Redovisning av projekt

Transkript

1 Redovisning av projekt Arbetsplanering i nötköttsföretaget utprovning av ett mätverktyg Journalnummer: Stödmottagare: Kundnummer: Taurus Köttrådgivning AB, C/O LRF Sydost, Box Kalmar H8715 Kontaktpersoner för projektet: Anett Seeman, anett.seeman@taurus.mu Sofie Johansson, sofie.johansson@taurus.mu Bakgrund till projektet Nötköttsföretagen i Sverige har stora olikheter vad gäller storlek, produktions- och byggnadssystem, arrondering etc. Inom de olika produktionssystemen är dock merparten av de arbetsmoment som genomförs på de olika företagen desamma. Vi ser stora olikheter i hur lång tid de olika momenten tar att genomföra på gårdarna. Tidigare har det inte funnits några verktyg för att mäta tidsåtgång för olika arbetsmoment i nötköttsföretagen. Det har heller inte funnits några möjligheter att jämföra tidsåtgången mellan olika besättningar. I projektet har vi, utifrån tidigare genomförda litteraturstudier och intervjuer med nötköttsproducenter, utvecklat och utprovat ett verktyg som gör det möjligt att mäta tidsåtgången för de olika arbetsmomenten i nötköttsproduktionen. Verktyget ska kunna användas som ett hjälpmedel vid tidsmätning/tidsuppskattning av olika moment. Vidare kan verktyget användas som stöd vid funderingar kring nyinvesteringar av utrustning, utökning av verksamheten, generationsskifte och vid nyanställning av personal. Materialet kan också ingå som en del i en rutinhandbok över produktionen på gården. Genom att ha goda kunskaper om hur lång tid de olika arbetsmomenten tar på gården, är det också möjligt att på ett bättre sätt hantera avvikelser och oförutsedda händelser. Projektplan enligt ansökan: Enligt ursprunglig projektplan skulle testning av rådgivningsverktyget genomföras hos åtta nötköttsproducenter, fyra dikalvbesättningar med betesproduktion och fyra ungnötsuppfödare. Taurus medarbetare skulle besöka gårdarna och mäta tiden för olika arbetsmoment. Vidare skulle tidsåtgången för en del av arbetsmomenten uppskattas av producenten t ex tid för administration och kontrollverksamhet. Producenten skulle också själv få möjlighet att testa att lägga in värden i verktyget för att testa dess användarvänlighet. I projektet ingick också att besättningens arbetsrutiner skulle gås igenom, dokumenteras och sammanställas. Testbesättningarna skulle då få 1

2 en genomgång av sina arbetsrutiner, tidstudier utförda samt en sammanräknad arbetstidsåtgång på gården. Sammanfattning av genomförandet Projektet genomfördes under perioden augusti 2011 till februari Urval av testgårdar Urvalet av testgårdar skedde genom att Taurus gjorde en allmän förfrågan till producenter om man var intresserad att ingå i studien. (Se Bilaga 1) Genom förfrågan på Taurus hemsida kompletterat med gårdar som Taurus bedömde vara intressanta för projektet blev slutresultatet att gårdarna som ingått i studien har följande produktion: Djurkategorier på gården Gård 1 Gård 2 Gård 3 Gård 4 Gård 5 Gård 6 Gård 7 Gård 8 Avelstjurar Dikor Rekryteringskvigor (över 6 månader) Slaktkvigor (över 6 månader) Ungtjurar (över 6 månader) Stutar (över 6 månader) Kalvar (under 6 månder) Totalt antal djur på gården Tabell 1. Fördelning av djur på gårdarna där verktyget testades. Utarbetande av verktyg I tidigare projekt har Taurus tagit fram en beskrivning av ett stort antal förekommande arbetsmoment inom nötköttsproduktionen. Detta ska vara ett redskap i att beskriva vilka arbetsmoment som utförs på gården, och också ett underlag för hur arbetsmomenten ska utföras, t ex i en rutinhandbok. Inventeringsverktyget behövde kompletteras med en del där det på ett enkelt sätt var möjligt att summera de olika arbetsmomentens tidsåtgång och också jämföra tidsåtgång för enskilda arbetsmoment mellan olika gårdar. Vidare ville vi också ge möjlighet att effektivt kunna jämföra tidsåtgång för arbetsmoment på samma gård mellan olika personer som utför arbetsmomenten, och också mellan år. Utifrån underlaget om förekommande arbetsmoment som Taurus tagit fram gjordes därför ett verktyg i Excel. Verktyget består av ett antal flikar där tidsåtgång för de förekommande arbetsmomenten fylls i. Registreringarna kan i hög grad göras på detaljnivå. Detta gör det även möjligt att värdera och fundera över hur man kan effektivisera t ex uppstartstiden för olika arbetsmoment. Resultatet av tidsregistreringarna sammanställs automatiskt för varje arbetsmomentet, under rubrikerna total tid per år, total tid per djur och år samt total tid per djur och dag. 2

