temabygg NUMMER NÖTKÖTT Särtryck från tidningen Nötkött Nummer

Transkript

1 Särtryck

2 temabygg Helspalt för ungtj 2 NUMMER NÖTKÖTT

3 temabygg urar på Ytha Gård När vi studerade olika alternativ kom vi snabbt fram till att spaltstall är effektivast vad gäller utrymmet och framför allt väldigt lättskött. Det är nästan bara att fodra, säger Axel Bernersson. Djupströbädd såg de aldrig som något alternativ, beroende på att det skulle bli problem att få tag i tillräckligt med halm. Inte heller liggbås kändes lockande. Det är ju alltid en säkerhetsrisk att vara inne hos djuren. Axel Bernersson på Ytha Gård på norra Öland tycker att det nya spaltstallet uppfyller hela önskelistan. Det är lättskött och trevligt att arbeta i, samtidigt som det är utrymmeseffektivt och ger en god djurmiljö. Bygget inleddes i november Nio månader senare stod det klart. Det blev ett 38,5 meter långt helspaltstall med totalt 14 boxar. Nybygget är uppfört i den gamla båsladugårdens förlängning, så att samma rälshängda grovfodervagn kan betjäna såväl dikobesättningen som mjölkrastjurarna. Vi har ett spaltstall sedan tidigare och har goda erfarenheter av det. Spaltstavarna lades in 1994 och har hållit väldigt bra, säger Axel. DET GAMLA SPALTSTALLET har betongspalt, medan nybygget har så kallad gummispalt från Fritz Foderstyrning AB. De gummiklädda spaltstavarna är tillverkade av plåtprofiler med speciellt utvald legering och ytbehandling för att klara den tuffa miljö som djurstallar innebär. Vid nyproduktion är det ett krav att spaltgolv har mjuk beläggning. Axel tycker att de gummiklädda spaltstavarna fungerar bra och han värdesätter att djuren har ett mjukt underlag. Djuren rör sig mer på gummispalten, så de verkar trivas bättre. Axel tycker att djuren håller sig hyfsat rena, precis som i gamla stallet. Denna typ av spaltstavar verkar släppa igenom gödseln väldigt bra. En annan fördel är att de är enkla att montera, tillägger Axel som berättar att montering av inredning och inläggning av spaltstavar har skett i egen regi. Spaltstavarna som använts klarar längder upp till tre meter. På Ytha Gård krävdes» Med nuvarande inriktning rymmer det 120 djur, säger Axel Bernersson om det nya spaltstallet som är ljust och lättskött. NÖTKÖTT NUMMER

4 » YTHA GÅRD FORTS. Spaltgolvet släpper igenom gödseln bra och ger en torr yta. Det nya stallet har byggts i båsladugårdens förlängning, se skissen. Spaltstavarna används i längder om 2x1,75 meter. Klövpallen är 50 cm bredd. Panelerna av kanalplast styrs med hjälp av en väderstation. Vattennipplarna har placerats en bit in i boxen över golvet. Inredningens stolpar har plastfoder för att undvika korrosion. en spaltlängd på 3,5 meter. Därför är det en avbäring i boxarnas mitt, så att spaltlängden är 2x1,75 meter. Tillsammans med en klövpall på 50 centimeter ger det en boxbredd på fyra meter. I DET NYA SPALTSTALLET används ingen utgödsling under spalten. Istället är stallet byggt för självflyt. Det åstadkoms med en tröskel som gör att det alltid är en spegel av gödsel under spalten. Gödseln flyter därför av egen kraft till en pumpbrunn. Vi fick tipset av vår lokala leverantör. Systemet har visat sig fungera bra hos många andra. Så här långt har även vi goda erfarenheter, säger Axel. På Ytha Gård finns funderingar på att byta ut spaltstavarna i det gamla spaltstallet. Kanske kan det bli till sommaren. Det innebär ju en del arbete. Även distanserna måste bytas. Längs båda sidor av nya spaltstallet har det monterats kanalplast i skenor. Kanalplasten styrs av en väderstation som känner av temperatur, vindriktning och vindhastighet. Även detta har visat sig fungera bra. Systemet gör det lättare att få ett bra klimat i stallet eftersom det reagerar direkt på svängningarna i temperatur och vind, säger Axel. Ytha Gård har tillhört släkten sedan 1955, då den köptes av Axels farfar Bengt. Fadern Jan-Erik tog över 1978 och bedrev mjölkproduktion till 2005, varefter han växlade över till dikor. Även modern Inga Einwall Bernersson har jobbat i lantbruket, men är även verksam som veterinär. NÄSTA GENERATIONSVÄXLING skedde 2011, då Axel tog över fastigheten och hälften av NUMMER NÖTKÖTT 4

