Kalvgömman ligger mitt på långsidan av stallet, med grindar ut mot skrapgången. På kortsidan av kalvgömman finns ett halmlager med rundbalar. Ytan strös kontinuerligt och storleken på gömman ökar i takt som kalvarna blir fler och halmlagret minskar. Bädden gödslas ut när djuren släppts ut på bete. Kalvarna uppskattar gömman även om det förekommer att de ligger hos korna i liggbåsen. Enstaka individer behöver hjälp med att hitta till kalvgömman den första tiden. En fördel med gömman är att det är gott om plats för kalvarna. Den är lätt att gödsla ut maskinellt när stallsäsongen är över. Gård 3 På gård 3 har ladugården byggts om från uppbundet mjölkkostall till lösdrift med liggbås. Korna är uppdelade i tre grupper. Kalvarna kan röra sig fritt mellan kogrupperna i stallet. Kalvgömman, som är 3,70 m bred, är placerad mellan liggbåsraderna och sträcker sig genom hela stallet. På mitten finns en övergång som delar kalvgömman i två delar. Gömman används även som kalvningsbox och det går att dela av utrymmet om någon ko behöver gå längre tid ensam med sin kalv. Kalvarna använder gömman mycket. De kan gå in i den genom liggbåsen eller i öppningar på kortsidorna. Ytan strös efter behov och gödslas ut maskinellt när stallsäsongen är slut. Kalvarna har tillgång till hö i den ena halvan av kalvgömman. Alla kalvarna använder gömman, eftersom den är placerad mellan liggbåsraderna kan kalvarna ligga nära korna. Djurägaren är nöjd med kalvgömman, men den hade gärna fått vara ännu bredare om det funnits utrymme för det.
4 Lösdrift med djupströbädd fyra olika lösningar Gård 4 Gård 4 har en relativt nybyggd lösdrift med djupströbädd och skrapad gång framför foderbordet. Stallet är uppdelat i åtta boxar, fyra på varje sida om foderbordet. Varje box har en kalvgömma som består av två grindar uppsatta i ett hörn av boxen. Kalvarna har tillgång till spannmålskross i gömman. Alla kalvarna lär sig själva att hitta till kalvgömman och den utnyttjas flitigt. Är det få kor i gruppen ligger kalvarna även ute i ströbädden men när koantalet i boxen ökar utnyttjar de gömman mer. Bädden strös med ny halm varje dag, utgödsling sker efter betessläpp. Grindarna till kalvgömman är tre meter långa, den ena av dem har två reglerbara öppningar. En fördel med grindarna är att de är lätta och enkla att flytta. Djurägaren är nöjd med systemet som är mycket flexibelt Gård 5 På gård 5 går korna på en stor djupströbädd. De har en skrapad gång framför foderbordet. Kalvgömman är placerad i ett hörn av djupströbädden. Den är byggd av fyra grindar, två större med liggande rör och två mindre med öppningar för kalvarna. Grindarna är lätta och en person kan hantera dem utan problem. I kalvgömman finns en krubba för utfodring av kraftfoder. Kalvarna utnyttjar gömman direkt, den är mycket populär. Utrymmet strös vid behov och gödslas ut vid betessläpp. Gömman fungerar bra men en förbättring skulle vara att placera den på mitten av stallets långsida med öppningar ut på båda sidorna så kalvarna lättare kan komma in. Utrymmet kunde också vara lite större än vad det är nu. Om kalvgömman är placerad mot en yttervägg med glespanel bör väggen förses med hela skivor som säkerställer en dragfri miljö för kalvarna. Tänk på att kontrollera så det inte finns risk att kalvar fastnar eller hänger sig i skrymslen eller övergångar mellan avdelningar. Gård 6 På gård 6 går korna på djupströbädd med foderbord ute på en skrapad platta. Kalvgömman är placerad i ett hörn av stallet. Den är gjord av liggande brädor med en öppning i ena änden. Bädden strös vid behov och gödslas ut vid stallsäsongens slut. Kalvarna får ensilage i gömman så de kan äta i lugn och ro. Gömman används inte så mycket i början då det är gott om plats i djupströbädden. När kalvarna blir större och om det är oroligheter i kogruppen på grund av brunster så ökar användningen av utrymmet. Djurägaren tycker att kalvgömman fungerar bra och är nöjd med konstruktionen.
