Produktionsrapport - förklaringar
|
|
|
- Julia Cecilia Hedlund
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Produktionsrapport - förklaringar Status (avstämning) Om det på utskriften står ett frågetecken? vid ett av talen, är orsaken att det inte överensstämmer mellan antalet som är rapporterat vid avstämningen (status) och det antal som programmet har räknat fram. På rapporten står det antal som programmet räknat ut. Alla resultatmått i perioderna är beräknade utifrån aktuella data, dvs om ändringar gjorts i data som tillhör en gammal period blir också resultatmåtten i den gamla perioden ändrade. Improduktiva dagar visas i den period där de uppstår. Suggfoderdagar beräknas enligt följande, där djur räknas med från första betäckningen: Produktiva foderdagar är foderdagar från: Improduktiva dagar är foderdagar från Betäckning till grisning Betäckning till såld dräktig Grisning till avvänjning Första avvänjning till andra avvänjning (fostermor eller delvis avvand) Betäckning till omlöpning Betäckning till utgång Avvänjning till utgång Avvänjning till betäckning (galldagar) Resultatmått på rapporten Galtar vid status, st Suggor vid status, st Gyltor vid status, st Gyltämnen vid status, st Avvanda vid status, st Avvanda medelvikt, kg Diande vid status, st Antalet galtar på periodens sista dag, uträknat utifrån registreringar av ingångna och utgångna galtar. Antalet suggor på periodens sista dag, uträknat utifrån registreringar på hondjur som grisat minst en gång. Antalet gyltor på periodens sista dag, till gyltor räknas hondjur som är betäckta men ännu inte har grisat Antal gyltämnen på periodens sista dag, till gyltämnen räknas hondjur som ännu inte betäckts. Antalet grisar på periodens sista dag, som är avvanda men ännu inte sålda eller överförda till en annan avdelning (slaktsvins-). Genomsnittlig vikt per gris utifrån den vikt som rapporterats in på statusraden Det antal diande grisar på periodens sista dag som rapporterats in på statusraden.
2 Produktion 2 Sålda/överförda grisar, st Producerade grisar, st Antal sålda eller överförda (internt till slaktsvinsstall) grisar i perioden Antalet sålda och överförda grisar justerat för skillnader i lager vid periodens början och periodens slut av följande faktorer: - Antal grisar (avvanda + diande) - Grisarnas vikt - Antal dräktighetsdagar Lagerdifferensen räknas om till färdiga grisar med hjälp av korrektionstabeller utifrån vikten på grisarna vid inventeringen (status) och leveransvikten på sålda och överförda grisar. Även dräktighetsdagar räknas om till färdiga grisar på ett liknande sätt. Exempel: Vid periodens början finns 650 grisar à 14 kg och vid periodens slut finns 610 grisar à 18 kg. Medelvikten på sålda och överförda grisar i perioden var 32 kg. Start: 650*(70,61/112,16)=409 grisar à 32 kg Slut: 610*(79,48/112,16)=432 grisar à 32 kg Det är alltså en positiv differens i lager på = 23 grisar Vid periodens början fanns det dräktighetsdagar och vid periodens slut dräktighetsdagar. Detta ger en skillnad på = -441 dr.dagar. Omräknat till producerade grisar blir det: (-441/30,4) * (93,87/112,16)= -12 grisar Den sammanlagda lagerdifferensen är således = 11 grisar Antalet producerade grisar blir därmed antal sålda och överförda till slaktsvinsstall plus 11 grisar. Vikt per prod. gris, kg Foder per prod. gris, MJ Foder /prod. 30 kg gris, MJ Genomsnittlig vikt på sålda och till slaktsvinsstall överförda grisar Total foderförbrukning dividerat med antal producerade grisar Foder ln per prod. gris ln( ( 5,44 ln( 30) 5,1 ) (( 5,44 ln( Vikt per prod. gris) 5,1 ) Suggfoder per årssugga, MJ dividerat med antal årssuggor. Suggfoder/årssugga+galt/år Suggfoder/avv. gris, MJ Suggfoder/såld gris, MJ Suggfoder/prod. gris, MJ Smågrisfoder/såld gris, MJ dividerat med summan årssuggor och årsgaltar. dividerat med antal avvanda under perioden. dividerat med antal sålda grisar under perioden. dividerat med antal producerade grisar under perioden. Total foderförbrukning som är registrerad under menyn Ungdjur dividerat med antal sålda grisar under perioden.