5 YTHA GÅRD Det nya spaltstallet, som byggts samman med båsladugården, har tio större boxar och fyra mindre. driftbolaget. Då utökades dikobesättningen genom inköp av simmentalkvigor. Axel blev också erbjuden att köpa mjölkraskalvar för vidare uppfödning, vilket han nappade på. Tjurkalvarna köptes som spädkalvar från en besättning. Merparten såldes vidare efter tre månaders uppfödning. Axel ville behålla dem till ungnöt och snart var byggplanerna i full gång. Fortfarande kommer mjölkraskalvarna från samma besättning, fast an- talet är nu uppe i per år. Gårdsnamnet avslöjar att odlingsbetingelserna varit tuffa. Gården var omtalad för sitt tunna jordskikt. Således fanns det inte så mycket att odla i, utan det var mest yta. Med åren har förutsättningarna för odling utvecklats positivt. Likaså stallytan för nötköttsproduktion. I och med nybygget får vi möjlighet att föra upp omkring 150 nötkreatur per år. Det Fastighetsägare: Axel Bernersson. Driftbolaget Frönäs veterinär och lantbruk ägs gemensamt av Axel och Inga Einwall Bernersson. Produktion: Cirka ungtjurar per år, mest av mjölkras och 35 dikor. Areal: Drygt 60 hektar åkermark, varav 50 egen. Cirka 70 hektar betesmark. Växtodling: Mest vall som ensileras huvudsakligen i torn. Lejer sådd, växtskydd och majsskörd. Resultat köttraser: månaders uppfödningstid, klass R och fett 3. Resultat mjölkraser: 16 till 18 månaders uppfödningstid, klass O till O- och fett 2+ till 3-. är en nivå som harmonierar med vår areal, sammanfattar Axel Bernersson. TEXT & FOTO A Självflyt över tröskel 800 Självflyt över tröskel 800 Självflyt över tröskel Självflyt över tröskel 800 mm djupa rännor med självflyt eller A 400 mm djupa med utgödsling Helspaltsstall för 150 tjurar Ca 2,0 m2 per djur i medeltal. Total boxarea 288 m2 Därav gummispalt 252 m NÖTKÖTT NUMMER