3 Resultaten av registreringarna för de enskilda arbetsmomenten sammanställs vidare i en total sammanställning för gården, där det är möjligt att se den totala tidsåtgången under ett år samt också få en grafisk bild i form av ett cirkeldiagram där det framgår hur stor del av tiden som läggs på de olika arbetsområdena. Utarbetande av verktyget har i huvudsak genomförts av Sofie Johansson, Taurus, med assistans av Anett Seeman. Mätningarna på gård genomfördes av Sofie och Anett samt av Helena Stenberg, Johanna Lidén och Cecilia Lindahl, samtliga Taurus. Testningen av verktyget genomfördes alltså av Taurus personal, både av personer som varit inblandade i framtagningen av verktyget och av personer som inte arbetat med verktyget tidigare. Detta för att utvärdera användbarheten av verktyget. Förändringar i verktyget har kontinuerligt gjorts efter förslag från testpiloterna. Även synpunkter från de deltagande besättningarna har tagits tillvara i utvecklingsarbetet. Testningen på gårdarna inleddes med att lantbrukarna kontaktades och fick en kort genomgång i hur verktyget var utformat. Vidare gjordes en kort genomgång hur de dagliga rutinerna såg ut och slutligen bokades en tid för när tidsmätningen skulle genomföras. Vid testtillfället utfördes arbetsmomenten enligt vanliga rutiner, och tidsåtgången registrerades av Taurus personal. Under dagens gång diskuterades och dokumenterades även hur arbetsmomenten utfördes. Efter tidsmätningen fördes resultaten av mätningarna in i Excel-verktyget. Vidare kompletterades mätningarna med uppgifter från producenterna för de uppgifter som inte utförts vid tidpunkten för mätningarna. Detta handlade om exempelvis tidsåtgång för administration, men också uppgifter som utfördes mer sällan eller säsongsmässigt, såsom utgödsling av ströbädd, betesskötsel och tillsyn på betet, mm. I några fall fick även lantbrukarna en egen version av verktyget och fick då själv föra in resultat från sina egna mätningar. Detta gav oss värdefulla synpunkter på verktygets användbarhet och även idéer på nya finesser. Resultaten från gården sammanställdes i excelfilen, som sedan delgavs lantbrukaren. I samband med detta diskuterades även fördelningen av tidsåtgången, och även vad som skulle kunna göras för att effektivisera produktionen. Utveckling av verktyget och rutiner kring registrering utvecklades och modifierades under projektets gång. För att verktyget ska vara användbart för många krävs det att arbetet med registreringarna går att genomföra på ett effektivt sätt, samtidigt som det måste vara möjligt att titta närmare på delar av arbetsmomenten för att göra det möjligt att följa upp och effektivisera arbetet med resultaten från mätningarna som underlag. Den sammanlagda tidsåtgången för förberedelser av mätningar, själva mätningen, registrering i verktyget samt efterföljande arbete var ungefär tolv timmar per gård för Taurus medarbetare. I projektet tillkommer även tidsåtgång för att skapa den sammanställningen av tidåtgång för gårdarna som ingick i projektet. 3

4 Resultat från mätningarna Exempel på resultat från enskilda mätningar På varje gård registrerades alltså tidsåtgången för samtliga arbetsmoment som har anknytning till nötköttsproduktionen. En del av registreringarna i projektet gjordes i samband med direkta mätningar, medan andra uppskattades av lantbrukaren. För samtliga moment angavs också hur många personer som utför arbetsmomenten. Detta är alltså resultat på hur arbetet verkligen utförs på gårdarna. Nedan följer några exempel på hur registreringsdokumenten ser ut. För utfodring, finns det flera möjligheter till registrering. I exemplet nedan visas Utfodring separat, övriga alternativ i utfodringssammanhang är Blandning av foder, Utfodring av fullfoder samt Utfodring av mjölk. 4

