Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning 2002

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning 2002"

Transkript

1 Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning 2002 En sammanställning av slaktresultat för ekologiskt uppfödda ungnöt, kalvar, lamm och svin slaktade 2002

2 Förord Detta kompendium innehåller slaktstatistik över ekologiskt uppfödda och KRAV-godkända djur som slaktats år 2002 på svenska slakterier. Alla Sveriges kontrollslakterier ingår i sammanställningen som täcker ca 95 av alla slaktdjur från KRAV-godkända besättningar av djurslagen nötkreatur, lamm och svin. Ekokött har tagit fram dessa data sedan 1999 vilket gör det möjligt att avläsa trenden år från år för att se om önskvärda förbättringar har skett. Årets upplaga av slaktstatistiken innehåller även en rasjämförelse över slaktade ungnöt 2002, uppgifter som kunnat tas fram tack vare utnyttjande och samkörning med CDB-registret. Raserna har grupperats i kategorierna tunga och lätta köttraser samt korsningar, mjölkraser och lantraser. Den innehåller också en s.k. puckelalmanacka, vilket betyder ett diagram för varje djurslag där antal slaktade enheter visas vecka för vecka. Denna ska vara till hjälp vid handeln med KRAVkött så att handeln kan utnyttja god tillgång på kött i försäljningen och anpassa beställningarna när den säsongsmässiga tillgången är svagare. Slaktstatistiken skall ge ett underlag för rådgivningen till ekologiska djuruppfödare och vara en kunskapskälla för den enskilde lantbrukaren i dennes produktionsplanering för ekologisk köttproduktion. Arbetet med datainsamling, statistisk bearbetning samt författandet av detta kompendium har utförts av ekonom Ylva Åkerfeldt och agronom Maria Alarik på uppdrag av ekokött, Sveriges ekologiska köttproducenter ek för. Förutom denna tryckta rapport finns rapporten på Ekokötts hemsida, Kompendiet skickas till berörda rådgivare samt slakterier, och kan beställas från Ekokött, Box 412, Uppsala, tel , eller via E-post till maria.alarik@ekokott.org eller info@ekokott.org Projektet har finansierats inom ramen för det svenska miljöprogrammet med medel från EU och Sverige gemensamt. Uppsala i december 2003 Maria Alarik Ekokött ek för 2 Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning 2002

3 INLEDNING 1 KVALITETSGRÄNSER OCH KRAV-TILLÄGG 1 METOD 2 SLAKTRESULTAT LAMM 3 KLASSNING 4 VECKOSLAKT 5 SLAKTRESULTAT KALV 6 KLASSNING 7 KÖTTFÄRG 9 VECKOSLAKT 10 SLAKTRESULTAT UNGNÖT 11 UNGTJURAR 11 STUTAR 12 KVIGOR 12 UNGKOR 12 JÄMFÖRELSE MED KONVENTIONELLA UNGNÖT 13 VIKTER, FORMKLASS OCH FETTGRUPPER FÖR UNGNÖT 14 RASJÄMFÖRELSER 18 VECKOSLAKT 21 SLAKTRESULTAT FÖR EKOLOGISKA GRISAR 22 SAMMANFATTNING 25 LAMM 25 KALV 25 UNGNÖT 26 SLAKTSVIN 26

4 4 Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning 2002

5 Inledning Sammanställning av slaktresultat i ekologisk produktion för 2002 innefattar liksom tidigare år vikt, formklass och fettgrupp för ekologiska lamm, kalvar och nötkreatur, samt vikt och köttprocent för grisar. Bland nötkreaturen redovisas de fyra ungnötskategorierna ungtjur, stut, kviga och ungko. I rapporten visas också hur stor andel av slaktdjuren som har en slaktkvalitet som kan berättiga till KRAV-tillägg på flera nivåer, samt orsakerna till att en del djur faller utanför gränserna för KRAV-tillägg. Jämförelser har gjorts med konventionellt producerade djur vad gäller kvalitetsklasser. Jämfört med tidigare har vi för 2002 kunnat utvidga studierna av slaktutfallet för KRAVgodkända djur till att omfatta rasjämförelser bland ungnöt vilket länge varit efterfrågat. Även köttfärg hos KRAV-kalvar finns med i statistiken. Dessutom redovisas puckelalmanackan, dvs antalet slaktade djur per vecka för de olika djurslagen. Syftet med undersökningen är att fortlöpande göra sammanställningar av statistik från slakten av ekologiskt uppfödda och slaktade djur, för att se hur slaktkvaliteten överensstämmer med rådande betalningssystem, hur väl de ekologiska djuren klarar konkurrensen med konventionellt uppfödda slaktdjur, samt hur produktionstekniken som kan avläsas i slaktkroppskvalitet förändras och förhoppningsvis förbättras inom ekologisk uppfödning. Det sker också kontinuerligt regelskärpningar inom KRAV och anpassningar till EU:s regelverk som gör att produktionsförutsättningarna beträffande t ex foder ändras. Hur detta påverkar slaktkroppskvaliteten kan man se i statistiken och därmed kan rådgivningen styra upp produktionen i önskvärd riktning. Den enskilda lantbrukaren ska även kunna ha användning av rapporten vid analys av den egna produktionen. Det är endast djur som säljs som KRAV-märkt helt kött i butik eller storhushåll som ingår, det vill säga lamm, kalv, ungnöt och slaktsvin. Äldre djur som ko, tjur, sugga och får ingår ej. Anledningen till detta urval är att dessa djurgrupper ger den högsta merbetalningen i slakten och har på så sätt störst ekonomisk betydelse för uppfödaren. Övriga KRAV-tillägg har nästan försvunnit eller är mycket låga. Kvalitetsgränser och KRAV-tillägg Analyserna har utgått från de slaktkvaliteter som ger det högsta och i förekommande fall näst högsta KRAV-tilläggen på avräkningspriset i föreningsslakten. Swedish Meats använder sig av benämningarna Märkeskvalitet för den högsta klassen av slaktkroppar och Ordinär för den näst högsta klassen. Orsaken till att föreningsslaktens kvalitetsgränser används i analyserna är att den största andelen ekologiskt producerat kött som säljs till handeln slaktas av dem, och att dessa gränser speglar vilka kvaliteter som efterfrågas mest inom handeln. Tabell 1. Kvalitetsgränser som ger KRAV-tillägg inom föreningsslakten, 2002 Källa: Swedish Meats Djurslag Kvalitetsgränser 2002 Lamm, Märkes, Ordinär 14-25,9 kg, 2- till 3, E+ till O Butikskalv ,9 kg, 2- till 3-, E+ till O- Gödkalv Lägst 50 kg, 1 till 3+, E+ till O- Ungnöt, Märkeskvalitet ,9 kg, 2- till 4-, E+ till O- Ungnöt, Ordinär ,9 kg, 2- till 4-, E+ till P+ Slaktsvin, högsta tillägg 75-92,9 kg, 55- Slaktsvin, näst högsta tillägg 73-94,9 kg, Slaktsvin, lägsta tillägg Övrig kvalitet Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning

6 Kvalitetsgränserna för KRAV-godkänt kött under år 2002 jämfört med 2001 har inte ändrats alls för ungnöt och lamm. Kalv har tagits bort helt som KRAV-klass ur Swedish Meats kontrakt 2002, där är man hänvisad till de butikskvalitetstillägg som gäller för alla kalvar. För grisarna har man tillämpat fasta viktsintervall hela året till skillnad från de konventionella grisarnas säsongsvariation i vikter. Förändringar i avräkningssystemet för KRAV-slaktade djur år 2002 jämfört med år 2001: Kalv: KRAV-tillägget för mellankalv borttaget. Ungnöt: KRAV-tillägget borttaget för ungnöt som ej uppnår kvalitetskraven för Märkeseller Ordinär kvalitet. Gris: KRAV-tilläggets viktsgränser följer ej noteringen, fast viktintervall hela året. På prissidan har KRAV-tilläggen för gris varit klart under nivån året innan, alla tilläggen sjönk 2002, högsta tillägget 1 kr lägre än 2001, näst högsta var 50 öre lägre i genomsnitt, och det lägsta tillägget var 25 öre/kg lägre andra halvåret för KRAV-slaktsvin. Tyvärr har ju avräkningspriset haft en ännu sämre utveckling vilket gjort att lönsamheten var mycket låg vid utgången av Även för ungnöten har KRAV-tillägget sjunkit med 1 kr/kg jämfört med 2001, det gäller både Märkeskvalitet och Ordinär. Här har dock avräkningspriset stigit vilket gör att trenden ändå ser positiv ut för ungnötspriserna under Med tanke på den kö av slaktdjur som finns på nötsidan är det inte så förvånande men ändå tråkigt eftersom KRAV-tillägget ska täcka merkostnader i produktionen och det utbetalda tillägget för samtliga slaktdjur i genomsnitt blir betydligt lägre än högsta tillägg. För ekologiskt lammkött var KRAV-tillägget mellan 50 öre och 1 kr/kg lägre 2002 än året innan, medan noteringen har visat en stigande trend bortsett från den vanliga säsongsvariationen. Tabell 2. Kravpristillägg Källa: Swedish Meats Kategori V 8 V 26 V 45 V 51 Märkeslamm Gödkalv Ungnöt märkes Ungnöt Ordinär Ko o tjur Slaktsvin högsta Slaktsvin mellan Slaktsvin övrig Metod Årets slaktkvalitetsstudier bygger som vanligt på data från Jordbruksverkets sammanställning av slaktstatistik från landets samtliga kontrollslakterier. Dessa siffror matchas mot en lista från KRAV på uppfödare av kravdjur av olika djurslag (ungnöt, lamm och grisar). Djur från besättningar med parallellproduktion måste sorteras bort eftersom vi inte kan separera parallelldjur i JV-filerna. Dessa är särskilt många i just grisuppfödningen (ca st), därför använder vi där istället Swedish Meats data som är sorterade efter KRAV-stämplade och ej KRAV-stämplade djur och som innehåller uppskattningsvis 95 av alla KRAV-slaktade grisar. Det fåtal grisar (ca st) som slaktas vid privata slakterier ingår därför ej i statistiken. 2 Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning 2002