5 Gård 7 Djuren hålls i två olika stall, ett för förstakalvare och ett för äldre kor. I båda stallarna går djuren på djupströbädd. De utfodras i foderhäckar på en skrapad platta utomhus. Förstakalvarna går i en egen grupp. I stallet finns två boxar med djupströbädd som kan användas både som kalvningsboxar och till kalvgömma. Kalvningen är koncentrerad och i början används den ena boxen som kalvgömma och den andra som kalvningsbox. När kalvningarna är avslutade öppnar man mellan boxarna så kalvarna får tillgång till hela utrymmet. Kalvarna får hö och vatten i gömman. De äldre korna går på en stor djupströbädd. Kalvgömman finns på ena kortsidan av stallet. Det är en stor box med hela väggar förutom grinden som kalvarna går igenom. Det finns tillgång till hö och vatten i kalvgömman. Kalvarna ligger mest hos korna de första veckorna, efter två till tre veckor börjar de vara i kalvgömman. Den strös med halm och bädden gödslas ut när djuren släpps ut på bete. Utrymmet används som foderlager under sommaren och hösten när djuren är ute. Systemet fungerar bra men några saker skulle kunna förbättras. Det blir lätt blött och smutsigt vid ingången till kalvgömman oroliga kor trampar sönder ströbädden när de står och väntar på sina kalvar. Fler öppningar skulle underlätta för kalvarna att komma in i gömman. Det skulle vara bra om det gick att sätta för öppningarna till kalvgömman på ett enkelt sätt, till exempel om man vill stänga in kalvar vid avhorning eller annan behandling. Tips vid utformning av kalvgömmor Utrymmet i gömman ska minst vara 0,9 m2 per kalv. Öppningarna till kalvgömman bör vara ca 0,75 m höga och 0,5-0,7 m breda, ha gärna mer än en öppning in till gömman. Kalvgömman ska vara placerad så att kalvarna är skyddade från drag och fukt. Placera gärna gömman i direkt anslutning till kornas liggavdelning. Liggande rör i grindarna underlättar om man snabbt behöver komma undan från djuren. I permanenta boxar kan det vara bra att installera vattenkoppar om de även ska användas som sjuk- eller kalvningsboxar. Det är en fördel att kunna utfodra kalvarna i gömman så de får äta ifred utan att korna tar fodret. Placera kraftfoderkrubban så den kan fyllas på från utsidan. Utforma gärna gömman så att den går att gödsla ut maskinellt. Om kalvgömman är placerad framför liggbåsen, tänk på att göra den tillräckligt bred för att förenkla rengöringen. Genom att sätta en skiva för öppningen till kalvgömman kan kalvarna stängas in vid avhorning eller kastrering.
6 Vill du veta mer? Gå in på Kalkyler Räkna själv på ekonomin i en alternativ produktion eller t ex en investering i fullfoderutrustning! Med hjälp av Taurus program och kalkyler kan du lätt använda dina egna förutsättningar i bidragskalkyler för olika uppfödningsmodeller. Du kan också se ekonomin vid olika alternativ inför en investering. Hur påverkar ändrade kostnader för foder, energi eller arbete lönsamheten i din uppfödning? Alla beräkningsprogrammen finns gratis tillgängliga på hemsidan, och är lätta att använda. Räkna nyckeltal på webben Nu kan du räkna på din egen produktion på vår hemsida. Hör av dig till oss för mer information eller beställ tjänsten på hemsidan. Aktuellt Taurus hemsida uppdateras ständigt med det senaste inom nötköttsproduktion. Här hittar du faktaartiklar, de senaste forskningsresultaten och analyser av marknad och politiska beslut. Statistik Hur många kor har slaktats hittills under året jämfört med förra året? Vilken ras gav bäst klassning bland stutarna 2007? Vad har limousintjurar haft för födelsevikt de senaste fem åren? Med hjälp av statistiken du hittar på taurus hemsida får du lättare att fatta beslut som t ex gäller val av ras och lämplig tidpunkt för slakt. Taurus Nyhetsbrev och Marknadsbrev Taurus brev hjälper dig att följa både svenska och utländska nötköttsnyheter. Alla breven kan du läsa på hemsidan. Taurus Köttrådgivning AB ägs av Scan AB, Svensk Mjölk, Avelspoolen och KLS, LRF finns med som partner och finansiär. Taurus ska, i nära samarbete med övriga aktörer, stärka svenska nötköttsproducentens lönsamhet genom att utveckla och förmedla marknadsanpassade produktionsmodeller samt effektivare produktionsmetoder.
