Husdjursbyggnader, byggnader för köttboskap C 1.2.2

Transkript

1 Jord- och skogsbruksministeriets byggnadsbestämmelser och -anvisningar Bilaga 3 till JSM:s förordning om byggnadsbestämmelser och - rekommendationer för byggande som stöds (0/01) JSM-BBA C1.2.2 Husdjursbyggnader, byggnader för köttboskap C ALLMÄNT Byggnadsbestämmelse- och anvisningssamlingens del C1.2.2 innehåller planeringsanvisningar för byggnader för köttboskap och annan nötkreatursuppfödning förutom mjölkproduktion. Allmänna djurskyddskrav för nötkreatur ges i JSM:s veterinärs- och livsmedelsavdelnings beslut nr 14/EEO/97. Direktiven baserar sig på praktiska erfarenheter och forskning, vad gäller sambandet mellan djurens hälsa och miljön. Stallklimat, belysning, miljövård och brandsäkerhet för köttboskapsbyggnader behandlas noggrannare i BBA C2.. C5. Bestämmelserna anges med fet stil, liksom hänvisningar till krav som ställs i andra bestämmelser (nr på stadgan nämnd). 2 DJURSTALLAR 2.1 Allmänt Djurstallsutrymme för köttboskap bestäms utgående från olikt gamla nötkreaturs såsom tjur-, diko-, kvig- och kalvplatsernas utrymmeskrav samt foderbordens och gångarnas utrymmesbehov. Båsbredden för diko och annat fullvuxet nötkreatur är minst 1200 mm. Båslängden är mm, beroende på båstyp. Bås- och boxfördelningen för nötkreatur skall tydligt utmärkas i planritningen, och en båsplats motsvarar en djurplats. I gruppboxar skall djurens ålderskategori och antal utmärkas. Båsbredden för ungdjur över 6 mån. skall vara mm. Kvigbås i dikostall kan göras bredare än 00 mm, motsvarande utrymmesbehovet för fullvuxet nötkreatur, om detta anses ändamålsenligt med tanke på konstruktionssystem och fördelning av båsinredning. ör spädkalvarna skall finnas tillräcklig boxyta. Boxarna skall vara lätta att rengöra. Spädkalvarna kan hållas i ensambox upp till åtta veckors ålder. (14/EEO/97) Nötkreatur yngre än sex månader får inte uppbindas i bås. (14/EEO/97) ör dikalvar passar lämpligast en gruppbox där digivningen är ordnad antingen med ämbare eller automatspenar. I digivningsboxen utdelas grovfoder och kraftfoder från foderbord och vatten från dricksnipplar. När man i byggnadsplanerna värderar antalet reserverade ungdjursplatser, bör nötkreaturföretagets funktionella och ekonomiska arrangemang beaktas. Detta bör basera sig på såväl tillåtet antal fullvuxna djur enligt tillstånd, som på bestämmelserna för självförsörjningsgraden av foder. I djurstall för dikor och köttboskap bör finnas två sjukplatser för varje påbörjat 20-tal mjölkkor. Sjukplatsen som antingen är bås eller box skall uppfylla utrymmeskravet för fullvuxet nötkreatur. Sjukplatsen skall tydligt utmärkas i planritningen. ör djur som hämtas till gården skall ett karantänutrymme reserveras. Utrymmet skall inte ligga i direkt kontakt med gårdens egentliga djurstall. Karantänens storlek görs i utgående från djurantal. Djurstallets ventilation behandlas i BBA:s del C2.2, belysning i BBA C3 och gödselhanteringen i BBA C Uppbundna djur, båsladugård ör uppbundna djur skall båsets längd och bredd anpassas till djurets storlek, uppbindningssätt och båsfrontens svängrum och ställbarhet. Bindslen och låsanordningar skall vara så konstruerade, att djuren utan svårighet kan äta, stå upp, lägga sig och inta naturlig ställning. Bindslen skall fästas så, att de inte förorsakar olycksfallsrisk för djuren. Båspallsytan för uppbundna djur och golvytan för lösgående djur skall vara jämn men inte hal. ör uppbundna ungdjur och fullvuxna tjurar kan båspallen förutom främre halvan göras som spaltgolv. 2.3 Djur i lösdrift I lösdriftsladugård skall tillgänglig foderbordslängd vara minst 700 mm per ko och minst 400 mm per ungdjur. Ifall djuren kontinuerligt ges grovfoder, kan foderbordets kantlängd per fullvuxet nötkreatur 400 mm och 300 mm per ungnöt anses tillräckligt. Arealen för storbox med ströbädd för dikor, där kalvningen också sker (gruppkalvningsbox) är minst 8 m² per diko och boxens kortare sida är minst 3 m. I sådan storbox kan för kalvarna ordnas egna kalvgömmor dit korna inte slipper. Kalvgömman där kalvarna kan utfodras med kraftfoder borde till storleken vara minst 0.6 m². Kalvningsbox för en diko där kalven under diperioden stannar med kon skall till arealen vara minst m² vars kortare sida är minst 3 m. Golvet i boxen skall vara sådant, att flytande sekret avlägsnas på behörigt sätt eller absorberas i ströet. (14/EEO/97) Storboxens golvyta torrläggs med lämplig lutning och strö eller med spaltgolv. Utgödsling sköts antingen med fast gödselhantering eller flytgödselsystem. I fast utgödslingssystem skrapas gödsel- och ströblandningen ut ur djurstallet maskinellt eller med traktor. Spaltgolvets yta skall vara jämn. Vid användande av spaltgolvsplank skall balk- och öppningsbredd