7 Slaktresultat i form av klassning, fettgrupper, köttfärg och vikter samt slaktvecka för ekologiska slaktdjur hämtades från Jordbruksverket. Jämförelseresultat för konventionella slaktdjur hämtades från Jordbruksverkets sammanställningar. För att identifiera rasen på de slaktade djuren har samkörning med CDB-data gjorts, och detta har givit slaktuppgifter för tung köttras, lätt köttras, korsning, mjölkras och lantras. Man kan se varje ras för sig men antalet blir så litet att det är bättre att slå ihop de olika rastyperna. Allt detta samlas ihop utan att de enskilda uppfödarnas eller slakteriernas resultat syns i data, och sedan görs beräkningar av medeltal och spridningar för alla olika djurslag och kategorier. Slaktresultaten i undersökningen beräknas omfatta omkring 95 procent av det totala antalet ekologiskt uppfödda ungnöt, lamm och slaktsvin som slaktades 2002 i Sverige. Om inget annat anges är Jordbruksverket källan i rapportens tabeller och diagram. Tabell 3. Formklasser och fettgrupper samt siffervärden som använts för beräkning av genomsnitt Formklasser från 1 jan 1999 Formklasser i siffror Fettgrupper före 1999 Fettgrupper från 1 jan 1999 Fettgrupper i siffror E E E U U U R R R O O O P P P Slaktresultat lamm Antalet slaktade lamm från KRAV-producenter minskade med ca 2000 lamm mellan år 2001 och En trolig förklaring är att marknaden inte kunnat avsätta fler KRAV-lamm. Antalet besättningar med tackor anslutna till KRAV minskade från 345 till 291 mellan åren 2001 och 2002, och antal tackor som var KRAV-godkända eller i karens minskade med stycken. I december fanns det tackor i KRAV. Kvalitetsgränserna för KRAV-godkända lamm har inte ändrats mellan år 2001 och Andelen lamm som klarade gränserna för KRAV-tillägg minskade marginellt under år 2002 jämfört med året innan. 79,1 av lammen klarade gränsen för Märkes- och Ordinär kvalitet jämfört med 2001 då 80,3 klarade gränserna. 4,1 av lammen var för lätta, vilket är oförändrat sedan föregående år (4,2 2001). Däremot var det en lägre andel av lammen som klarade formklassen E+ till O, 6,5 klarade inte formklassen under 2002 jämfört med Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning

8 Klassning Andelen lamm som var för feta ökade något jämfört med året innan, 10,6 var för feta (3+ och mer) medan 3, var för magra (-1+) vilket var färre än året innan. Den största orsaken till att man inte klarade gränserna för KRAV-tillägget var, liksom tidigare, för feta lamm. Tabell 4. Procentuell andel av lamm som låg inom kvalitetsgränserna för KRAV-pristillägg i föreningsslakten (14,0-25,9 kg, 2- till 3, E+-O) och orsakerna till att de hamnade utanför. Djurslag Antal Inom kvalitetsgränserna, För lätt För tung För dålig För mager För fet form, Lamm ,1 4,1 1,6 6,5 3,0 10,6 De flesta lamm klarade viktsgränserna och det var ingen ändring i medelvikten för KRAVlammen, 18,7 kg. De konventionella lammen hade medelvikten 19 kg. Medeltalet för formklassen ändrades inte, den ligger på 6,7 vilket motsvarar strax under R-. De konventionella lammen förbättrade formklassen något, men KRAV-lammen har fortfarande något bättre formklass (+0,1). Fettgruppens medeltal steg för både KRAV-lamm och konventionella, medeltalet för KRAV-lammen är 6,5 vilket är mitt emellan 2+ och 3-, KRAV-lammen var något fetare än de konventionella. Tabell 5. Genomsnittlig slaktvikt, formklass och fettgrupp för ekologiskt och konventionellt uppfödda lamm Djurslag Antal Slaktvikt (kg) Formklass Fettgrupp Eko. Konv. Eko. Konv. Eko. Konv. Eko. Konv. Lamm ,7 19 6,7 6,6 6,5 6,4 I diagram 1 visas slaktviktsfördelningen av lammen och hur stor andel i varje viktsintervall som låg inom kvalitetsgränserna för KRAV-pristillägget. Det framgår att det, liksom förra året, är en stor andel lamm inom varje viktsintervall som håller en bra kvalitet Lamm Lamm ( st) Antal djur inom kvalitetsgränserna (9307 st) 0-7,9 9-9, , , , , , , , , , ,9 31- Slaktvikt (kg) Diagram 1. Slaktviktsfördelning av lamm samt hur stor andel som höll gränserna för KRAV-pristillägg vid olika viktsintervall (14,0-25,9 kg, 2- till 3, E+ till O). 4 Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning 2002

9 I diagram 2 visas slaktkropparnas fördelning på olika formklasser. De svarta staplarna visar hur de ekologiska lammen fördelar sig över formklasser, och de vita staplarna visar konventionell slakts fördelning. KRAV-lammen visar även i år ha en något bättre formklass än de konventionella. De allra flesta ligger i intervallet R+ till O, men andelen djur i de högre klasserna U+, U samt U- har ökat något jämfört med tidigare år. 2 Lamm 19,6 20,6 22,6 18,5 Eko. Konv. 1 8, 5,1 0, 0,1 0,1 0,3 1,8 2, 1,1 0,2 0, E+ E E- U+ U U- R+ R R- O+ O O- P+ P P- Diagram 2. Lammens fördelning på olika formklasser vid slakt. Ekologiska lamm med svarta staplar och de konventionella lammen med vita staplar. Diagram 3 visar hur lammen fördelar sig på olika fettgrupper. Både ekolammen och de konventionella har sin största andel vid 2+, men det finns en förskjutning mot högre fettgrupper för ekolammen medan de konventionella dominerar i de lägre fettgrupperna Lamm 18,2 25, 15,6 19, , 0,6 2,4 8, ,3 2,4 Diagram 3. Lammens fördelning på olika fettgrupper vid slakt. Ekologiska lamm med svarta staplar och de konventionella lammen med vita staplar. 1,4 0,4 0,1 0, 0, Veckoslakt Det sker en fortlöpande anpassning av lammproduktionen mot marknadens önskemål som är jämn produktion hela året. Därför har antalet vårlamm ökat på senare år, och allt fler besättningar ställer om till flera betäckningssäsonger och en större del av lamningarna i januari. I diagram 4 visas antal slaktade lamm veckovis under 2002, och där ser man hur vinterlammen och vårlammen har ökat i förhållande till höstlammslakten. Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning

10 Lamm Antal Vecka Diagram 4. Lammslaktens fördelning på veckonummer under Den horisontella linjen visar hur många lamm som skulle ha slaktats varje vecka vid jämn tillförsel. Resultatet i 2002 års slaktstatistik med en ökning i andelen feta och en något lägre formklass kan ha sin förklaring i ökningen av vårslaktade lamm, där utfodringen i högre grad sker på stall och det är lite svårare att balansera utfodringen så att energiintaget blir lagom. Men skillnaderna är mycket små, och det är mycket positivt för avsättningen om slaktutjämningen kan fortgå. Då kanske vi kan få se en ökning av antalet besättningar och KRAV-godkända tackor igen. Slaktresultat kalv Spädkalv, gödkalv och mellankalv är de olika kategorier som finns vid klassificering av kalvslaktkroppar. Spädkalv är inte någon stor produkt, den avräknas till lågt pris och har inget KRAVtillägg. Karaktäristik på slaktkroppen är muskulatur med outvecklad struktur. Gödkalven eller dikalv som den ekologiska kalven ofta kallas, ska ha en kropp med ljus köttfärg samt vitt eller nästan vitt fett, kroppsformen ska vara mjukt rundad. Vikten ligger vanligen mellan kg, vikter över 100 kg betalas bättre enligt Swedish Meats notering. Mellankalv är ett ungt djur i viktsintervallet 115 till 150 kg, med de för kalvslaktkropp utmärkande egenskaperna ljus köttfärg, fin struktur, god lyster och att bindväv inte framträder tydligt i någon muskel. Kalvar bedöms inte bara efter form och köttets struktur utan också i hög grad efter färg på köttet. Färgen påverkas av kalvens ålder och utfodring. Färgen bedöms med en stjärna för mörk köttfärg och tre stjärnor för ljust röd färg. Ett äldre djur med låg vikt(<115 kg) kan mycket väl klassas som mellankalv, medan ett ungt snabbvuxet djur med hög vikt (> 150 kg ) också kan klassas som mellankalv. Slaktkroppens utseende har större betydelse än vikten. Kategorin gödkalvar finns nästan inte längre i KRAV-slakten. Det är endast 92 kalvar som slaktades 2002, en halvering från föregående år. Förklaringen ligger i en liten marknad och dålig anpassning tillgång/efterfrågan. Många säljs genom riktad försäljning direkt från uppfödare till kund och går då som dikalv. På den marknaden råder andra kvalitetskrav, varje kund har sina önskemål om hur slaktkroppen ska vara beskaffad. Mellankalvarna har ej erhållit något KRAVtillägg inom Swedish Meats under 2002, dock slaktades st jämfört med 891 st året innan. Även här säljs en ökande andel av kalvarna direkt till slutkund genom återtag eller riktad försäljning. Swedish Meats har under 2002 inte tecknat några nya KRAV-avtal för kalv. Eftersom många KRAV-uppfödare ändå producerar mellankalv kan det vara av intresse att studera utfallet och att jämföra med konventionell produktion. Kvalitetsgränserna är valda utifrån 6 Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning 2002

11 kravet för Butikskalv, dvs ,9 kg, formklasserna E+ till O- och fettgrupperna 2- till 3-. Skillnaden jämfört med det tidigare kvalitetskraven är högre minimivikt (från 100 till 115 kg) samt ett snävare fettintervall. Av den anledningen kan inte en jämförelse göras fullt ut med föregående år. Kvalitetsgränserna för gödkalvar är en slaktvikt på minst 50 kg, formklasserna E+ till O- och fettgrupperna 1 till 3+. Köttfärg 2-3 stjärnor krävs i kontrakten. Klassning Bland de ekologiskt uppfödda mellankalvarna höll 54,9 kvalitetsgränserna för Butikskalv (se tabell 6). Året innan var andelen godkända mellankalvar 42,3, men då var det de lägre kraven för KRAV-tillägg som gällde istället för kraven för Butikskalv. Det har alltså skett en stor kvalitetsförbättring av de ekologiskt uppfödda mellankalvarna under Medelvikten för mellankalvarna ökade från 114,9 kg till 128,6 kg, vilket till viss del förklarar varför en större andel av mellankalvarna klassade in. För låg vikt är fortfarande den vanligaste orsaken till att inte mellankalvarna klarar kvalitetskravet, men andelen som är för lätta har sjunkit från 44,3 år 2001 till 2 år Förutom vikten så har även formen förbättrats, det var under ,8 som inte klarade formklassen jämfört med 26,3 året innan. Den största skillnaden i kvalitetskrav jämfört med föregående år är fettgrupperna där Butikskalven har ett smalare intervall jämfört med de tidigare kraven för KRAV-tillägg. 16,4 av mellankalvarna var för magra och 6,7 för feta för att betalas som Butikskalv jämfört med förra året då mindre än en procent av mellankalvarna inte uppfyllde kraven för fettgrupp för KRAV-tillägg. Av år 2002 ekologiskt uppfödda gödkalvar klassade sig 71,7 procent inom ovannämnda kvalitetsgränser, se tabell 6. Det är en liten minskning från föregående år då det var 76,9 procent som klassade in. De som inte klarade kraven för ekologisk gödkalv hade för dålig formklass, 23,9 av kalvarna hade lägre formklass än O-, vilket är en försämring jämfört med föregående år då 19,9 ej klarade kravet på formklass. Endast en kalv (1,1) höll för låg vikt, under 50 kg. Man ska komma ihåg att dessa procentsiffror grundar sig på ett mycket litet antal gödkalvar, så siffrorna skall tolkas med en viss försiktighet. Tabell 6. Procentuell andel av kalv som låg inom kvalitetsgränserna för KRAV-tillägg (alt. Butikskalv) i föreningsslakten (för mellankalv ,9 kg, 2- till 3-, E+ till O- och för gödkalv 50 kg, 1 till 3+, E+ till O-) och orsakerna till att de hamnade utanför. Djurslag Antal Inom kvalitetsgränserna, För liten För stor För dålig form, För mager För fet Mellankalv ,9 20,0 12,1 14,8 16,4 6,7 Gödkalv 91 71,7 1,1 Ej rel. 23,9 0,0 1,1 Medelvikten på den ekologiska mellankalven har ökat betydligt sedan föregående år och ligger på 128,6 kg vilket är jämförbart med konventionella mellankalvar. Gör man en jämförelse av formklass och fettgrupp var det ingen nämnvärd skillnad mellan ekologiska och konventionella mellankalvar vad gäller fettgruppen, men en viss skillnad till ekokalvarnas fördel vad gäller formen. Den genomsnittliga formklassen har ökat från 4,5 till 4,7 bland de ekologiska mellankalvarna, medan fettgrupperna inte har förändrats sedan föregående år. Bland gödkalvarna hade de ekologiska kalvarna något lägre formklass och något högre fettgrupp än de konventionellt uppfödda. Vikterna för de ekologiska gödkalvarna var något högre jämfört med de konventionella och även jämfört med Den största skillnaden var att de ekologiska gödkalvarna var betydligt fetare i år jämfört med 2001, en förändring från 3,9 till 4,5. Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning

12 Tabell 7. Genomsnittlig slaktvikt, formklass och fettgrupp för ekologiskt och konventionellt uppfödda kalvar. Djurslag Antal Slaktvikt (kg) Formklass Fettgrupp Eko. Konv. Eko. Konv. Eko. Konv. Eko. Konv. Mellankalv , ,7 4,5 4,7 4,6 Gödkalv ,5 73 4,5 4,8 4,5 4,4 I diagram 5 ser vi slaktviktsfördelningen för ekologiska mellankalvar. Andelen som inte når upp till minimivikten har minskat betydligt sedan föregående år trots att viktsgränsen höjts. Jämfört med 2001 är det dock en lägre andel av de som klarar viktsintervallet som även uppnår de övriga kvalitetskraven. Antal djur ,9 Mellankalvar 40-49, , , , ,9 Slaktvikt (kg) , ,9 Mellankalv (1171st) inom kvalitetsgränserna ,9 kg (940 st) ,9 Diagram 5. Slaktviktsfördelning för ekologiska mellankalvar, och de svarta staplarna anger andelen inom varje viktsgrupp som klarade kvalitetskraven för Butikskalv. I diagram 6 ser vi viktsfördelningen för de 92 KRAV-gödkalvarna, och andelen inom viktsgrupp som klarar KRAV-kvaliteten. Lägsta viktsgräns är 50 kg, och det finns ingen högsta viktsgräns utan det är köttets kvalitet som avgör. Vi ser att det går att få godkänd klass inom ett brett viktsintervall ända upp till 120 kg, men att det är, liksom tidigare år, lättare att klara formklassen vid de högre vikterna Antal djur Gödkalvar Gödkalv (92 st) inom kvalitetsgränserna (66 st) , , , , , , , ,9 Slaktvikt (kg) ,9 Diagram 6. Slaktviktsfördelningen för KRAV-gödkalvar, och andelen slaktkroppar inom viktsintervall som klarar KRAV-tillägget. I diagrammen 7 och 8 visas mellankalvarnas fördelning på formklasser respektive fettgrupper. De svarta staplarna tillhör de ekologiskt uppfödda kalvarna, och de vita staplarna representerar de konventionellt uppfödda. I diagrammen framgår att de ekologiska kalvarna har sin formtopp 8 Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning 2002

13 vid O medan de konventionella har sin topp förskjuten längre ner på skalan mot sämre form. Jämfört med 2001 har spridningen vad gäller fettgrupperna minskats betydligt bland de ekologiska mellankalvarna Kanske är det en effekt av att KRAV-tillägget togs bort och det därför blev ännu viktigare att slakta vid rätt fettansättning för att hamna inom det smalare fettintervallet för Butikskalv? Mellankalvar Eko. Konv ,2 26,6 Mellankalvar Eko. Konv E+ E E- U+ U U- R+ R R- O+ O O- P+ P P- Diagram 7. Mellankalvarnas fördelning på formklasser ,2 4,3 11,9 10,5 4,6 5, 1,2 0,4 0,1 0,1 0, 0, 0, Diagram 8. Mellankalvarnas fördelning på fettgrupper I diagrammen 9 och 10 visas gödkalvarnas fördelning på formklasser respektive fettgrupper. De svarta staplarna tillhör de ekologiskt uppfödda gödkalvarna, och de vita staplarna representerar de konventionellt uppfödda. Eftersom antalet är så litet är det osäkert att dra några långtgående slutsatser utifrån materialet. Vad gäller formklasser kan man se att de ekologiska gödkalvarna i år har närmat sig fördelningen för de konventionella. Som tidigare nämnts var de ekologiska gödkalvarna något fetare än de konventionella och även jämfört med året innan. Trots att en större andel ekologiska djur jämfört med de konventionella återfinns inom låga fettklasser så som 1+ och 2- beror den sämre fettklassningen på att kategorin feta djur (>2+) har ökat betydligt jämfört med året före. 3 Gödkalvar Gödkalvar Eko. Konv E+ E E- U+ U U- R+ R R- O+ O O- P+ P P- Diagram 9. Gödkalvarnas fördelning på formklasser Diagram 10. Gödkalvarnas fördelning på på fettgrupper. Köttfärg Köttfärgen är en viktig kvalitetsfaktor i kalvuppfödningen, och den redovisas här för första gången. I tabell 8 visas hur köttfärgen klassificerades för de mellankalvarna och de 90 gödkalvarna. Köttfärgen delas in i tre grupper, 1 stjärna (*) för mörkt röd färg och två resp tre stjärnor för ljusare färg. På kalvar önskas en så ljus köttfärg som möjligt, vilket gör att *** är det mest eftersträvansvärda. Det finns inget krav på att t ex gödkalv måste ha tre stjärnor men köttfärgen är betalningsgrundande och tre stjärnor ger det högsta tillägget i noteringen. För att kunna bearbeta materialet är stjärnorna översatta till siffror; 1 för *, 2 för ** samt 3 för *** , 5,4 26,1 25, 21,7 8,7 4, Eko. Konv. Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning

14 Vid en jämförelse med konventionellt uppfödda kalvar har både ekologisk gödkalv och dito mellankalv en lägre andel djur i den högsta klassen (***). Däremot var det bara en av de 92 ekologiska gödkalvarna som hade riktigt mörk färg (*) jämfört med 7 av de konventionella. Med tanke på att en av orsakerna till riktigt ljus köttfärg kan vara ett minimum av grovfoder i foderstaten torde en tyngdpunkt på ** djur vara att föredra i ekologisk produktion. Tabell 8. Köttfärgens fördelning för ekologiskt och konventionellt uppfödda kalvar. Köttfärg Gödkalv Mellankalv Eko. Konv. Eko. Konv. * ** *** Medelvärde 2,48 2,50 2,28 2,32 Veckoslakt Den veckovisa slakten av mellankalv varierar mellan färre än tio och upp till 70 djur i veckan. Det kan ses en tydlig minskning under sommarmånaderna Under hösten slaktas sedan de kalvar som gått ute under sommaren och sedan slututfodrats på stall. Höstkalvarna är mest svårsålda på marknaden. Från handelns sida är det önskvärt med en jämnare tillförsel av kalvkött över året. På sikt är det därför nödvändigt med en jämn tillförsel för att handeln ska vara intresserad av KRAV-kalvar och vara beredda att betala högre priser Mellankalv Antal Vecka Diagram 4. Antalet slaktade mellankalvar fördelade på veckonummer under Den horisontella linjen visar hur många mellankalvar som skulle ha slaktats varje vecka vid jämn tillförsel. Skillnaderna i uppfödningssätt mellan konventionellt uppfödda och ekologiskt uppfödda kalvar är ju den längre mjölkuppfödningen med modersmjölk för ekokalvarna, vilken ger kalven en god slaktkroppstillväxt tidigt i livet. Slaktresultaten visar också att grovfodret och en restriktiv kraftfodergiva inte är negativt för slaktutfallet. 10 Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning 2002

15 Slaktresultat ungnöt Antalet slaktdjur ökade från år 2001 med knappt slaktkroppar till st. Av dessa ökade ungtjurar med 2 000, stutar med 1 300, kvigor med 500 och ungkor med 100 stycken. Ökningen har att göra med de många nya KRAV-nötköttsuppfödare som anslöt djuren när villkoren för de nya miljöstöden lades om från vallbidrag till djurstöd Andra tänkbara orsaker kan vara fler karensdjur eller att dataurvalet lyckats olika bra. Antalet kan jämföras med ca ungnöt anmälda till KRAV 2002 och antalet KRAV-godkända slaktdjur inom Swedish Meats 2002 på st. Eftersom antalet slaktade KRAV-djur vid Swedish Meats ligger relativt konstant jämfört med 2001 kan man dra slutsatsen att ökningen huvudsakligen har skett vid de privata slakterierna. Ytterligare en förklaring kan vara att det finns ett stort antal nötkreatur som föds upp som KRAV-djur men som slaktas konventionellt. Inga förändringar i kvalitetskriterierna för KRAV-godkänd ungnöt har skett 2002 jämfört med 2001 förutom att KRAV-tillägg endast utgår för djur som uppfyller Märkes- eller Ordinär kvalitet. Högsta KRAV-tillägg (Märkeskvalitet) har under 2002 betalats ut för slakt mellan 275 till 400 kg, formklass, E+ till O- och fettgrupp 2- till 4-. Eftersom kvalitetsgränserna för KRAVtillägg varit oförändrade underlättar det jämförelsen mellan år 2001 och Det högsta tillägget har under 2002 varierat mellan 4,00 och 4,50 kr. Under 2001 var det högsta tillägget 5,50 kr. Ordinär kvalitet inkluderar även djur i viktintervallet ,9 kg samt formklassen P+. Tillägget var i början av året 2,00 kr för att sedan minska till 1,50 kr/kg, en försämring jämfört med året före då högsta tillägg var 3,00 kr för denna kategori. En tröst är dock att avräkningspriserna stigit under 2002 vilket gör att trenden för totalekonomin ändå ser positiv ut. I årets slaktanalys har vi även kunnat ta fram utfallet för olika raser och kategorier samt fördelningen på slaktdjur över året, fördelat per vecka. Det blir väldigt mycket siffror men också mycket intressant. Ungtjurar I början av 2002 skedde en förändring i SJV:s klassificering av ungtjur. Kategorin ungtjur delades då upp i två grupper; Ungtjur <24 mån. samt Yngre tjur >24 mån. Bakgrunden var att EUkommissionen ansåg att införandet av en databas för nöt nu var klar i alla EU-länder och att den skulle användas istället för att bedöma förbening i tornutskottens spetsar för åldersbestämning. Denna uppdelning ger oss onödigt många djurkategorier och försvårar en jämförelse med föregående år, men är nödvändig för jämförelsen med konventionellt uppfödda ungtjurar. Antalet KRAV-slaktade ungtjurar (båda kategorierna) ökade i antal med 2031 stycken år 2002 jämfört med året innan. Av de slaktade tjurarna klarade hela stycken eller 72,9 Märkeskvalitet och erhöll högsta KRAV-tillägg, en liten ökning med 2 procentenheter. Andelen som klarade det lägre KRAV-tillägget ökade också något, 587 stycken eller 8,7 klarade det lägsta KRAV-tillägget. Sammanlagt fick ungtjurar eller 81,5 något KRAV-tillägg alls, en ökning med 2,7 procentenheter. 18,5 betalades enligt konventionell notering. Jämfört med året innan var det en större andel ungtjurar som hamnade inom rätt viktintervall för Märkeskvalitet. Däremot ökade andelen något som hade för dålig form eller var för feta. 6,6 var för magra jämfört med 8,5 föregående år. Om man istället delar upp ungtjurarna i de två nya kategorierna Ungtjur (6 104 st) och Yngre tjur (671 st) kan man som förväntat se att de äldre djuren på alla punkter har betydligt svårare att uppnå kvalitetskraven för Märkeskvalitet och därmed det högsta KRAV-tillägget. Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning

16 Stutar Stutarna är den ungnötskategori som procentuellt sett ökat mest jämfört med föregående år. Under 2002 slaktades stutar vilket är en ökning med stycken. Kvaliteten mätt i andelen som klarar KRAV-tillägg visar en marginell minskning jämfört med föregående år, 66,7 jämfört med 68, som klarade Märkeskvalitet och erhöll det högsta KRAV-tillägget. Tack vare att antalet slaktade stutar ökade så ökade även antalet djur av Märkeskvalitet från till stycken. Andelen i den lägre KRAV-klassen ökade från 12,1 till 16,5 och det innebar att 83,2 av alla stutar fick någon form av KRAV-tillägg i slaktavräkningen under ,8 betalades således enligt konventionell notering. Den vanligaste orsaken till att stutarna inte klarade Märkeskvalitet var för låg vikt (20,6) eller för dålig form (14,3). Liksom föregående år var det få stutar som var för tunga, för magra eller för feta. Kvigor KRAV-kvigorna ökade i antal med 507 stycken till slaktade. Av dessa var det 923 kvigor eller 33,4 som klarade högsta KRAV-tillägget, en ökning med nästan tre procentenheter. 484 st eller 17,5 klarade det lägsta KRAV-tillägget. Sammanlagt fick kvigor eller 50,9 något KRAV-tillägg alls, medan 49 betalades enligt konventionell notering. Både antalsmässigt och procentuellt innebär det en förbättring jämfört med föregående år. Orsaken till att de inte klarade gränserna var i första hand vikten, 52,4 var för lätta för Märkeskvalitet, då de vägde under 275 kg. Dock är det en förbättring jämfört med föregående år då 58,5 missade högsta tillägget på grund av vikten. I andra hand var det för feta djur som gjorde att högsta tillägget uteblev, 17,4 av kvigorna var för feta vilket är en försämring jämfört med året före då 13,5 var för feta. Det kan också vara svårt att få kvigorna i rätt formklass, 10,3 av dem hade sämre formklass än O- vilket är kravet för Märkeskvalitet. Jämfört med handjuren är det betydligt svårare för kvigor att uppnå något av KRAV-tilläggen. Det är framförallt vikterna som måste upp om fler ska kunna få ersättning för merkostnaderna i ekologisk KRAV-godkänd uppfödning. Svårigheten kan vara att höja vikterna utan att fettansättningen ökar och att KRAV-tillägget då kan förloras av den orsaken istället. Ungkor KRAV-slakten av ungkor ökade med 100 stycken till ungkor. När det gäller KRAV-gränserna gäller samma förhållande som för kvigorna fast i ännu högre grad. 638 st ungkor eller 29,5 klarade högsta KRAV-kvalitet, vilket ändå får ses som en betydande kvalitetshöjning då 457 ungkor eller 20,2 klarade högsta kvalitet under st eller 24,4 klarade det lägsta KRAV-tillägget. Sammanlagt fick ungkor eller 54, något KRAV-tillägg alls, jämfört med året före då endast 36,8 fick tillägg. Bland ungkorna var det 61,4 som var för lätta för Märkeskvalitet och vägde under 275 kg, en förbättring med närmare fyra procentenheter från året innan. Liksom förra året hade en stor andel av ungkorna också för låg formklass, 54,9. Relativt stor andel var också för magra; 12,9 hade fettgrupp under 2-, medan 9,8 var för feta (över 4-). Knappt en tredjedel av ungkorna lyckas uppnå högsta KRAV-tillägg med det klassningssystem som råder, vilket visar att de inte i tillräcklig utsträckning ger slaktkroppar som rådande marknad 12 Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning 2002

17 efterfrågar. Den positiva förändring som skett under det senaste året visar dock att det finns en potential att kunna förbättra slaktutfallet även för denna kategori. Tabell 9. Procentuell andel av ungnöt som låg inom kvalitetsgränserna för högsta och lägsta KRAV-tillägg inom Swedish Meats betalningssystem för KRAV-godkänd slakt, samt antal djur i varje klass. Material från samtliga kontrollslakterier i Sverige. Djurslag Antal Inom Märkeskvalitet, Inom Märkeskvalitet, antal Inom Ordinär kvalitet, Inom Ordinär kvalitet, antal Högsta eller lägsta KRAVtillägg, Högsta eller lägsta KRAVtillägg, antal Ungtjur < , , , mån Yngre , , ,7 434 tjur > 24 mån Ungtjur, , , , totalt Stut , , , Kviga , , , Ungko , , , Ungnöt , , , Tabell 10. Orsakerna till att KRAV-slaktade ungnöt av olika kategorier inte klarade gränserna för Märkeskvalitet och högsta KRAV-tillägg. Material från samtliga kontrollslakterier i Sverige. Djurslag Antal Inom Märkeskvalitet, Ungtjur < 24 mån Yngre tjur > 24 mån Ungtjur, För lätt, För tung, För dålig form, För mager, ,8 14,9 4,9 5,2 5,8 0, ,1 17,6 17,0 11,2 13,6 0, ,9 15,2 6,1 5,8 6,6 0,8 totalt Stut ,7 20,6 1,3 14,3 2,0 5,3 Kviga ,4 52,4 0,4 10,3 2,3 17,4 Ungko ,5 61,4 0,7 54,9 12,9 9,8 För fet, Av alla de knappt ungnöt som slaktades 2002 höll stycken Märkeskvalitet, höll Ordinär kvalitet, och sammanlagt klarade KRAV-ungnöt kraven för det högsta eller näst högsta tillägget. Samma siffror för år 2001 var ungnöt i högsta KRAV-klass, i näst högsta KRAV-klass, och totalt fick ungnöt högsta eller näst högsta tillägg. Jämförelse med konventionella ungnöt En jämförelse av slaktresultatet med konventionellt uppfödda och slaktade djur (tabell 11) visar att de ekologiskt uppfödda djuren genomgående är något magrare, största skillnaden märks för ungtjurarna med 0,3 enheter. Hos yngre tjur och ungko är skillnaden 0,2 enheter till de ekologiska djurens fördel. När det gäller klassningen är trenden också lika för alla kategorier, nämligen att de ekologiskt uppfödda djuren har en högre formklass än de konventionella. Här är skillnaderna Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning

18 något större, och störst för ungtjurarna med en skillnad på 0,8 enheter. Yngre tjur samt stut visar också en positiv avvikelse med 0,4 enheter. Slaktvikterna för de olika djurkategorierna är i stort sett lika för de ekologiska och konventionella. Tabell 11. Genomsnittlig slaktvikt, formklass och fettgrupp för ekologiskt och konventionellt uppfödda och slaktade ungnöt år Djurslag Antal djur Fettgrupp Formklass Vikt kg Vikt kg Eko Konv medeltal medeltal Eko (år2001) Konv Eko Konv Eko Konv Ungtjur < ,3 (2+) 6,6 6,7 (R-) 5, mån Yngre tjur ,6 (2+) 5,8 5,8 (O+) 5, > 24 mån Ungtjur, ,2 (2+) 6,6 (R-) 323 (322) totalt Stut ,6 (3) 7,6 4,8 (O) 4,4 306 (304) 301 Kviga ,3 (3) 8,4 5,7 (O+) 5,4 266 (260) 267 Ungko ,8 (3-) 7,0 3,6 (O-) 3,5 264 (258) 267 Om man jämför fettansättningen för ekodjuren med resultaten föregående år ser man att samtliga kategorier har ökat med 0,2 till 0,3 enheter, dvs blivit fetare. Vad gäller klassningen så har handjuren försämrat sin form något jämfört med föregående år, medan kvigorna uppvisar förbättringar. Slaktvikterna för de ekologiskt uppfödda djuren har återigen ökat sedan föregående år. Den största ökningen noteras för kvigor och ungkor som har ökat medelvikten med 6 kg vardera. Vikter, formklass och fettgrupper för ungnöt Formklassens fördelning för KRAV-ungtjurar har samma utseende som förra året. Den är utspridd över hela skalan från E till P- och med två jämnhöga pucklar, den ena vid R och den andra vid O. Eftersom vi i år har uppgift på vilka raser de slaktade djuren representerar kan vi utifrån det påvisa att ungtjurar av mjölkras har sitt medeltal för formklass vid O, medan de tunga köttrasernas medeltal är så högt som R+. Korsningsdjuren får också en bra klassning och sitt medeltal vid R. 38 av ungtjurarna ligger på formklass R eller högre. R är nedre gränsen för BISklassen. Djurkategorin yngre tjur (>24 mån) som tidigare ingick i ungtjur visar en annan fördelning på formklasserna. De har också en stor spridning över hela skalan, men en tydlig puckel vid O och framförallt O-. Dels kan det bero på att en relativt stor andel (52) är mjölkrasdjur men visar också svårigheten med att få bra formklass på extensivt uppfödda djur. För bägge tjurkategorierna kan man se att de konventionellt uppfödda djuren har en sämre klassning med sin tyngdpunkt längre ner på skalan. Stutarnas klassningsfördelning är mer snett normalfördelad med tyngdpunkten på formklass O- där 33 av stutarna finns. 6,4 av stutarna håller klassen R eller högre vilket är en försämring jämfört med föregående år då 9 klassades som R eller högre. Men de ekologiskt uppfödda stutarna har trots det en bättre formkurva jämfört med de konventionella. Kvigorna har en bättre formkurva än stutarna, framförallt med betydligt fler djur i klasserna O+ och högre. Normalkurvan är alltså inte lika sned som hos stutarna, och 17,1 av kvigorna håller formklass R eller högre (en förbättring jämfört med förra året med 3,4 procentenheter). Även de ekologiska kvigorna har en bättre formkurva än de konventionella uppfödda. En tänkbar förklaring kan vara större köttrasinslag bland ekologiska slaktdjur, och att man i högre grad kastrerat köttraser. 14 Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning 2002