3 3 Smågrisfoder/prod. gris Total foderförbrukning som är registrerad under menyn Ungdjur dividerat med antal producerade grisar under perioden. Årssuggor Sålda gr./ årssugga+gylta, st Antal sålda grisar dividerat med antal årssuggor inkl. gyltor Prod. grisar/ årssugga+gylta Antal producerade grisar dividerat med antal årssuggor inkl. gyltor Avv. grisar/ årssugga+gylta Antal avvanda grisar per kull multiplicerat med antal kullar per årssugga inkl. gylta Kullar per årssugga+gylta Årssuggor inkl. gyltor, st SIP (Suggor i produktion) ( Pr oduktiva foderdagar i perioden) /( Dräktighetstid + Digivningstid ) ( Foderdagar i perioden) / 365 Totalt antal foderdagar i perioden för suggor och gyltor dividerat med antal dagar i perioden (1 årssugga = 365 foderdagar) SIP är ett alternativt sätt att beräkna antalet suggor i besättningar som rekryterar med inköpta dräktiga djur. SIP beräknas som (Totala antalet foderdagar + inköpta dräktighetsdagar sålda dräktighetsdagar) / periodlängd. Kullresultat Grisningar i perioden, st Avvanda kullar, st Varav 1:a kull, % Levande födda/ kull, st Svagfödda / kull, st Dödfödda / kull, st Avvanda / kull, st Digivningsperiod, dagar Vikt vid avvänjning, kg Döda till avvänjning, % Avvanda grisar Antal födda kullar i perioden Antal avvanda kullar i perioden, fostersuggor och delavvänjningar räknas bara som en kull. Antal avvanda förstagrisare i perioden i % av antal avvanda kullar totalt Antal levande födda på i perioden avvanda kullarna dividerat med antal avvanda kullar Antal svagfödda grisar på de i perioden avvanda kullarna dividerat med antal avvanda kullar Antal dödfödda grisar på de i perioden avvanda kullarna dividerat med antal avvanda kullar Antal avvanda grisar i perioden dividerat med antal avvanda kullar Genomsnittligt antal dagar från grisning till avvänjning på de i perioden avvanda kullarna. Om man tillämpar fostersuggor och delavvänjningar är det sista avvänjningsdatumet som räknas. Medelvikt per gris vid avvänjning. Totalt antal levande födda grisar på de i perioden avvanda kullarna minus antal avvanda grisar i perioden dividerat med antal avvanda kullar
4 Döda efter avvänjning, % Daglig tillväxt, g MJ/ kg tillväxt Foderförbr. MJ/dag Foder Kr/kg tillväxt Antal döda efter avvänjning i procent av producerade grisar (se beräkningsregler ungdjur) Total tillväxt i kg från avvänjning till försäljning/överföring dividerat med foderdagar på avvanda grisar (se beräkningsregler ungdjur) Periodens totala smågrisfoderförbrukning dividerat med total tillväxt för avvanda grisar. Beräkning total tillväxt se beräkningsregler för ungdjur. Daglig tillväxt i kilo multiplicerat med antal MJ/ kg tillväxt Total smågrisfoderkostnad/mj multiplicerat med antal MJ/kg tillväxt för avvanda grisar. 4 Ålder vid utgång, dagar Ålder vid 30 kg, dagar Ålder vid avvänjning + (Vikt vid försäljning vikt vid avvänjning) /daglig tillväxt. Ålder vid ln försäljning ln( ( 5,44 ln( 30) 5,1) (( 5,44 ln( Vikt per prod. gris) 5,1) Sålda & överförda/ vecka, st Antal sålda och överförda smågrisar i perioden dividerat med antal dagar i perioden gånger 7 Reproduktion Betäckningar per vecka, st Grisningar per vecka, st Avvänjningar /vecka, st Antal betäckningar i perioden dividerat med antal dagar i perioden gånger 7 Antal grisningar i perioden dividerat med antal dagar i perioden gånger 7 Antal avvänjningar i perioden dividerat med antal dagar i perioden gånger 7 Förväntade grisn./ vecka Improduktiv tid/ kull, dagar Galldagar, dagar Omlöpningsprocent, % Grisningsprocent, % Antal betäckningar i perioden minus antal omlöpningar gånger dräktighetsprocenten. ( Medeldräktighetstid Medeldigivningstid ) Im produktiva dagar + Pr oduktiva dagar Genomsnittligt antal dagar från avvänjning till första betäckning Antal betäckningar i perioden där föregående händelse också var en betäckning dividerat med antal betäckningar i perioden. Grisningar som ligger i intervallet dagar efter betäckning och som är resultat av betäckningar utförda i intervallet 125 dagar före periodens start- och slutdatum i procent av utförda betäckningar i intervallet 125 dagar före periodens start- och slutdatum. Utgångna o döda hondjur, st Antalet utgångsrapporterade hondjur under perioden.
5 Döda hondjur, st Antalet självdöda hondjur som utgångsrapporterats som döda med kod som angivits under Arkiv, Gen. inställningar, Analys 1. 5 % döda av utgångna Andel självdöda gyltämnen, gyltor och suggor som utgångsrapporterats som döda med kod som angivits under Arkiv, Gen. inställningar, Analys 1 av det totalt antalet utgångna gyltämnen, gyltor och suggor.
Analyser Effektanalys, välj vilket mått som ska analyseras. Välj alltid att göra en ny beräkning.
Effektanalys Innehåll Hur? Resultatmått allmän beskrivning Urval av djur/händelser som ingår Galldagar Dagar till ny betäckning Gyltämnets ålder vid 1:a betäckning Genomsnittlig ålder för 1:a betäckningen
En enkel instruktion för att komma igång med programmet (satellit)
En enkel instruktion för att komma igång med programmet (satellit) Innehåll 1. Att läsa in en säkerhetskopia och att skriva in besättningsinformationen 2. Att registrera data på indatabilderna 3. Suggkortet
Vill man endast analysera galtar med omlöpningar kan man under Arkiv, Generella inställningar och Analys 1 kryssa för Analys endast på omlöpning.
