Resultat och kostnader i ekologisk grisproduktion

Transkript

1 Resultat och kostnader i ekologisk grisproduktion 2005

2 Förord Denna dokumentationsstudie av ekologisk grisproduktion har genomförts under 2005 i sex besättningar med varierande inriktning. Tre besättningar har smågrisproduktion och alla tre har haft konventionell produktion innan omläggning. Två av besättningarna är integrerade och en föder enbart upp slaktsvin. Dessa har också erfarenhet av konventionell produktion och på två av gårdarna producerar man konventionella grisar parallellt, vilket är relativt vanligt på ekologiska grisgårdar. Besättningarna har ca ett till sex års erfarenhet av ekologisk inriktning på sin produktion. I studien har Camilla Svensson som jobbar med ekologiska grisprojekt vid länsstyrelsen i Västra Götaland, hjälpt till med framtagning av resultat och fakta samt text, och har även bidragit med underlag från en slaktsvinsstudie som gjorts 2005 över arbetstid och foderförbrukning. Projektledare har varit Maria Alarik, HS Konsult AB, som ansvarat för sammanställningen av text och bild. Foton har tagits av författarna om inget annat anges, och är endast bildexempel från den ekologiska grisproduktionen och har inget samband med de studerade besättningarna. Vi vill särskilt tacka de besättningar som välvilligt ställt upp med sin erfarenhet och sina data så att vi har kunnat få ett bra och översiktligt material som visar ett representativt urval från ekogrisproduktionen med systembeskrivning och resultat samt några ekonomiska nyckeltal. Era resultat kommer att vara till nytta för framtida utveckling av besättningarna i denna produktionsgren inom ekologisk djurhållning. Uppsala 20 december 2005 Maria Alarik HS Konsult AB Fotot på omslaget är taget vid Tjulsta, Veckholm, Anders Karlsson

3 Resultat och kostnader i ekologisk grisproduktion En dokumentation av sex ekologiska grisbesättningar 2005 författare: Camilla Svensson Maria Alarik Grafisk form: Ylva Åkerfeldt HS Konsult AB Tryckt vid Kopieringshuset i Uppsala 2005 Skriften är bekostad genom Länsstyrelsen i Västmanland med medel från Miljö- och Landsbygdsprogrammet i Sverige och EU LÄNSSTYRELSEN Västmanlands län HS Konsult AB Box Uppsala Tel Länsstyrelsen i Västmanlands län Lantbruks- och fiskeenheten Västerås Tel

4 Innehåll Inledning 1 Lägeskontroll för ekologisk grisproduktion 4 Metod 4 Beskrivning av besättningarna 5 Smågrisbesättning 1 5 Smågrisbesättning 2 5 Smågrisbesättning 3 6 Integrerad besättning 1 6 Integrerad besättning 2 6 Slaktsvinsbesättning 1 7 Resultat i smågrisproduktionen 8 Kommentarer till smågrisresultatet 9 Kommentarer till ekonomiska nyckeltal för smågrisproduktionen 9 Resultat i integrerad produktion 11 Kommentarer till slaktsvinsresultatet 12 Kommentarer till ekonomiska nyckeltal för slaktsvinsproduktionen 12 Gemensamma kostnader 13 Sammanfattning 14

5 Inledning Inom ekologisk grisproduktion har volymen legat relativt stabilt de senaste fem åren. Samtidigt som antalet slaktade ekologiska grisar (se tabell 1) ligger relativt konstant så har antalet producenter minskat. Medelgården 2001 har ökat sin produktion från 250 grisar per år till 468 grisar per år Strukturutvecklingen har gått snabbt, mycket på grund av stark ekonomisk påverkan. Dessa grisar går ute året runt i hyddsystem. I KRAV:s statistik för 2004 fanns det 66 svinproducenter, 928 suggor och slaktsvin inrapporterade. Det innebär att både antalet besättningar och antalet suggor har minskat sedan 2002, men antalet slaktsvin ökat något jämfört med Som i all grisproduktion sker en omstrukturering till färre men större enheter och fler producerade grisar per sugga och år. Av de 66 producenterna är det 48 som har suggor, vilket gör 19,3 suggor i medeltal per besättning. Antalet slaktsvin/sugga har ökat och är 20,4 stycken i medeltal. Se tabell 1. Tabell 1. Utveckling av antalet KRAV-anslutna besättningar och KRAV-godkända suggor och slaktsvin enligt KRAV:s uppgifter under åren Källa: KRAV År Antal svinproducenter Antal suggbesättningar Antal slaktsvinsbesättningar Antal suggor Antal slaktsvin Antal suggor/besättning 15,0 17,7 19,3 Antal slaktsvin/sugga 17,8 17,8 20,4 Resultat och kostnader i ekologisk grisproduktion

