Sveriges lantbruksuniversitet (SLU); Stiftelsen Lantbruksforskning; Jordbruksverket (SJV)

Transkript

1 Bibliografiska uppgifter för Arbetstidsstudie i svensk grisproduktion - vart tog tiden vägen? Tidskrift/serie SLF Rapport Utgivare Utgivningsår 2004 Nr/avsnitt 68 Författare Mattson B. Adress Sveriges lantbruksuniversitet (SLU); Stiftelsen Lantbruksforskning; Jordbruksverket (SJV) PIG, Skara Ingår i... Jordbrukskonferensen 2004 Huvudspråk Målgrupp Svenska Rådgivare Nummer (ISBN, ISSN) ISSN

2 Arbetstidsåtgång i svensk grisproduktion Barbro Mattsson(a), Zeljko Susic(b), Nils Lundeheim(c) & Eva Persson(d) (a)praktiskt inriktade grisförsök (Pig), Skara, tel , e-post barbro.mattsson@svdhv.org, (b)svenska Lantmännen, Eskilstuna, tel , e-post zeljko.susic@lantmannen.se, (c)inst för husdjursgenetik, SLU, Box 7023, Uppsala, tel , e-post nils.lundeheim@hgen.slu.se, (d)inst för husdjurens miljö och hälsa, SLU, Box 234, Skara, tel , e-post eva.persson@hmh.slu.se Inledning I en dansk studie (Udesen & Rasmussen, 2001) konstaterades att Sverige hade en hög produktionsnivå men att produktionskostnaderna per kg slaktkropp, trots en hög produktivitet, var högst jämfört med övriga länder som ingick i studien. De kostnader som är påtagligt höga i Sverige är kostnaderna för arbetstid och för byggnader. I Danmark åtgår enligt rapporten 13 timmar/årssugga och 12 minuter/slaktgris. Motsvarande tidsåtgång i Sverige anges vara 17 timmar/årssugga och 18 minuter/slaktgris. Vid planering av nya stallar är det av stor ekonomisk betydelse att den systemlösning som väljs minimerar tidsåtgången för rutinåtgärder och istället ger mer tid till tillsyn och skötsel av grisarna. Vanligast är systemlösningar med grisningsavdelning, flyttning av smågrisarna vid avvänjning till en tillväxtavdelning och därefter flyttning till en slaktgrisavdelning (GTS). Under 90-talet har ca 60 stallar byggts där grisarna går kvar i samma box från födelse till slakt (FTS). Hur stor är tidsåtgången för olika arbetsmoment i olika stallsystem? Är tidsåtgången för tvättning och flyttning som förväntat lägre i FTS-stallar? Kan det innebära merarbete för daglig renhållning av FTS-boxar i och med att dessa vid vissa tidpunkter i grisens liv inte är den mest optimala boxen? Liknande obesvarade frågor ställs ständigt av lantbrukare och rådgivare vid diskussioner beträffande utveckling och val av systemlösningar. I och med att arbetstidsåtgången i svensk grisproduktion är dåligt dokumenterad, fanns det inte några säkra uppgifter för lantbrukare som står inför investeringar eller som vill trimma sina rutiner för att bli mer effektiva. Målsättning Syftet med denna studie var att ta reda på hur stor tidsåtgången är i svensk grisproduktion och hur stora variationerna kan vara mellan besättningar. Hur fördelas tiden på olika arbetsmoment och finns det skillnader mellan systemlösningar? Målsättningen var också att öka vetskapen om vart tiden tar vägen och göra det möjligt för producenter att effektivisera produktionen beträffande arbetsrutiner och tekniska lösningar. Genomförande I studien deltog 39 besättningar varav 25 besättningar hade integrerad produktion, 10 smågrisproduktion och fyra slaktgrisproduktion. Studien pågick under hösten 2002 och våren Av de integrerade besättningarna var fem satellitbesättningar till suggringar och av smågrisproducenterna var två satellitbesättningar. Sex av besättningarna hade enhetsboxsystem där grisarna vistas i samma box från födelse till leverans vid ca 12 veckors ålder. I 21 besättningar fanns