Arbetseffektiv mellankalvsproduktion

Transkript

1 Arbetseffektiv mellankalvsproduktion - en del av ett större projekt om arbetstid och arbetsmiljö i nötköttsproduktionen Sammanfattning 90% av mellankalvsuppfödarna var nöjda eller mycket nöjda med sin arbetsmiljö (t ex stallklimat, ansträngning, damm) och sociala arbetsmiljöfaktorer som gemenskap med kolleger och grannar. Det framkom vid en enkätundersökning av 59 mellankalvsuppfödare under Det som drog ned arbetsmiljön i produktionen var högt arbetstempo och känslan av stress, där 27% värderade denna faktor som mindre bra eller dålig. Lantbrukarnas målsättning i produktionen var bl.a. att sträva efter en god ekonomi, hålla hög produktkvalitet, arbetet med djuren och att arbetet var självständigt och gav möjligheten till att kunna hitta egna lösningar. Det var även viktigt med miljöfrågor, däremot var det få lantbrukare som framhöll ekologisk produktion som en drivkraft. Att företaget var stort var inte så heller så viktigt. Olycksrisken ansåg de flesta var låg. Storleken betyder heller inte allt när det gäller arbetstidsförbrukning och mekaniseringsgrad: Arbetstiden blir generellt kortare per kalv i en större besättning, men variationen mellan besättningarna är stor. Arbetsmomenten utfodring, ströning, vägning och flyttning är tidstjuvar som kan förbättras med högre mekaniseringsgrad och eventuellt reducerad frekvens av arbetsmomentet. Bland de största besättningar med 500 mellankalvar/år förekom någon form för manuell utfodring i 73% av mottagningsstallarna och bland 50% av besättningarna i slutgödningsstallet. Ströarbete förekom någon form för manuellt arbete i 81% resp. 47% i de största besättningarnas mottagnings- och slutgödningsstall. Uppfödning av ej avvanda kalvar kan ge 25% ökad arbetstidsåtgång för utfodring per kalv och omgång i mottagningsstallet, medan arbetstiden för ströarbete var 25% lägre. Detta kan bero på att kalvarna är yngre, gruppstorleken och djurtätheten lägre i boxar för mjölkutfodrade kalvar. Tidsåtgång för insättning och tvättning var genomsnittligt 45% resp. 15% högre jämfört med uppfödning av enbart avvanda kalvar. Detta troligtvis på grund av att nötköttsproducenten själv åker och hämtar kalvar som är ej avvanda samt att kravet på hygien möjligtvis sätts högre vid insättning av små kalvar. Projektbeskrivning Projektet är ett SLF-projekt med titeln Arbetseffektiv och säker nötköttsproduktion. I projektet studeras och kartläggs arbetstidsåtgången och arbetsmiljön i nötköttsproduktionens olika grenar. Syftet är att skapa praktiska lösningar och förutsättningar för effektivt arbete och bra arbetsmiljö i en uthållig svensk nötköttsproduktion.

2 I projektet studeras nötköttsföretag inom olika grenar genom fältstudier och enkätundersökning av tidsåtgång vid definierade arbetsmoment samt arbetsmiljö (fysisk ansträngning, olycksrisker och sociala faktorer) förbundna till arbetet i nötköttsproduktionen. Inledning del 1: Mellankalvsproduktion 2007 slaktades omkring 30,000 mellankalvar i Sverige. De drygt 50 mellankalvsproducenter som samma år levererade 100 kalvar till slakt stod för 2/3 av den totala slakten. Genomsnittlig slaktålder för mjölkraskalvarna var 8,8 månader i perioden januari juni 2008 (Taurus, 2008). Mellankalvsproduktion är en intensiv modell av ungnötsuppfödning med fri tillgång till kraftfoder och grovfoder genom hela uppfödningsperioden. Mellankalvar är oftast tjurkalvar av mjölkras som köps in från mjölkbesättningar via livdjursförmedling eller mellangårdsavtal. Kalvarna köps in vid olika åldrar och kriterier beroende på avtal och vilka förutsättningar mellankalvuppfödaren har, t ex för mottagning av ej avvanda kalvar. Inköpta kalvar sätts normalt in i ett mottagningsstall efter särskilda bestämmelser (DFS 2007:5) och flyttas därefter till ett slutgödningsstall, eventuellt via ett mellanstall. I vissa fall står kalvarna i samma stall under hela uppfödningstiden. Då uppfödningstiden är relativt kort och intensiv består arbetet i mellankalvsproduktionen av en sammanhängande planering och uppföljning av de arbetsmoment som krävs för det kontinuerliga flöde av kalvar som kommer in och ut från gården. Detta ställer höga krav på arbetsrutiner och organisation av arbetet för optimalt utnyttjande av befintliga resurser samt för bästa kalvhälsa och maximal tillväxt. Material och metod Projektet påbörjades i mars 2008 med att utarbeta en enkät angående arbetstid och arbetsmiljö anpassat till arbetet i mellankalvsproduktionen. 155 enkäter skickades ut i slutet av april 2008 till alla mellankalvsuppfödare enligt SJVs register. Fältstudier utfördes huvudsakligen i maj-juni 2008 med fokus på de större gårdarna, definierat som gårdar som producerar 500 mellankalvar/år. Gårdarna blev utvalda genom att kontakta uppfödarna via telefon och fråga om deras intresse att delta i studien. I de definierade arbetsmomenten ingick följande dagliga samt vecko- och omgångsbaserade arbetsmoment: Arbetstid i mottagningsstall och slutgödningsstall Arbetstid per omgång Utfodring Strö Utgödsling Tvätt Flyttning Mottagning Vägning Slaktleverans Övriga arbetsmoment Bokföring och arbetsledning Tillhörande teknik och strategi kopplat till utfodring, strö och utgödsling dokumenterades såväl som stalltyp och inhysningssystem i respektive stallar. Arbetstiden analyserades t ex i min/kalv/dag eller i min/kalv/omgång. Arbetstiden räknades i förhållande till uppfödningstid och ev. slaktålder samt i relation till de olika gårdarnas förutsättningar som till exempel inhysningssystem, mekaniseringsgrad och gruppstorlek.