Gårdsanpassad kalvningstidpunkt
Gårdsanpassad kalvningstidpunkt Anett Seeman & Helena Stenberg, Gård & Djurhälsan Aktiviteten är delfinansierad med EU-medel via Länsstyrelsen i Skåne Gårdsanpassad kalvningstidpunkt Målet i dikalvsproduktionen
Jordbruksinformation Starta eko. dikor
Jordbruksinformation 1 2016 Starta eko dikor Foto: Urban Wigert Börja med ekologisk dikoproduktion Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Allt fler vill köpa ekologiskt kött. Därför ökar efterfrågan
Systemlösningar för rekryteringsdjur
Systemlösningar för rekryteringsdjur Exempel för mjölkbesättningar med 150 kor Sammanställd av Svensk Mjölk, SLU och JTI Förord Denna skrift innehåller kompletta ritningar för nio olika inhysningslösningar
Satsa på kalven. - den är framtiden. Publ. nr 2006:6. Foto: Maria Lindsäth
Satsa på kalven - den är framtiden Foto: Maria Lindsäth 1 Publ. nr 2006:6 Innehåll Nötkreaturens naturliga kalvningsbeteende...3 Förberedelser för kalvning...4 Ensambox... 4 Gruppbox... 5 Kalvens utfodring...6
När nötköttsföretaget växer 3. Byggnader Sida 1 av 5
Sida 1 av 5 Oavsett om utökningen handlar om att bygga en helt ny byggnad eller om en befintlig byggnad ska byggas till, är det viktigt att ta tillvara de erfarenheter man själv har från det nuvarande
INLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR DIKOR INLEDNING
2006 dikor INLEDNING För att lyckas ekonomiskt i dikalvsproduktionen krävs att korna har god fertilitet och att kalvarna inte bara överlever utan även växer bra fram till avvänjningen. Det förutsätter
En studie av kalla stallar för dikor och ungdjur
En studie av kalla stallar för dikor och ungdjur LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Dnr 282 3506-06 FÖRORD På länsstyrelsen förprövas med stöd av djurskyddslagen varje år omkring etthundra djurstallar. Enligt
Room Service för en ko
Room Service för en ko Att bygga och sköta stallar för kor kring kalvning Håkan Landin, Svensk Mjölk & Hans Lindberg, Svenska Husdjur Djurvälfärds & Utfodringskonferensen, Linköpings Konsert och Konferens
Utbildning tvärvillkorskontrollanter 2 3 september 2008
Utbildning tvärvillkorskontrollanter 2 3 september 2008 Tvärvillkor Djurskydd Kerstin Edeen Mirjam Håkansson OBS! Bedömningsförslagen utgjorde diskussionsunderlag på kursen, ska inte betraktas som normerande.
Kontroll enligt djurskyddslagen
1 (6) Direktnr. Fax nr. 023-81386 Kontroll enligt djurskyddslagen Redogörelse för ärendet Länsstyrelsen gjorde 2010-01-15 en kontroll av djurhållningen i Orsa kommun på fastigheten V. Inspektionen genomfördes
Husdjursbyggnader, byggnader för köttboskap C 1.2.2
Jord- och skogsbruksministeriets byggnadsbestämmelser och -anvisningar Bilaga 3 till JSM:s förordning om byggnadsbestämmelser och - rekommendationer för byggande som stöds (0/01) JSM-BBA C1.2.2 Husdjursbyggnader,
Jordbruksinformation Starta eko. ungnöt
Jordbruksinformation 2 2016 Starta eko ungnöt Foto: Mats Pettersson Börja med ekologisk produktion av ungnöt Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Allt fler vill köpa ekologiskt nötkött. I Sverige
1. Det har i debatten framförts förslag om att sänka dieselskatten för jordbrukare. Vad tycker du?
Enkät till svenska mjölkbönder 2015 1. Det har i debatten framförts förslag om att sänka dieselskatten för jordbrukare. Vad tycker du? 10 9 93.3% 8 7 2.9% 3.8% 1 2 3 1 Sänk dieselskatten 2 Sänk inte dieselskatten
2013-04-16. Varsågod - trapporna kan med fördel användas som ett hjälpmedel i all rådgivning!
Till rådgivningstjänsterna Fråga Kon och Hälsopaket Mjölk har ett antal trappor för åtgärder tagits fram, baserade på de djurbedömningar som utförs inom tjänsterna. Trapporna bygger på att de mest grundläggande
Rapport efter kontroll enligt djurskyddslagen
1 Kontaktperson Djurskydds- och veterinärenheten Peter Stenberg 010-2241645 Peter.Stenberg@lansstyrelsen.se Rapport efter kontroll enligt djurskyddslagen Redogörelse för ärendet Länsstyrelsen genomförde
genomsnittlig * långsam Betesperioden inleds, datum Betesperioden avslutas, datum inte * delbete * helbete
TTS-Manager-arbetstidskalkyl Produktion av nötkött (version 2017) Lämna in blanketten till den lokala enheten. Kalkyl Kalkylen gjord av Datum Gårdens namn Företagare 1. 2. 3. 4. 5. Produktion av nötkött
Rapport efter kontroll enligt djurskyddslagen
1 Kontaktperson Landsbygd-Miljö Jenny Lilja 010-2241460 Jenny.Lilja@lansstyrelsen.se Rapport efter kontroll enligt djurskyddslagen Redogörelse för ärendet Länsstyrelsen genomförde 2016-02-25 en kontroll
FAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra!