tillväxtboxsystem där smågrisarna flyttas från grisningsboxar till tillväxtboxar vid avvänjning Ett registreringsformulär gjordes över samtliga i grisstallar förekommande arbetsmoment. Dagligen noterade samtliga personer som arbetade i respektive besättning, vilka arbetsmoment de utförde och tidsåtgången för arbetet i minuter. Det blev alltså ett formulär per person och dag. Arbetsmomenten delades under studien in i dagliga arbetsmoment, periodiskt förekommande arbetsmoment, underhåll och reparationer samt i övrigt förekommande arbeten (tabell 1). För att alla arbetsmoment skulle ingå i studien, pågick tidsregistreringen under minst en grisningsomgång respektive en slaktgrisomgång. Besättningar med två- eller treveckorsrutiner deltog emellertid i studien fyra respektive sex veckor. Tidsåtgången under registreringsperioden räknades om till att gälla per besättning och år samt relaterades till den årliga produktionen av smågrisar och slaktgrisar samt till antal suggor i produktion. Resultat Smågrisproduktion I smågrisproducerande besättningar med egna suggor var arbetstidsåtgången i genomsnitt 15 (8-28) timmar/årssugga eller 41,1 (21,2-74,4) minuter/producerad smågris. Satellitbesättningar använde i genomsnitt 33,8 (27,4-48,0) minuter/producerad gris. Det fanns inget statistiskt säkerställt samband mellan den totala arbetstidsåtgången och antal producerade smågrisar/årssugga men i alla besättningar som producerade 23,5 eller fler smågrisar/årssugga, åtgick mer än 15 timmar/årssugga. 127

3 Tabell 1. Förteckning över bokförda arbetsuppgifter Arbetsmoment Ingående arbetsuppgifter Dagliga arbetsuppgifter: Utfodring Foderberedning, utfodring, kontroll av foderanläggning, kontroll av vattenförsörjning Utgödsling med tillsyn Daglig utgödsling med tillsyn av grisarna, hantering av pumpbrunn Halm Halmberedning, ströning Tillsyn Behandlingar Behandlingsrunda, vaccinationer Periodiska arbetsuppgifter: Brunst Brunstkontroll, seminering/betäckning, dräktighetsundersökning, hämtning av sperma Grisning Övervakning vid grisning, kullutjämning, tandslipning, kastrering, järnbehandling, knäskydd, navelbehandling Vägning, leverans Sortering Flyttning, sortering, insättning Tvätt Rengöring, sopning, tvättning, desinficering Utgödsling av ströbädd Karantän Reparation, underhåll: Övrigt: Planering, journalföring, produktionsuppföljning, arbetsplatsmöten, besök, utbildning, leta grisar och verktyg mm Tabell 2. Fördelning av total arbetad tid per arbetsmoment i smågrisproduktionen, % Tid fördelat på arbetsmoment Andel av den totala tidsåtgången, % Utfodring 13 Utgödsling inkl. tillsyn 24 Halmtilldelning10 Grisning 10 Brunstkontroll, betäckning och seminering 7 Tillsyn och behandling 8 Sortering, flyttning och leverans 4 Tvätt och desinficering 8 Reparation och underhåll 3 Övrigt 13 De mest tidskrävande arbetsmomenten i smågrisproduktionen var tidsåtgång för utgödsling, halmning, utfodring, arbete i samband med grisning samt övrig tid (tabell 2). Satellitbesättningarna lade ner mer tid i samband med grisning än besättningar med egna suggor och redovisade dessutom något mindre tid för reparation och underhåll. Den totala arbetstiden i smågrisproduktionen kan delas upp i intervallen: grisning till avvänjning, från avvänjning till leverans av smågrisar (tillväxtperioden), tid i betäcknings- och sinsuggavdelning, tid för rekryteringsdjuren samt gemensam tid. Mest tid ägnades år suggorna när de befann sig i grisningsavdelningen, medan rekryteringsdjuren ägnades minst tid (tabell 3). Tabell 3. Fördelning av tidsåtgången per djurkategori i smågrisproduktionen, % Tid fördelad på djurkategori Andel av den totala tidsåtgången, % Grisningar 41 Betäckning och sinsuggor 20 Tillväxtgrisar 19 Rekryteringsdjuren 5 Gemensam tid 15 Det fanns ett positivt samband mellan tid vid grisning och antal producerade smågrisar per årssugga. (p<0,03). Av de 28 besättningarna som hade egna suggor använde den fjärdedelen med lägst tidsåtgång mellan grisning och avvänj- 128