6 Helheten gör spalten till en SPARBÖSSA Till tjurar borde det inte byggas annat än spaltstallar. Det anser Paul Jensen, i Laxeby utanför Köpingsvik på Öland, utifrån egna erfarenheter både som lantbrukare och som återförsäljare av stallinredning och -utrustning. Paul driver Jesses Lant- & Anläggningsservice i Laxeby utanför Köpingsvik på Öland. Han är dessutom verksam som klövvårdare, så han har flera perspektiv på djurhållning, stallsystem och företagande. Vid investering i stallar till ungtjurar ser han inga bättre lösningar än just gummiförsedda spaltgolv. Spaltgolven är bra för djuren, minskar byggytan, är säkra att arbeta i, eliminerar strökostnaderna och sparar arbetstid i den dagliga djurskötseln. Samtidigt blir spaltstallars flytgödsel betydligt rationellare och billigare att hantera än fastgödsel från ströbäddar, säger Paul. Det gäller att se till helheten. Merkostnaden för spaltgolv är minimal jämfört med vinsterna, understryker han. VINSTERNA I SÄKERHET gäller inte bara djurskötseln, utan även för djuren. I en spaltbox minimeras tjurarnas möjligheter till ansats om de bråkar med varandra. Paul ser självflyt som ett intressant systemval för den som investerar i spaltgolv. Intresset för självflyt har blivit allt större. Tekniken är beprövad och har visat sig fungera bra. Avgången av ammoniak och andra gaser blir lägre än vid skraputgödsling under spalten eftersom gödseln lämnas ifred. Samtidigt undviks risken för krånglande utgödslingsutrustning. VID INVESTERING I spaltgolv tycker Paul det är viktigt att se till golvets öppningsarea, det vill säga utrymmet där gödseln faller igenom. Vid självflyt är det viktigt att fylla på med vatten direkt efter att gjutningen av rännorna gjorts klar. Det gör betongen vattenmättad och minskar risken för att gödseln ska fastna. Det är också viktigt att det finns vatten upp till tröskeln då stallet tas i bruk. Rännorna bör vara minst 80 centimeter djupa under spalt. Tröskeln bör vara minst 15 centimeter, säger han. Byggkostnad Helspaltsstall för ca 150 tjurar hos Axel Bernersson Ytha Gård. Ritning: (Se sidan 5) Byggnadens mått: L=38,5 m, B=11,7 m, = 450 m 2. Boxmått: 4x6 m = 24 m 2, Därav 21 m 2 gummispalt. 12 boxar på totalt 288 m 2. Gummiklädd renässans för Bottenplatta, grävning, gjutning för självflyt samt byggnadsstomme med tak kr Ventilation: Tilluft med styrda kanalplastväggar och frånluft med skorstenar kr Gummispalt 252 m kr Foderkrubba 72 m kr Rälssystem kr Inredning kr Utgödsling (självflyt)...0 kr El kr Vatten kr Gödselbrunn 1200 m 2 befintlig...0 kr Arbetskostnad eget arbete kr Summa: kr Pris / m 2 : kr Pris / djur: kr NUMMER NÖTKÖTT 6