12. Galtanalys Galtanalys och Positiv-/negativlista är till bra hjälp vid värdering t.ex. om galtar har överanvänts, har för låg dräktighetsprocent eller om galten ger för låga produktionsresultat. Med
En enkel instruktion för att komma igång med programmet
En enkel instruktion för att komma igång med programmet Innehåll 1. Att läsa in en säkerhetskopia och att skriva in besättningsinformationen 2. Att registrera data på indatabilderna 3. Suggkortet en snabbinstruktion
Suggorna har potential utnyttja den!
Suggorna har potential utnyttja den! Suggor som hamnar utanför grupperna medför att antal improduktiva dagar ökar. Improduktiva dagar delas in i gall- och spilldagar. I besättningsanalysen från PigWin
Analys av improduktiva dagar och omlöp
Analys av improduktiva dagar och omlöp Innehåll SUGGOR Vilken är omlöpsprocenten under en viss period? 2 Hur är fördelning mellan jämna och ojämna omlöp? 2 När uppstod omlöpen? 3 Vilka suggor betäcktes
8. Suggdata De flesta av de utdatalistor och inmatningslistor som används i det dagliga arbetet finns under menyrubriken Suggdata.
8. Suggdata De flesta av de utdatalistor och inmatningslistor som används i det dagliga arbetet finns under menyrubriken Suggdata. När man klickar på Suggdata visas bild 8-1. Bild 8-1. Menypunkter under
Mot 30 grisar. Av Ingvar Eriksson och Theres Strand, Svenska Pig
Av Ingvar Eriksson och Theres Strand, Svenska Pig Mot 30 I slutet av 80-talet delades det av föreningsslakten ut så kallade Guldgrisdiplom till de smågrisproducenter som nådde årsresultatet 23 producerade
Kom igång med WinPig Sugg
Kom igång med WinPig Sugg Denna skrift är en enkel guide för hur du kommer igång med ditt WinPig Sugg-program. Den egentliga manualen finns inbyggd i programmet. Innehåll Kom igång med WinPig Sugg... 1
En enkel instruktion för att komma igång med programmet
En enkel instruktion för att komma igång med programmet Innehåll 1. Att läsa in en säkerhetskopia och att skriva in besättningsinformationen 2. Att registrera data på indatabilderna 3. Suggkortet en snabbinstruktion
Besättningsbeskrivningar av smågrisproducerande besättningar inom Farmek som utnyttjar Rasp
Besättningsbeskrivningar av smågrisproducerande besättningar inom Farmek som utnyttjar Rasp Sammanfattning Materialet är en beskrivning av de smågrisproducerande besättningar inom Farmek som använder Rasp
Mot 30 grisar. Ingvar Eriksson Lina Hidås Theres Strand
Pigrapport nr 56 Mars 2014 Mot 30 grisar Ingvar Eriksson Lina Hidås Theres Strand SAMMANFATTNING Stora besättningar med stora suggrupper medger mer tillsyn och större närvaro hos grisarna vilket i sin
Betydelsefulla ändringar i PigWin Sugg version 4.25
Betydelsefulla ändringar i PigWin Sugg version 4.25 Uppdatering av tabeller i programmet Fodertabell Fodertabellen är uppdaterad med nya foderslag från de större foderleverantörerna (januari 2005). Resultatindikator
EXPERTGRUPP AVEL OCH REKRYTERING. Benedicta Molander Linda Lundberg Åsa Bönnestig
EXPERTGRUPP AVEL OCH REKRYTERING Benedicta Molander Linda Lundberg Åsa Bönnestig ÖVERGRIPANDE MÅL Producera hållbara och produktiva djur Uppfödning av hållbara gyltor Rätt selektering av djur MÅL BETÄCKNING
Ekonomirapporten i WinPig Slakt
Ekonomirapporten i WinPig Slakt INTÄKT BERÄKNING I WINPIG 1) KOMMENTAR Slaktade grisar Intäkter från Ungdjur, Slaktdata, Slakt grupp, inga avdrag och tillägg ingår Sålda eller överförda Tillägg och avtalsersättn.
WinPig Rådgivarkurs
WinPig Rådgivarkurs 2018-02-09 SLAKTGRISAR Översiktlig analys utan omgångar Slaktanmärkningar hela besättningen, jmf olika sätt Analys av slaktdata diagraminställningar Omgångsrapport omgångsstatistik
Internationella rapporten 2010
Internationella rapporten 21 Av: Victoria Ohlsson, Svenska Pig AB Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. Här jämförs främst produktionsresultat från medlemsländerna och ekonomiska
Användning av cups till smågrisar
Användning av cups till smågrisar Jos Botermans Inledning: - Allt större kullar i framtiden - Smågrisdödligheten ökar - Amsuggor? - Cups? År födda Dödfödda Avvanda Dödlighet 2015 2016 2017 1 År födda Dödfödda
Denna skrift är en enkel guide för hur du kommer igång med ditt WinPig Sugg-program. Den egentliga manualen finns inbyggd i programmet.