19 Ungkorna, av vilka drygt två tredjedelar är av mjölkras, ligger sämst till med tyngdpunkten på P+ för 32 av ungkorna. Endast 3 har formklass R eller högre. Fettansättningen visar störst spridning hos kvigorna och ungkorna, med en topp för båda kategorierna vid fettgrupp 3. Kvigornas fettansättning ligger ännu mer förskjuten åt det feta hållet och 69,2 håller fettgrupp 3 eller högre. Här finns ett problem om man vill höja vikterna på kvigorna för att erhålla KRAV-tillägget, risken är stor att man då drar på sig för hög fettansättning och så kanske man inte uppnår rätt kvalitet av den orsaken. Ungtjurarnas fettgrupper och framförallt de över 24 månader ligger mer samlade på den nedre delen av skalan med låg fettansättning. Ingen risk för överfeta ungtjurar men där är risken större att de blir för magra istället. Stutarnas fettgrupper är väl samlade inom intervallet för Märkeskvalitet och har en tydlig topp vid fettgrupp 3 där drygt 3 återfinns. Närmare 6 av stutarna har dock fettgrupp 3 eller högre, så det finns en liten risk för alltför feta djur. Vid en jämförelse med konventionellt uppfödda djur har de ekologiska tjurarna och ungkorna sin fettansättning mer förskjuten åt det magrare hållet. För övriga djurkategorier ses ingen större skillnad Ungtjur < 24 mån Ungtjur < 24 mån (6104 st) Antal djur inom kvalitetsgränserna (4568 st) , , , , ,9 Diagram 12. Slaktviktsfördelning för ungtjur (<24 mån). De svarta staplarna anger hur många djur som klarade kvalitetsgränserna för högsta KRAV-tillägg ,9 Slaktvikt (kg) , , , , Yngre tjur > 24 mån Yngre tjur > 24 mån (671 st) inom kvalitetsgränserna (370 st) Antal djur , , , , ,9 Diagram 13. Slaktviktsfördelning för yngre tjur (>24 mån). De svarta staplarna anger hur många djur som klarade kvalitetsgränserna för högsta KRAV-tillägg ,9 Slaktvikt (kg) , , , ,9 Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning

20 Antal djur Stutar , , ,9 Stut (4071 st) inom kvalitetsgränserna (2762 st) ,9 349,9 Slaktvikt (kg) , , ,9 Diagram 14. Slaktviktsfördelning för stutar. De svarta staplarna anger hur många djur som klarade kvalitetsgränserna för högsta KRAV-tillägg Kvigor Kviga (2765 st) inom kvalitetsgränserna (923 st) Antal djur , , , ,9 Slaktvikt (kg) , , ,9 Diagram 15. Slaktviktsfördelning för kvigor. De svarta staplarna anger hur många djur som klarade kvalitetsgränserna för högsta KRAV-tillägg. 500 Ungko (2 162 st) Ungkor 400 inom kvalitetsgränserna (638 st) Antal djur , , , , , , ,9 Diagram 16. Slaktviktsfördelning för ungkor. De svarta staplarna anger hur många djur som klarade kvalitetsgränserna för högsta KRAV-tillägg ,9 Slaktvikt (kg) , , , , , , ,9 Motstående sida: Vänstra spalten: Diagram 17. Procentuell fördelning av ungtjur, yngre tjur, stutar, kvigor och ungkor inom olika formklasser, för ekologiskt (svarta staplar) och konventionellt (vita staplar) producerade djur. Högra spalten: Diagram 18. Procentuell fördelning av ungtjur, yngre tjur, stutar, kvigor och ungkor inom olika fettgrupper, för ekologiskt (svarta staplar) och konventionellt (vita staplar) producerade djur. 16 Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning 2002

21 25 Ungtjur < 24 mån eko. konv E+ E E- U+ U U- R+ R R- O+ O O- P+ P P- Yngre tjur > 24 mån eko. konv. E+ E E- U+ U U- R+ R R- O+ O O- P+ P P- 3 Ungtjur < 24 mån Eko. Konv. 0, 0,9 4,8 12,4 16,3 18,7 17,2 19,8 7,2 1,8 0,7 0,1 0, 0, 0, , 3, 10,6 21, 17,7 14,8 Eko. Yngre tjur > 24 mån Konv. 12,5 14,2 4,8 0,6 0,6 0, 0,3 0, 0, Stutar 28,6 33,1 3 Stutar 30, , 0, 0, 0,1 0,2 0,3 1,8 4, 7,1 10,3 12,2 1,8 0,3 E+ E E- U+ U U- R+ R R- O+ O O- P+ P P ,1 0,4 1,5 3,5 8,4 11,9 14,9 17,3 6,5 3,5 1,4 0,3 0,1 0, Kvigor 3 Kvigor , 0, 0, 0,1 0,4 1,1 4, 11,5 15,9 18,7 21,9 16, 8,4 1,6 0,3 E+ E E- U+ U U- R+ R R- O+ O O- P+ P P Ungkor eko. konv , 12,5 E+ E E- U+ U U- R+ R R- O+ O O- P+ P P , 2 Ungkor 1 0,6 1,6 4,8 6,2 7,9 9,8 21,7 17,2 12,8 9, 4,6 2,5 1, 0,4 0,2 3,7 9, 9, 11, 16,8 9,9 6, 4, 3,5 1,1 Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning Eko. Konv. 0,8 0,4

22 Rasjämförelser I år har vi för första gången haft möjlighet att göra rasjämförelser tack vare att vi fått tillgång till rasuppgifter på varje enskilt slaktat djur. En mängd olika raser finns representerade bland KRAVdjuren och antalet djur inom varje ras finns specificerat i tabell 12. Vi har delat upp dem i fem huvudgrupper; tung köttras, lätt köttras, korsning, mjölkras samt lantras, för att göra materialet mer lätthanterligt och statistiskt säkrare då flera raser endast representeras av ett fåtal individer. Charolais är den vanligaste av de tunga köttraserna och Simmental kommer därnäst. Bland de lätta köttraserna dominerar Hereford, men även Aberdeen Angus och Highland Cattle föds upp som KRAV-djur i mindre utsträckning. SRB har ett visst övertag gentemot SLB bland mjölkraserna. Bland de få lantrasdjuren är SKB i majoritet. Tabell 12. Samtliga renrasiga KRAV-ungnöt slaktade 2002 fördelade på olika raser. Tung köttras Antal Lätt köttras Antal Mjölkras Antal Lantras Antal Charolais 865 Hereford 936 SRB SKB 90 Simmental 416 Aberdeen Angus 163 SLB Fjällko 15 Limousin 108 Highland Cattle 70 SJB 41 Rödkulla 8 Blonde D Aquitaine 21 SAB 18 Ringamålako 3 Piemontese 1 Totalt På av de slaktade ungnöten finns uppgift om ras och de fördelar sig enligt tabell 13. De vanligaste raserna bland de slaktade KRAV-djuren är olika typer av mjölkraser. Denna grupp representerar nära hälften av slakten. En annan stor grupp är korsningsdjuren som utgör drygt en tredjedel. Lätta och tunga köttraser bidrar med drygt 16 av slakten, med en liten övervikt mot de tunga köttraserna. Lantraserna utgör en försvinnande liten del av den totala KRAV-slakten. Några andra intressanta iakttagelser är bland annat att av mjölkraserna kastreras drygt hälften av handjuren, medan endast en tiondel av de tunga köttraserna. Hos lätt köttras kastreras ca 2 och bland korsningsdjuren ca 3. Närmare 7 av de hondjur som klassas som ungko är av mjölkras, medan korsningsdjuren dominerar bland kvigorna. Tabell 13. Rasernas fördelning på slaktade KRAV-ungnöt 2002 uppdelat på kategori. Ras Tung köttras Lätt köttras Korsning Mjölkras Lantras Totalt Ungtjur Yngre tjur Stut Kviga Ungko Totalt För en första överblick är det lämpligt att titta på hur rasernas resultat skiljer sig från varandra utan hänsyn till djurkategori. I tabell 14 framgår att de tunga köttraserna har störst andel djur som uppfyller kraven för Märkeskvalitet, 72,2. Den vanligaste orsaken till att de inte uppfyller kraven är för lätta djur, 14,2, men andelen lätta djur är ändå betydligt mindre än för de andra raserna. Formen är de tunga köttrasernas starka sida, det är i princip omöjligt att inte klara formkravet för denna kategori. För feta djur är också ovanligt. Korsningsdjuren hävdar sig väl i jämförelse med de renrasiga djuren, det är 62,1 som klarar kraven. För lätta djur är den vanligaste orsaken till uteblivet tillägg. För övrigt är orsakerna jämnt fördelade mellan de olika alternativen vilket verkar logiskt eftersom korsningsdjuren kan representera en mängd olika rasblandningar med varierande egenskaper. Vi har ingen uppgift om de ingående raserna i korsningsdjuren, men det goda resultatet tyder på att flertalet har tung köttras som åtminstone en 18 Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning 2002

23 förälder. Av de lätta köttraserna får 54,1 av djuren högsta tillägg. Många djur slaktas vid för låg vikt, men det är också tydligt att de lätt blir för feta jämfört med andra raser, en svår ekvation att öka vikterna och samtidigt inte få för feta djur. Mjölkrasernas resultat är nästan i paritet med de lätta köttraserna och 52,3 av djuren klarar Märkeskvalitet. Här är det också för lätta djur, men även formklassen som kan ställa till problem. Till sist lantraserna där endast 20,7 lyckas uppfylla kraven för Märkeskvalitet. Det är svårt både att få upp dem i tillräcklig vikt och att få tillräckligt hög formklass. Men vi ska också komma ihåg att lantraserna hålls av helt andra anledningar, i första hand som en genbanksresurs och inte som slaktdjur. Men att ta de extra kostnaderna som KRAV-reglerna innebär ger dålig utdelning för lantrasdjuren eftersom extrabetalningen oftast uteblir. Tabell 14. Orsakerna till att KRAV-slaktade ungnöt uppdelade på rasgrupper inte klarade gränserna för Märkeskvalitet och högsta KRAV-tillägg. Material från samtliga kontrollslakterier i Sverige. Ras Antal Inom Märkeskvalitet, För lätt, För tung, För dålig form, För mager, För fet, Tung köttras ,2 14,2 8,2 0,1 5,2 2,9 Lätt köttras ,1 30,9 3,9 2,8 2,4 12,7 Korsning ,1 25,3 4,0 5,5 4,1 7,5 Mjölkras ,3 33,9 1,4 27,4 6,4 4,5 Lantras ,7 69,8 1,7 53,4 3,4 12,1 Slaktutfallet kan sedan presenteras mer ingående antingen för varje djurkategori uppdelat på rasgrupper eller rasgrupperna uppdelat på djurkategorier. Det totala antalet tabeller blir därmed mycket stort, svåröverskådligt och därmed kanske ointressant för läsaren varför vi har valt att begränsa redovisningen en aning. Ungtjurarna är intressanta att titta närmare på eftersom de utgör den största djurkategorin antalsmässigt och därför har stor ekonomisk betydelse. Om man rangerar ungtjurarna efter rasgrupperna och hur väl de klassar in för Märkeskvalitet, så hävdar sig de tunga köttraserna (776 individer) allra bäst där 81,2 uppfyller kvalitetskraven. Därefter kommer den stora korsningsgruppen (2 517 st) med 77,9 inom Märkeskvalitet. Därnäst kommer mjölkrasdjuren med ungtjurar varav 71,1 hamnar inom Märkeskvalitet tätt följda av de 613 lätta köttrastjurarna där 71, hamnar i högsta kvalitet. Lantrastjurarna har svårt att hävda sig med 47 slaktade och 29,8 inom Märkeskvalitet. Tabell 15. Orsakerna till att KRAV-slaktade ungtjurar (<24 mån) av olika raser inte klarade gränserna för Märkeskvalitet och högsta KRAV-tillägg. Material från samtliga kontrollslakterier i Sverige. Ras Antal Inom Märkeskvalitet, För lätt, För tung, För dålig form, För mager, Tung köttras ,2 5,0 10,4 0,1 6,3 0,0 Lätt köttras ,0 22,8 3,1 1,8 4,1 1,5 Korsning ,9 11,1 6,4 1,6 6,1 1,1 Mjölkras ,1 19,4 1,9 11,4 5,8 0,4 Lantras 47 29,8 50,0 0,0 44,7 2,1 0,0 Totalt ,8 14,9 4,9 5,2 5,8 0,7 För fet, Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning

Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning 2005

Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning 2005 Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning 2005 En sammanställning av slaktresultat för ekologiskt uppfödda ungnöt, kalvar, lamm och svin slaktade 2005 Förord Detta kompendium innehåller slaktstatistik

Läs mer

Förord. Tina Klang. Projektledare

Förord. Tina Klang. Projektledare Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning 2012 En sammanställning av slaktresultat för ekologiskt uppfödda ungnöt, kalvar, lamm och svin slaktade 2012 Förord Detta kompendium innehåller slaktstatistik

Läs mer

Uppåt för nöt och gris i KRAV-slakten 2004

Uppåt för nöt och gris i KRAV-slakten 2004 Uppåt för nöt och gris i KRAV-slakten 2004 Ekokötts årliga genomgång av statistiken kring KRAV-slaktade djur. MARIA ALARIK YLVA ÅKERFELDT KRAV-slakt 1998-2004 25000 2004 års slaktstatistik visar en positiv

Läs mer

Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning 2003

Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning 2003 Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning 2003 En En sammanställning av av slaktresultat för för ekologiskt uppfödda ungnöt, kalvar, kalvar, lamm och svin slaktade 2003 Förord Detta kompendium innehåller

Läs mer

VARFÖR VÄLJA LIMOUSIN?

VARFÖR VÄLJA LIMOUSIN? VARFÖR VÄLJA LIMOUSIN? Limousin - Den gyllenbruna eliten Historia, egenskaper och utveckling Limousinrasen härstammar från det centralfranska höglandet, med staden Limoges som centrum i Limousindistriktet.

Läs mer

Förord. Förutom denna tryckta rapport finns rapporten på HS Konsult AB

Förord. Förutom denna tryckta rapport finns rapporten på HS Konsult AB Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning 2010 En sammanställning av slaktresultat för ekologiskt uppfödda ungnöt, kalvar, lamm och svin slaktade 2010 Förord Detta kompendium innehåller slaktstatistik

Läs mer

Slaktmognadsbedömning. En enkel handledning

Slaktmognadsbedömning. En enkel handledning Slaktmognadsbedömning En enkel handledning Slaktmognad - fettansättning Det är i första hand fettansättningen som avgör om ett djur är slaktmoget eller inte, alltså inte vikt eller formklass. Ett djur

Läs mer

Biffiga stutar ska ge kött av guldklass

Biffiga stutar ska ge kött av guldklass Biffiga stutar ska ge kött av guldklass Tunga köttrasstutar kan bli kvalitetskött. Det visar en pilotstudie på 30 stutar i Skåne som slaktats på Team Ugglarp. Det kan tyckas som en udda idé att kastrera

Läs mer

Gris, Nöt och Lamm i siffror 2013. En strukturrapport från LRF Kött

Gris, Nöt och Lamm i siffror 2013. En strukturrapport från LRF Kött Gris, Nöt och Lamm i siffror 213 En strukturrapport från LRF Kött Sammanfattning Gris, nöt och i siffror är en strukturrapport från LRF Kött som tar upp och belyser förändringar och trender över strukturerna

Läs mer

Stamboksregler för NAB, omfattar raserna Aberdeen Angus, Blonde d Aquitaine, Charolais, Hereford, Highland Cattle, Limousin och Simmental

Stamboksregler för NAB, omfattar raserna Aberdeen Angus, Blonde d Aquitaine, Charolais, Hereford, Highland Cattle, Limousin och Simmental Svensk Mjölks bestämmelser angående Stamboksregler för NAB, omfattar raserna Aberdeen Angus, Blonde d Aquitaine, Charolais, Hereford, Highland Cattle, Limousin och Simmental 1. Organisation 1.1 Beslut

Läs mer

KAP, Kött Avel Produktion.

KAP, Kött Avel Produktion. Svensk Mjölks bestämmelser angående KAP, Kött Avel Produktion. Till den av SJV utfärdade föreskriften om nötkreatur som används till avel har Svensk Mjölk meddelat följande regler för KAP. 1. Allmänt.

Läs mer

Regional balans för ekologiskt foder

Regional balans för ekologiskt foder Lantbruksekonomen 3 november 2011 Lars Jonasson, Agr Dr Haraldsmåla gård 370 17 Eringsboda Tel: 0457-46 10 53 Regional balans för ekologiskt foder Tre regionala marknadsbalanser har upprättats för ekologiska

Läs mer

Färre KRAV-slakterier ska möta ökad efterfrågan

Färre KRAV-slakterier ska möta ökad efterfrågan Färre KRAV-slakterier ska möta ökad efterfrågan Swedish Meats är helt dominerande på de stora djurslagen och har rationaliserat hårt. MARIA ALARIK och YLVA ÅKERFELDT Ekokötts reklamkampanj för ekologiskt

Läs mer

Gödkalv Mellankalv 2009

Gödkalv Mellankalv 2009 Gödkalv 2009 Andel i klasserna procent Medel- Andel i *grupperna Region Antal E+ E E- U+ U U- R+ R R- O+ O O- P+ P P- poäng * ** *** Syd 51 0 0 0 0 0 0 2 2 10 33 10 24 14 6 0 5,0 4 45 51 Nord 1 0 0 0 0

Läs mer

Av Helena Stenberg, Taurus. Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater?

Av Helena Stenberg, Taurus. Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater? Av Helena Stenberg, Taurus Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater? Bakgrund Under vintersäsongen 2010/2011 sköt priset på spannmål, och därmed även på färdigfoder, i höjden

Läs mer

Ekologisk nötköttsuppfödning

Ekologisk nötköttsuppfödning Ekologisk nötköttsuppfödning Beteende hos nötkreatur... 4 Regler för ekologisk nötköttsuppfödning... 4 Vilka djur är lämpliga i ekologisk köttproduktion?... 5 Lätta köttraser... 5 Tunga köttraser... 5

Läs mer

VARFÖR VÄLJA LIMOUSIN?

VARFÖR VÄLJA LIMOUSIN? VARFÖR VÄLJA LIMOUSIN? Limousin - Den gyllenbruna eliten Historia, egenskaper och utveckling Limousinrasen härstammar från det centralfranska höglandet, med staden Limoges som centrum i Limousindistriktet.

Läs mer

Djurmaterialets betydelse i ekologisk grisproduktion

Djurmaterialets betydelse i ekologisk grisproduktion C2. Framtidsfrågorna för ekologisk grisproduktion Wallenbeck, A., Lundeheim, N. och Rydhmer, L., Institutionen för husdjurs-genetik, SLU, tel: 018-67 45 04, e-post: Anna.Wallenbeck@hgen.slu.se Djurmaterialets

Läs mer

INLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR DIKOR INLEDNING

INLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR DIKOR INLEDNING 2006 dikor INLEDNING För att lyckas ekonomiskt i dikalvsproduktionen krävs att korna har god fertilitet och att kalvarna inte bara överlever utan även växer bra fram till avvänjningen. Det förutsätter

Läs mer

LRFs Statistikplattform. Nöt, gris och lamm

LRFs Statistikplattform. Nöt, gris och lamm LRFs Statistikplattform Nöt, gris och lamm SVENSK MARKNADSBALANS NÖTKÖTT, 1 TON SLAKTKROPPSEKVIVALENTER Senast uppdaterad 216-11-3 År Produktion Import Export Förbrukning Svensk andel av förbrukningen

Läs mer

STÖD FÖR HUSDJURSSKÖTSEL 2015 - Bidrag för nötkreatur

STÖD FÖR HUSDJURSSKÖTSEL 2015 - Bidrag för nötkreatur STÖD FÖR HUSDJURSSKÖTSEL 2015 - Bidrag för nötkreatur - Bidrag för får och getter - Stöd för svin- och fjäderfähushållning - Kompensationsersättningens husdjursförhöjning - Hästar - Uppfödning av lantraser

Läs mer

Dnr: 2008-311-76. Statliga pensioner trender och tendenser

Dnr: 2008-311-76. Statliga pensioner trender och tendenser Dnr: 2008-311-76 Statliga pensioner trender och tendenser Framtida pensionsavgångar 2008-2017 Innehållsförteckning Förord 2 Sammanfattning av trender & tendenser 3 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen

Läs mer

Uppföljning av livsmedelsstrategin

Uppföljning av livsmedelsstrategin Uppföljning av livsmedelsstrategin Kvartalsrapport Kvartal 3, Mål: - Det reala produktionsvärdet för livsmedel skall växa med 1 procent per år i primärledet. - Antalet yrkesverksamma på livsmedelsproducerande

Läs mer

Ekologisk djurproduktion

Ekologisk djurproduktion Ekologisk djurproduktion Introduktionskurs för rådgivare Uppsala, 2016-01-20 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Mjölk loket i den ekologiska

Läs mer

Av Carin Clason och Helena Stenberg

Av Carin Clason och Helena Stenberg Sida 1 av 11 Av Carin Clason och Helena Stenberg Det är svårt att få tag på svenska uppgifter om slaktutbyte då levande vikt på djur innan slakt inte registreras i någon stor omfattning idag. Utländska

Läs mer

Uppföljning av livsmedelsstrategin

Uppföljning av livsmedelsstrategin Uppföljning av livsmedelsstrategin Kvartalsrapport Kvartal 3, Mål: - Det reala produktionsvärdet för livsmedel skall växa med 1 procent per år i primärledet. - Antalet yrkesverksamma på livsmedelsproducerande

Läs mer

JÖNKÖPING 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET

JÖNKÖPING 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET JÖNKÖPING 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

Grannen slår inte sin åker vad kan Länsstyrelsen göra?

Grannen slår inte sin åker vad kan Länsstyrelsen göra? Nyhetsbrev 8 2014 Landsbygden Information från Näringslivsenheten och Enheten för jordbrukarstöd och veterinär Grannen slår inte sin åker vad kan Länsstyrelsen göra? Länsstyrelsen får en hel del telefonsamtal

Läs mer

Hur styr miljöersättningen för ekologisk produktion?