2 anpassas till djurstorlek och ålder. Öppna gödselrännor och -gångar skall planeras så att urinens avledning sker effektivt. Spaltgolv, gallergolv eller annat perforerat golv skall vara sådant att nötkreaturens klövar inte fastnar eller på annat sätt skadas.(14/eeo/97) Spaltgolvets riktgivande dimensioner för balk- och spaltbredd fås från tabell 1. Tabell 1. Spaltgolvets riktgivande dimensioner för nötkreatur. Nötkreaturens ålder, mån Balkens bredd [mm] < > Springans bredd [mm] Speciella krav för kalla lösdriftsladugårdar Oisolerade byggnader för köttboskap eller sk. kall lösdrift är av ekonomiska skäl att rekommendera. Som välplanerade är de funktionella och djurvänliga. Typiska problem som bör beaktas vid planering av dessa, är regn och snö intrång i djurstallet samt drag och nedfrysning, som samtliga äventyrar både arbetsmiljö och djurens livsmiljö. Ventilationen sköts i dessa utan fläktar och luftens evakuering sker normalt via taköppningar medan friskluft fås genom öppna ytterväggar eller intag i ytterväggarnas övre kant. Öppningarna skall planeras så att möjligast lite snö och regn slipper in i djurstallet. På samma sätt skall problemet med drag beaktas, bl.a. på så vis att väggar invid djurens liggplatser görs vindtäta. När utetemperaturen understiger -20 C, fryser gödselgången igen. Gödselgångens djup bör av denna orsak vara minst 150 mm. Att gödseln fryser är i och för sig inget större problem, eftersom under -20 C :s köldperioder i allmänhet inte är långa. Vattenkopparna skall vara uppvärmda. Gödselgångens sluttning emot gödselstad underlättar utgödslingen. Djurens trampande i gödselgångarna åstadkommer även att gödseln förflyttas nedåt om lutningen är mer än 4 %. Gödselgångens maximala lutning med beaktande av nötkreaturens gångrörelser och benbelastningar är ca 8 %. Kondens på vattentaktäckningens undersida skall skötas med tillräcklig ventilation samt genom att använda riktigt takmaterial eller undertak. Taklutningen har också inverkan på kondens i taket. Stomkonstruktionen, och båskonstruktionerna, borde göras av trä. Båsavskiljare av grovt virke är hållbara och djurvänliga samtidigt som de är lätta att reparera och anpassa för djuren. Man bör dock beakta träets rötrisk i felaktiga konstruktionslösningar. På platser som kan vara utsatta för rötrisk finns det orsak att undvika träets användning eller använda tryckimpregnerat eller på annat sätt skyddat virke eller träslag som bättre tål fukt, som t.ex. lärkträd. JSM-BBA C (5) 3 MÄNGDUTMÄRKNINGAR I RITNINGARNA ör utredning av byggnadsplanens ekonomiska och funktionella ändamålsenlighet bör planehandlingarna förses med tal, som avser det djurantal som får plats i byggnaden och den mängd förnödenheter, produkter och gödsel som skall lagras. Emedan låne- och understödsbeloppen fastställs högst enligt godtagbar enhetskostnad, är riktigheten av de tal som avser produktionsvolymen mycket viktig ur den synpunkt varpå samhällets stöd riktar sig. Diko och annat nötkreatur äldre än 22 månader motsvarar ett fullvuxet nötkreatur, andra nötkreatur motsvarar ett ungdjursenhet. 221 Båsladugårdar Kortbås, fastgödsel

3 Mellanbås, fastgödsel Djurens ålder Vikt, kg A P,mm B P,mm Mjölkko Kviga Kort-/mellanbås, flytgödsel Djurens ålder Vikt, kg A L,mm B L,mm Mjölkko Kviga Långbås, fastgödsel Djurens ålder Vikt, kg A, mm B, mm Mjölkko Kviga Lösdriftsladugårdar Liggbås, en rad 3(5)

4 Liggbås, två rader, båsen mot varandra, skilda rader Storbox med djupströbädd Djurens Djurens A B ålder, mån. vikt, kg > Nötkreatur i lösdrift på ströbädd Storbox med sluttande golv Boxarealer vid lösdrift med ströbädd Djurens Ålder, mån Ströbädds- oderbordsvikt,kg boxens längd, Ungnöt Köttdjur areal, mm/djur 1 ) m 2 /djur (300) (300) (300) (350) > 500 > 20 > (400) diko 2 ) ³ 8.0 diko 3 ) ³ ) Inom parentes det värde som gäller, om foder ges ständigt 2 ) diko + kalv i stor gruppbox där kalvning sker 3 ) ) diko + kalv i enhetsbox där kalvning sker 2202 sboxar Spädkalvsbox, kalvens ålder < 8 veckor 4(5)

5 sbox, grupp Boxens areal Djurens Ålder, mån. Box med Box med vikt,kg Ungnöt Köttboskap spaltgolv m 2 / djur tätt underlag, m 2 /djur < > > 500 > 20 > RIKTGIVANDE UTRYMMESREKOMMEN- DATIONER ÖR KÖTTBOSKAPSBYGG- NADER Byggnad m 2 21,22 BYGGNADER ÖR NÖTKREATUR 22 BYGGNADER ÖR KÖTTBOSKAP 221 BÅS-/SPALTGOLVSBOXSYSTEM, LÖSDRI T MED LIGGBÅS - Standardareal - Dikoplats - Gödtjurplats - Tillsyns- och socialutrymmen - Mellanlager för ensilage STRÖBÄDDSBOXSYSTEM - Standardareal - Dikoplats - Gödtjurplats - Tillsyns- och socialutrymmen - Mellanlager för ensilage (5)