Kom igång med WinPig Sugg Denna skrift är en enkel guide för hur du kommer igång med ditt WinPig Sugg-program. Den egentliga manualen finns inbyggd i programmet. Innehåll Kom igång med WinPig Sugg... 1
Betydelsefulla ändringar i PigWin Sugg mellan version 3.84 och version 3.95
Betydelsefulla ändringar i PigWin Sugg mellan version 3.84 och version 3.95 Suggdata, arbetslista Det har tillkommit en möjlighet att välja om bilden Analysbegränsningar skall visas då man tar fram en
Handbok rekryteringsdjur. Gris. 0771-27 27 27 www.konsult.lrf.se. Av Maria Malmström
Handbok rekryteringsdjur Gris 0771-27 27 27 www.konsult.lrf.se Av Maria Malmström Denna skrifts har utarbetats... av LRF Konsult. Skriften har finansierats via medel från Länsstyrelsen Skåne, Informations-
Grisars utfodring och miljöpåverkan. Robert Paulsson Grisrådgivare LRF Konsult Affärsrådgivning
Grisars utfodring och miljöpåverkan $ Robert Paulsson Grisrådgivare LRF Konsult Affärsrådgivning Grisar i Sverige de senaste 10 åren Antalet grisar ökade efter EU-inträdet men har sedan minskat, trots
Management som påverkar suggans produktivitet i framgångsrika svenska och danska besättningar
Pigrapport nr 54 Juni 2013 Management som påverkar suggans produktivitet i framgångsrika svenska och danska besättningar Sophia Isberg, agronomstudent SLU, sois0001@stud.slu.se Barbro Mattsson, Svenska
Suggor ska utfodras för att vara i lagom hull inte för feta och inte för tunna
Pigrapport nr 57 Juni 1 Suggor ska utfodras för att vara i lagom hull inte för feta och inte för tunna Barbro Mattsson, Svenska Pig, barbro.mattsson@svenskapig.se SAMMANFATTNING Att hullbedöma genom att
Internationella rapporten 2011
Internationella rapporten 211 Fotografierna är från årets möte på 29 3 juni 211 Av: Victoria Ohlsson, Svenska Pig Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. Här jämförs främst produktionsresultat
Satellitinstruktion. Innehåll
Satellitinstruktion Innehåll 1. Att göra när suggorna anlänt Inläsning av fil 2 Kontroll av antal suggor, gruppering 3 Ta fram en grisningslista 5 2. Att rapportera till navet Skriva ut listor 6 Skapa
Satellitkurs 2010. WinPig Support, Gård & Djurhälsan, Kungsängens gård, 753 23 Uppsala, 018-12 66 40 winpig@gardochdjurhalsan.se www.winpig.
Satellitkurs 2010 WinPig Support, Gård & Djurhälsan, Kungsängens gård, 753 23 Uppsala, 018-12 66 40 winpig@gardochdjurhalsan.se www.winpig.se Innehåll Sid Satellit Att göra när suggorna anlänt Inläsning
Internationella rapporten 2009 Resultat från 2003-2008
Internationella rapporten 29 Resultat från 23-28 Av: Victoria Ohlsson, Svenska Pig AB Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. Här jämförs främst produktionsresultat från medlemsländerna,
Inverkan av grisningsboxars gödselyta på tillväxt och sjuklighet efter avvänjningen
Inverkan av grisningsboxars gödselyta på tillväxt och sjuklighet efter avvänjningen Sammanfattning Smågrisar i besättning A som var uppvuxna i grisningsboxar med dränerade golv var tyngre vid avvänjning
Lantbrukscertifierade: logga in och rapportera produktionsuppgifter i Mitt KRAV
Lantbrukscertifierade: logga in och rapportera produktionsuppgifter i Mitt KRAV Du ska årligen lämna uppgifter om din produktion till KRAV och säkerställa att de är aktuella och korrekta. Det kan göras
Produktionsuppföljning och nyckeltal
Produktionsuppföljning och nyckeltal Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010 PRODUKTIONSUPPFÖLJNING... 2 FOKUS PÅ ENERGIUTBYTE... 2 ENERGIUTBYTE OCH TILLVÄXT. 3 KORTISAR
Internationella rapporten 2014
Internationella rapporten 2014 Ingvar Eriksson, Svenska Pig Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. I nätverket jämförs produktionsresultat från medlemsländerna och ekonomiska parametrar.