5 Tabell 2. Registreringsflik Utfodring separat. 5

6 Betesdriften är en del i nötköttsproduktionen där det åtgår mycket tid, och där arbetsmomenten ofta består av flera olika delar. Som en följd av detta delas tidsåtgången upp i olika delmoment i verktyget: Flyttning av djur till och från bete, Flyttning av djur mellan bete, Skötsel av betesmark samt Tillsyn och kontroll på bete. Ett par exempel på registreringsmöjligheter och resultat följer nedan. Tabell 3. Registreringsflik Flyttning av djur till & från bete. 6

7 Tabell 4. Registreringsflik för Tillsyn och kontroll på bete. 7

8 Som tidigare nämnts sammanställs alla mätningarna på en separat sida. Detta sker naturligtvis automatiskt. Detta ger en grafisk bild över hur den totala tidsåtgången i nötköttsproduktionen fördelar sig på den enskilda gården. Tabell 5. Resultatflik Sammanställning av tidsåtgång i besättningen. Utifrån huvudrubrikerna i mätningarna har vi gjort en sammanställning av resultaten från mätningarna på de åtta olika gårdarna (se Figur 1). Av denna framgår att variationen i tidsåtgång per djur och dag är stor mellan gårdarna, vilket också ger en stor skillnad på ett år. De gårdar som har produktionsmodeller med ingen eller väldigt lite betesdrift är de som har lägst tidsåtgång per djur och dag. Intressant är också att se att det finns stora skillnader i tidsåtgång även mellan de gårdar som endast har ungnötsuppfödning utan bete. 8

9 Minuter/djur & dag 2 1,8 1,6 1,4 1,2 1 0,8 0,6 Gård 1 - integrerad Gård 2 - integrerad Gård 3 - integrerad Gård 4 - integrerad Gård 5 - integrerad Gård 6 - ungnöt Gård 7 - ungnöt Gård 8 - mellankalv 0,4 0,2 0 Administration Betesdrift Utfodring Utgödsling & ströning Övrigt arbete i stallet Total tidsåtgång under ett år Figur 1. Fördelning av tidsåtgången för de olika arbetsmomenten på testgårdarna. Gård 1 är en integrerad besättning med ekologisk produktion. Här är intresset för tidseffektivitet mycket stort, och de arbetar hela tiden med förbättringar för att spara tid. Vidare har gården satsat på att skapa en god arbetsmiljö, och har hög mekaniseringsgrad på de arbetsmoment som görs ofta. På gården försöker de att hitta tidstjuvar både bland de delar i produktionen som tar lång tid, men de funderar också på hur tidsåtgången i det dagliga arbetet kan kortas. Som exempel kan nämnas följande framtidsplaner: Jag ska grusa upp planen framför stallet och bort mot ensilagelagret med finare grus, så det blir slätare, vilket förhoppningsvis gör att jag kan köra fram balar något fortare. Med det nya halmlagret bakom maskinhallen färdigt kommer jag att spara en del tid på att inte behöva täcka av balarna, samt att det blir lite närmare. Om jag lyckas få min entreprenör att byta press till en som lägger plast istället för nät, kommer det också att spara in en del tid. Jag ska justera grindar och gångjärn i stallet för att slippa lyfta och bända på en del av dem varje gång det ska skrapas eller strös. Gård 2 är också en integrerad besättning. Här är det två delar i produktionen som framträder i förhållande till de övriga besättningarna vad gäller tidsåtgång; betesdrift och övrigt arbete i stallet. Betesdriften tar tid av samma skäl som för Gård 3, betesmarkerna ligger en bit från gården, och de flyttar djur mellan betesmarkerna, vilket naturligtvis tar tid. Vad gäller övrigt arbete i stallet, så är det arbetsmoment såsom klippning, klövverkning, dräktighetsundersökning och vägning som bidrar till den något högre tidsåtgången jämfört med övriga besättningar. Gård 3 är den gård som har högst arbetstid per djur och dag. På denna gård bedrivs ekologisk nötköttsproduktion med dikor och ungnöt på deltid, och det är ofta mer än en person och genomför de dagliga sysslorna, så att de dagliga rutinerna ska hinnas klart före annan verksamhet startar. Betesmarkerna ligger en bit från gården, vilket också gör att tidsåtgången under betessäsongen blir relativt hög. 9