6 De system som har ökat är de med stall istället för hyddor. Grisningen sker nästan alltid i vanliga grisningsboxar numera, och man ger ett bättre anpassat foder till olika kategorier av grisar. Utevistelse ordnas på hårdgjorda ytor utanför stallet där varje grupp grisar kan gå ut. Betesdrift under sommaren ordnas antingen i anslutning till byggnaderna om arronderingen är god, eller genom att stallet ställs tomt och grisarna går ute i hyddor i växtföljden. Andelen specialiserade besättningar (smågrisar resp. slaktsvin) har ökat markant, från 0 till 60 % mellan 1998 och Utfodring med blötfoderanläggning har också ökat. Fördelarna med blötfoder är förutom den mer exakta tilldelningen även att man kommer åt fler alternativa fodermedel, samt att man slipper manuell fodertilldelning. Befintliga svinhus har byggts om för lösgående djur i större grupper med tillgång till rastgård. Idag är det också vanligare att man bygger helt nya stall för ekogrisproduktion. Rasthagar i anslutning till stallet. Producenter med små besättningar och därmed höga produktionskostnader och stor arbetsinsats i förhållande till produktionsvolym har i flera fall upphört med sin ekologiska grisproduktion. Flera av de producenter som slutat med sin ekologiska grisproduktion har också gjort det av arbetsmiljömässiga skäl. Att bedriva en helt hyddbaserad större ekologisk grisproduktion innebär tungt arbete i både dåligt och bra väder året om. De producenter som finns kvar idag har fortsatt att rationalisera sin produktion och har eller planerar att utöka. Den utvecklingen kan vi även se effekterna av i tabell 2 för måtten på slaktvikt och köttprocent. Tabell 2. Antal KRAV-godkända slaktade grisar med medel slaktvikt och köttprocent under fem år. Källa: Ekokött År Antal Slaktvikt, kg Köttprocent ,0 57, ,6 56, ,8 56, ,4 56, ,4 57,2 2 Resultat och kostnader i ekologisk grisproduktion 2005

7 Ekologiska grisar lever efter KRAV:s regler vilket innebär en större frihet, att leva i flockar/grupper ute och inne, med foder som producerats på gården och med inhemskt protein, och med längre ditid. Denna produktionsform kostar i produktionsresultat men ger ett tydligt utbyte i form av högre välfärd för grisarna, och ofta en upplevd bättre välfärd även för skötaren. Men om den ska vara möjlig måste produktionen ge tillräckligt bra ekonomiskt utbyte på marknaden. Suggor och smågrisar i ett hav av god mat. Skillnaderna i produktionsresultat kan vara en högre dödlighet bland smågrisar när grisning sker i hyddor och under sämre väderförhållanden. Med digivningstid på minst sju veckor får man en lättare avvänjning för smågrisen, men suggorna föder färre (- 0,2) kullar per år. Den långa ditiden kan också ge problem med fertiliteten på suggorna då brunsten under december till mars kan inträffa redan under digivningen och suggorna kan sluta ge di. De proteinfodermedel som man utfodrar slaktsvinen med kan begränsa grisarnas potential för tillväxt och klassning om blandningarna inte optimerats väl. I tabell 3 presenteras resultat från konventionella grisbesättningar att relatera till de ekologiska besättningarnas resultat. Tabell 3. Resultat från Pig Win Sugg och Slakt hos alla svenska besättningar Källa: LRFkonsult Omlöp 8 % Spill- och galldagar 16 dagar Levande födda/kull 12,1 st Avvanda/kull 10,3 st Dödlighet födsel till avvänjning 14,8 % Dödlighet efter avvänjning 2,5 % Köttprocent 57,7 % Slaktvikt 86,4 kg Tillväxt 873 g/dag Foderförbrukning MJ/kg tillväxt 35 MJ Resultat och kostnader i ekologisk grisproduktion