3 Arbetsmiljö Upplevt fysisk ansträngning vid utförande av de olika arbetsmomenten värderades av samtliga lantbrukare efter Borgs CR-10 skala (Borg, 1998) från 0-10 där nivåerna är bestämda enligt figur 1a. Arbetsrelaterade smärtor, värk eller besvär i någon/några av kroppsdelarna i figur 1b som upplevts inom de senaste 12 månaderna angavs vidare, både vid fältstudien och i enkätundersökningen. Nötköttsproducenten utvärderade även olycksriskerna i sin arbetsmiljö och angav om han/hon hade blivit utsatt för ett eller flera arbetsolycksfall i samband med mellankalvsproduktionen. 0 ingen ansträngning alls 0,5 extremt svag ansträngning 1 mycket svag 2 svag (lätt) 3 måttlig ansträngning 4 5 kraftig ansträngning 6 7 mycket stark ansträngning extremt stark ansträngning Figur 1a: Borgs CR-10 skala för ansträngningsgrad Figur 1b: Översikt över utsatta kroppsdelar Några preliminära resultat Fältstudier utfördes hos tio producenter av 500 mellankalvar/år och hos två producenter som levererade omkring 100 kalvar, för en större helhetssyn över produktionen. Den totala svarsfrekvensen av enkätstudien per 1 november (2008) visas i tabell 1. På grund av den låga svarsfrekvensen (25%) bland mellankalvsproducenter >20-50, anges resultaten huvudsakligen grupperade från producenter med 50-99, resp kalvar/år (beroende på fråga). Tabell 1: Antal utskick, antal producenter och svarsfrekvens i enkätstudien av mellankalvsproducenter Antal kalvar/år Antal utskick Antal producenter (2008) Antal svar Svar % >20-50 (2008) (2008) (2008) (2008) Inköp av kalvar 40% av besättningarna med kalvar/år köper in enbart förmedlingskalvar. 22% av producenterna köper in kalvar genom enbart mellangårdsavtal medan 34% av besättningarna har blandade avtal med grannar och slakteri samt även i kombination med egna kalvar. Att ta emot enbart ej avvanda kalvar var mest vanligt i besättningar med 100 kalvar/år. Att ta emot både avvanda och ej avvanda kalvar var mest vanligt bland de större producenterna, dvs. bland 33% av studiens besättningar med 500 mellankalvar/år