7 temabygg Helheten Självflyt gör spalten kräver till en SPARBÖSSA djupa rännor + I de flesta fall fungerar självflytsutgödsling bra. Systemet ger ingen negativ FÖRDELAR MED påverkan på luftkvaliteten jämfört med stallar som har skraputgödsling i SPALTBOX Till tjurar borde det inte byggas annat djurskötseln. öppna gångar. Samtidigt För att blir självflytsutgödsling spaltstallars flyt- spalten ska fungera eftersom är gödseln det viktigt lämnas att ifred. ha ett Samsen, än spaltstallar. Det anser Paul Jengödsel ränndjup betydligt på minst rationellare 80 centimeter och billigare under att spalt tidigt och undviks att tröskeln risken för mot krånglande kulverten utgöds- i Laxeby utanför Köpingsvik på hantera är minst än 15 fastgödsel centimeter från hög. ströbäddar, säger lingsutrustning. Öland, utifrån egna erfarenheter både Paul. som lantbrukare och som återförsäljare Det Det konstaterar gäller att Jenny se till Bengtsson, helheten. Merkostnadenadsrådgivare bygg- medan VID INVESTERING andra inte alls I spaltgolv tycker Paul det är av stallinredning och -utrustning. Paul driver Jesses Lant- & Anläggningsservice i Laxeby utanför Köpingsvik på Öland. Han är dessutom verksam som klövvårdare, så han har flera perspektiv på djurhållning, stallsystem för spaltgolv vid Hushållningssällskapet är minimal jämfört med vinsterna, Gamleby. Under understryker sin utbildning han. till agronom jämförde hon luftkvaliteten i stallar med VINSTERNA självflytsutgödsling I SÄKERHET mot gäller stallar inte med bara skraputgödsling utan i även öppna för gångar. djuren. Hon samlade djurskötseln, även I en lantbrukarnas spaltbox minimeras erfarenheter tjurarnas av möjligheteflytsutgödsling. själv- hade viktigt sådana att se problem. till golvets öppningsarea, det vill Problemen säga utrymmet med där stopp gödseln faller igenom. Vid var självflyt störst hos är det dem viktigt som att fylla på med vatten hade direkt små efter ränndjup att gjutningen och av rännorna gjorts för klar. låga Det trösklar gör betongen till kulvertarnakar risken En del för har att fått gödseln ska fastna. Det är vattenmättad och mins- till ansats om de bråkar med varandra. tillsätta också extra viktigt vatten det för finns Jenny vatten Bengtsson. upp till trös- och företagande. - NACKDELAR Vid investering MED i stallar till ungtjurar ser han Paul Jennys ser undersökning självflyt som ett gällde intressant gårdar systemval mjölkproduktion. för den som investerar På dessa i sker spaltgolv. det ett dagtande. Rännorna bör vara minst 80 centimeter med att keln hålla då stallet gödseln tas fly- i bruk. SPALTBOX inga bättre lösningar än just gummiförsedda spaltgolv. ligt tillskott Intresset av för vatten självflyt till självflytsrännorna har blivit allt större. djupa När detta under inte spalt. har Tröskeln hjälpt har bör några vara minst fått 15 Spaltgolven är bra för djuren, minskar parkostnaderna schaktning och som sparar spaltgolven arbetstid kräver. i den dagliga byggytan, är säkra att arbeta i, eliminerar strö- Tekniken genom att är disk- beprövad och och spolvatten har visat leds sig fungera under bra. spalten. Avgången av ammoniak och andra ner gaser Frågorna blir lägre som än ofta vid skraputgödsling kommer kring självflytsutgödsling under använda centimeter, omrörare säger han. eller pumpar för att åtgärda stopp. Med många sinkor eller ungdjur i samma system får gödseln JANNE en PETERSSON fastare ten, gäller dels luftkvaliteten, dels konsistens, vilket kan öka behovet av att till- men innebär ökade kostnader och risk funktionen som sådan. sätta vatten. GUMMISPALT för att fungera och kan ibland kräva extra VAD GÄLLER LUFTKVALITETEN kunde I JENNYS UNDERSÖKning framkom många insatser. Jenny inte se någon betydelsefull skillnad mellan stallar med självflytsutgödsbrukarna uppskattar att de inte har någon fördelar med självflytsutgödsling. Lant- mensioneras efter de vikter de utsätts för. ling och de med skraputgödsling i öppna utgödsling som behöver underhållas och Alla lösningar är inte avsedda för tyngre maskiner. spaltgolv gångar. Båda systemen uppvisade ett medelvärde på drygt 3 ppm. Det motsvarar en tredjedel av djurskyddsföreskrifternas gränsvärde som är på 10 ppm. Luftkvaliteten påverkas även av hur ventilationen utformas. I några av mjölkstallarna med självflyt uppstod problem med stopp i utgödslingen, repareras, vilket håller driftskostnaderna nere. En annan fördel är att det inte uppstår klövskador orsakade av gödselskraporna. Till nackdelarna hör att det kan behöva tillsättas vatten och att det kan bli ökade problem med flugor, främst under sommaren. DET ÄR INTE BARA spaltstavarna som har utvecklats. Detsamma gäller byggtekniken för rännor och spaltstöd. Det har kommit sinnrika prefabricerade betongprodukter som Henrik Karlsson. minimerar behovet av att bygga gjutformar och som underlättar såväl gjutning som efterföljande montering, berättar Johan. Bästa rådet är detsamma som vid andra investeringar: Det är alltid värdefullt att ta sig tid till att besöka olika lantbruk för att se hur olika system ser ut och fungerar i praktiken, säger de. NÖTKÖTT NUMMER Fritt fall efter 15 mm Kulvert 80 cm Här fastnar ingen gödsel mellan spalterna, som det gör på vanlig betongspalt. Den unika konstruktionen ger överlägsen ren spalt och rena djur cm Se vår hemsida om olika speciallösningar, t.ex över tvärkulvert och skrapgångar med olika höjder och bredder men med samma unika gummikonstruktion. Tröskel Principskiss över hur ett självflytssystem fungerar. Skissen visar ett längssnitt genom en spaltgång. Byggrådgivare Jenny Bengtsson ser framförallt två fördelar med systemet. Dels slipper man mekaniska skrapor i gångarna som behöver servas och lagas, dels minskar energiförbrukningen NUMMER NÖTKÖTT