UTFODRING OCH MANAGEMENT FÖR TN70-SUGGOR
UTFODRING OCH MANAGEMENT FÖR TN70-SUGGOR SUGGOR UTFODRINGS MANUAL TN70 September 2016 - version 1 Postal Address: P.O. Box 86, 5268 ZH Helvoirt, The Netherlands Visiting Address: Helvoirtseweg 227, 5263
Internationell konkurrensförmåga, jämförelser inom InterPig
Internationell konkurrensförmåga, jämförelser inom InterPig Svensk grisproduktion fortsätter att inta mittfältet internationellt beträffande produktionseffektivitet vid de jämförelser som årligen utförs
Finhackat halmströ i grisningsboxar
Sida 1 av 5 Finhackat strö i grisningsboxar Inledning Strömedel som och kutterspån ligger dåligt kvar på grisarnas vistelseytor och hamnar snabbt längs med boxkanterna. Detta är speciellt negativt i grisningsboxar
ÖRONMÄRKNING- WinPig guide för dig med egen rekrytering
ÖRONMÄRKNING- WinPig guide för dig med egen rekrytering Om du har egen rekrytering är det praktiskt att registrera gyltorna i WinPig redan då du öronmärker dem. Programmet håller då automatiskt ordning
UTFODRING OCH MANAGEMENT FÖR TN70-GYLTOR
UTFODRING OCH MANAGEMENT FÖR TN70-GYLTOR GYLTOR UTFODRINGS MANUAL TN70 September 2016 - version 1 Postal Address: P.O. Box 86, 5268 ZH Helvoirt, The Netherlands Visiting Address: Helvoirtseweg 227, 5263
20. Avelsdjur. 20. Avelsdjur. Introduktion Besättningstyp
20. Avelsdjur Introduktion Besättningstyp Avelsmenyerna visas enbart då någon av följande besättningstyper valts under Arkiv, Gen. Inställningar, Besättning, Besättningstyp: 3. Hybridbesättning 4. Avelsbesättning
FRUKTSAMHETS- MANUAL Lena Eliasson-Selling, Svenska Djurhälsovården och Petra Mattsson, Svenska Pig
FRUKTSAMHETS- MANUAL Lena Eliasson-Selling, Svenska Djurhälsovården och Petra Mattsson, Svenska Pig INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 SAMMANFATTANDE RESULTAT... 4 Sammanfattning... 4 VIKTIGA FRÅGESTÄLLNINGAR
Studie med amsuggor i svenska besättningar
Studie med amsuggor i svenska besättningar I examensarbetet för lantmästarprogrammet genomförde Lina Larsson och Anna Nilsson en studie med amsuggor i svenska besättningar. Inledning Antal levande födda
Dokumentationskrav gällande ersättning för extra djuromsorg för suggor. En hjälp för dig som söker ersättningen
Dokumentationskrav gällande ersättning för extra djuromsorg för suggor En hjälp för dig som söker ersättningen En hjälp gällande dokumentationskrav För att underlätta för dig att uppfylla åtagandets villkor
Kom igång med WinPig Slakt
Kom igång med WinPig Slakt Generella funktioner 1 Filter (sökfunktion) 1 Olika typer av filter 1 Genvägsikoner 2 Allmänt att tänka på 3 Förutsättningar 3 Snabbkommandon och funktioner 3 Sök-ikonen 3 Ta
Gris. producenter nr 2
Gris producenter nr 2 För säker och lönsam grisproduktion I denna broschyr har vi samlat information till dig som är grisproducent. För att få goda resultat och trygghet i din produktion krävs bra foder,
Resultat och kostnader i ekologisk grisproduktion
Resultat och kostnader i ekologisk grisproduktion 2005 Förord Denna dokumentationsstudie av ekologisk grisproduktion har genomförts under 2005 i sex besättningar med varierande inriktning. Tre besättningar
Utfodring av suggor. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010 UTFODRING...4
Utfodring av suggor Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010 FODER.2 SINSUGGOR 2 DIGIVANDE SUGGOR..3 UTFODRING...4 SINSUGGOR 4 DIGIVANDE SUGGOR..6 1 Foder En modern hybridsugga
Halmpellets som strömedel
Halmpellets som strömedel Inledning Strömedel som halm och kutterspån ligger dåligt kvar på grisarnas vistelseyta och hamnar snabbt utefter boxarnas kanter. Detta blir speciellt oönskat i grisningsboxar
Pilotstudien Kontrollprogram för förbättrad djurvälfärd för gris
Pilotstudien Kontrollprogram för förbättrad djurvälfärd för gris -03-30 Pilotstudien - Kontrollprogram för förbättrad djurvälfärd för gris Den svenska djurskyddslagen, som varit gällande sedan 1988, är
Gris. producenter 2 0 1 2
G u i d e Gris producenter 2 0 1 2 Gör en bra affär! I den här broschyren har vi samlat viktig information du som grisproducent kan behöva i din verksamhet. För att få goda resultat och trygghet i din
Kom igång med WinPig Slakt
Kom igång med WinPig Slakt Denna skrift är en enkel guide för hur du kommer igång med ditt WinPig Slakt-program. Den egentliga manualen finns inbyggd i programmet. Innehållsförteckning Generella funktioner
ÖRONMÄRKNING- WinPig guide för dig med egen rekrytering
ÖRONMÄRKNING- WinPig guide för dig med egen rekrytering Om du har egen rekrytering är det praktiskt att registrera gyltorna i WinPig redan då du öronmärker dem. Programmet håller då automatiskt ordning
För att suggan ska klara av alla sina smågrisar
För att suggan ska klara av alla sina smågrisar Det nya sättet att utfodra smågrisar Varför Nuklospray Yoghurt 14,0 Ökad smågrisproduktion Födda smågrisar och dödlighet före avvänjning 13,5 13,0 12,5 Under
Näringsrekommendationer ver Energi. Leif Göransson och Jan Erik Lindberg
Näringsrekommendationer ver. 2011.1 2011-02-14 Leif Göransson och Jan Erik Lindberg Energi Växande grisar Principen för utfodring av växande grisar är att ge fri tillgång till foder. Det finns dock ett
ExpertgruppTillväxtgrisar
ExpertgruppTillväxtgrisar Vilka är vi som arbetar i gruppen? Simon Åkerblom, grisveterinär LVK. Camilla Hallgren, produktionsrådgivare gris G&D. Katarina Karlsson Frisch, grisveterinär G&D. Hur tänkte
hybrid! Artikel i tidningen Svensk Gris med knorr nr
Samarbete som resulterar i världens bästa hybrid! Artikel i tidningen Svensk Gris med knorr nr 1-2010. Lönsam slaktgrisproduktion med halm och knorr En tidskrift från Sveriges Grisföretagare Svensk Gris
Internationella rapporten 2016
Internationella rapporten 2016 Gård & Djurhälsan deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. I nätverket jämförs produktionsresultat och ekonomiska parametrar från medlemsländernas grisproduktion.