FAKTABLAD Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! sida 2 Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! Friska
Rapport efter kontroll enligt djurskyddslagen
1 Kontaktperson Kontrollenheten Louise Juhlin 010-2241 603 louise.juhlin@lansstyrelsen.se Rapport efter kontroll enligt djurskyddslagen Resultat Vid kontroll av din djurhållning uppmärksammade Länsstyrelsen
Nötköttsproduktion i Frankrike
Nötköttsproduktion i Frankrike erfarenheter från en studieresa Madeleine Magnusson, LBT - SLU Alnarp Elise Bostad, LBT - SLU Alnarp Anita Persson, LRF Skåne Jämförelser Frankrike Sverige Frankrike Sverige
Rapport efter kontroll enligt djurskyddslagen
1 Kontaktperson Djurskydds- och veterinärenheten Peter Stenberg 010-2241645 Peter.Stenberg@lansstyrelsen.se Rapport efter kontroll enligt djurskyddslagen Redogörelse för ärendet Länsstyrelsen genomförde
Rapport efter kontroll enligt djurskyddslagen
1 Kontaktperson Djurskydds- och veterinärenheten Malin Larsson 010-2241454 malin.m.larsson@lansstyrelsen.se Rapport efter kontroll enligt djurskyddslagen Resultat Vid kontroll av din djurhållning uppmärksammade
Jag. examensarbete Seasonally changeable timber-structured cowbarn
Kostallar i Finland och vad har vi lärt oss från Nordamerika Jouni Pitkäranta, arkitekt Jag den första kostallritningen i 11 års ålder Byggt första kostall projektet i 15 års ålder år 1987 Blev arkitekt
Konventionell mjölkproduktion, uppbundna kor. Planer finns på att bygga nytt kostall, där mjölkningen kommer att ske i robot.
Besöksdatum SAMnr Lantbrukarens namn Adress Postnr Postort Byggplanering 30C Produktionsinriktning/bakgrund Konventionell mjölkproduktion, uppbundna kor. Planer finns på att bygga nytt kostall, där mjölkningen
Beteskrav inga problem! Men hur löser vi det.
Beteskrav inga problem! Men hur löser vi det. (Foto Per Persson) Betesföreningen och Skånesemin anordnade en betesdag på Gunnaröd för att visa att det går att få till en bra betesdrift även om man har
Slutrapport SLF - H
Slutrapport SLF - H0946338 Internetbaserat planeringsunderlag för inhysningssystem och byggnader för nötköttsproduktion Bakgrund Nötköttskonsumtionen i Sverige har sedan 2004 legat runt 25 kg/person och
Rapport efter kontroll enligt djurskyddslagen
1 Kontaktperson Djurskydds- och veterinärenheten Ann Christine Larsson 010-2241743 ann.christine.larsson@lansstyrelsen.se Rapport efter kontroll enligt djurskyddslagen Resultat Vid kontroll av din djurhållning
FAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra!
FAKTABLAD Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! sida 2 Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! Friska
SYSTEMLÖSNING FÖR HÖSTKALVNING
Examensarbete inom Lantmästarprogrammet SYSTEMLÖSNING FÖR HÖSTKALVNING SYSTEM SOLUTION FOR AUTUMN CALVING Joakim Frank Handledare: Kristina Ascard Examinator: Kristina Ascard Sveriges lantbruksuniversitet
Hur kan man undvika fetthaltsdepressioner i mjölken vid betesfoderstat
Hur kan man undvika fetthaltsdepressioner i mjölken vid betesfoderstat En dokumentation från betesperioden på sex KRAV-mjölkgårdar i Östergötlands län år 2003 Margareta Dahlberg LG Husdjurstjänst Öjeby,
Utrymmeskrav för djurhållning, Bilaga 1 i Miljöhusesyn
skrav för djurhållning, Bilaga 1 i Miljöhusesyn ALLA DJURSLAG Måttföreskrifterna är minimikrav som syftar till att tillgodose djurens behov av tillräckligt utrymme för att ligga och röra sig. De mått som
INSPEKTIONSDEL KALVAR (NÖTKREATUR YNGRE ÄN 6 MÅN.)
Försummelserna i de med kursiv märkta punkterna kan leda till stödavdrag. DJURSKYDDSINSPEKTION KALVAR OCH NÖTKREATUR ÖVER 6 MÅN I 48 i djurskyddslagen (247/1996) avsedd utredning om iakttagande av minimikraven
Korastning javisst, men hur?
Korastning javisst, men hur? Jordbruksinformation 12 2002 Korastning javisst, men hur? Motionera mera det kommer sannolikt att bli mottot för landets uppbundna ekologiska kor. Detta gäller inte bara mjölkkor
Checklista. Personalstyrkan är tillräcklig och den har lämpliga färdigheter och kunskaper samt yrkesskicklighet. Ej aktuell.
Checklista 1(10) Nötkreatur Personal Nöt 1 Personalstyrkan är tillräcklig och den har lämpliga färdigheter och kunskaper samt yrkesskicklighet. DL 3-4, L104 2kap. 1-2 Kontroll REK Nöt 2 Daglig tillsyn
djurhållning Med KRAV på grönbete tema:
tema: djurhållning Med KRAV på grönbete Det är sommar och smågrisarna busar med varandra i gröngräset medan suggorna bökar i jorden eller tar sig ett gyttjebad. På en annan gård går korna lugnt och betar.
Ge dina nyinflyttade får tillfälle att lära känna dig utan hund innan du börjar valla.