10 Gård 4 är den integrerade besättningen som har lägst tidsåtgång per djur och dag. Denna besättning har tidseffektiv utfodring under vintersäsongen, dikorna utfodras utomhus med drank och halm, och ungdjuren utfodras med mixervagn, som också nyttjas till får och djur på en annan gård. Detta gör det möjligt att nyttja en arbetseffektiv utfodringsteknik trots att besättningen är måttlig i storlek. Även betesdriften är relativt tidseffektiv, trots att denna gård har betesmarker med höga stödnivåer. Hantering/förflyttning av djur under såväl stallsäsong som betessäsong underlättas mycket, både tidsmässigt och säkerhetsmässigt av att vallhundar används för att samla ihop, driva och avskilja djur. Gård 5 är en integrerad besättning där betesdriften är tidseffektiv eftersom betesmarkerna ligger nära gården, och beteshagarna är nära varandra, vilket gör det lätt att flytta djuren mellan betena under säsongen. Tidsåtgången för utfodring är relativt hög, vilket beror på att en del av djuren är i en stallbyggnad där utfodringen och ströningsarbetet tar ganska lång tid, vilket medför en hög tidsåtgång per djur. Gård 6 har kortast arbetstid per djur och dag. Gårdens produktion är en ren ungnötsuppfödning, med i huvudsak nybyggda stallar. Gården har rationella system i utfodring, utgödsling och ströning och vilket har skapat en tidseffektiv produktion. Gård 7 är en ren ungnötsgård med relativt få djur. Trots detta har de en ganska hög arbetstid per djur och dag. Detta beror på att djuren hålls i ett äldre spaltstall där framför allt utfodringsarbetet tar mycket tid. Gård 8 är en mellankalvsuppfödare som köper in mjölkdrickande kalvar varannan vecka. De hämtar själva kalvar hos fyra mjölkbesättningar, vilket medför att övrigt arbete i stallet, där flyttning av djur mellan gårdar finns med, har en förhållandevis hög tidsåtgång. Likaså kräver produktionsformen hög säkerhet i slaktvikterna, vilket gör att samtliga djur vägs, vilket sker i genomsnitt två gånger per djur. Tidsåtgången för utfodring är hög, vilket till stor del beror på att mjölkutfodring tar lång tid, även om ett förhållandevis rationellt system på gården används på gården. Den höga omsättningen av djur i framför allt avdelningarna där mjölkdrickande kalvar finns kräver också att det gödslas ut och strös ofta, vilket bidrar till en förhållandevis högre tidsförbrukning. Systemet är dock rationellt, och jämfört med andra gårdar är tidsförbrukningen sannolikt låg. Hur stämmer resultatet av Taurus mätningar med tidigare studier? På Alnarp har det nyligen genomförts en studie kallad Arbetseffektiv nötköttsproduktion eller rätt sak, i rätt tid, på rätt plats arbeta smart och säkert (Swensson et al, 2010). Studien fokuserar på arbetet i ungnötsuppfödningen och resultaten visar att variationen i tidsåtgång är stor mellan de olika besättningar som ingått.(se figur 2). 10

11 Figur 2. Variationen i arbetstidsåtgång (minuter per kalv och dag) på mellankalvsföretag som producerar kalvar/år. Källa: Swensson et al (2010) I mellankalvsbesättningarna som ingick i studien var utfodringen det arbetsmoment som tog längst tid oavsett besättningsstorlek. Över 50 % av arbetstiden ägnades åt detta. Ströning svarade för 22 % av arbetstiden hos de mindre besättningarna och omkring 16 % hos de större besättningarna. Dessa resultat stämmer väl överens med resultat från den gård med mellankalvsproduktion som ingått i Taurus studie. Fördelningen av tidsåtgången för de olika arbetsmomenten hos Taurus testgård med mellankalvsproduktion ses i Figur 3. Figur 3. Fördelning av tidsåtgången mellan förekommande arbetsmoment på testgård med mellankalvsuppfödning. I studien av Swensson et al (2010) ägnades i genomsnitt mellan 15,7-70,7 minuter per djur och omgång åt ströning och stallgödselhantering. På gården med mellankalvsproduktion som var med i Taurus studie var motsvarande tidsåtgång 54 minuter. 11