UTVECKLINGSALTERNATIV FÖR GRISBESÄTTNING
Examensarbete inom Lantmästarprogrammet 24:19 UTVECKLINGSALTERNATIV FÖR GRISBESÄTTNING Options for expanding a pig farm Christian Johnsson Handledare: Jos Botermans Examinator: Dan Rantzer Sveriges lantbruksuniversitet
Amsuggor ett sätt att underlätta avvänjningen för underviktiga smågrisar
Nr 28. Augusti 2002 Amsuggor ett sätt att underlätta avvänjningen för underviktiga smågrisar Christina Erdtman, Lantmästarprogrammet 2000 2002, Alnarp Ann-Charlotte Olsson, Institutionen för jordbrukets
SMÅGRISPRODUKTION UTOMHUS
Lotta Rydhmer & Sara Leufvén SLU E-post: Lotta.Rydhmer@hgen.slu.se SMÅGRISPRODUKTION UTOMHUS Idag finns 150 KRAV-godkända suggbesättningar med sammanlagt 1158 suggor i ekologisk produktionen. De flesta
Rådgivning i samverkan ger effektivare grisproduktion
Pigrapport nr 52 oktober 2012 Rådgivning i samverkan ger effektivare grisproduktion Barbro Mattsson, Svenska Pig, barbro.mattsson@svenskapig.se Rådgivare i projektgruppen var Maria Malmström, Griskonsult,
EKONOMISK JÄMFÖRELSE MELLAN INTEGRERAD GRISPRODUKTION OCH SMÅGRISPRODUKTION
Examensarbete inom Lantmästarprogrammet EKONOMISK JÄMFÖRELSE MELLAN INTEGRERAD GRISPRODUKTION OCH SMÅGRISPRODUKTION ECONOMIC COMPARISON BETWEEN INTEGRATED AND PIGLET PRODUCTION Edvard Olsson Handledare:
Uppfödning av gyltor till hållbara suggor i bruksbesättningar
Nr 45. November 2009 Uppfödning av gyltor till hållbara suggor i bruksbesättningar Lina Hidås, Svenska Pig, Box 178, 245 22 Staffanstorp Barbro Mattsson, Svenska Pig, 532 86, Skara Nils Lundeheim, Institutionen
Internationella rapporten 2017
Internationella rapporten 2017 Gård & Djurhälsan deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. I nätverket jämförs produktionsresultat och ekonomiska parametrar från medlemsländernas grisproduktion.
Avvänjning vid fyra veckors ålder
Nr 26. Maj 2001 Avvänjning vid fyra veckors ålder Ann-Sofie Andersson, Lantmästarprogrammet 1999 2001, Alnarp Tehres Paulsson, Lantmästarprogrammet 1999 2001, Alnarp Sammanfattning Hög genomsnittlig medelvikt
Kravgrisproduktionen på 90-talet
100 procent ekologiskt foder till grisar Rådgivarens perspektiv Maria Alarik Ekogrisrådgivare Kravgrisproduktionen på 90-talet Små besättningar 5-50 suggor Grisning i hydda året runt Sommarbete och vinterbete,
Demobes journalföring Adress Datum 9/ Postadress Tid 15:16:04 Telefon
010108 111 Sugga Värksvaghet Hipracin/ Partoxin 010108 112 Sugga Grisningsfeber I Hipracin/ Partoxin 010108 113 Sugga Grisningsfeber II 010108 114 Sugga Grisningsfeber III 010108 115 Sugga Grisningsfeber
Expertgrupp fertilitet
Expertgrupp fertilitet 1 Expertgrupp fertilitet Flemming Thorup Chefsforskare, SEGES Danmark Johanna Fjelkner Grishälsoveterinär, Gård&Djurhälsan Lotta Henrysson tidigare Produktionsrådgivare, Gård&Djurhälsan
Ekomavit som fodertillskott till digivande suggor. - inverkan på kullstorlek och omlöpsfrekvens
Utbildning till fagdyrlaege i svin 2003-2006, kursus 8, Danmark, slutopgave. Av Lotta Olsson, Sverige 2006-07-24 Ekomavit som fodertillskott till digivande suggor - inverkan på kullstorlek och omlöpsfrekvens
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om ersättning för extra djuromsorg
2. Arkiv. 2. Arkiv. Bild 2-1. Rubrikerna under huvudmenyrubriken Arkiv 2-1
2. Arkiv Under Arkiv har man möjlighet att: - välja den besättning man vill arbeta med - skapa eller läsa in en säkerhetskopia - göra generella inställningar - lägga in förutsättningar för produktionsrapporten,