4 ning 10 minuter/producerad gris och producerade i genomsnitt 22,2 smågrisar/årssugga medan den fjärdedelen av besättningarna med högst tidsåtgång använde 23,3 minuter/producerad smågris och producerade i genomsnitt 22,9 smågrisar/årssugga. Skillnaden i tidsåtgång är 13,3 minuter/smågris vilket med timkostnaden 160 kr ger en merkostnad motsvarande ca 35 kr/smågris och med produktionen 22,9 smågrisar per årssugga blir kostnaden för mertiden ca 810 kr/årssugga. Med en ökad produktion motsvarande 0,7 smågrisar/årssugga blir merintäkten ca 175 kr/ årssugga om marginalgrisen är värd 250 kr. I betäcknings- och sinsuggavdelningarna hade antal suggor/grupp ingen betydelse för tidsåtgången. Det fanns emellertid ett svagt positivt samband mellan tidsåtgången och antal producerade smågrisar/årssugga (p<0,07). Tidsåtgången för att sköta rekryteringsdjuren var i genomsnitt 2 minuter/producerad smågris med variationen från 0,3 till 7,2 minuter. Skillnaden berodde i huvudsak på den typ av rekryteringsmodell som tillämpades. Vid inköp av dräktiga gyltor var tidsåtgången 0,3 till 1,2 minuter/producerad gris, medan vid alternerande återkorsning var tidsåtgången 3,2 till 7,2 minuter/producerad smågris. Slaktgrisproduktion Arbetstidsgången i slaktgrisproduktionen framgår av tabell 3. De fyra specialiserade slaktgrisuppfödarna använde i medeltal 9,9 (8,8-12,4) minuter/producerad slaktgris, medan de integrerade producenterna använde i medeltal 14,4 (7,9-34,6) minuter/producerad slaktgris. Det fanns en tydlig trend mot att arbetstidsåtgången/producerad slaktgris minskade med totalt antal producerade grisar i besättningarna (Mattsson m.fl., 2004). Inom slaktgrisproduktionen svarade tvättning mellan omgångar, halmhantering, daglig utgödsling samt vägning för den största tidsåtgången (tabell 4). Tvättiden av FTS-stallarna var längre på grund av att grisar vistas längre tid i dessa boxar jämfört med i andra stallsystem. Den totala tvättiden, från grisning till leverans av slaktgrisarna, var emellertid densamma i samtliga integrerade besättningar oberoende av produktionssystem. Tidsåtgången för halmning var samma medan de större och specialiserade besättningarna lade ner betydligt mindre tid på daglig utgödsling. Vägning och leverans tog också mindre tid i de specialiserade besättningarna. Tabell 4. Fördelning av total tidsåtgång per arbetsmoment i slaktgrisproduktionen, % Tid fördelat på arbetsmoment Andel av den totala tidsåtgången, % Utfodring 4 Utgödsling inkl. tillsyn 21 Halmtilldelning 16 Tillsyn och behandling 7 Sortering, flyttning och leverans 24 Tvätt och desinficering 20 Reparation och underhåll 5 Övrigt 3 Total tidsåtgång Variationen i total tidsåtgång, som omfattar både smågris- och slaktgrisproduktion, för besättningar med integrerad produktion framgår av figur 1. Medeltal för integrerad produktion med egna suggor var 53,7 (30,7-109,0) minuter/ producerad slaktgris. Medeltalet för integrerade satellitbesättningar var 53,1 (43,6-72,3) minuter/producerad slaktgris. Arbetstidsåtgången i de fyra besättningarna med egna suggor och FTS-stallar var i medeltal 53,7 (40,7-74,8) minuter/producerad slaktgris. Figur 1. Total arbetstidsåtgång, minuter/producerad slaktgris, i integrerade satellitbesättningar samt i integrerade besättningar med egna suggor. 129