8 Självflyt kräver djupa rännor D + - spaltgolven kräver. de kostnader och risk n ibland kräva extra vikter de utsätts för. avsedda för tyngre olv I de flesta fall fungerar självflytsutgödsling bra. Systemet ger ingen negativ påverkan på luftkvaliteten jämfört med stallar som har skraputgödsling i öppna gångar. För att självflytsutgödsling ska fungera är det viktigt att ha ett ränndjup på minst 80 centimeter under spalt och att tröskeln mot kulverten är minst 15 centimeter hög. Det konstaterar Jenny Bengtsson, byggnadsrådgivare vid Hushållningssällskapet Gamleby. Under sin utbildning till agronom jämförde hon luftkvaliteten i stallar med självflytsutgödsling mot stallar med skraputgödsling i öppna gångar. Hon samlade även lantbrukarnas erfarenheter av självflytsutgödsling. Jennys undersökning gällde gårdar med mjölkproduktion. På dessa sker det ett dagligt tillskott av vatten till självflytsrännorna genom att disk- och spolvatten leds ner under spalten. Frågorna som ofta kommer kring självflytsutgödsling gäller dels luftkvaliteten, dels funktionen som sådan. VAD GÄLLER LUFTKVALITETEN kunde Jenny inte se någon betydelsefull skillnad mellan stallar med självflytsutgödsling och de med skraputgödsling i öppna gångar. Båda systemen uppvisade ett medelvärde på drygt 3 ppm. Det motsvarar en tredjedel av djurskyddsföreskrifternas gränsvärde som är på 10 ppm. Luftkvaliteten påverkas även av hur ventilationen utformas. I några av mjölkstallarna med självflyt uppstod problem med stopp i utgödslingen, medan andra inte alls hade sådana problem. Problemen med stopp var störst hos dem som hade små ränndjup och för låga trösklar till kulvertarna. En del har fått tillsätta extra vatten för Jenny Bengtsson. att hålla gödseln flytande. När detta inte har hjälpt har några fått använda omrörare eller pumpar för att åtgärda stopp. Med många sinkor eller ungdjur i samma system får gödseln en fastare konsistens, vilket kan öka behovet av att tillsätta vatten. I JENNYS UNDERSÖKning framkom många fördelar med självflytsutgödsling. Lantbrukarna uppskattar att de inte har någon utgödsling som behöver underhållas och repareras, vilket håller driftskostnaderna nere. En annan fördel är att det inte uppstår klövskador orsakade av gödselskraporna. Till nackdelarna hör att det kan behöva tillsättas vatten och att det kan bli ökade problem med flugor, främst under sommaren. altckler or it de m Henrik Karlsson. att som underlättar såväl ande montering, berätsamma som vid andra efullt att ta sig tid till att för att se hur olika sysar i praktiken, säger de. Kulvert cm 80 cm Tröskel Principskiss över hur ett självflytssystem fungerar. Skissen visar ett längssnitt genom en spaltgång. Byggrådgivare Jenny Bengtsson ser framförallt två fördelar med systemet. Dels slipper man mekaniska skrapor i gångarna som behöver servas och lagas, dels minskar energiförbrukningen.