Att skaffa får Ge dina nyinflyttade får tillfälle att lära känna dig utan hund innan du börjar valla. Som nybliven ägare till en vallhund brinner du säkert av iver att få tag i lämpliga djur att träna
Utfodringspraxis Mjölby nov 2010. Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se
Utfodringspraxis Mjölby nov 2010 Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se 1 Övergödning och försurning är en lokal/regional miljöeffekt, Klimatpåverkan är Global Kväve Fosfor Koldioxid Metan Lustgas
Gör mer än att flytta fram fodret MIXA OM DET med DeLaval OptiDuo
Gör mer än att flytta fram fodret MIXA OM DET med DeLaval OptiDuo NÖJ DIG INTE MED ATT BARA PUTTA FRAM FODRET Att regelbundet flytta fram fodret på foderbordet gör det tillgängligare för korna, men det
Vilka är vinsterna med förprövning? Fredrik Holm, länsveterinär Philip Dankmeyer, byggnadskonsulent
Vilka är vinsterna med förprövning? Fredrik Holm, länsveterinär Philip Dankmeyer, byggnadskonsulent Vad är förprövning - allmänt? Innebär att länsstyrelsen på förhand, innan byggnation, prövar om stallet/djurutrymmet
Johan Svantesson 1:300(A3) A A. Sveriges smartaste dikostall Plan och sektion. 60 dikor med kalv.
10 36000 6000 6000 35000 102000 Totalyta 255 m² Liggyta 153 m² 42 rekryteringskvigor 60 dikor med kalv 9 m²/ko exkl Totalyta 90 m² Liggyta 54 m² Totalyta 90 m² Liggyta 54 m² 58 dikor med kalv 9 m²/ko exkl
Omläggning till ekologisk mjölkproduktion
Omläggning till ekologisk mjölkproduktion Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Omläggningsdag i Skövde, 2011-01-27 Invägning av ekologisk mjölk
Inspektionen verkställd av Tjänsteställning Vet.nr Tel.nr. Aktörens FO-nummer eller personnummer eller RF-nummer
Försummelserna i de med kursiv märkta punkterna kan leda till stödavdrag. DJURSKYDDSINSPEKTION KALV OCH NÖTKREATUR ÖVER 6 MÅN I 48 i djurskyddslagen (247/1996) avsedd utredning om iakttagande av minimikraven
KORASTNING i praktiken
Jordbruksinformation 3 2015 KORASTNING i praktiken RASTNINGSTIPS Räkna på om det är lönsamt att bygga om till lösdrift. Flytta ut sinkorna i en lösdrift så behöver du bara rasta mjölkande kor. Rasta aldrig
Rapport efter kontroll enligt djurskyddslagen
1 Kontaktperson Djurskydds- och veterinärenheten Peter Stenberg 010-2241645 Peter.Stenberg@lansstyrelsen.se Rapport efter kontroll enligt djurskyddslagen Redogörelse för ärendet Länsstyrelsen genomförde
Störst på ekologisk drift och robot
FOTO: PERARNE FORSBERG Störst på ekologisk drift och robot Det var svårt att säga nej till den bättre kalkyl som det ekologiska alternativet erbjöd när SörbNäs AB projekterades. CHRISTINA FORLIN EN ENORM
Jordbruksinformation 5 2011. Djurskyddsbestämmelser. Nötkreatur
Jordbruksinformation 5 2011 Djurskyddsbestämmelser Nötkreatur Grafisk form: Holmbergs i Malmö AB 2011 2 Innehåll Om djurskyddsbestämmelserna 5 Skötsel 6 Operativa ingrepp 16 Stallmiljö 17 Stallklimat 21
Reglerna i remissen inte är i ordningsföljd vad gäller numrering. Placeringen är dock rätt.
Nötkreatur Läsinstruktion Detta är förslaget till nya regler för delavsnitt Nötkreatur i kapitel 5, Djurhållning. Observera att numreringen av reglerna ännu inte är klar. Istället har vi har valt att behålla
När nötköttsföretaget växer 5. Produktion Sida 1 av 5
Sida 1 av 5 Att snabbt få igång en fungerande produktion i de nya byggnaderna är A och O för lönsamheten. Det är därför viktigt att redan från start skapa rutiner för att följa upp produktionen och att
Lösdrift Exempel från fem gårdar tillämpbara i ekologisk mjölkproduktion. I Stockholms och Uppsala län
Lösdrift 2010 Exempel från fem gårdar tillämpbara i ekologisk mjölkproduktion I Stockholms och Uppsala län Hushållningssällskapet i Stockholms och Uppsala län Författare: Johan Henriksson, Stina Norrbom,
Byggplanering (30C) Planeringsförutsättningar Ca 13 dikor med kalvar. Energibesparing
Besöksdatum SAMnr Lantbrukarens namn Adress Postnr Postort Byggplanering (30C) Hej! Jag har gjort ett grovt skissförslag över hur befintlig ladugård skulle kunna ändras och byggas till samt skrivit kommentarer
Ibland kan det också krävas rivningslov om man vill riva en gammal byggnad Sida 1 av 13
Sida 1 av 13 Byggnader för nötkreatur När man ska börja med nötköttsproduktion är byggnaderna en stor kostnad och en viktig del av planeringen för företaget. Det är många regler som ska följas och så ska