4 Arbetstid Arbetstiden var signifikant kortare per kalv i en besättning med >500 kalvar jämfört med gårdar med kalvar/år, men även mellan besättningarna inom storlekskategorierna var skillnaderna stora. T ex vid utfodring var skillnaden upp till 1 minut per kalv och dag mellan de största gårdarna. Typ av stallbyggnad och antal byggnader som användes hade inverkan på arbetstid, och i många fall fanns utöver en nybyggt stall ofta ett tungarbetat mellanstall. Exempel fanns dock på gårdar med rationella byggnader och teknik med högre arbetstid per omgång än gårdar med äldre byggnader och lägre mekaniseringsgrad. Procentvis arbetstidsåtgång per arbetsmoment under en uppfödningsomgång med uppfödning av enbart avvanda kalvar visas i figur 2 baserat på data från 11 gårdar med årlig produktion av kalvar. Vid uppfödning av ej avvanda kalvar eller en kombination av yngre och äldre kalvar visade tidsstudierna ett medelvärde på ca 25 % högre tidsåtgång för utfodring, 25 % lägre arbetstid för strö och ca 15 % längre arbetstid för tvättning i mottagningsstallet. Även arbetstiden för insättning och flyttning av kalvar var totalt sätt 45 % högre. 5% 4% 2% 3% 6% 3% 57% 20% Utfo dring Strö Utgö dsling Tvätt Flytt M o ttag Vägning Slaktleverans Figur 2: Procentvis fördelning av arbetstidsåtgång vid definierade arbetsmoment under en uppfödningsomgång av avvanda kalvar. Talen är baserade på medelvärden från 11 gårdar som föder upp 500 kalvar/år. Typiska tidstjuvar: Utfodring: Arbetstiden för utfodring av kalvar varierade mellan 0,1 och 1,3 min/kalv/ dag i mottagningsstallet och mellan 0,03 och 0,6 i slutgödningsstallarna. Lägre frekvens av utfodring samt automatiserad kraftfodertilldelning hade stor inverkan för en lägre arbetstid. Gårdar som använder fullfoder har en längre foderhanteringstid per dag jämfört med separat utfodring av grovfoder och kraftfoder. Strö: Frekvens av ströarbete, djurtäthet i boxarna samt stalltyp hade effekt på den totala arbetstiden för strö. Strötiden i min/kalv/dag varierade mellan 0,01 och 0,3 i mottagningsstallet respektive 0,1 och 1,3 i slutgödningsstallet. Vägning: 9 av 17, dvs. 53% av de största besättningarna vägde kalvarna i slutgödningen. Tiden för vägning låg mellan 5 och 15 min/kalv/omgång.

5 Flyttning: Tidsåtgången för flyttning av kalvar påverkas i hög grad av antalet byggnader och om byggnader som ligger utanför gården (t ex en granngård) används. Arbetstiden för flyttning per kalv och omgång varierade därför mellan 0 och 6,5 minuter bland de största gårdarna. Medelvärdet låg på 2 minuter/kalv och omgång. Arbetsmiljö Den generella trivseln bland mellankalvsuppfödarna bedömdes till genomsnittligt 3,2 på en skala från 1-4 där 1=dålig, 2=mindre bra, 3= bra och 4=mycket bra. Den fysiska arbetsmiljön i mellankalvsproduktionen visade sig vara mycket dominerat av manuellt arbete även på större gårdar. Exempelvis sker utfodringen i mottagningsstallarna bland gårdar med >1000 kalvar/år helt eller delvis manuellt på 73% av de analyserade gårdarna och i någon form hos 50% i slutgödningsstallarna. Ströarbete var i någon form av manuellt bland 81% resp. 47 % i de största besättningarnas mottagnings- och slutgödningsstall. Arbetsmomenten utfodring, ströning, vägning och flyttning var inte bara tidstjuvar, men värderades i många fall som högt ansträngande och var de arbetsmoment med störst olycksrisk. Av 55 personer svarade 17 stycken att de inom närmaste framtid hade planer om att reducera antalet arbetstimmar. 16 av 55 ville förbättra sin fysiska arbetsmiljö, och 7 lantbrukare ville försöka förbättra den psykosociala miljön i företaget. 14 av 55 svarade att de ville reducera olycksriskerna i sin arbetsmiljö. Smärta, värk eller besvär i en eller flera kroppsdelar (s k muskuloskeletala besvär) relaterat till arbetet i nötköttsproduktionen uppgavs ha upplevts inom de senaste 12 månaderna hos ca 30 % av respondenterna. 18 % hade varit utsatta för ett arbetsolycksfall i samband med mellankalvsuppfödningen. Slutsatser: Faktorerna som påverkar arbetstiden är många då byggnader, teknik och individuella sätt att arbeta på är unikt för varje enskild gård. Andelen manuellt arbete i mellankalvsuppfödningen är relativt stor, vilket påverkar arbetstiden negativt. Exempel på tidstjuvar på många gårdar är arbetsmomenten utfodring, strö, flyttning och vägning Vid mottagning av ej avvanda kalvar måste en högre genomsnittlig arbetstid beräknas i mottagningsstallet, särskilt för arbetsmomenten mottagning, utfodring, flytt och tvätt. Mellankalvsuppfödarna är målmedvetna, nöjda och framåtsträvande nötköttsproducenter med hög fokus på kalvhälsa, produktivitet, miljö och produktkvalitet. Referenser: Borg, Gunnar (1998): CR-10 skalan En metod för mätning av intensiteten i upplevelser, bl.a ansträngning och smärta. Stockholm: Borg Perception, DFS 2007:5: Djurskyddsmyndighetens föreskrift och allmänna råd om djurhållning inom lantbruket m.m. Saknr. L100, Skara. Taurus (2008): Slaktstatistik. Online: [