Nyckeltal i lönsam grisproduktion
Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårdsoch växtproduktionsvetenskap Nyckeltal i lönsam grisproduktion Vilka produktionsnyckeltal har störst relevans för en lönsam och konkurrenskraftig grisproduktion
Utfodring för växtodlare Grisfoder
Utfodring för växtodlare Grisfoder Anna Ohlson, HIR-gris Hushållningssällskapet Kristianstad Grisproduktion i Sverige Suggor 205 000 st 22 smågrisar/sugga & år Avel Smågrisar 4 000 000 st Slaktgrisar 3
FLER GRISAR, MER KÖTT, SPARAD TID, ÖKAD LÖNSAMHET TACK VARE... BÄTTRE GENETIK
UTFODRINGSREKOMMENDATIONER FÖR LYDIA FLER GRISAR, MER KÖTT, SPARAD TID, ÖKAD LÖNSAMHET TACK VARE... BÄTTRE GENETIK Version: Maj 2014 UTFODRING AV GYLTOR Utfodring av gyltor under uppfödningsperioden Norsvin
Ekologisk mjölk- och grisproduktion
Ekologisk mjölk- och grisproduktion Introduktionskurs för rådgivare Linköping, 2015-10-13 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Utvecklingen
i ekologisk grisproduktion - en handledning
Rekrytering i ekologisk grisproduktion - en handledning Innehåll Inledning 3 Vad är avel? 3 Raser 4 Handelsvärde 5 Avelsframsteg 5 Rekryteringsmodeller 6 Inköpt rekrytering 6 Renrasig inköpt kärna 7 Alternerande
Instruktion MultiReader
Instruktion MultiReader (PigWin PocketPigs) Innehåll Inställningar (Pocket/ MultiReader) 2 Krav på Pocket PC 2 Installation Pocket 2003 2 1. Kontrollera version av Bluetooth 2 2. Uppdatera Bluetooth version
Kom igång med WinPig Slakt
Kom igång med WinPig Slakt Denna skrift är en enkel guide för hur du kommer igång med ditt WinPig Slakt-program. Den egentliga manualen finns inbyggd i programmet. Innehållsförteckning Generella funktioner
PigWin. integrerat med. SKIOLD-Datamix Transponder
PigWin integrerat med SKIOLD-Datamix Transponder Innehållsförteckning Installation och inställningar 3 Installation av PigWin 3 Programinställningar 5 Transponder 6 Allmänt om Transponder/PigWin 6 Alarmbild
VARFÖR VÄLJA LIMOUSIN?
VARFÖR VÄLJA LIMOUSIN? Limousin - Den gyllenbruna eliten Historia, egenskaper och utveckling Limousinrasen härstammar från det centralfranska höglandet, med staden Limoges som centrum i Limousindistriktet.
07-06-2015. Döda smågrisar. Avvänjda grisar per sugga per år. Sverige. Flera total-födda grisar ger fler avvänjda grisar. Antal avvänjda grisar
Vad krävs för att producera grisar med den danska genetiken Svenska Djurhälsovårdens Vårkonferens. Västerås, 12-13 mars 13. Veterinär Flemming Thorup Hög prestanda kräver omsorg Hög acceleration Snabb
Uppfödning av gyltor till hållbara suggor
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Uppfödning av gyltor till hållbara suggor Lina Hidås Institutionen för husdjursgenetik Examensarbete 308 Uppsala 2010
Gårdsanpassad kalvningstidpunkt
Gårdsanpassad kalvningstidpunkt Anett Seeman & Helena Stenberg, Gård & Djurhälsan Aktiviteten är delfinansierad med EU-medel via Länsstyrelsen i Skåne Gårdsanpassad kalvningstidpunkt Målet i dikalvsproduktionen
Dikons fruktsamhet - vad påverkar? Hans Gustafsson Svensk Mjölk
Dikons fruktsamhet - vad påverkar? Hans Gustafsson Svensk Mjölk Fruktsamheten är den viktigaste faktorn i dikoproduktionen Övergripande mål i dikobesättningar >90% av moderdjuren får en avvand kalv Kvigans
VÄLJ RÄTT AVELSTJUR. Kan ge 125 miljoner kr extra / år till svenska dikoproducenter!?