8 Det kan också vara intressant att jämföra med resultatet från en dokumentationsstudie i fyra integrerade ekologiska besättningar som gjordes 1999, tabell 4. Tabell 4. Resultat från dokumentation av 4 integrerade ekogrisbesättningar år 1999 med Pig Win Sugg och Slakt. Alarik & Gustavsson-Fahlbeck Omlöp 5,1 % Spill- och galldagar 54 dagar Levande födda/kull 10,7 st Avvanda/kull 9,2 st Dödlighet födsel till avvänjning 13,3 % Dödlighet efter avvänjning - Köttprocent 56,8 % Slaktvikt 84,3 kg Tillväxt - Foderförbrukning MJ/kg tillväxt - Lägeskontroll för ekologisk grisproduktion 1999 gjordes en dokumentationsstudie i fem ekogrisbesättningar för att studera produktionssystem och resultat. Denna studie genomfördes 2005 och syftar till att göra en uppföljning bland några representativa besättningar för att se hur produktionssystem och resultat ser ut i dagens ekogrisproduktion, samt att kunna göra några jämförelser med situationen för fem år sedan och även med den konventionella produktionen idag. Vi tittar dels på det tekniska resultatet samt även några ekonomiska nyckeltal. Ett viktigt syfte med informationen är att utöka säkerheten i de kalkylunderlag som vi arbetar med inom rådgivningen i ekologisk grisproduktion, samt att ge ett jämförelsematerial för aktiva besättningar och nya besättningar intresserade av omläggning till ekologisk drift. Metod Av hänsyn till de besättningar som lämnat ut sina uppgifter till studien så beskrivs de olika gårdarnas produktionssystem och volym översiktligt och utan koppling till respektive produktionsresultat. Svårigheten med att samla uppgifter om ekologisk grisproduktion är bristen på bra dataunderlag från besättningar som varit med tillräckligt länge för att kunna ha tillförlitliga uppgifter och fullgod uppföljning. De besättningar som har intervjuats har valts utifrån att de har struktur på uppföljningen och visat ett intresse att delta i denna undersökning. Att ta fram uppgifter till en efterkalkyl fungerar oftast bra förutsatt att man i företagen konterar driftsgrenarna separat. I studien ingår tre smågrisproducerande besättningar, två integrerade besättningar och en slaktsvinsbesättning. För produktionsresultat inom slaktsvinsproduktionen refereras även till ett annat projekt där man koncentrerat sig på foder och tillväxt i ekologisk slaktsvinsproduktion. 4 Resultat och kostnader i ekologisk grisproduktion 2005