Danmarksresa med Lely 11-12 Januari 2012
Danmarksresa med Lely 11-12 Januari 2012 Tack till alla som varit med på resan och bidrog till en lärorik och trevlig stämning! För att sammanfatta resan kommer lite kortfattad information om varje gård
Kontroll Daglig tillsyn sker normalt av alla djur. Ja Nej Ej kontr. Ej aktuellt TV-brist
NÖTKREATUR 1(6) Fastställd 2012-01-16 = rekommenderade kategorier vid baskontroll Grå = obligatorisk kontrollpunkt inom resp. kategori vid baskontroll Nöt 1 Personal Personalstyrkan är tillräcklig och
BYGGA OM OCH TILL FÖR DIKOR
Examensarbete inom Lantmästarprogrammet BYGGA OM OCH TILL FÖR DIKOR REBUILDING PLANES FOR SUCKLER COWS Martin Olsson Sveriges lantbruksuniversitet LTJ-fakulteten Alnarp 2008 FÖRORD Lantmästarprogrammet
Hur bygger man världens bästa ladugård
Hur bygger man världens bästa ladugård Under denna ödmjuka frågeställning talade Niel Andersson, Jouni Pitkäranta och Christer Bergsten på ett välbesökt seminarium i Uppsala den 7 februari. Arrangörer
Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp
Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp Var vi befinner oss i Landet Ekologisk mjölkproduktion I Västra Götaland och här ligger
Anett Seeman
Utfodring av Dikor Anett Seeman anett.seeman@gardochdjurhalsan.se Se helheten! Före kalvning Kalvning Diperiod Avvänjning 1 Dikons näringsbehov Kalvning Avvänjning Lågdräktighet Högdräktighet Laktation
Ekologisk nötköttsuppfödning
Ekologisk nötköttsuppfödning Beteende hos nötkreatur... 4 Regler för ekologisk nötköttsuppfödning... 4 Vilka djur är lämpliga i ekologisk köttproduktion?... 5 Lätta köttraser... 5 Tunga köttraser... 5
Kristinelunds gård. Företaget ägs av Aron, Björn och Agneta. Björn och Agneta köpte gården Aron delägare sedan 1999.
Kristinelunds gård Företaget ägs av Aron, Björn och Agneta. Björn och Agneta köpte gården 1985. Aron delägare sedan 1999. Gårdsbild, Kristinelunds gård Har 5 olika stall på gården med djur, mjölkkor i
INLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR UNGNÖT INLEDNING
2006 ungnöt INLEDNING För att lyckas ekonomiskt i ungnötsproduktionen krävs friska djur som växer bra. Djuren ska slaktas vid en av marknaden önskad vikt och inte vara för magra eller för feta. Utfodringen
Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion
Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion HS Konsult AB, Förord Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller typfoderstater
Identifiera dina kompetenser
Sida: 1 av 7 Identifiera dina kompetenser Har du erfarenheter från ett yrke och vill veta hur du kan använda dina erfarenheter från ditt yrkesliv i Sverige? Genom att göra en självskattning får du en bild
ISSN 1102-8025 JO14:5
Jordbruksverket 551 82 Jönköping Tfn 0771-223 223 (kundtjänst), 036-15 50 00 (vx) E-post: jordbruksverket@jordbruksverket.se www.jordbruksverket.se ISSN 1102-8025 JO14:5 Djurskyddsbestämmelser Nötkreatur
Arbeta säkert med djur
Arbeta säkert med djur Arbeta säkert med djur Varje år skadas hundratals personer i Sverige i arbetsolyckor där djur är inblandade. Skadorna blir ofta svåra och flera skadas så allvarligt att de dör. För
Utredning och ändringsförslag kring utrymmesmått för nötkreatur och får/get i KRAV-produktion
Utredning och ändringsförslag kring utrymmesmått för nötkreatur och får/get i KRAV-produktion Uppdragsgivare: Kontaktperson: Utredningen sammanställd av: KRAV ekonomisk förening Paula Quintana Fernandez
Djurhållning 5.2 Nötkreatur
Djurhållning 5.2 Nötkreatur 5.2 Nötkreatur I detta avsnitt finns de djurslagsspecifika reglerna för KRAV-certifierade nötkreatur, som du ska följa och tillämpa tillsammans med avsnitt 5.1 (Gemensamma regler
Rapport efter kontroll enligt djurskyddslagen
1 Kontaktperson Djurskydd- och veterinärenheten Caroline Grappson 010-2241339 caroline.grappson@lansstyrelsen.se Rapport efter kontroll enligt djurskyddslagen Redogörelse för ärendet Länsstyrelsen genomförde
DeLaval planeringshandbok nötköttsstallar
DeLaval planeringshandbok nötköttsstallar En handbok för att bättre förstå och klara av det viktiga arbetet för en friskare ko, en friskare besättning, en bättre juverhälsa, en bättre mjölkkvalitet och
RAPPORT. Kalvens miljö och utfodring i Södermanlands län, en fältstudie stallperioden 2007-2008. Foto: Ulrike Segerström. ISSN 1400-0792 Nr 2010:10