VÄLJ RÄTT AVELSTJUR Kan ge 125 miljoner kr extra / år till svenska dikoproducenter!? Det finns många bra verktyg - Avelsvärdering - Individprövning - Topplistor - Avelsuppfödare - Härstamningsbevis - Gentester
Regional balans för ekologiskt foder
Lantbruksekonomen 3 november 2011 Lars Jonasson, Agr Dr Haraldsmåla gård 370 17 Eringsboda Tel: 0457-46 10 53 Regional balans för ekologiskt foder Tre regionala marknadsbalanser har upprättats för ekologiska
Djurhållning 5.4 Grisar
Djurhållning 5.4 Grisar 5.4 Grisar I detta avsnitt finns de djurslagsspecifika reglerna för KRAV-certifierade grisar, som du ska följa och tillämpa tillsammans med avsnitt 5.1 (Gemensamma regler för alla
5. Galtar 5-1 Ingång 5-2 Övrig registrering 5-3 Utgång 5-4 Foderförbrukning 5-5 Övriga kostnader 5-6 Medicin 5-7
Innehållsförteckning 1. Introduktion 1-1 Installation 1-2 Starta installationen 1-3 Funktionstangenter 1-6 Windows fönsterfunktioner 1-7 Menypunkter 1-8 Registreringsbilder 1-9 Utskrifter 1-11 2. Arkiv
Omläggning till ekologisk svinproduktion
Omläggning till ekologisk svinproduktion Ingela Löfquist HS Kristianstad Tel 0708-945351 www.hush.se/l Vilka mål finns inom ekologisk svinproduktion *Växtodling och djurhållning i harmoni, integrerad produktion.
Sök. Anvisning till blanketten ANSÖKAN ersättning för extra djuromsorg för suggor miljöersättningar
Anvisning till blanketten ANSÖKAN ersättning för extra djuromsorg för suggor 2012 1. Innan du fyller i din blankett ska du ta reda på vilka villkor som gäller för ersättningen som du tänker söka. Läs mer
Strategi för uppfödning av slaktsvin
Nr 29. September 2002 Strategi för uppfödning av slaktsvin Eva Persson, SLU Institutionen för jordbruksvetenskap, Skara Barbro Mattsson, Praktiskt Inriktade Grisförsök, Skara Sammanfattning I denna studie
Leif Göransson
Leif Göransson goranssonleif@telia.com leif.goransson@slu.se Diversearbetare i grisfoderbranschen SLU Djuren behöver protein för sitt kroppsunderhåll och sin produktion Behovet av såväl mängd som kvalitet
Järn som orsak till ledinflammationer hos diande grisar
Järn som orsak till ledinflammationer hos diande grisar Nils Holmgren Inledning I besättningar med planerad omgångsgrisning är frekvensen ledinflammationer hos diande grisar c:a 10 (5-20)%. De flesta fallen
Instruktion till. PigWin PocketPigs. Del 2 - Användning
Instruktion till PigWin PocketPigs Del 2 - Användning 2008-04-17 INNEHÅLL Generellt om användningen av Pocket...3 Huvudmeny...4 Att skriva i Pocket...4 Tips och genvägar...5 Kommunikation mellan PigWin
Finska Foders nya Pekoni-smågrisfoderprogram
Ge smågrisarna möjlighet att växa Finska Foders nya Pekoni-smågrisfoderprogram Om tillväxtmålet i tillväxtavdelningen är Över 550 g/dag: Pikku-Pekoni, Juniori-Pekoni, Multi-Pekoni Mini, Teräs-Pekoni Pikkurae,
1 Bevisets utskriftsdatum.
Ver.2 070215 TOLKNINGSGUIDE FÖR KAPs HÄRSTAMNINGSBEVIS 1 Bevisets utskriftsdatum. 2 BESTÄLLANDE BES., NAMN & ADRESS Beställande bes: om beställningen av beviset har gjorts med typ av beställning = Bruksid.
STÖD FÖR HUSDJURSSKÖTSEL 2015 - Bidrag för nötkreatur
STÖD FÖR HUSDJURSSKÖTSEL 2015 - Bidrag för nötkreatur - Bidrag för får och getter - Stöd för svin- och fjäderfähushållning - Kompensationsersättningens husdjursförhöjning - Hästar - Uppfödning av lantraser
Sis-aminosyra (t.ex. sis-lysin) anges för varje fodermedel och rekommendationerna om tillförsel via fodret anges på samma sätt.
Näringsrekommendationer ver 2010.2 2010-06-21 Aminosyror Leif Göransson, Jan Erik Lindberg och Jenny Borling Aminosyror är byggstenar i proteiner. Grisen kan själv bilda flera av dem (de s.k. ickelivsnödvändiga),
100% ekologiskt foder från 2012
Aminosyraförsörjning vid 1% ekologiskt foder till gris försök Lövsta Seminarium i Uppsala 211 11 9 Maria Neil och Kristina Andersson Inst. HUV, SLU 1% ekologiskt foder från 212 Utmaning att få till aminosyraprofilen
Planera för egen rekrytering
Planera för egen rekrytering Innehållsförteckning Inledning (sid 3) Illustration över byggnadsbehov för 462 suggor integrerad produktion (sid. 4-5) Illustration över byggnadsbehov för 462 suggor smågrisproduktion
Internationella rapporten 2015
Internationella rapporten 2015 Gård & Djurhälsan deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. I nätverket jämförs produktionsresultat från medlemsländerna och ekonomiska parametrar. Nätverket fungerar
Resultat forskningsprojekt EkoForsk benhälsa. Upplägg. Genomförande. Exteriör och rörelsebedömning. Exteriör och rörelsebedömning
Välkommen till utvecklingsgruppens EKOGRISträff nr 2 tisdagen den 18 juni 13 Program: Redovisning av resultat om benhälsa mätt vid slaktanalys och levandedjurbesiktning på gårdsnivå. Fruktsamhet, dödlighet