9 Beskrivning av besättningarna i studien Smågrisbesättning 1 I denna besättning har man 18 suggor i gruppen med grisning var sjätte vecka och totalt ca 72 suggor. Suggorna grisar i en vanlig grisningsavdelning och sugga och smågrisar flyttas ut i kalla ströbäddar ca två veckor efter födsel. Suggorna grupperas i två boxar med 9 suggor per box efter smågrisarnas ålder. Efter avvänjning flyttas suggorna till betäckningsavdelningen där de betäcks och semineras. På vintern flyttas suggorna till sinsuggavdelningen med platta. På sommaren hålls digivande suggor med smågrisar och tillväxtgrisar ute i växtföljden i hyddor. Sinsuggorna bor också i hyddor i växtföljden sommartid. Besättningen har torrfoderslingor för fodertilldelning i automater till digivande suggor och tillväxtgrisar medan sinsuggor handutfodras. Sommartid utfodras grisarna i automater som fylls manuellt. Besättningen har produktionsuppföljning i PigWin Sugg. Man lägger även in sina produktionskostnader i uppföljningen. Smågrisbesättning 2 Även i denna besättning har man ett system med 18 suggor som grisar var sjätte vecka och ca 72 suggor totalt i besättningen. Suggorna grisar i en vanlig grisningsavdelning och flyttas ut med smågrisar ca två veckor efter grisning i en grupp på en isolerad ströbädd med platta för utevistelse på vinterperioden. Vid avvänjning flyttas suggorna till en betäckningsavdelning och semineras och betäcks där. Smågrisarna går kvar i sin avdelning till leverans. Sommartid flyttas suggor med smågrisar ut på bete i växtföljden, där man bygger hydda av storbalar till gruppen. Fyra veckor efter betäckningen flyttas de dräktiga suggorna till sinsuggavdelningen där de släpps samman med den andra suggruppen som går där sedan tidigare. På sommaren har de en gång ut till betet men fodras inne i huset. Suggorna handutfodras i grisningsavdelningen och äter ur automater i ströbädden. Automaterna fylls med en torrfoderslinga medan sinsuggor och betäckningsavdelning handutfodras. Besättningen har produktionsuppföljning genom PigWin Sugg. En av fördelarna med att vara KRAV-sugga. Resultat och kostnader i ekologisk grisproduktion

10 Smågrisbesättning 3 Besättningen har 48 suggor och åtta suggor grisar var fjärde vecka. Suggorna grisar i lådor ute i ströbädden och smågrisarna hålls kvar i lådan tills kullen är ca tio dagar. När kullarna börjar ta sig ut ur lådan monteras denna ner och suggor och smågrisar går i en gemensam ströbädd. Efter avvänjning flyttas suggorna till betäckningsavdelning och smågrisarna går kvar. Ströbädden i denna besättning är varm och vintertid använder man tillskottsvärme. Sinsuggor flyttas fyra veckor efter seminering till en kall sinsuggavdelning med uteplatta. På sommaren hålls alla djurkategorier i samma avdelningar med bete i anslutning till uteplattan utom sinsuggorna som flyttas ut i växtföljden och bor i hyddor. Sinsuggor och suggor i betäckningsavdelningen handutfodras medan torrfodret till bäddarna vid grisning och under tillväxtperioden fylls med en torrfoderslinga. Besättningen har programmet Gårdsmäster som produktionsuppföljning och man har en god rådgivande dialog med besättningsveterinären. Integrerad besättning 1 Systemet är uppbyggt med åtta grisningar var fjärde vecka och besättningen består av ca 48 suggor totalt. Suggorna grisar i en vanlig grisningsavdelning och flyttas med smågrisar ut i fält ca två veckor efter födsel. Suggor och smågrisar sätts då på ny mark som inte varit betad av grisar de senaste fyra åren. Vid avvänjning flyttas suggorna hem till betäckningsavdelningen och betäcks och semineras. Efter dräktighetstest flyttas suggorna till sinsuggstallet där de har platta i anslutning till byggnaden. Under betesperioden går alla djurkategorier ute i växtföljden utom under grisning och betäckning. Alla djur utfodras med ett och samma torrfoder i fri mängd. Automater fylls i fält med hjälp av traktor. Produktionen på suggorna uppföljs genom Gårdsmäster och man har idag ingen kontinuerlig rådgivningskontakt, men deltar i ERFA-grupprådgivning. Ett modernt ekologiskt slaktsvinsstall med blötfoder. Integrerad besättning 2 Har totalt 64 suggor indelade i åtta grupper med åtta suggor i var grupp. Man har också en konventionell slaktsvinsproduktion med blötutfodring. Suggrupperna har grisning var tredje vecka ute i hyddor på bete som ingår i växtföljden. Grisarna föds sedan upp till ca 60 kg ute i hyddorna med fållor, och flyttas inför slutgödning till ett stall med rastgård som ligger i anslutning till det konventionella stallet, där man också utfodrar med blötfoder. Suggor betäcks på hemmaplan i en kall lösdrift med rastgård, och hålls där till första dräktighetscanning vid fyra veckor. Därefter släpps suggorna i sinsuggfållan i fält. Produk- 6 Resultat och kostnader i ekologisk grisproduktion 2005