RAPPORT ISSN 1400-0792 Nr 2010:10 Kalvens miljö och utfodring i Södermanlands län, en fältstudie stallperioden 2007-2008 Foto: Ulrike Segerström Titel: Kalvens miljö och utfodring i Södermanlands län,
Projektrapport. www.lansstyrelsen.se/orebro. Mjölkkor på bete, planerad kontroll 2011. Foto: Thomas Börjesson. Publ. nr 2012:3
Projektrapport Mjölkkor på bete, planerad kontroll 2011 www.lansstyrelsen.se/orebro Foto: Thomas Börjesson Publ. nr 2012:3 Sammanfattning Under sommaren 2011 genomförde Länsstyrelsen ett kontrollprojekt
Rapport efter kontroll enligt djurskyddslagen
1 Kontaktperson Djurskydds- och veterinärenheten Jenny Persson 010-2241573 Jenny.Persson@lansstyrelsen.se Rapport efter kontroll enligt djurskyddslagen Redogörelse för ärendet Länsstyrelsen genomförde
EU:S BIDRAG FÖR NÖTKREATUR OCH ERSÄTTNING FÖR DJURENS VÄLBEFINNANDE I FRÅGA OM NÖTKREATUR
EU:S BIDRAG FÖR NÖTKREATUR OCH ERSÄTTNING FÖR DJURENS VÄLBEFINNANDE I FRÅGA OM NÖTKREATUR Stödinfo gällande husdjur 23.1.2018 Reso NTM-centralen i Egentliga Finland. Källa: Landsbygdsverket, JSM, Evira
Sida 2 av
Sida 2 av 12... 6... 7... 9... 10 Sida 3 av 12 Kokviga är en produktionsmodell som gör det möjligt att ta tillvara överskottskvigor som inte behövs till den egna rekryteringen i dikalvsbesättningen. Det
Tvärvillkor. - så undviker du vanliga fel
Tvärvillkor - så undviker du vanliga fel Felfri kontroll dröm eller verklighet? För din skull har vi samlat felaktigheter som vi hittar vid kontroll av tvärvillkor i den här broschyren. Läs texten och
Uppföljning av förbudet mot uppbundna djur och undantaget för små besättningar
Uppdragsrapport 2014-07-01 Uppföljning av förbudet mot uppbundna djur och undantaget för små besättningar Bakgrund Det har funnits mycket oro kring vilka effekter förbudet mot uppbundna djur och kravet
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel:
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS
Egenkontroll Nötköttsproduktion
Egenkontroll Nötköttsproduktion Detta är en checklista för dig som har KRAV-certifierad nötköttsproduktion. Här har vi samlat de viktigaste reglerna ur kapitel 5 Djurhållning som berör produktion av nötkött.
Limousin á la carte Produktionssätt
1 Limousin á la carte Produktionssätt Anvisningar för produktion och Information för konsumenten 2 Limousin á la carte Krav på produktionssätt som ställs på uppfödare Produktionsgårdar följer i sin verksamhet
Remiss, förslag till nya regler i kapitel 16 Import och införsel:
1 februari 2016 Remiss, förslag till nya regler i kapitel 16 Import och införsel: - Korrigering av tilläggskrav för animalieproduktion Svara senast 31 mars till regler@krav.se Hjälp oss att göra våra regler
Från mjölk till kött Från mjölk till kött - vad bör jag tänka på?
Sida 1 av 6 Från mjölk till kött En omställning från mjölk till kött innebär i många fall en stor omställning i företaget. Man går från något till något annat vilket i dessa situationer handlar om att
1 Bakgrund. Skånemejeriers ambition är att leverera djuromsorg i världsklass. Mår korna bra, blir också mjölken bra.
Djuromsorgspolicy 1 Bakgrund Skånemejeriers ambition är att leverera djuromsorg i världsklass. Mår korna bra, blir också mjölken bra. Om Skånemejerier Skånemejerier grundades år 1964 av skånska bönder
Mellangårdsavtal Mjölkraskalv
Underlag för Mellangårdsavtal Mjölkraskalv Inklusive tillägg om tillväxtplanering, energibehov samt några allmänna råd Sammanställt av: Anett Seeman & Theres Strand, Taurus Köttrådgivning AB Aktiviteten
LELY MJÖLKAUTOMATISERING
www.lely.com innovators in agriculture LELY MJÖLKAUTOMATISERING Skapa framtiden för din mjölkgård Breddar horisonterna tillsammans Som uppfinnarna av mjölkningsroboten, har vi nu installerat mer än 10.000
KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS
I den här utställningen får du lära dig om hur grisarna har det här på Källunda. Följ tavlorna runt för att få veta hur grisarnas liv ser ut. MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS
Rapport efter kontroll enligt djurskyddslagen
1 Kontaktperson Djurskydds- och veterinärenheten Malin Larsson 010-2241454 malin.m.larsson@lansstyrelsen.se Rapport efter kontroll enligt djurskyddslagen Resultat Vid kontroll av din djurhållning uppmärksammade
Av Helena Stenberg, Taurus. Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater?