12 I ungtjursbesättningarna som ingick i den tidigare studien (Swensson et al, 2010) var arbetstiden för tidigt insatta kalvar (0-60 dagar) 0,8 minuter per tjur och år, för mellanstora besättningar (insättningsålder mellan dagar) 0,9 minuter per tjur och år och för kalvar äldre än 122 dagar vid insättning 0,6 minuter per tjur och dag. Resultaten av mätningarna visas i Figur 4. Figur 4. Tidsåtgång vid uppfödning av ungtjurar. Källa: Swensson et al (2010) I de ungnötsbesättningar där Taurus verktyg testades var tidsåtgången per djur och dag 0,44 respektive 0,72 minuter per djur och dag, vilket också tyder på att det är fullt rimliga och tillförlitliga resultat. Erfarenheter från projektet Projektet har haft flera positiva effekter. Arbetstidsåtgången är en viktig faktor i nötköttsproduktionen. Projektet ger möjlighet att på ett relativt enkelt sätt mäta tidsåtgången i respektive testgårds produktion. Detta leder till att den verkliga arbetstidsåtgången blir synligare i produktionen, och varje besättning blir mer medveten om tidsåtgången i produktionen. Den enskilde producenten får dessutom en tydligare kontroll av sin arbetstid. Vidare har projektet lett till större kunskap om tidsåtgången i enskilda moment i nötköttsproduktionen och också större möjligheter för den enskilde producenten att effektivisera arbetet. Projektet har genomförts i stort sett utifrån den ursprungliga planen. Resultatet är ett verktyg som har testats på åtta gårdar. Skillnaden mellan den ursprungliga planen och genomförandet är dock att flera av gårdarna har integrerad produktion, vilket inte förutsattes från början. Det som gått bättre än förväntat är att Taurus kontinuerligt har kunnat utveckla och anpassa verktyget utifrån de synpunkter som inkommit under testperioden. Detta har gjort att nya förändringar har kunnat testas. Vidare har de deltagande besättningarna visat stort intresse för arbetet och verktyget, och har även kommit med förslag på nya delar och metoder för att mäta och följa upp arbetstidsåtgången. Se gärna artikel från tidningen Nötkött, nr , Bilaga

13 Det som inte gått som planerat är testningens genomförande i förhållande till tidsplanen. Då skördesäsongen blev utdragen på många håll var det svårt att hitta dagar för att testa verktyget under hösten. Testningen genomfördes därför under en senare tidsperiod än ursprungsplanen, dock var upplägget på genomförandet av testerna detsamma. En annan faktor som inte gick enligt ursprungsplanen är att verktyget, som i första versionen var ganska detaljerat uppbyggt i de olika delmomenten, fick kompletteras med en flik där man kunde föra in totala tidsåtgången för de olika arbetsmomenten. Detta gjordes efter önskemål från såväl testpiloterna som testgårdarna. Man ville ha möjlighet att göra en summering på vissa moment men också följa upp detaljer på andra moment. Nu finns alltså båda möjligheterna i verktyget, och man kan välja att vara detaljerad på t ex utfodring men mer översiktlig på exempelvis utgödsling om det passar gårdens behov bättre. De svårigheter som vi mött under arbetets gång är alltså framför allt att hitta tider som passar för genomförandet av tester. Det har också varit en utmaning att hitta en lagom nivå för att registrera de olika delarna i arbetsmomenten, så att det inte blir alltför detaljrikt, samtidigt som delarna måste ingå för att göra det möjligt att hitta flaskhalsar i de olika delarna i momenten. Det har också varit svårt att mäta tidsåtgången i de fall då flera saker utförs samtidigt, till exempel när mixervagnen fylls och blandas samtidigt som exempelvis djuren inspekteras. I övrigt har arbetet gått bra, även om naturligtvis vissa delar i projektet har tagit längre tid än beräknat. Projektets måluppfyllelse Projektets mål var att skapa konkreta hjälpmedel på gården vad gäller arbetsplanering och registrering av arbetstidsåtgång. Resultatet skulle vara ett verktyg i form av en excelfil och en instruktion samt en beskrivning av de olika arbetsmomenten för att mäta, jämföra och effektivisera arbetsmoment inom dikalvs- och ungnötsproduktionen. Mätverktyget var ämnat att fyllas i av personerna som utför de olika arbetsmomenten, men resultatet sammanställs och utvärderas i samarbete med produktionsrådgivare. Målet var att öka kvaliteten på kunskapen och rådgivningen vad gäller arbetsplanering i nötköttsföretagen, vilket är till gagn för såväl djur som lantbrukare. Målet var också att mäta arbetstiden i åtta besättningar för att få en uppfattning om hur många arbetstimmar som krävs för att föda upp ett nötkreatur till slakt. Ovanstående mål är uppfyllda i projektet. Projektet har gynnat hållbar utveckling på så sätt att det ger möjlighet att planera tiden i produktionen och lättare förutse arbetstoppar. Med hjälp av detta underlag kan företaget bättre planera sina personalresurser och eventuellt utöka personalstyrkan vid behov. Detta bidrar till att företagen har bättre möjligheter att utveckla sin produktion med snarare realistiska än optimistiska underlag, vilket på många sätt skapar förutsättningar för hållbar utveckling. I projektet har både kvinnor och män deltagit. Samtliga testpiloter från Taurus är kvinnor, och två av testbesättningarna drivs av kvinnor. 13