11 tionen följs upp med hjälp av egentillverkade Excel-beräkningar och man deltar i ERFAgrupprådgivning men har ingen kontinuerlig produktionsrådgivning. Slaktsvinsbesättning 1 Gården har fyra avdelningar med vardera 150 ekogrisplatser. På gården finns också en konventionell besättning med blötfoderanläggning. Grisar sätts in var sjätte vecka i tre av avdelningarna från en smågrisbesättning och i den fjärde avdelningen sätts det in smågrisar var 18:e vecka från en annan smågrisbesättning. Grisarna går i avdelningar med både spalt och ströbädd. Alla bäddar tas ut och strös upp på nytt var fjärde vecka. På vintern har grisarna en uteplatta som skrapas ren från gödsel regelbundet. På sommaren har grisarna tillgång till en stationär rastfålla som bete. Grisarna utfodras med blötfoder i stallet året runt. Gården har hjälp av LRF-konsults grisrådgivning för att beräkna PigWin Slaktrapporter och får rådgivning härigenom. Vilande gyltor. Resultat och kostnader i ekologisk grisproduktion

12 Resultat i smågrisproduktionen Eftersom man har lite olika beräkningsmodeller i olika produktionsuppföljningsprogram är uppgifterna inte helt jämförbara. Vi har därför valt att renodla uppgifterna så mycket som möjligt och göra de mer jämförbara mellan besättningar. Resultaten är också blandade så att ingen besättning kan identifieras i helhet. Tabell 5. Resultat inom smågrisproduktionen i fem olika besättningar. Spill- och galldagar saknas uppgift om från en besättning. Medeltal i fetstil, därunder spridningen. Omlöp % Spill- och galldagar Levande födda/kull Avvanda / kull Dödlighet till avvänjning Medeltal 9, ,1 9,9 17,6 Spridning 0, ,1-11,3 10,8-9,1 16,5-18,8 Dödlighet mellan avvänjning och leverans är inte jämförbart mellan de smågrisproducerande och de integrerade besättningarna. Dödlighet efter avvänjning framgår av tabell 6. Foderåtgång i smågrisproduktionen har bara kunnat tas fram från de smågrisproducerande besättningarna. Foderåtgång och ålder vid leverans presenteras i tabell 6. Tabell 6. Foder per levererad smågris samt ålder och vikt vid leverans. Medeltal i fetstil, därunder spridningen. Foder per gris, kg Vikt vid leverans, kg Ålder vid leverans, dagar Dödlighet efter avvänjning, % Medeltal ,7 87 4,7 Spridning , ,0-9,5 Ekonomi Produktionskostnader i smågrisproduktionen har man beräknat utifrån verkligt utfall under ett års tid. De produktionskostnader som man har tagit fram är rekryteringskostnad för inköpta gyltor, veterinärkostnad, arbetstid och foderkostnad. Se dessa kostnader i tabell 7. Tabell 7. Kostnader i ekologisk smågrisproduktion per sugga i produktion. Medeltal i fetstil, därunder spridningen. Jämförelsetal från standardkalkyl ekologisk modersugga från Hushållningssällskapens bidragskalkyler Husdjur östra Sverige Foderkostnad, kr Rekrytering, kr Veterinär, vaccin och medicin, kr Arbetstid, timmar Semin och hyrgalt, kr Medeltal Spridning Jämförelsetal Resultat och kostnader i ekologisk grisproduktion 2005

13 Kommentar till resultatet i smågrisproduktionen Tabellerna visar resultatet från ett mindre antal besättningar men kan ändå sägas representera dagens ekologiska grisproduktion så gott vi kan mäta den. De slutsatser man kan dra från dessa resultat, är att antal levande födda förbättrats mycket från 1999, från 10,7 till 12,1 grisar per kull, samma resultat som i konventionell produktion (tabell 3 och 4). Dödligheten fram till avvänjning ligger högre nu (17,6%) än för 6 år sedan (13,3%), vilket delvis beror på att kullarna är större från början. I PigWin alla ligger dödligheten på 14,8%. Antal avvanda har förbättrats rejält från 9,2 grisar 1999 till 9,9 grisar per kull 2005 vilket visar att man har en betydligt bättre kontroll på miljön under grisning samt en mer kontrollerad miljö under digivningen i dagens system med ströbäddsboxar i stället för de hyddor som var vanligast PigWin-resultatet för alla ligger på 10,3 grisar per kull, vilket är lite bättre och naturligt med tanke på hur mycket mer kontrollmöjligheter man har på miljö- och hälsosidan. Gall- och spilldagarna är alldeles för höga i den ekologiska smågrisproduktionen och där har vi problemet med säsongsbrunsten under vintern som inträffar för tidigt under digivningen i många besättningar vilket leder till att man får en utdragen betäckningsperiod efter avvänjning. Smågrisbesättning med hyddsystem under betesperioden. Kommentar till ekonomiska nyckeltal för smågrisproduktionen Foderförbrukningen är ganska hög men i förhållande till leveransvikterna som också är mycket höga (34 kg) kanske de inte skiljer sig så mycket från en konventionell produktion. I jämförelsetalen från standardkalkylen ligger leveransvikten på 28 kg och foderkostnaden på kr. Erfarenheten från praktiken är dock att man har ett högre foderspill, särskilt under betesperioden, vilket är ett problem som man måste försöka lösa med bättre utvecklade foderautomater framöver. Att arbetsinsatsen är högre i ekologisk produktion är en självklarhet i det ekologiska systemet med betesgång och stor rörelsefrihet och större vistelseytor för djuren. Det finns dock stora besättningsskillnader, och man kan komma långt i rationalisering genom att ha välanpassade byggnader och smarta betessystem. Jämförelsetalen visar också på en tendens till att verkligheten innebär fler riskmoment som man inte beaktar fullt ut i kalkylerna. Resultat och kostnader i ekologisk grisproduktion

14 Det bör också påpekas att en ökad arbetsinsats kan ge en bättre produktion med fler sålda grisar. Om man utgår från 175 kr i timmen i arbetskostnad kan en smågris bekosta ca fyra timmars extra arbetstid per sugga. Skillnaden mellan bästa och sämsta besättning är tre grisar per årssugga. Det betyder att man kan arbeta 12 timmar mer per sugga utan att försämra det ekonomiska nettot. Gör man rätt saker behövs förmodligen inte 12 timmar mer per sugga eller 800 timmar i en 70 suggors besättning, det kanske räcker med halva arbetstidsökningen och då är resten marginalintäkt på ökat resultat i suggproduktionen. Sammanfattningsvis är foderkostnaden och arbetstiden de poster som väger tyngst i kalkylen, och som kan reduceras både genom sänkt foderspill, lägre foderpris samt rationellare skötsel i bra stallar och bättre lösningar i fält. Ett lika bra sätt är att jobba hårt för fler grisar per sugga och år. En produktiv sugga i svensk ekologisk besättning. 10 Resultat och kostnader i ekologisk grisproduktion 2005

15 Resultat i integrerad produktion Resultaten inom suggdelen i de integrerade besättningarna redovisas under rubriken: Resultat i suggproduktionen ovan. Eftersom man saknar kontinuerlig uppföljning på foderåtgång och tillväxt inom den integrerade produktionen har vi utgått från handräknade beräkningar. Utifrån de olika gruppernas samlade slakttillfällen i relation till födelsevecka kan man uppskatta en medelslaktålder i dagar. Utifrån en födelsevikt på 1,5 kg per gris kan man beräkna en medeltillväxt från födsel till slakt på de integrerade grisarna. För den specialiserade besättningen känner vi till åldern på smågrisarna vid leverans och kan därmed räkna om deras grisar till ett integrerat system med hjälp av uppgifter från Pig Win slakt. Tabell 8. Produktionsresultat slaktade grisar. Medeltal i fetstil, därunder spridningen. Köttprocent, % Slaktvikt, kg Ålder vid slakt, dagar Tillväxt födelse slakt, gram/dag Medeltal 57,3 86, Spridning 57,2-57,4 84,7-88, För foderåtgång inom den integrerade ekologiska grisproduktionen har vi fortfarande för lite kunskaper. I den specialiserade slaktgrisproduktionen har vi en bättre foderuppföljning genom blötutfodringssystemet. Den specialiserade besättningen i denna undersökning har en foderförbrukning på 36 MJ per kg tillväxt. I en studie av Arbetstid och foderförbrukning 2005 med flera andra besättningar, har man visat resultat på mellan 34 till 40 MJ per kg tillväxt. I samma studie varierar tillväxt mellan 710 till 890 gram per dag. Konventionellt slaktsvinsstall anpassat till ekogrisar. Resultat och kostnader i ekologisk grisproduktion

16 En av de integrerade besättningarna har redovisat foderförbrukning under ett år. För hela besättningen åtgår ca kg per integrerad sugga och år. Av detta foder är ca kg slaktsvinsfoder, kg tillväxtfoder och kg suggfoder. Som jämförelse kan man titta på standardkalkylen från Hushållningssällskapens bidragskalkyler Husdjur östra Sverige 2005, där den samlade foderåtgången beräknats till kg för en ekologisk integrerad sugga. Kommentarer till slaktsvinsresultatet Slutsatserna från slaktsvinsstudien visar att dessa resultat är jämförbara med konventionell produktion både vad gäller tillväxt och foderförbrukning. Slaktvikten ligger idag lika hos ekologiska och konventionella grisar, 86,4 kg och den har ökat sedan Köttprocenten var 1999 ett problem inom ekologisk produktion med köttprocent ca 1 % lägre än konventionell produktion. Idag ligger den något under, 57,3% i denna undersökning jämfört med 57,7 i PigWin. Det är i stor utsträckning bättre foder som gör att vi idag har bra köttprocent bland KRAV-grisarna. Kommentar till ekonomiska nyckeltal för slaktsvinsproduktionen Foderkostnaden är den absolut tyngsta posten i slaktsvinskalkylen, och variationen i förbrukning mellan MJ/kg tillväxt bland några ekologiska slaktsvinsbesättningar tyder på att det är fullt möjligt med dagens foder att uppnå en hög fodereffektivitet men att variationen är stor. Med de höga foderpriser vi har på ekofoder är det nödvändigt att sänka foderförbrukningen i många besättningar för att få ekonomi. Om vi räknar med en foderkostnad för slaktsvinsfoder på 1,90 kr/kg, och 12,2 MJ / kg, blir foderkostnaden 0,16 kr/mj. För besättningen med 40 MJ foderförbrukning blir foderkostnaden för ett slaktsvin 550 kr ( kg = 86 kg tillväxt). För besättningen med 34 MJ/kg tillväxt blir foderkostnaden 468 kr/gris. Det finns alltså 82 kr att tjäna per gris på en bättre foderkontroll i detta fall. Slaktsvin, torrutfodring i fält. 12 Resultat och kostnader i ekologisk grisproduktion 2005

17 Gemensamma kostnader I ekologisk grisproduktion finns en del extraordinära kostnader som man inte har i konventionell grisproduktion. Om man har grisarna i hyddsystem måste man ha en fyrhjuling och den slits så mycket i det dagliga arbetet att den måste bytas vartannat år. I andra system används traktor med lastare eller lastmaskin i direkta grisjobb mellan 150 till 600 timmar i de olika grisbesättningarna. Dessa maskintimmar ersätter dock en hel del manuellt arbete som man i en konventionell grisbesättning kanske lägger på boxrengöring istället. Byggnadskostnaderna är högre på grund av större ytor per gris för ekologisk produktion, ofta har man dock använt äldre stallar som anpassats för ekologisk produktion. I nybyggnadsfallet blir kostnaden per grisplats jämförbar med konventionella byggnader eller högre beroende på de stora ytorna per gris ute och inne. Till detta kommer stängsel och hyddor samt utfodrings- och vattningsutrustning i fält. Blötutfodring i fält. Foto: Peder Schiöler Halmanvändningen är hög i ströbäddssystem. En av smågrisproducenterna med stationärt system (ej hyddor) har en halmförbrukning på ca kg per sugga. När man jämför detta med de uppgifter på halmförbrukning i västgötasystem som finns i studien som gjorts tidigare av Slakteriförbundets FoUgrupp Svin ligger denna i underkant. Besättningen har mycket god hygien i bäddarna och med en rastgård att gå ut på går det inte åt lika mycket halm som i konventionella hus. Markanvändningen för bete i ekologisk grisproduktion ger visserligen arealstöd men inte så mycket foderproduktion att räkna med. Den har ett bra förfruktsvärde och en viss ogräsdämpande effekt vilket gör att man räkna den som en gröngödslingsvall till spannmålen. I standardkalkylen lägger man in en för området normal arrendekostnad för betesarealen. Resultat och kostnader i ekologisk grisproduktion

18 Sammanfattning När man ser utvecklingen inom ekologisk grisproduktion över en längre period är det stora förändringar som skett. Att skötselförändringarna medfört förbättringar kan vi avläsa i det bättre produktionsresultatet som uppnåtts. Grupphållningen har blivit mer strikt och man uppnår därmed en bättre sektioneringsgrad mellan åldersgrupper vilket är positivt för hälsan. Det finns dock trots allt en hel del kvar att göra för att utveckla produktionen positivt. Ett av problemen har med säsongsbrunst och ditid att göra som vi talat om tidigare under smågrisresultat. Med spridda brunster och omlöp får man en spridd grisning på köpet. Spridd grisning är en av orsakerna till nästa problem. Smågrisar dör i alldeles för stor omfattning. Säsongsmässig vinterbrunst under digivningen har haft en tendens att öka efter omläggningen till ekologiskt. Skillnaderna jämfört med konventionellt är framför allt den längre ditiden, men även utevistelsen, grovfodret och tidigt utsläpp i gruppboxen kan kanske ha betydelse. Problemet har blivit tydligare i de nya systemen än då hyddorna användes och man även hade skilda fållor under digivningen. En gruppstorlek på 6-8 suggor rekommenderas av experterna. Till följd av de spridda grisningarna blir rekryteringsbehovet större och man måste reparera skadan i gruppstorlekarna genom inköp av dräktiga suggor med rätt grisningsdatum. För närvarande finns ingen ekologisk gyltbesättning och man är hänvisad till de vanliga gyltförmedlingarna. Regelverket (EU och KRAV) sätter dock en gräns vid 20% för nyinköp av konventionell rekrytering vilket gör att många tar fram sina egna gyltor genom återkorsning. Det finns en nackdel med att föda upp vita tvåraskorsningar tillsammans med trerasgrisar eftersom trerasgrisar tar kommandot och gärna trycker ner gyltämnena och deras syskon så att de blir eftersatta. Rekrytering är en aktuell fråga just nu att lösa inom ekologisk grishållning. Sammanfattningsvis är de viktigaste områdena att arbeta med framöver en förbättrad grupphållning vilket ska ge Nu går vi vidare. bättre hälsa i smågrisbesättningen, mindre rekryteringsbehov och jämnare grupper som går in i slaktsvinsperioden. Där måste man förbättra foderblandningarna till en större behovsanpassning och striktare fodertilldelning vilket ska ge mindre näringsförluster och bättre foderutnyttjande och en mer ekonomisk ekogris. För att klara allt detta behövs också mer kontinuitet i rådgivningen och mer tillfällen att lära av varandra i ERFA-grupper och andra utbildningsdagar. Mer produktionsuppföljning behövs också som underlag för att kunna fokusera på och förbättra de svaga punkterna. Detta ger i sin tur en nöjdare ekogrisproducent och sådana vill vi ha fler av i framtiden! 14 Resultat och kostnader i ekologisk grisproduktion 2005

19

20 HS Konsult AB Box Uppsala Tel