5 Slutsatser Tidsåtgången i studiens smågrisproducerande besättningar var två timmar högre per årssugga jämfört med dansk smågrisproduktion (Udesen & Rasmussen, 2001). För slaktgrisproduktionen var tidsåtgången i nivå med den danska trots stora arbetsposter för daglig gödselskrapning och halmning, arbetsmoment som förmodligen är betydligt mindre tidskrävande i dansk grisproduktion. Variationen mellan studiens besättningar var stor, vilket berodde på att enstaka besättningar avvek kraftigt från den genomsnittliga arbetstidsåtgången, beroende på att någon del av planering/stallösning var tidskrävande. I något exempel fanns halmförrådet ocentralt i byggnaderna, vissa djurkategorier utfodrades manuellt och någon avdelning saknade gödseldränerande golv. Det fanns inga skillnader mellan tidsåtgång för olika systemlösningar. Tiden som åtgick för att tvätta ett FTS-stall motsvarade den tid det tog att tvätta stallar med grisnings-/tillväxt-/slaktgrisboxsystem. Tidsåtgång för flyttning av grisar var förhållandevis liten och motiven att investera i FTS-stallar blir andra än att minska tid för tvättning och flyttning av grisar. Planeringen inom de olika stallsystemen var viktigare än valet av stallsystem. Det fanns ett samband mellan tidsåtgång vid grisning och antal producerade smågrisar per årssugga, även om inte kostnaderna för den nedlagda tiden stod i proportion till de ökade intäkten från antal försålda smågrisar. På grund av besättningsskillnader kan naturligtvis nedlagd tid inom besättning ge en större merintäkt. Det är därför positivt om rutinarbeten som t.ex. gödselskrapning kan minskas och tiden istället kan ägnas åt övervakning av grisningar och av nyfödda grisar för att därigenom öka antalet överlevande grisar i besättningen. I slaktgrisproduktionen var spridningen i tidsåtgång per producerad slaktgris större bland de mindre besättningarna och obetydlig bland de största besättningarna. Det beror sannolikt på att rutinerna är bättre trimmade i stora besättningar och att få personer ändå är involverade. I studiens smågrisproducerande besättningar med 300 suggor eller fler, var tidsåtgången högre än i de mindre besättningarna. Förklaringen är troligen att det blir flera anställda som ska arbetsledas i större smågrisbesättningar. Med fler anställda fodras alltid större krav på arbetsrutiner och ansvarsfördelning. Denna studie ger belägg för att uttrycket att gå och göra rent hos grisarna fortfarande gäller. Utgödsling och halmning svarade för den största tidsåtgången i både smågris- och slaktgrisproduktionen. Därför var det minst arbetstid i stallar där grisarna kunde sköta boxhygienen själva. Att skrapa gödsel är tungt och många duktiga grisskötare tvingas att sluta i förtid på grund av förslitningsskador i axlar, armbågar och handleder. Utvecklingen bör därför inriktas på att konstruera stallar som minskar tunga dagliga rutinarbeten såsom gödselhantering, vilket skulle gynna hälsan och välfärden för både grisarna och människorna i produktionen. Referenser Mattsson, B., Susic, Z., Lundeheim, N. & Persson, E Arbetstidsåtgång i svensk grisproduktion. Pig-rapport nr 31. Praktiskt inriktade grisförsök, Skara. Udesen, F.K. & Rasmussen, J Omkostnader ved svineproduktion i udvalgte lande. Rapport nr 19. Danske Slagterier. Landsudvalget for Svin, Köpenhamn. 130