Av Helena Stenberg, Taurus Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater? Bakgrund Under vintersäsongen 2010/2011 sköt priset på spannmål, och därmed även på färdigfoder, i höjden
VAL AV PRODUKTION VID GENERATIONSSKIFTE
Examensarbete inom Lantmästarprogrammet 2004:33 VAL AV PRODUKTION VID GENERATIONSSKIFTE CHOICE OF PRODUCTION AT ALTERNATION OF GENERATIONS Av: Pernilla Månsson Handledare: Kristina Ascárd Examinator: Kristina
Kor och kalvar tillsammans
Kor och kalvar tillsammans - praktiska möjligheter att låta kalvarna dia inom modern mjölkproduktion Rapport MAT 21 Nr 5/2004 Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, SLU - Rapport 2004:05 Författare:
Rapport efter kontroll enligt djurskyddslagen
1 Kontaktperson Djurskydds- och veterinärenheten Ann Christine Larsson 010-2241743 ann.christine.larsson@lansstyrelsen.se Rapport efter kontroll enligt djurskyddslagen Resultat Vid kontroll av din djurhållning
Dikor Götala. Mixat foder eller separat utfodring av ensilage och halm. Annika Arnesson och Frida Dahlström
Dikor Götala Mixat foder eller separat utfodring av ensilage och halm Annika Arnesson och Frida Dahlström www.slu.se/husdjurmiljohalsa Mixat foder eller separat utfodring? Foto: Annika Arnesson Syftet
Arbetsperiod (dag.mån.-dag.mån.) Arbetsperiod (dag.mån.-dag.mån.) Arbetsperiod (dag.mån.-dag.mån.) Arbetsperiod (dag.mån.-dag.mån.
Arbeten och arbetsmetoder vid skötsel av mjölkboskap Bilaga1 1/5 Kryssa för den arbetsmetod som används på gården. Om olika djur sköts samtidigt med hjälp av flera än en metod anges också antalet djur/arbetsmetod.
Djurenhetskoefficienterna i samband med ersättningen för djurens välbefinnande 1. VILLKOREN FÖR ERSÄTTNING FÖR NÖTKREATURS VÄLBEFINNANDE
ERSÄTTNING FÖR DJURENS VÄLBEFINNANDE Tankesmedja 4: Ersättning för djurens välbefinnande Ersättning för djurens välbefinnande kan sökas i samband med den samlade stödansökan våren 2015. De gamla förbindelserna
Rapport efter kontroll enligt djurskyddslagen
1 Kontaktperson Djurskydds- och veterinärenheten Rosita Hagström 010-2241354 Rosita.Hagstrom@lansstyrelsen.se Rapport efter kontroll enligt djurskyddslagen Resultat Vid kontroll av din djurhållning uppmärksammade
Resurseffektiv utfodring av dikor
Institutionen för husdjurens miljö och hälsa Resurseffektiv utfodring av dikor Mikaela Jardstedt, mikaela.jardstedt@slu.se Handledare: Anna Hessle, Elisabet Nadeau, Peder NØrgaard, Wolfram Richardt 27
1 Bakgrund. Skånemejeriers ambition är att leverera djuromsorg i världsklass. Mår korna bra, blir också mjölken bra.
Djuromsorgspolicy 1 Bakgrund Skånemejeriers ambition är att leverera djuromsorg i världsklass. Mår korna bra, blir också mjölken bra. Om Skånemejerier Skånemejerier grundades år 1964 av skånska bönder
Hur kan vi förvänta oss att kon uppträder i samband med kalvning? Vad kan hända? Säker djurhantering vid kalvning i dikobesättningar
Säker djurhantering vid kalvning i dikobesättningar Sofie Johansson 2016-11-11 Maria Torsein Hur kan vi förvänta oss att kon uppträder i samband med kalvning? Vad kan hända? Gömmer kalven om kalvning utomhus
Rapport efter kontroll enligt djurskyddslagen
1 Kontaktperson Djurskydd- och veterinärenheten Caroline Grappson 010-2241339 caroline.grappson@lansstyrelsen.se Rapport efter kontroll enligt djurskyddslagen Redogörelse för ärendet Länsstyrelsen genomförde
Grovfoder till ekologiska kor. Rätt grovfoder för bättre produktion
Grovfoder till ekologiska kor Rätt grovfoder för bättre produktion -93 naturbruksgymnasium i Piteå -94 började jobba åt avbytartjänst Avbytare, Djurskötare, hästskötare, ridlärare, drivit eget avbytarföretag,
Arbetstidsstudier i konventionella och frivilliga mjölkningssystem
JTI-rapport Lantbruk & Industri 332 Arbetstidsstudier i konventionella och frivilliga mjölkningssystem Mats Gustafsson JTI-rapport Lantbruk & Industri 332 Arbetstidsstudier i konventionella och frivilliga
Nya betesregler för mjölkgårdar
Nya betesregler för mjölkgårdar Nu har du bättre möjligheter att anpassa betet efter djurens och din gårds förutsättningar. Den här broschyren berättar vad som gäller hos dig för dina mjölkkor och rekryteringsdjur.