14 Projektet har absolut främjat kompetensutveckling. Både inom Taurus och hos de lantbrukare som deltagit i testerna har kunskaperna om arbetstidsåtgång för olika arbetsmoment ökat. Dessutom har verktyget och resultatet från testbesättningarna beskrivits och diskuterats med några av Taurus samarbetsrådgivare vid en rådgivarutbildning, och därmed har även deras kompetens inom området ökat. Dessa samarbetsrådgivare arbetar vid Växa Sverige, Hushållningssällskapet och LG Husdjurstjänst. Spridning av resultatet Resultatet av projektet har hittills spridits bland Taurus samarbetsrådgivare samt de lantbrukare som deltagit i projektet. Dessutom har det, som tidigare nämnts, även refererats till studien i en artikel i Tidningen Nötkött Nr Verktyget kommer att vara intressant för nötköttsproducenter som vill veta hur lång tid de olika arbetsmomenten i produktionen tar att utföra. Verktyget kommer också att vara till hjälp för att ta fram en säkrare uppgift angående tidsåtgången i produktionen som t ex kan användas i kalkyler över produktionen. Verktyget kommer också att vara intressant för de produktionsrådgivare som arbetar med arbetseffektivitet inom nötköttsproduktionen. Vidare kommer resultatet att vara ett viktigt hjälpmedel vid exempelvis utökning i företagen, då det behöver göras uppskattningar om eventuella nyanställningar. Verktyget kan också vara värdefullt vid funderingar kring investeringar i ny teknik, t ex utfodringsanordningar, då tidsbesparingar på den enskilda gården behöver värderas i förhållande till investeringskostnader. Dessa resultat kommer att vara intressanta för såväl producenter som rådgivare inom olika kompetensområden. Resultaten från testgårdarna och erfarenheterna angående tidsåtgång för olika arbetsmoment kommer också att användas i Taurus Framgångsgrupper under Arbetsplanering i nötköttsföretaget är ett av åtta valbara ämnen i detta grupprådgivningskoncept som Taurus arbetat fram. Slutsatser från projektet De slutsatser vi kan dra från projektet är att det är möjligt att på ett relativt effektivt sätt få en bild av hur stor arbetstidsåtgången är i ett nötköttsföretag. Det är också relativt enkelt att ta reda på hur tiden fördelar sig mellan de olika delmomenten som utförs i arbetet. Vi kan också se att det finns en variation i tidsåtgång mellan företag, även där systemen är relativt lika varandra. De mervärden som projektet har tillfört är att de som på olika sätt varit inblandade i projektet blivit ännu mer medvetna om tidsåtgången för olika moment, och också hur svårt det är att uppskatta den tid som åtgår mellan olika arbetsmoment, det man i många fall kallar ställtid. De rekommendationer vi vill ge till andra som genomför liknande projekt, där nya verktyg ska testas på gårdar, är att välja att besöka producenter som är intresserade av ämnet. Detta skapar en positiv och kreativ miljö, och gör det också möjligt att får hjälp att hitta nya delar för att ytterligare utveckla 14

15 produkten. Det är också värdefullt att vara flera personer som deltar i projektet, diskussionerna är givande och det finns ofta flera lösningsförslag på de problem som uppkommer. Litteratur Swensson, C., Bostad, E., Pinzke, S Slutrapport Arbetseffektiv nötköttsproduktion eller rätt sak, i rätt tid, på rätt plats arbeta smart och säkert. SLF projekt VO