Hur styr miljöersättningen för ekologisk produktion? Hur styr miljöersättningen för ekologisk produktion? effekter på marknad och miljö Rapport 2010:1 Den certifierade ekologiska produktionen har ökat mellan 2006 och 2008 samtidigt som vi har betalat ut

Läs mer

2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28

2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28 2013:2 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 De anställdas syn

Läs mer

Utfodring av rekryteringsdjur och köttdjur

Utfodring av rekryteringsdjur och köttdjur Utfodring av rekryteringsdjur och köttdjur Proteinbehov Mjölkraskviga Inkalvning 24 månader Ålder Vikt Proteinbehov Lägsta energikoncentration 3 mån 1 14,6 g rp/mj 11, MJ/kg ts 7-8 mån 2 12,4 1,9 12 mån

Läs mer

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216

Läs mer

BORÅS 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET

BORÅS 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET BORÅS 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

Skånskt lantbruk. En snabb blick in i framtiden till år 2025 KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID

Skånskt lantbruk. En snabb blick in i framtiden till år 2025 KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Skånskt lantbruk En snabb blick in i framtiden till år 2025 G.A. Johansson, L. Jonasson, H. Rosenqvist, K. Yngwe (red) 2014 Hushållningssällskapet Skåne och Länsstyrelsen i

Läs mer

KÄLLUNDAGRISENS LIV SUGGOR PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS SUGGAN & GALTEN SUGGOR & SMÅGRISAR UPPFÖDNING AV SLAKTGRISAR MOBILE ORGANIC PIGGERY

KÄLLUNDAGRISENS LIV SUGGOR PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS SUGGAN & GALTEN SUGGOR & SMÅGRISAR UPPFÖDNING AV SLAKTGRISAR MOBILE ORGANIC PIGGERY I den här utställningen får du veta hur grisuppfödningen går till på Källunda Gård och hur vi arbetar för att grisarna ska ha det bra samtidigt som de kommer till nytta i jordbruket. På den här sidan ser

Läs mer

Husdjursavel för långsiktiga behov. perspektiv. Jan-Åke Eriksson, Svensk Mjölk Nils Lundeheim, SLU

Husdjursavel för långsiktiga behov. perspektiv. Jan-Åke Eriksson, Svensk Mjölk Nils Lundeheim, SLU Husdjursavel för långsiktiga behov i ett svenskt och nordiskt perspektiv Jan-Åke Eriksson, Svensk Mjölk Nils Lundeheim, SLU För att kunna påverka utvecklingen av en husdjursras så att värdefulla genetiska

Läs mer

Statistik från Danmark Källa: Dansk Kodkvaeg

Statistik från Danmark Källa: Dansk Kodkvaeg Komplement till artiklar Statistik från Danmark 1 2017 Statistik renrasiga djur, tabell 1-8 Kalvningstatistik för enskilda år kan bli missvisande för raser bara ett fåtal. En sammanslagning av sex års

Läs mer

Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm

Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm KM Sjöstrand 2009-06-07 Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm Myrstigen+ är till för dem som på grund av brister i svenska språket har svårast att ta sig in på arbetsmarknaden. Verksamheten

Läs mer

Ekonomi och Marknad september 2015. -Gris, nöt och lamm

Ekonomi och Marknad september 2015. -Gris, nöt och lamm Ekonomi och Marknad september 2015 -Gris, nöt och lamm Ekonomi och Marknad utges av LRF Kött och syftar till att beskriva marknadsläget inom köttslagen gris, nöt och lamm. Gris Gris Nöt Får och lamm EU-kommissionen

Läs mer

INLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR UNGNÖT INLEDNING

INLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR UNGNÖT INLEDNING 2006 ungnöt INLEDNING För att lyckas ekonomiskt i ungnötsproduktionen krävs friska djur som växer bra. Djuren ska slaktas vid en av marknaden önskad vikt och inte vara för magra eller för feta. Utfodringen

Läs mer

2012:6 Nyföretagande i Eskilstuna

2012:6 Nyföretagande i Eskilstuna 2012-09-12 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:6 Nyföretagande i Eskilstuna Enligt Tillväxtanalys,

Läs mer

Företagsamheten 2014 Östergötlands län

Företagsamheten 2014 Östergötlands län Företagsamheten 2014 Östergötlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Östergötlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Östergötlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma

Läs mer

Internationella rapporten 2013

Internationella rapporten 2013 Internationella rapporten 2013 Ingvar Eriksson, Svenska Pig Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. I nätverket jämförs produktionsresultat från medlemsländerna och ekonomiska parametrar.

Läs mer

Befolkningsutvecklingen i Kronobergs län 2015

Befolkningsutvecklingen i Kronobergs län 2015 Befolkningsutvecklingen i Kronobergs län 2015 1 Innehåll Sammanfattande beskrivning... 3 Befolkningen i Kronobergs län ökade med 2241 personer under 2015... 4 Befolkningen ökade i samtliga av länets kommuner...

Läs mer

Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning

Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning 1. 100 % av foderstaten ska vara svenskodlad a) Kravet kan antingen uppfyllas genom egen eller närliggande foderproduktion eller genom att välja

Läs mer

Yttrande över Statens jordbruksverks förslag till föreskrifter om ekologisk produktion och kontroll av ekologisk produktion

Yttrande över Statens jordbruksverks förslag till föreskrifter om ekologisk produktion och kontroll av ekologisk produktion Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Rapport till Konsumentföreningen Stockholm september 2007

Rapport till Konsumentföreningen Stockholm september 2007 SKOP har på uppdrag av intervjuat cirka 5 av föreningens medlemmar. Intervjuerna gjordes mellan den 4 och 27. Svaren redovisas i denna rapport. I rapporten görs jämförelser med två medlemsundersökningar

Läs mer

Optimal utfodring av nötkreatur till slakt - mjölkrastjurar och stutar

Optimal utfodring av nötkreatur till slakt - mjölkrastjurar och stutar Optimal utfodring av nötkreatur till slakt - mjölkrastjurar och stutar Cecilia Lindahl KRUT, Swedish Meats, 244 82 Kävlinge e-post: cecilia.lindahl@swedishmeats.com Uppfödning av mjölkrasdjur till slakt

Läs mer

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET GÖTEBORG 2012-01-25

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET GÖTEBORG 2012-01-25 FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET GÖTEBORG 2012-01-25 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

Lärarstatistik som fakta och debattunderlag

Lärarstatistik som fakta och debattunderlag SKOLVERKET PM Uppföljning/Utvärdering Gunnar Enequist Lärarstatistik som fakta och debattunderlag I höst ska Skolverket och SCB göra en prognos för behov av och tillgång på lärare i gymnasieskolan och

Läs mer

Slaktutbyte något att räkna med?

Slaktutbyte något att räkna med? Slaktutbyte något att räkna med? Av Carin Clason, Hallands Husdjur och Helena Stenberg, Taurus Slaktutbyte något att räkna med? Sammanfattning Det är svårt att få tag på svenska uppgifter om slaktutbyte

Läs mer

Utfodringspraxis Uppsala sep 2014. Carin Clason CoA Ab carinclason@gmail.com

Utfodringspraxis Uppsala sep 2014. Carin Clason CoA Ab carinclason@gmail.com Utfodringspraxis Uppsala sep 2014 Carin Clason CoA Ab carinclason@gmail.com Utfodring för bättre miljö och klimat-stämmer bra med att sikta mot bättre lönsamhet! Gör rätt från början Sätt mål för produktionen

Läs mer

Inventering av registrerade föreningar. Fritidsförvaltning

Inventering av registrerade föreningar. Fritidsförvaltning Inventering av registrerade föreningar Fritidsförvaltning Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 211-4-5 1.3 Thomas Sterner (Gustaf Johansson/David Nilsson) Fritidsförvaltningen Föreningsavdelningen

Läs mer

Ekologisk produktion

Ekologisk produktion Ekologisk produktion Varför matchar inte utbudet efterfrågan? en kortversion Foto: Johan Ascard Producentpriset för ekologiskt producerade jordbruksprodukter är betydligt högre än för konventionellt producerade

Läs mer

GRs effektstudie 2008 Gällande studerande vid kommunal vuxenutbildning i Göteborgsregionen, våren 2006

GRs effektstudie 2008 Gällande studerande vid kommunal vuxenutbildning i Göteborgsregionen, våren 2006 GRs effektstudie 2008 Gällande studerande vid kommunal vuxenutbildning i Göteborgsregionen, våren 2006 Maj 2008 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av GR Utbildning Innehållsförteckning

Läs mer

Rapport om bostäder i Lunds kommun 1 (24) Staben 2009-05-12

Rapport om bostäder i Lunds kommun 1 (24) Staben 2009-05-12 Kommunkontoret Rapport om bostäder i Lunds kommun 1 (24) Staben Anders Djurfeldt 046-35 57 57 anders.djurfeldt@lund.se Om bostäder i Lunds kommun För att belysa en del frågor som väckts kring bostäder

Läs mer

Kraftig produktionsökning av ekologiska mejeriprodukter. Slakten av ekologiskt uppfödda djur ökar. Andelen ekologiska ägg ökar

Kraftig produktionsökning av ekologiska mejeriprodukter. Slakten av ekologiskt uppfödda djur ökar. Andelen ekologiska ägg ökar JO 27 SM 1501 Ekologisk animalieproduktion 2014 Organic animal production 2014 I korta drag Kraftig produktionsökning av ekologiska mejeriprodukter Under 2014 ökade produktionen av ekologiska mejeriprodukter

Läs mer

Könsfördelning inom utbildning, forskning och personal vid Umeå universitet

Könsfördelning inom utbildning, forskning och personal vid Umeå universitet Sid 1 (23) Könsfördelning inom utbildning, forskning och personal vid Umeå universitet Könsfördelningen vid Umeå universitet är förhållandevis jämn 1. Trots en jämn könsfördelning råder det en kvinnlig

Läs mer

2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar

2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar 1 2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar av Sven Gärderud, Carl-Erik Särndal och Ivar Söderlind Sammanfattning I denna rapport använder

Läs mer

Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.

Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush. Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 0325-618610 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård

Läs mer

Ekologisk vallodling på Rådde gård 1997-2008 December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.

Ekologisk vallodling på Rådde gård 1997-2008 December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush. Ekologisk vallodling på Rådde gård - December Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 03-6186 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård Rådde ligger på västsidan

Läs mer

Ekologiska spannmålsmarknaden 2015

Ekologiska spannmålsmarknaden 2015 Ekologiska spannmålsmarknaden 2015 - Vad är på gång och vilka rörelser finns på marknaden i Sverige, EU och USA? Olle Ryegård, Agroidé AB Inledning Totalproduktionen av svensk certifierad säljbar ekologisk

Läs mer

Lönerapport år 2008. Löner och löneutveckling år 1997 2007

Lönerapport år 2008. Löner och löneutveckling år 1997 2007 Lönerapport år 2008 Lönerna ökade i genomsnitt med 3,8 procent för arbetare och 3,6 procent för tjänstemän år 2007. Det är första gången på tio år som lönerna ökat mer för arbetare än för tjänstemän. Löneskillnaden

Läs mer

Strategi för uppfödning av slaktsvin

Strategi för uppfödning av slaktsvin Nr 29. September 2002 Strategi för uppfödning av slaktsvin Eva Persson, SLU Institutionen för jordbruksvetenskap, Skara Barbro Mattsson, Praktiskt Inriktade Grisförsök, Skara Sammanfattning I denna studie

Läs mer

Hälsa och produktion hos mjölkrastjurar i liggbåsstall

Hälsa och produktion hos mjölkrastjurar i liggbåsstall Hälsa och produktion hos mjölkrastjurar i liggbåsstall erfarenheter från fem besättningar Innehållsförteckning Inledning...2 Utfodring i projektbesättningarna...3 Inköp...3 Gruppering...3 Produktionsresultat...3

Läs mer

Jordbruksinformation Starta eko. ungnöt

Jordbruksinformation Starta eko. ungnöt Jordbruksinformation 2 2016 Starta eko ungnöt Foto: Mats Pettersson Börja med ekologisk produktion av ungnöt Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Allt fler vill köpa ekologiskt nötkött. I Sverige

Läs mer

Unghästprojektet på Wången 2010-2012

Unghästprojektet på Wången 2010-2012 Unghästprojektet på Wången 2010-2012 1-3-åriga travhästar fodrade utan kraftfoder och tränade i kortare distanser Den här studien har visat att ettåriga travhästar som utfodras med ett energirikt grovfoder

Läs mer

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden september 2013 - september 2014 Rapportserie 2015:2 Arbetsgivarverket Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden september

Läs mer

Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013. kongressombud. välfärdssektorn

Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013. kongressombud. välfärdssektorn Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013 2013 2013 Att Delade vara turer i kongressombud välfärdssektorn Delade turer i välfärdssektorn Faktaunderlag Rapport av Kristina Mårtensson

Läs mer

Utfodring av slaktgrisar

Utfodring av slaktgrisar Utfodring av slaktgrisar Innehåll Bakgrund 1 Foder 1 Energihalt Näringsinnehållet styrs av olika faktorer Kompensatorisk tillväxt Optimalt innehåll av näringsämnen Utfodringsnorm 5 SLU-normen Anpassa fodermängden

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 11 SÖDERMANLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer. Företagens villkor och verklighet 2014

Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer. Företagens villkor och verklighet 2014 Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer Företagens villkor och verklighet 2014 Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer Företagens villkor

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN En rikstäckande undersökning om småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 27 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

Läs mer

Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet. statistikperioden september 1999 till september 2000

Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet. statistikperioden september 1999 till september 2000 Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet statistikperioden september 1999 till september 2000 avtalsperioden för RALS 1998 2001 FÖRORD I december 2000 skickade Arbetsgivarverket, på sedvanligt

Läs mer

Antagning till högre utbildning höstterminen 2015

Antagning till högre utbildning höstterminen 2015 Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Carina Hellgren Utredare/ställföreträdande avdelningschef 010-4700305 carina.hellgren@uhr.se RAPPORT Datum 2015-08-12 Diarienummer Dnr

Läs mer

Förmåga att tillvarata sina rättigheter

Förmåga att tillvarata sina rättigheter Kapitel 8 Förmåga att tillvarata sina rättigheter Inledning I SCB:s undersökningar av levnadsförhållanden (ULF) finns också ett avsnitt som behandlar samhällsservice. Detta avsnitt inleds med frågan: Tycker

Läs mer

Ekonomi och Marknad april 2015. -Gris, nöt och lamm

Ekonomi och Marknad april 2015. -Gris, nöt och lamm Ekonomi och Marknad april 2015 -Gris, nöt och lamm Ekonomi och Marknad utges av LRF Kött och syftar till att beskriva marknadsläget inom köttslagen gris, nöt och lamm. Gris Gris Nöt Får och lamm I frånvaro

Läs mer

Södertörns nyckeltal 2009

Södertörns nyckeltal 2009 Södertörns nyckeltal 2009 Förskolan SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR Handläggare/referens Christina Castfjord 08-535 360 61 christina.castefjord@huddinge.se 2 Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET LINKÖPING 2012-01-25

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET LINKÖPING 2012-01-25 FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET LINKÖPING 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2014

Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2014 Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2014 Rapportserie 2015:3 Arbetsgivarverket Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000

Läs mer

Ekonomi och Marknad september Gris, nöt och lamm

Ekonomi och Marknad september Gris, nöt och lamm Ekonomi och Marknad september 2018 -Gris, nöt och lamm Ekonomi och Marknad utges av LRF Kött och syftar till att beskriva marknadsläget inom köttslagen gris, nöt och lamm. Gris Slaktgrisproduktionen upplever

Läs mer

Antagning till högre utbildning höstterminen 2015

Antagning till högre utbildning höstterminen 2015 Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Torbjörn Lindquist Utredare 010-4700390 torbjorn.lindquist@uhr.se RAPPORT Datum 2015-07-14 Diarienummer Dnr 1.1.1-134-2015 Antagning

Läs mer

Arbetsmarknadsrapport 2009 Kvartal 4 2009

Arbetsmarknadsrapport 2009 Kvartal 4 2009 Kvartal 4 Arbetsmarknadsrapport Kvartal 4,5 Ersättningstagare december 8 december I december var,6 procent av Juseks medlemmar arbetssökande. Trenden mot en ökande arbetslöshet har därmed brutits och personalvetarna

Läs mer

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014 Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014 1 Inledning Utgångspunkten för de nationella proven i historia är kursplanen i historia. Denna har det övergripande målet att utveckla elevers historiemedvetande genom

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter mars 2015

Priser på jordbruksprodukter mars 2015 Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2015-03-31 Priser på jordbruksprodukter mars 2015 Avräkningspriserna på nötkött både i och ligger på en relativt hög nivå. Under 2014 ökade andelen svenskt nötkött

Läs mer

Nina Unkuri ställer sitt brev till Avelsstiftelsen ( SIFavel ) och det är SIFavels anställda avelsledare Heimir Gunnarsson som svarar:

Nina Unkuri ställer sitt brev till Avelsstiftelsen ( SIFavel ) och det är SIFavels anställda avelsledare Heimir Gunnarsson som svarar: Nina Unkuri ställer sitt brev till Avelsstiftelsen ( SIFavel ) och det är SIFavels anställda avelsledare Heimir Gunnarsson som svarar: Heimir tillträde sin befattning som anställd på halvtid 1. januari

Läs mer

Snabb försämring men nu syns ljus i tunneln

Snabb försämring men nu syns ljus i tunneln 1 (9) 2010-01-28 Arbetsmarknadsåret 2009 Snabb försämring men nu syns ljus i tunneln Den mycket kraftiga nedgången i världsekonomin under hösten 2008 fortsatte ett stycke in på 2009. Under senare delen

Läs mer

Tvärvillkor. - så undviker du vanliga fel

Tvärvillkor. - så undviker du vanliga fel Tvärvillkor - så undviker du vanliga fel Felfri kontroll dröm eller verklighet? För din skull har vi samlat felaktigheter som vi hittar vid kontroll av tvärvillkor i den här broschyren. Läs texten och

Läs mer

Anställningsformer år 2008

Anställningsformer år 2008 Arbe tsm arknad Anställningsformer år 28 Fast och tidsbegränsat anställda efter klass och kön år 199 28 Mats Larsson, Arbetslivsenheten Innehåll = Sammanfattning...2 = 1 Inledning...5 2 Anställningsformer

Läs mer

Antagning till högre utbildning höstterminen 2016

Antagning till högre utbildning höstterminen 2016 Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Torbjörn Lindquist Utredare 010-4700390 torbjorn.lindquist@uhr.se RAPPORT Datum 2016-04-22 Diarienummer Dnr 1.1.1-382-16 Postadress Box

Läs mer

2012:2 Folkmängd och befolkningsförändringar i Eskilstuna år 2011.

2012:2 Folkmängd och befolkningsförändringar i Eskilstuna år 2011. 2012-02-27 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:2 Folkmängd och befolkningsförändringar i Eskilstuna

Läs mer

Skinkstyckning och osteokondrosbedömning - för en köttig och hållbar Hampshire

Skinkstyckning och osteokondrosbedömning - för en köttig och hållbar Hampshire Skinkstyckning och osteokondrosbedömning - för en köttig och hållbar Hampshire Nordic Genetics Nordic Genetics ingår i HKScan-koncernen och driver utveckling av faderrasen Hampshire. Det huvudsakliga målet

Läs mer

Betygsstatistik för årskurs 9 Läsåret 2014/15. Sammanfattning av betygsresultat för elever i årskurs 9 läsåret 2014/15.

Betygsstatistik för årskurs 9 Läsåret 2014/15. Sammanfattning av betygsresultat för elever i årskurs 9 läsåret 2014/15. Betygsstatistik för årskurs 9 Läsåret 2014/15 Sammanfattning av betygsresultat för elever i årskurs 9 läsåret 2014/15. Upplands Väsby kommun Utbildningskontoret Gunnar Högberg 2015-10-12 Betygsstatistik

Läs mer

Undersökning av tamdjursägares upplevelse av rovdjursangrepp - med fokus på sekundära skador

Undersökning av tamdjursägares upplevelse av rovdjursangrepp - med fokus på sekundära skador Undersökning av tamdjursägares upplevelse av rovdjursangrepp - med fokus på sekundära skador Bakgrund och metod Tamdjursägare som drabbas av rovdjurangrepp upplever av naturliga skäl ofta situationen som

Läs mer

Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning... 3 1 Bemanningsstruktur... 4 2 Tidsredovisning... 20 3 Sjukfrånvaro... 27 4 Personalrörlighet...

Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning... 3 1 Bemanningsstruktur... 4 2 Tidsredovisning... 20 3 Sjukfrånvaro... 27 4 Personalrörlighet... Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning... 3 1 Bemanningsstruktur... 4 1.1 Tillsvidareanställda antal personer och årsarbetare... 4 1.2 Tillsvidareanställda sysselsättningsgrader... 6 1.3 Tillsvidareanställda

Läs mer

Animalieproduktion 2011

Animalieproduktion 2011 Animalieproduktion 2011 JO0701 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Jord och skogsbruk, fiske A.2 Statistikområde Jordbrukets produktion A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik Produkten

Läs mer

Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle

Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle Telefonintervjuer i Uppsala län, Gävle kommun och Norrtälje kommun under november- av SKOP -research ab December 12 SKOP har på uppdrag av och

Läs mer

Miljöregler för lantbruket i Jönköpings län 2011

Miljöregler för lantbruket i Jönköpings län 2011 Miljöregler för lantbruket i Jönköpings län 2011 1 2 Miljöregler i Jönköpings län Denna skrift ger en kort sammanfattning av de miljöregler som gäller för jordbruket i Jönköpings län. Regler som har med

Läs mer

Trenden med sjunkande prestationsgrader har stannat av

Trenden med sjunkande prestationsgrader har stannat av STATISTISK ANALYS 1(14) Avdelning / löpunmmer 2013-12-03 / 11 Analysavdelningen Handläggare Magdalena Inkinen 08-563 085 40 magdalena.inkinen@uk-ambetet.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser

Läs mer

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET VARBERG 2012-01-25

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET VARBERG 2012-01-25 FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET VARBERG 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer