Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet. statistikperioden september 1999 till september 2000
|
|
- Helena Bengtsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet statistikperioden september 1999 till september 2000 avtalsperioden för RALS
2 FÖRORD I december 2000 skickade Arbetsgivarverket, på sedvanligt sätt, ut en enkät till samtliga myndigheter med fler än 50 anställda för att följa upp vilka orsaker som har påverkat den uppmätta löneutvecklingen i lönestatistiken mellan september 1999 och september Ett annat syfte med enkäten var att få underlag för att kunna uppskatta hur stor den lokala löneutvecklingen har varit under hela avtalsperioden för RALS Sifferunderlaget i denna rapport bygger på resultatet från denna undersökning samt från den partsgemensamma lönestatistiken per september 2000 för det statliga området. För att uppskatta hur stor löneutvecklingen har varit för hela avtalsperioden för RALS har även uppgifter från lönestatistiken per september 1998 och 1999 samt de enkätundersökningar som gjorts tidigare i anslutning till dessa statistikårgångar använts. Stockholm i april
3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning...3 Det statliga förhandlingsområdets omfattning...4 Avtalsmässig löneökning enligt RALS Förändring av genomsnittlig fast lön för det statliga kollektivet under statistikperioden september 1999 september Uppskattad löneutveckling för det statliga kollektivet under avtalsperioden för RALS Löneutveckling för identiska individer under avtalsperioden för RALS Orsaker till den uppmätta löneutvecklingen under avtalsperioden för RALS
4 UTVECKLINGEN UNDER AVTALSPERIODEN I SAMMANFATTNING Det statliga avtalsområdet har minskat från tjänstemän 1 september 1997 till tjänstemän 1 september Försäkringskassorna och frivilliga medlemmar oräknade. Av minskningen hänför sig till kyrkans skiljande från staten. Andelen kvinnor har ökat från 41 % år 1997 till 44 % år Genomsnittsåldern har ökat från drygt 43 år till närmare 45 år. Av tjänstemännen med individuell lön (cirka 92 %) arbetar oförändrat runt 87 % heltid. Den största sektorn Universitet, högskolor och forskning har växt mest under perioden, från drygt till närmare tjänstemän. Försvaret och sektor Affärsverk och infrastruktur har minskat mest. Genomsnittslönen ökade från kr i september 1997 till kr i september En statligt anställd kvinnas lön uppgår 2000 i genomsnitt till 86 % av en mans genomsnittliga lön. Jämförs löner för kvinnor och män som har likartade arbetsuppgifter uppgår i stället kvinnornas genomsnittslön till 96 % av männens genomsnittslön. Under avtalsperioden för RALS har löneökningarna för kollektivet statligt anställda uppgått till 11,3 % efter korrigeringar för strukturella effekter. Detta motsvar en årstakt på 3,6 %. Parternas bedömning vid ingången av perioden var en ökning med c:a 9,0 %, motsvarande en årstakt på 2,9 %. Av den beräknade löneökningstakten per år under perioden kan 3,2 procentenheter hänföras till vad som lagts ut i samband med lokala lönerevisioner och 0,4 procentenheter till löneökningar som inträffat utöver lönerevisionerna. Under avtalsperioden för RALS har löneökningarna för identiska individer, dvs. rensat för effekter av löneskillnader mellan nyanställda och avgångna, uppgått till 14,6 %, motsvarande en årstakt på 4,6 %. Bland de kategorier av tjänstemän som haft högst löneökningar under perioden återfinns t ex jurister, tekniker och IT-personal. Löneutvecklingen för kvinnor i TNS-nivå 3 och 4 har varit markant högre än männens i dessa nivåer. 3
5 DET STATLIGA FÖRHANDLINGSOMRÅDETS OMFATTNING 2000 Diagram 1 Individuell lön Kvinnor heltid 32,0% Män heltid 48,3% Kvinnor deltid 8,3% Kvinnor 3,2% Män 4,6% Män deltid 3,5% Annan anställning Den partsgemensamma förhandlingsstatistiken för det statliga avtalsområdet omfattar tjänstemän per den 1 september 2000, varav med individuell lön, och med annan anställning. I denna siffra ingår inte Försäkringskassornas tjänstemän och ej heller de drygt tjänstemännen hos de icke-obligatoriska medlemmar som Arbetsgivarverket också företräder. Jämfört med motsvarande antal anställda i förhandlingsstatistiken i september 1999 innebär detta att antalet anställda med individuell lön har minskat med c:a under statistikperioden september 1999 september Mer än hälften av minskningen, eller arbetstagare, hänför sig till kyrkans skiljande från staten den 1 januari Av de tjänstemännen är män och kvinnor, vilket ger en könsfördelning på 56 % män och 44 % kvinnor. Andelen kvinnor har ökat (+ 1 %). Likaså har genomsnittsåldern hos de statsanställda ökat, och närmar sig nu 45 år. I båda fallen är ökningarna trendmässiga. Av tjänstemännen med individuell lön arbetar 87 % heltid, en svag minskning jämfört med föregående mättillfälle. 4
6 Diagram 2 Antal anställda per sektor september 2000 Antal annan anställning individuell lön UHF = Universitet, högskolor och forskning RÄTTS = Rättsväsendet AFF = Affärsverk och infrastruktur FÖ = Försvarsväsendet AOU = Arbetsliv, omsorg och utbildning EK = Ekonomi UPP = Uppdragsbaserad verksamhet LRS = Länsstyrelser, Regeringskansli och stabsmyndigheter MTJ = Miljö, teknik och jordbruk KULT = Kultur KYRK = Kyrkan UHF RÄTTS AFF FÖ AOU EK UPP LRS MTJ KULT Sektor Arbetsgivarverkets medlemmar är indelade i sektorer. Diagrammet ovan visar hur de statstjänstemännen var fördelade sektorsvis i september Den största ökningen av antalet anställda har skett inom den största sektorn Universitet, högskolor och forskning där antalet anställda med individuell lön har ökat med c:a under statistikperioden och uppgår nu till över arbetstagare, dvs nästan en fjärdedel av samtliga med individuell lön i staten. Den största minskningen av antalet anställda har skett inom sektorerna Affärsverk och infrastruktur samt Försvarsväsendet som vardera har minskat med c:a anställda under statistikperioden. Inom sektorerna Arbetsliv, omsorg och utbildning, Rättsväsendet samt Uppdragsbaserad verksamhet har det också förekommit minskningar i storleksordningen arbetstagare per sektor. Övriga sektorer uppvisar endast små förändringar. 5
7 AVTALSMÄSSIG LÖNEÖKNING ENLIGT RALS I maj 1998 undertecknade parterna på det statliga avtalsområdet det slutgiltiga RALS-avtalet för tiden 1 april mars Huvudalternativet i RALS-avtalet för de lokala lönerevisionerna var en fri förhandlingsordning där parterna före vissa angivna tidpunkter kunde enas om utrymme för löneökninger, tidpunkter för lönerevision samt fördelning på individer. Om lokala parter inte kunde enas fanns vissa stupstocksregler i RALS-avtalet in som innebar följande löneökningsutrymme för de olika organisationerna vid respektive revisionstillfälle: Tabell 1 1 april april april 2000 SACO-S 2,3 % 2,3 % 2,3 % OFR 2,5 % 2,5 % 2,4 % SEKO 2,6 % 2,5 % 2,5 % När avtalet slöts bedömde parterna på central nivå att arbetskraftskostnaderna på grund av bestämmelserna i RALS skulle stiga med c:a 9,0 % under avtalsperioden, rensat för effekter av strukturella förändringar. Bedömningen innefattar den lokala lönebildningens betydelse för lönekostnadernas utveckling. På sid 9 i denna rapport återfinns en uppskattning av hur stor den faktiska löneutvecklingen har varit under avtalsperioden. Enligt denna beräkning, som Arbetsgivarverket har gjort med ledning av lönestatistiken för perioden september 1997 till september 2000 och tillhörande enkätundersökningar, uppgår den faktiska löneutvecklingen under hela avtalsperioden för RALS totalt till 11,3 % efter att korrigeringar gjorts för strukturella effekter. Detta motsvarar en genomsnittlig årstakt på 3,6 % under avtalsperioden. 6
8 FÖRÄNDRING AV GENOMSNITTLIG FAST LÖN FÖR DET STATLIGA KOLLEKTIVET UNDER STATISTIKPERIODEN SEPTEMBER 1999 SEPTEMBER 2000 Tabell 2 Genomsnittlig fast lön Genomsnittlig fast lön Ökning September 1999 September 2000 % Män ,6 Kvinnor ,8 Samtliga ,2 Enligt lönestatistiken för september 2000 uppgick den genomsnittliga fasta lönen (grundlön + fasta lönetillägg) till kr beräknad för årsarbetare 1. En statligt anställd kvinnas lön uppgick i genomsnitt till kr vilket motsvarar 86 % av en statsanställd mans lön. Jämförs löner för kvinnor och män som har likartade arbetsuppgifter med hjälp av TNS (Nyckel för statistikanalys) uppgick kvinnornas genomsnittslön i stället till 96 % av männens genomsnittslön. Ökningen av den genomsnittliga fasta lönen mellan september 1999 och september 2000 uppgår till 5,2 %. Merparten av denna ökning härrör från de lokala lönerevisioner som enligt RALS har träffats under statistikperioden. Det relativt sett höga ökningstalet i statistiken i förhållande till stupstocksprocenten räknat på årsbasis i RALS-avtalet förklaras till stor del av att de lokala löneavtal som avspeglas i årets statistik i genomsnitt täcker in drygt 14 månader av de 36 månader som RALS-avtalet omfattar. Under statistikperioden träffades t ex polisavtalet, som omfattar 36 månader, vilket har haft en stor påverkan på löneutfallet i statistiken då polisväsendet utgör c:a 10 % av hela statistikunderlaget. Detta kraftiga genomslag av polisavtalets löneökningar i årets statistik påverkar männens genomsnittslön mera än kvinnornas genomsnittslön vilket också tydligt framgår av den stora skillnaden i löneutfall på 5,6 % för män jämfört med 4,8 % för kvinnor som uppmätts under statistikperioden. En motsvarande skillnad i löneutveckling mellan könen, men till kvinnornas fördel, kunde också utläsas i förra årets statikredovisning då inga lokala lönerevisionsökningar alls till följd av polisavtalet ingick. Svårigheten att tolka löneutvecklingen under ett enstaka år i statistiken är bland annat en följd av att förhandlingsordningen i RALS -avtalet ger myndigheterna stor frihet att själva bestämma och avtala om utrymme och tidpunkter för de lokala lönerevisionerna. En mer rättvisande bild av hur löneutvecklingen för könen har varit återfinns på sid 10 där redovisningen i stället bygger på en uppskattning av löneutvecklingen för hela avtalsperioden för RALS ) Med begreppet årsarbetare avses summan av tjänstgöringens omfattning för de tjänstemän som ingår i en redovisningsgrupp i statistiken. 7
9 I ökningstalet 5,2 % ingår, förutom rena löneökningar, även effekter av strukturella förskjutningar i statistikunderlaget som inträffat under mätperioden och som har påverkat genomsnittslönen. För att uppskatta storleken av strukturella effekter i den uppmätta löneökningen har Arbetsgivarverket genomfört en standardräkning av statistikmaterialet enligt motsvarande metod som sedan lång tid används i lönestatistiken för tjänstemän inom den privata sektorn. En standardräkning innebär att strukturen i statistikpopulationen hålls konstant med hänsyn till vissa statistikvariabler mellan två tidpunkter. De variabler som har använts i det här fallet är TNS och tjänstebenämningar (där TNS-klassning ännu saknas) samt tre åldersintervall (16 29 år, år, 50 år). STRUKTURRENSAD LÖNEÖKNING I STATISTIKEN MELLAN SEPTEMBER 1999 OCH SEPTEMBER 2000 Tabell 3 Okorrigerad Strukturella Standardräknad Uppskattad Övrig löneökning effekter löneökning löneökning i ökning samband med lönerevisioner 5,2 % 0,5 % 4,7 % 4,3 % 0,4 % Den strukturrensade löneökningen uppgår till 4,7 %. Skillnaden på 0,5 % mellan den okorrigerade ökningen i statistiken och den strukturrensade löneökningen utgörs av strukturella effekter. Den strukturrensade löneökningen kan i sin tur delas upp i två komponenter, dels ökning i samband med lönerevision, dels övrig ökning under mätperioden. Enligt den enkätundersökning som Arbetsgivarverket gjort om statistikutfallet kan 4,3 procentenheter av löneökningen i statistiken hänföras till de lokala lönerevisioner som genomförts mellan september 1999 och september 2000 och 0,4 procentenheter till övrig ökning under denna period. 8
10 UPPSKATTAD LÖNEUTVECKLING FÖR DET STATLIGA KOLLEKTIVET UNDER AVTALSPERIODEN FÖR RALS För att få en bild över hur stor löneutvecklingen i staten har varit under avtalsperioden för RALS har löneutvecklingen i statistiken för perioden september 1997 till september 2000 analyserats bland annat med hjälp av de enkätundersökningar som Arbetsgivarverket årligen gjort för att följa upp vilka orsaker som har påverkat den uppmätta löneutvecklingen i statistiken. Enligt enkätundersökningarna täcker de lokala löneavtalen som ingår i statistiken mellan september 1997 och september 2000 i genomsnitt in c:a 34 månader av de 36 månader som RALS-avtalet omfattar. Resterande lokala lönerevisioner som ännu inte var klara vid statistikinsamlingen i september 2000 uppskattas enligt den senaste enkätundersökningen öka genomsnittslönen för staten med ytterligare 0,7 % under avtalsperioden. Tabell 4 Uppskattad löneökning för det statliga kollektivet under avtalsperioden för RALS Statistikperiod Okorrigerad Strukturella Struktur- Ökning i Övrig löneökning effekter rensad samband ökning löneökning med lönerevisioner Sept 97 Sept 98 1,4 % 0,7 % 0,7 % 0,3 % 0,4 % Sept 98 Sept 99 5,5 % 0,6 % 4,9 % 4,5 % 0,4 % Sept 99 Sept 00 5,2 % 0,5 % 4,7 % 4,3 % 0,4 % Återstående RALS-utrymme 0,7 % 0,7 % 0,7 % Totalt ( kedjat ) 13,3 % 11,3 % 10,1 % 1,2 % Årsgenomsnitt 4,2 % 0,6 % 3,6 % 3,2 % 0,4 % Den strukturrensade löneökningen beräknad på ovan angivet sätt uppgår då till totalt 11,3 % under hela avtalsperioden för RALS Detta motsvararar en genomsnittlig årstakt exklusive strukturella effekter på 3,6 %. Av den beräknade löneökningstakten kan 3,2 procentenheter hänföras till vad som har lagts ut i samband med lokala lönerevisioner och 0,4 procentenheter till övriga löneökningar som inträffat utöver lönerevisionerna. 9
11 LÖNEUTVECKLINGEN FÖR IDENTISKA INDIVIDER En annan metod som också brukar användas i samband med löneutvecklingsanalyser är att mäta löneutvecklingen för identiska individer, d.v.s. personer som varit anställda vid samma myndighet vid båda mättidpunkterna. Genom att mäta löneutvecklingen för identiska individer i stället för kollektivet elimineras effekten av hur lönen för nyanställda och avgångna har påverkat genomsnittslönen i statistiken. Man får då ett bättre mått på hur den faktiska löneutvecklingen varit under perioden jämfört med om man enbart ser till förändringen av genomsnittslönen för kollektivet. Det bör dock påpekas att samtliga löneökningar till följd av tariffuppflyttningar, befordringar, omorganisationer, inlösen av rörliga tillägg i den fasta lönen m.m. får fullt utslag i den uppmätta löneutvecklingen för identiska individer. Tabell 5 Uppskattad löneökning för identiska individer under avtalsperioden för RALS Statistikperiod Män Kvinnor Samtliga Sept 97 Sept 98 1,6 % 1,4 % 1,5 % Sept 98 Sept 99 5,8 % 6,4 % 6,0 % Sept 99 Sept 00 6,2 % 5,2 % 5,8 % Återstående RALS-utrymme 0,7 % 0,7 % 0,7 % Totalt (kedjat) 14,9 % 14,3 % 14,6 % Årsgenomsnitt 4,7 % 4,6 % 4,6 % Av tabell 5 framgår att löneutvecklingen för identiska individer omräknat till årstakt under avtalsperioden för RALS i genomsnitt har varit en procentenhet högre än den strukturrensade kollektiva löneutvecklingen och uppgår till 4,6 %. Männen har haft en något högre löneutveckling i genomsnittlig årstakt än kvinnorna (0,1 procentenheter). En av förklaringarna till denna skillnad beror på att tariffuppflyttningar i lokala tarifflönesystem har påverkat männens genomsnittslön mer än kvinnornas genomsnittslön. Detta i sin tur är en följd av att en större andel av männen jämfört med kvinnorna omfattas av tarifflönesystem. På sidan 17 framgår det att befattningar med en högre svårighetsnivå som t. ex. kvalificerade handläggare, specialister och chefer har haft ett högre utfall än befattningar med en lägre svårighetsnivå och att kvinnorna i dessa högre befattningar i genomsnitt har haft ett högre utfall än männen. 10
12 Diagram 3 Procent Genomsnittligt löneökningsutrymme för lokala lönerevisioner enligt RALS m.m. (omräknat till årstakt) inom olika sektorer Uppskattad årstakt ,1 4,3 4,3 4,5 4,6 4,6 5,0 5,0 5,0 5,4 4, Kultur AFF AOU MTJ Ekonomi UHF LRS UPP Rätts Försv Staten Den genomsnittliga årstakten på löneutvecklingen för identiska individer inom olika sektorer varierar mellan 4,1 % till 5,4 % under avtalsperioden för RALS Löneutvecklingen har varit högst inom Försvarsväsendet där en relativt stor andel av löneutvecklingen består av löneökningar som skett löpande utanför lönerevisionerna t ex i form av marknadslönetillägg och i samband med personalrörlighet mellan förband och skolor. Inom sektorerna LRS, UPP och RÄTTS där löneutvecklingen också har varit högre än genomsnittet för staten har särskilda satsningar gjorts i de lokala lönerevisionerna för vissa kategorier av tjänstemän som t ex jurister, tekniker och IT-personal. 11
13 Diagram 4 Procentuell fördelning av myndigheter i olika löneökningsintervall, identiska individer, årstakt under avtalsperioden för RALS Procent % % 12 % 9 % 1 % 1 % -2,99 3,0-3,9 4,0-4,9 5,0-5,9 6,0-6,9 7,0- Löneökningsintervall i procent Den genomsnittliga löneökningstakten per år för de c:a 150 medlemmar hos Arbetsgivarverket där antalet identiska individer uppgår till minst 50 i statistiken varierar från drygt 2 % som lägst till drygt 9 % som högst. Medianvärdet för löneökningstakten bland samtliga medlemmar i diagrammet ovan ligger på 4,3 %. Drygt en fjärdedel av medlemmarna har haft en löneökningstakt som understiger 4 %, hälften av medlemmarna har haft en löneökningstakt som ligger i intervallet 4,0 till 4,9 % i årstakt och knappt en fjärdedel har haft en löneutveckling som överstiger 5 %. 12
14 Diagram 5 Procentuell fördelning av identiska individer i olika löneökningsintervall, beräknat som årstakt, under perioden september 1997 till september 2000 Procent % 22 % % % 9 % 5 6 % 4 % 3 % 2 % 6 % 0 <2 2-2,9 3-3,9 4-4,9 5-5,9 6-6,9 7-7,9 8-8,9 9-9,9 >10 Löneökningsintervall i procent De individuella löneökningarna uppvisar en stor spridning under statistikperioden september 1997 till september Av de anställda har en tredjedel haft en löneutveckling som understiger 3 % i årstakt under mätperioden. Drygt en tredjedel ligger på mellan 3,0 4,9 % i årstakt och knappt en tredjedel har haft en löneutveckling som överstiger 5 %. Som tidigare påpekats så ingår även löneökningar till följd av befordringar och uppflyttningar i tarifflönesystem i löneökningstalen för identiska individer vilket sannolikt också är en betydande förklaringsorsak till en stor del av löneutfallen i de högre löneökningsintervallen ovan. 13
15 Diagram 6 Procent Löneökning i årstakt mellan september 1997 och september 2000 för identiska individer fördelat efter åldersinternvall Löneökning, årstakt ,5 8,2 6,8 5,7 4,8 4,4 3,9 3,6 3, Åldersintervall Det framgår av ovanstående diagram att det finns ett tydligt samband mellan ålder och löneökning (negativt samband). Den genomsnittliga löneökningstakten mätt i procentenheter har varit nästan tre gånger högre i den lägsta åldersgruppen år jämfört med åldersgruppen för 60 år och äldre. Men eftersom det också finns ett samband mellan den genomsnittliga lönenivån och åldern (positivt samband) så blir skillnaden i kronor betydligt mindre. Diagram 7 Procent 10 Löneökning i årstakt mellan september 1997 och september 2000 för identiska individer fördelade efter region 9 8 Löneökning, årstakt ,9 4,5 4,3 4,3 0 Stockholms län Mellansverige Norra Sverige Södra Sverige Den årliga genomsnittliga löneökningstakten i Stockholms län som uppgår till 4,9 % har varit c:a en halv procentenhet högre jämfört med löneökningstakten i övriga Sverige. 14
16 Diagram 8 Löneökning i årstakt för identiska individer under avtalsperioden för RALS fördelad efter facklig huvudorganisation Årstakt, procent ,2 4,5 3,6 OFR SACO-S SEKO Av antalet identiska individer i statistiken är 48 % organiserade inom OFR, 29 % inom SACO-S och 15 % inom SEKO. Andelen oorganiserade uppgår till 8 %. Den genomsnittliga löneutvecklingen i årstakt för identiska individer har varit högst inom SACO-S under perioden september 1997 till september Men variationerna i löneökningsutfall är stora mellan olika kategorier av tjänstemän både inom och utanför organisationerna. Bland de grupper som har haft högst löneökningar under perioden kan t ex nämnas domare, åklagare, kvalificerade skattehandläggare, IT-personal och kvalificerade tekniker. Många av dessa tjänstemän också är medlemmar i SACO-S. 15
17 Diagram 9 Procentuell fördelning av män och kvinnor i TNS-nivåer i september 2000 Procent Män 34 Kvinnor TNS-nivå Av det totala antalet anställda inom staten är c:a 60 % klassade enligt TNSsystemet (Nyckel för statistikanalys). Ett område som ännu till stor del är oklassat och inte ingår i TNS-statistiken är rättsområdet. Till stora delar återfinns män och kvinnor i såväl olika nivåer som olika familjer inom TNS-systemet. Av de TNS-klassade kvinnorna finns knappt 55 % i nivåerna 7 och 6 medan motsvarande andel för männen är 45 %. I nivåerna 4 och 3 återfinns 10 % av de klassade kvinnorna medan motsvarande andel för männen är 20 %. Övergripande kriterier för nivåer i TNS-systemet Nivå 7 Arbetet utförs efter detaljerade anvisningar (arbetsuppgifter av biträdande art) Nivå 6 Arbetet utförs efter allmänna anvisningar (arbetsuppgifter av assisterande art) Nivå 5 Arbetet utförs helt självständigt och baseras på tidigare erfarenheter, praxis eller metoder. Problemen är komplexa men i huvudsak angivna eller definierade (arbetsuppgifter av handläggande art) Nivå 4 Arbetet innehåller betydande inslag av t.ex. planering och metodutveckling (chefer och specialister) Nivå 3 Arbetet är utpräglat nyskapande och problem kräver nya angreppssätt (höga chefer och specialister) 16
18 Diagram 10 Löneutveckling i årstakt under avtalsperioden för RALS Identiska individer per TNS-nivå Procent 10,0 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 3,8 3,6 4,4 4,2 Män Kvinnor 5,1 4,7 4,8 4,7 4,9 4, TNS-nivå För de identiska individer som är TNS-klassade har den genomsnittliga löneutvecklingen i årstakt under perioden uppgått till 4,6 % för såväl män som kvinnor. Löneutvecklingen har varit högst i de mer kvalificerade befattningsnivåerna. I de högsta skikten, nivå 4 och 3, har kvinnornas löneutveckling varit markant högre än männens. I nivå 7 och 6 har däremot männen haft en något högre genomsnittlig löneutveckling än kvinnorna. 17
19 Diagram 11 Löneutveckling, årstakt Löneökning i årstakt mellan september 1997 och september 2000 för identiska individer inom några vanligt förekommande TNS-familjer Procent ,7 5,2 5,0 5,0 4,9 5 4,9 4,8 4, Teknisk service ADB-drift Revisions- och granskningsarbete Pedagogiskt arbete Personalarbete Juridiskt utredningsarbete Tekniskt utredningsarbete ADB- och administrativ utveckling Ekonomiförvaltning FoU-arbete med teknisk mm inriktning 4,3 4,3 4,0 3,7 3,4 Allmänt utredningsarbete Sekreterar- och registratorsarbete Kontorsservice 2,7 Lokalvård I TNS-systemet grupperas arbeten med relativt likartad inriktning i familjer. Det finns drygt 80 sådana familjer i TNS som beskriver arbetets art och innehåll. I ovanstående diagram visas hur stor den genomsnittliga löneökningstakten har varit inom några av de vanligast förekommande TNS-familjerna i lönestatistiken. 18
20 ORSAKER TILL DEN UPPMÄTTA LÖNEUTVECKLINGEN UNDER AVTALSPERIODEN FÖR RALS Arbetsgivarverket har löpande under avtalsperioden i samband med att lönestatistiken på det statliga området varit klar genom enkäter ombett myndigheterna att så omsorgsfullt som möjligt uppskatta hur mycket olika orsaker påverkat den uppmätta löneutvecklingen vid myndigheten. I enkätundersökningarna ingår alla myndigheter som har 50 eller fler identiska individer mellan två på varandra följande statistikinsamlingar. Den genomsnittliga svarsfrekvensen är 96 % och den genomsnittliga löneutvecklingen mätt som årstakt för identiska individer vid dessa myndigheter är 4,6 %. Diagram 12 Löneutveckling i årstakt för identiska individer under avtalsperioden för RALS uppdelad på olika delkomponenter 10,0 9,0 8,0 7,0 Procentenheter 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 3,34 Löneökningar till följd av RALS inkl.chefsavtal 0,80 Befordringar m.m. 0,17 0,07 0,25 Lokala tariffer Inlösen av rörliga tillägg Andra orsaker 4,63 Totalt Av den genomsnittliga årstakten på 4,6 % kan 3,34 procentenheter eller ca 75 % hänföras till löneökningar till följd av RALS och chefsavtalet. Lönehöjningar till följd av omorganisationer, befordringar, förändrade arbetsuppgifter m.m. har i genomsnitt påverkat den uppmätta årstakten med 0,80 procentenheter. Lokala tariffer och andra garantisystem har påverkat den uppmätta årstakten med i genomsnitt 0,17 procentenheter. Inlösen av rörliga tillägg i den fasta månadslönen har påverkat den uppmätta årstakten med 0,07 procentenheter under perioden för RALS Andra orsaker som påverkat den uppmätta årstakten under RALS perioden är t ex olika typer av satsningar vid sidan av de lokala lönerevisionerna som myndigheterna gjort på vissa grupper av anställda. Totalt har sådana åtgärder påverkat löneökningstakten med 0,25 procentenheter under perioden. 19
21
22 Ytterligare exemplar kan beställas från Svenska Lagerhus Finspångsgatan 51, Spånga Tel Fax
Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet under perioden september 1997 till september 1998
Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet under perioden september 1997 till september 1998 FÖRORD I februari 1999 skickade Arbetsgivarverket ut en enkät till samtliga myndigheter med fler
Läs merLöneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet. statistikperioden september 2000 till september 2001 avtalsperioden för RALS 2001
2002 Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet statistikperioden september 2000 till september 2001 avtalsperioden för RALS 2001 Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet statistikperioden
Läs merLöneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet
Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet under perioden september 1998 till september 1999 FÖRORD I januari 2000 skickade Arbetsgivarverket, på sedvanligt sätt, ut en enkät till samtliga
Läs merLöneutveckling på det statliga avtalsområdet
Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden september 2013 - september 2014 Rapportserie 2015:2 Arbetsgivarverket Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden september
Läs merLöneutveckling på det statliga avtalsområdet
Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden september 2003 till september 2004 Löneutveckling till följd av RALS 2002-2004 2005-05--25 0505-0450-21 2 Innehåll Förord 5 Det statliga avtalsområdet
Läs merLöneutveckling på det statliga avtalsområdet
Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden september 2014 september 2015 Arbetsgivarverket Dnr 2016/0174 Förord Inom det statliga avtalsområdet sker fortlöpande förändringar av antal
Läs merLöneutveckling på det statliga området
Löneutveckling på det statliga området Den första lönerevisionen i RALS 2007 2010 Dnr 0906-0314-21 Rapportserie 2009:2 Arbetsgivarverket Arbetsgivarverket 2009 Löneutveckling på det statliga området Den
Läs merLöneutveckling på det statliga området. Löneutveckling till följd av RALS Statistikperioden september 2005 till september 2006
Löneutveckling på det statliga området Löneutveckling till följd av RALS 2004-2007 Statistikperioden september 2005 till september 2006 Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Löneutveckling till
Läs merLöneutveckling på det statliga avtalsområdet
Löneutveckling på det statliga avtalsområdet 2006 Statistikperioden september 2004 till september 2005 Första lönerevisionsperioden inom RALS 2004 2007 Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden
Läs merUtvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2014
Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2014 Rapportserie 2015:3 Arbetsgivarverket Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000
Läs merLöneutveckling på det statliga området
Löneutveckling på det statliga området Statistikperioden september 2010 - september 2011 Rapportserie 2012:2 Arbetsgivarverket Löneutveckling på det statliga området Statistikperioden september 2010-september
Läs merLöneutveckling på det statliga avtalsområdet
Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Löneutveckling till följd av RALS 2007-2010 under statistikperioden september 2007 september 2010 Rapportserie 2011:6 Arbetsgivarverket Löneutveckling på det
Läs merLöneutveckling på det statliga området
Löneutveckling på det statliga området Uppskattad löneutveckling hittills till följd av RALS 2007 2010 under statistikperioden september 2007 september 2009 Rapportserie 2010:2 Arbetsgivarverket Löneutveckling
Läs merLöneutveckling på det statliga avtalsområdet
Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden september 2011 - september 2012 Avtalsperioden 2010-2012 Rapportserie 2013:5 Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden
Läs merFakta om tidsbegränsade anställningar
Fakta om tidsbegränsade anställningar Flera former av tidsbegränsade anställningar Som tidsbegränsat anställda räknas personer med allmän visstidsanställning (AVA), vikariat och säsongsanställning. Tidsbegränsade
Läs merDnr: 2008-311-76. Statliga pensioner trender och tendenser
Dnr: 2008-311-76 Statliga pensioner trender och tendenser Framtida pensionsavgångar 2008-2017 Innehållsförteckning Förord 2 Sammanfattning av trender & tendenser 3 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen
Läs merCirkulärnr: 2005:65 Diarienr: 2005/1536 P-cirknr: 2005-2:27 Nyckelord: Lönestatistik Handläggare: Kerstin Blomqvist Avdelning: Avdelningen för
Cirkulärnr: 2005:65 Diarienr: 2005/1536 P-cirknr: 2005-2:27 Nyckelord: Lönestatistik Handläggare: Kerstin Blomqvist Avdelning: Avdelningen för arbetsgivarpolitik Sektion/Enhet: Arbetslivsenheten Datum:
Läs merSteg 4. Lika arbeten. 10 Diskrimineringslagen
Steg 4. Lika arbeten 10 Diskrimineringslagen [ ] Arbetsgivaren ska bedöma om förekommande löneskillnader har direkt eller indirekt samband med kön. Bedömningen ska särskilt avse skillnader mellan - Kvinnor
Läs merInnehåll Inledning... 2 Sammanfattning... 3 1 Bemanningsstruktur... 4 2 Tidsredovisning... 20 3 Sjukfrånvaro... 27 4 Personalrörlighet...
Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning... 3 1 Bemanningsstruktur... 4 1.1 Tillsvidareanställda antal personer och årsarbetare... 4 1.2 Tillsvidareanställda sysselsättningsgrader... 6 1.3 Tillsvidareanställda
Läs merFÖRHANDLINGSPROTOKOLL
0362-2010 1(1) FÖRHANDLINGSPROTOKOLL Ärende: Parter: Tid och plats: Närvarande för KFO: för Jusek: Förhandling angående löner och allmänna villkor för perioden 1 oktober 2010 30 september 2012 för medlemmar
Läs merFler drömjobb i staten! /Jurister. Ungas krav STs förslag
Fler drömjobb i staten! /Jurister Ungas krav STs förslag Bilaga till rapporten Fler drömjobb i staten! ungas krav - STs förslag Den här bilagan redovisar en nedbrytning av resultaten fokuserat på en specifik
Läs merMedlemsorganisationen för statliga arbetsgivare
Medlemsorganisationen för statliga arbetsgivare Utgiven av Arbetsgivarverket 2008 Produktion & grafisk form: Arbetsgivarverket informationsenheten Tryck: Tabergs Media Group STHLM På statens område har
Läs merLöneavtal mellan Unionen och Stål och Metall Arbetsgivareförbundet
Löneavtal mellan Unionen och Stål och Metall Arbetsgivareförbundet 1 Gemensamma utgångspunkter Det är Stål och Metall Arbetsgivareförbundet (Stål och Metall) och Unionens gemensamma uppfattning att ökad
Läs merVisstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna
Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Rapport av Annakarin Wall, Kommunal 2013 Kommunal Visstid på livstid? - En rapport
Läs merUtgångspunkter Företag som är lönsamma och utvecklas skapar ekonomiska förutsättningar för en real löneutveckling.
1 Bilaga 1A HTF 1. LÖNER 1.1 Regler för lönesättning Utgångspunkter Företag som är lönsamma och utvecklas skapar ekonomiska förutsättningar för en real löneutveckling. Det är av stor vikt för företagens
Läs merArbetsmarknadens lönestruktur
Arbetsmarknadens lönestruktur Löneskillnader mellan anställda kan förklaras av en mängd olika faktorer som t.ex. utbildning, yrkesgrupp, ålder och sektor. Lönestatistiken saknar information om vissa faktorer
Läs merMyrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm
KM Sjöstrand 2009-06-07 Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm Myrstigen+ är till för dem som på grund av brister i svenska språket har svårast att ta sig in på arbetsmarknaden. Verksamheten
Läs merPart äger rätt att i förtid senast den 30 november 2005 säga upp överenskommelsen att upphöra att gälla den 31 mars 2006.
ÖVERENSKOMMELSE mellan Svets Mekaniska Arbetsgivareförbundet och Sveriges Civilingenjörsförbund Parterna har enats om att det för avtalsåren 2001 2003 gällande avtalet om löner och allmänna anställningsvillkor
Läs merArbetsmarknadsrapport 2009 Kvartal 4 2009
Kvartal 4 Arbetsmarknadsrapport Kvartal 4,5 Ersättningstagare december 8 december I december var,6 procent av Juseks medlemmar arbetssökande. Trenden mot en ökande arbetslöshet har därmed brutits och personalvetarna
Läs merLÖNEAVTAL Tjänstemän i Bemanningsföretag
LÖNEAVTAL Tjänstemän i Bemanningsföretag AVTAL TECKNAT 2016 Giltighetstid: 2016-05-01 2017-04-30 Akademikerförbunden Innehållsförteckning Löner Unionen... 3 Förhandlingsordning vid lönerevision Unionen...
Läs merDärför tjänar män mer än kvinnor
Därför tjänar män mer än kvinnor Löneskillnadernas utveckling bland SACO-förbundens medlemmar mellan 1996 och 2001 Thomas Ljunglöf och Galina Pokarzhevskaya 2003 Inledning och sammanfattning 2 Strukturella
Läs merSveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. Lönestatistik. Från 2014 års löneenkät
Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects Lönestatistik Från 2014 års löneenkät 2 Löneenkät 2014 Innehåll Inledning 4 Ingångslöner 5 Privat sektor 6 Kommunal sektor 11 Statlig sektor 13 Chefer
Läs merFler drömjobb i staten! /Ekonomer. Ungas krav STs förslag
Fler drömjobb i staten! / Ungas krav STs förslag Bilaga till rapporten Fler drömjobb i staten! ungas krav - STs förslag Den här bilagan redovisar en nedbrytning av resultaten fokuserat på en specifik grupp
Läs merEn information om avtalets innebörd lämnas till samtliga tjänstemän. Arbetsgivaren och berörd lokal tjänstemannapart anordnar en sådan information.
Löneavtal Inledning Det traditionella centrala löneavtalet anger hur löneökningarna ska räknas fram, till exempel i kronor, procent och fördelning av potter. Detta avtal är ett alternativ och anger inte
Läs merLöneavtal mellan Svensk Scenkonst och Unionen
Löneavtal mellan Svensk Scenkonst och Unionen Bilaga 7 1. Löner 1.1 Regler för lönesättning Utgångspunkter Företag som är lönsamma och utvecklas skapar ekonomiska förutsättningar för en reallöneutveckling.
Läs merLöneavtal. Tjänstemän. Giltighet: 1 maj 2010 30 april 2012. Akademikerförbunden
Löneavtal Tjänstemän Giltighet: 1 maj 2010 30 april 2012 Akademikerförbunden Kontaktförbund för Akademikerförbunden är Jusek I Akademikerförbunden ingår: Akademikerförbundet SSR Civilekonomerna DIK Jusek
Läs mer4 av 5 rapport. Göteborgsregionen. Småföretagen håller krisorterna under armarna
4 av 5 rapport en håller krisorterna under armarna Det är framför allt i de små företagen i Göteborgsregionen 1, liksom i Sverige i stort, som jobben och tillväxten finns. Det är fler som är sysselsatta
Läs merLöner m m. 1. Löneprinciper. 2. Lönehöjning 2016-05-01 Allmän pott för lokala förhandlingar. Bilaga A. Förstärkt löneprocess BILAGA A LÖNER M M
Löner m m 1. Löneprinciper Lönesättningen skall vara individuell och differentierad. BILAGA A LÖNER M M Bilaga A Lönerna skall bestämmas med hänsyn till ansvaret och svårighetsgraden i arbetsuppgi erna
Läs merLokalt kollektivavtal om löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m (RALS 2013-2016) Parter
Lokalt kollektivavtal om löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m (RALS 2013-2016) Parter Arbetsgivarsidan: Arbetstagarsidan: Uppsala universitet SEKO universitetsklubben 1 Avtalstidens längd Parterna
Läs merAnställningsformer år 2008
Arbe tsm arknad Anställningsformer år 28 Fast och tidsbegränsat anställda efter klass och kön år 199 28 Mats Larsson, Arbetslivsenheten Innehåll = Sammanfattning...2 = 1 Inledning...5 2 Anställningsformer
Läs merRegler för lönesättning
BILAGA 3 REGLER FÖR LÖNESÄTTNING Bilaga 3 Regler för lönesättning Utgångspunkter Företag som är lönsamma och utvecklas skapar ekonomiska förutsättningar för en reallöneutveckling. Det är av stor vikt för
Läs merBokslut över jämställdhetsarbetet
Bokslut över jämställdhetsarbetet Socialdemokraternas misslyckande med att uppnå de jämställdhetspolitiska målen augusti 2006 www.centerpartiet.se Sammanfattning Riksdagen röstade 1994 igenom en proposition
Läs merBefolkningsutvecklingen i Kronobergs län 2015
Befolkningsutvecklingen i Kronobergs län 2015 1 Innehåll Sammanfattande beskrivning... 3 Befolkningen i Kronobergs län ökade med 2241 personer under 2015... 4 Befolkningen ökade i samtliga av länets kommuner...
Läs merLÖNEAVTAL 2010-2012. Sveriges Byggindustrier Unionen Sveriges Byggindustrier Sveriges Ingenjörer
LÖNEAVTAL 2010-2012 Sveriges Byggindustrier Unionen Sveriges Byggindustrier Sveriges Ingenjörer LÖNEAVTAL Sveriges Byggindustrier och Unionen... Sid 3-4 Sveriges Byggindustrier och Sveriges Ingenjörer...
Läs merVälkommen till BESTA-vägen ett metodstöd för analys av löneskillnader mellan kvinnor och män
Välkommen till BESTA-vägen ett metodstöd för analys av löneskillnader mellan kvinnor och män Det här handlar om en metod som kan användas i lönebildningsarbetet på myndigheten. Fokus för metoden BESTA-vägen
Läs merPolismyndigheten Värmland
1 (3) Datum2008-06-03 Diarienr (åberopas vid korresp) 2008-07-01 AAA-801-204/08 Er referens Polismyndigheten Värmland Arbetsgivare: Arbetstagare : Justering: Polismyndigheten Värmland OFR/P Värmlands Polisförening
Läs merBetygsstatistik för årskurs 9 Läsåret 2014/15. Sammanfattning av betygsresultat för elever i årskurs 9 läsåret 2014/15.
Betygsstatistik för årskurs 9 Läsåret 2014/15 Sammanfattning av betygsresultat för elever i årskurs 9 läsåret 2014/15. Upplands Väsby kommun Utbildningskontoret Gunnar Högberg 2015-10-12 Betygsstatistik
Läs merLjungby kommun. Personalekonomisk årsredovisning
Ljungby kommun Personalekonomisk årsredovisning 2014 Innehåll INLEDNING ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 4 Begrepp i redovisningen
Läs merKommunalskatten 2012
2012-01-19 FOKUS: STATISTIK Kommunalskatten 2012 Norrköping på 56:e plats av 290 kommuner Oförändrad kommunalskatt för Norrköping år 2012 i jämförelse med 2011 År 2012 innebar kommunalskattehöjningar i
Läs merHandläggningsordning för enskilda överenskommelser vid Umeå universitet
Handläggningsordning för enskilda överenskommelser vid Umeå universitet Fastställd av rektor 2016-04-12 Dnr: FS 1.1-531-16 Denna handläggningsordning ersätter tidigare fastställt beslut av rektor, dnr
Läs merFaktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013. kongressombud. välfärdssektorn
Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013 2013 2013 Att Delade vara turer i kongressombud välfärdssektorn Delade turer i välfärdssektorn Faktaunderlag Rapport av Kristina Mårtensson
Läs merapril 2013 Fakta om VD-löner avseende 2012
april 2013 Fakta om VD-löner avseende 2012 Stor spridning av VD-lönerna Svenskt Näringsliv har cirka 60 000 medlemsföretag. Omkring 40 000 företag är mindre, ägarledda företag med färre än 10 anställda.
Läs merLönerapport år 2008. Löner och löneutveckling år 1997 2007
Lönerapport år 2008 Lönerna ökade i genomsnitt med 3,8 procent för arbetare och 3,6 procent för tjänstemän år 2007. Det är första gången på tio år som lönerna ökat mer för arbetare än för tjänstemän. Löneskillnaden
Läs merLÖNEAVTAL. Call/contactcenteroch marknadsundersökningsföretag. Giltighetstid: 2012-11-01 2013-10-31
LÖNEAVTAL Call/contactcenteroch marknadsundersökningsföretag 2012 2013 Giltighetstid: 2012-11-01 2013-10-31 Innehållsförteckning 1 Löner... 5 1.1 Regler för lönesättning... 5 1.2 Beräkning av utrymme
Läs merAlmega Tjänsteförbunden, bransch Almega Fastighetsarbetsgivarna. Ärende Avtal om löner och anställningsvillkor 1 juni 2004 31 maj 2007
PROTOKOLL Förbund Almega Tjänsteförbunden, bransch Almega Fastighetsarbetsgivarna Ärende Avtal om löner och anställningsvillkor 1 juni 2004 31 maj 2007 Parter Almega Fastighetsarbetsgivarna CF Tid 25 maj
Läs merKönsfördelning inom utbildning, forskning och personal vid Umeå universitet
Sid 1 (23) Könsfördelning inom utbildning, forskning och personal vid Umeå universitet Könsfördelningen vid Umeå universitet är förhållandevis jämn 1. Trots en jämn könsfördelning råder det en kvinnlig
Läs merLönekartläggning och analys samt Handlingsplan för jämställda löner 2015-2017
Antagen av Kommunstyrelsen Reviderad datum Paragraf 285 1(18) Lönekartläggning och analys samt Handlingsplan för jämställda löner 2015-2017 2(18) Innehållsförteckning Inledning... 3 Syftet med kartläggningen...
Läs mer3 Den offentliga sektorns storlek
Offentlig ekonomi 2009 Den offentliga sektorns storlek 3 Den offentliga sektorns storlek I detta kapitel presenterar vi de vanligaste sätten att mäta storleken på den offentliga sektorn. Dessutom redovisas
Läs merSTYRELSENS FÖR AB FAGERHULT (PUBL) FÖRSLAG TILL BESLUT OM INFÖRANDE AV PRESTATIONSAKTIEPROGRAM OCH ÖVERLÅTELSE AV EGNA AKTIER UNDER PROGRAMMET
STYRELSENS FÖR AB FAGERHULT (PUBL) FÖRSLAG TILL BESLUT OM INFÖRANDE AV PRESTATIONSAKTIEPROGRAM OCH ÖVERLÅTELSE AV EGNA AKTIER UNDER PROGRAMMET Styrelsen föreslår att årsstämman beslutar om införande av
Läs merTrivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor 2013-02-27
Trivsel på jobbet en åldersfråga? 2 Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern bygger på telefonintervjuer med ett representativt urval av svenskar i åldern 20 65 år som arbetar minst halvtid. Jobbhälsobarometern
Läs merStockholm den 3 september 2009
Stockholm den 3 september 2009 Författare till rapporten är Medlingsinstitutets John Ekberg och Linda Holmlund. Lena Nekby, Stockholms Universitet har medverkat med text till avsnittet om den könssegregerade
Läs merI avtalet har skrivits in att man får tillgodoräkna sig sammanlagd anställningstid under de senaste 36 månaderna för uppflyttning.
Nya avtalet 800 kronor i potten Avtalsperioden Det nya avtalet är treårigt och löper från den 1 oktober 2007 till den 30 september 2010. Avtalet går inte att säga upp under avtalsperioden. Lönerna 1. Ny
Läs merINNEHÅLL. Årets statistik 4 Lönestatistik 8 Lönerådgivning 9 Löneprocessen 10 Lönesamtalet 12 Råd till dig som är föräldraledig 21 Ordlista 22
Ingenjörslön 2016 INNEHÅLL Årets statistik 4 Lönestatistik 8 Lönerådgivning 9 Löneprocessen 10 Lönesamtalet 12 Råd till dig som är föräldraledig 21 Ordlista 22 3 Du som är ingenjör spelar en avgörande
Läs merLöneavtal mellan Unionen och Almega Tjänsteföretagen för Tjänstemannaavtalet
Löneavtal mellan Unionen och Almega Tjänsteföretagen för Tjänstemannaavtalet Ändringar och tillägg som införts, jämfört med tidigare avtal, är markerad med streck i kanten. För ytterligare information
Läs merSödertörns nyckeltal 2009
Södertörns nyckeltal 2009 Förskolan SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR Handläggare/referens Christina Castfjord 08-535 360 61 christina.castefjord@huddinge.se 2 Innehållsförteckning Sammanfattning...
Läs merAvtal om löner i 2007/2008 års nivå m m enligt RALS 2007-2010
TULLVERKET AVTAL Dnr TV4-2008-319 2008-06-04 Dossie 430 Parter: Tullverket OFR/P genom TULL-KUST Avtal om löner i 2007/2008 års nivå m m enligt RALS 2007-2010 Inledning Detta avtal omfattar medlemmar tillhörande
Läs merAVTAL OM LOKAL LÖNEBILDNING Spårtrafik. Giltighetstid: 2010-04-01 2012-03-31
AVTAL OM LOKAL LÖNEBILDNING Spårtrafik Giltighetstid: 2010-04-01 2012-03-31 Innehållsförteckning Avtal om lokal lönebildning..3 1 Avtalets omfattning 4 2 Lönebildningens syfte och förutsättningar.. 4 3
Läs mer2012-04-17. Partsgemensamt arbete om AT-läkares löneprocess
2012-04-17 Partsgemensamt arbete om AT-läkares löneprocess Sveriges läkarförbund 2012-04-17 Arbetsliv och juridik Sveriges läkarförbund Box 5610, 114 86 Stockholm Telefon: 08-790 33 00 E-post: info@slf.se
Läs merSjukfrånvaron i staten - kvartal 3 2006
Enheten för analys Anna Enström Järleborg MISSIV DATUM DIARIENR 2007-01-25 2006/431 ERT DATUM ER BETECKNING 2005-12-20 Fi2005/6390 Finansdepartementet Enheten för statlig arbetsgivarpolitik (ESA) 103 33
Läs merLönekarriär ett sätt att nå jämställdhet?
Lönekarriär ett sätt att nå jämställdhet? Marie Söderqvist och Emma Hernell November, 2001 En analys av europeisk lönestatistik Förord I Frankrike finns tre gånger så många kvinnor med höga löner som i
Läs merBrukarundersökning av socialnämndens mål 2009
DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Lotten Rudberg Flismark Tjänsteutlåtande -2-9 Socialnämnden den 8.3 SN /18 Brukarundersökning av socialnämndens mål 9 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar
Läs merDin anställningstrygghet - en av Försvarsförbundets viktigaste frågor
Din anställningstrygghet - en av Försvarsförbundets viktigaste frågor Myndighetsvärlden är ofta föremål för förändring. Det kan röra sig om neddragningar, utlokaliseringar eller andra former av situationer
Läs merAvtal mellan Arbetsförmedlingen och Saco-S Arbetsförmedlingen avseende löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m.
Sida: 1 av 12 Avtal mellan Arbetsförmedlingen och Saco-S Arbetsförmedlingen avseende löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m. (RALS 2010-T) Avtalstidens längd 1 Parterna träffar ett tillsvidareavtal
Läs merVilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län?
POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Jönköpings län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på
Läs merMånadslöner inom den privata sektorn
Löner och arbetskraftskostnader 2012 Månadslöner inom den privata sektorn Lönen för ordinarie arbetstid hos månadsavlönade inom den privata sektorn var 3 328 euro i oktober 2011 Enligt Statistikcentralen
Läs merLöneläget 2015. En liten folder med lönestatistik för psykologer. Siffror från 2015.
Löneläget 2015 En liten folder med lönestatistik för psykologer. Siffror från 2015. Tack för att du svarat på löneenkäten! Ännu en gång, stort tack till Er som svarat på 2015 års löneenkät! 62 % av förbundets
Läs merKompetens eller kön. hur sätts. din lön? 10,7% En kvinnlig ekonom tjänar i genomsnitt
Kompetens eller kön hur sätts En kvinnlig ekonom tjänar i genomsnitt 10,7% mindre än en manlig ekonom som arbetar i samma sektor, är i samma ålder och har samma befattning. din lön? Om rapporten Ett urval
Läs merUtveckling och tillväxt hos Famnas medlemmar 2003-2008
Utveckling och tillväxt hos Famnas medlemmar 2003-2008 Bilaga till Vinst och Värderingar i non profit vård och social omsorg Maj 2009 Famnas medlemsorganisationers tillväxt och utveckling åren 2003-2008
Läs merSIFO Research International TYA. Arbetskraftsbehov 2006. Rapport. Dok.nr 1514788. Stockholm 2006-06-17. Ingemar Boklund
SIFO Research International TYA Arbetskraftsbehov 2006 Rapport Dok.nr 1514788 Stockholm 2006-06-17 SIFO Research International Ingemar Boklund 0. UNDERSÖKNINGEN I KORTHET Sifo har genomfört en enkätundersökning
Läs merBilaga 1 B Akademikerförbunden
Bilaga 1 B Akademikerförbunden Inledning Traditionella centrala löneavtal anger hur löneökningarna ska räknas fram, t ex i kronor, procent och fördelning av potter. Detta avtal anger inte sådana regler.
Läs merPersonalöversikt 2008
Personalöversikt 2008 Innehåll 1 Bemanning... 2 1.1 Tillsvidareanställda per förvaltning... 2 1.2 Tillsvidareanställda per personalgrupp... 3 1.3 Tillsvidareanställda i förhållande till befolkningsmängd...
Läs merSmåföretagsbarometern
Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 211 Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna Småföretagsbarometern
Läs mer29 JANUARI 2010. Jämställdhetsredovisning för 2009
Jämställdhetsredovisning för 2009 Vad är jämställdhet? Jämställdhet i arbetslivet innebär att kvinnor och män ska ha lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter till utveckling i fråga om arbete, anställningsoch
Läs mer2014-09-16 KARTLÄGGNING AV MATEMATIKLÄRARES UTBILDNINGSBAKGRUND
2014-09-16 KARTLÄGGNING AV MATEMATIKLÄRARES UTBILDNINGSBAKGRUND GENOMFÖRD VÅREN 2014 INOM RAMEN FÖR SKL MATEMATIK PISA 2015 2 (15) Innehållsförteckning Försättsblad sid 1 Innehållsförteckning sid 2 Sammanfattning
Läs merPersonalöversikt 2009
Personalöversikt 2009 Innehåll 1 Bemanning... 2 1.1 Tillsvidareanställda per förvaltning... 2 1.2 Tillsvidareanställda per personalgrupp... 3 1.3 Tillsvidareanställda årsarbetare i förhållande till befolkningsmängd...
Läs merLön. Lön 2013-09-14. Kursmomentet behandlar Lönens uppbyggnad Lön vid nyanställning Löneöversyn Lönebildning Lönesamtal Lönebegrepp
2013-09-14 Lön Lön Kursmomentet behandlar Lönens uppbyggnad Lön vid nyanställning Löneöversyn Lönebildning Lönesamtal Lönebegrepp Facklig grundkurs 2013/14 - Lön 3 1 2013-09-14 Vad tjänar en lärare? En
Läs merARBETSMARKNADSUTBILDNING OCH PRAKTIK I NORRBOTTENS LÄN
U T R E D N I N G S T J Ä N S T E N Ellinor Fridh Tfn: 08-786 44 15 PM 2011-06-13 Dnr 2011:745 ARBETSMARKNADSUTBILDNING OCH PRAKTIK I NORRBOTTENS LÄN Hur många av de arbetslösa som är registrerade hos
Läs merRegler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer. Företagens villkor och verklighet 2014
Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer Företagens villkor och verklighet 2014 Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer Företagens villkor
Läs merMått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken
Mått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken Ossian Wennström SACO 2001 Tryck: SACO, Stockholm ISSN 1401-7849 Innehåll Sammanfattning 1 Inledning 2 Definitioner och urval i arbetsmarknadsstatistiken
Läs merJurister Civilekonomer Systemvetare Personalvetare Samhällsvetare ARBETSMARKNADEN FÖR SAMHÄLLSVETARE
Jurister Civilekonomer Systemvetare Personalvetare Samhällsvetare ARBETSMARKNADEN FÖR SAMHÄLLSVETARE Innehållsförteckning Om arbetsmarknaden för samhällsvetare... 2 Statlig förvaltning... 4 Kommunal förvaltning...
Läs merÄr sjukvården jämställd och går det åt rätt håll?
Inledning Som titeln antyder är syftet med den här undersökningen att ta reda på om svensk hälso- och sjukvård är jämställd. Det är en fråga som kan analyseras utifrån olika perspektiv, vilka i huvudsak
Läs merAntagning till högre utbildning höstterminen 2016
Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Torbjörn Lindquist Utredare 010-4700390 torbjorn.lindquist@uhr.se RAPPORT Datum 2016-04-22 Diarienummer Dnr 1.1.1-382-16 Postadress Box
Läs merutdrag ur halvårsrapport 2008 Antal personer som beviljats omställningsstöd
Halvårsrapport 2008 Antal personer som beviljats omställningsstöd 2008-06-30 har vi beviljat omställningsstöd för 6 480 (5 943) personer, motsvarande 147,6 (122,6) Mkr, fördelat på 1 610 (1 320) arbetsplatser.
Läs merHandledning alternativa lönemodellen. En handledning skapad av SLA och Kommunal
Handledning alternativa lönemodellen En handledning skapad av SLA och Kommunal Innehåll Handledning alternativa lönemodellen... 1 En handledning skapad av SLA och Kommunal... 1 1 Hur inför vi den alternativa
Läs merMars 2012. Lönebildning i företag lönar sig
Mars 2012 Lönebildning i företag lönar sig Förord Svenskt Näringsliv anser att lönebildningen i ökande utsträckning bör ske i företagen och med utgångspunkt i företagens och medarbetarnas förutsättningar.
Läs merAndelen personal som har en utbildning på forskarnivå fortsätter att öka
UF 23 SM 1601 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2015 Higher Education. Employees in Higher Education 2015 I korta drag Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå
Läs merEtableringen på arbetsmarknaden för högskoleutbildade 2013
Etableringen på arbetsmarknaden för högskoleutbildade 2013 Examinerade läsåren 2011/12, 2009/10 och 2007/08 RAPPORT 2015:26 Rapport 2015:26 Etablering på arbetsmarknaden 2013 Etablerade läsåren 2011/12,
Läs merInventering av registrerade föreningar. Fritidsförvaltning
Inventering av registrerade föreningar Fritidsförvaltning Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 211-4-5 1.3 Thomas Sterner (Gustaf Johansson/David Nilsson) Fritidsförvaltningen Föreningsavdelningen
Läs merArbetsmarknadsläget i Gotlands län november månad 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jim Enström Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Gotlands län november månad 2014 Fått arbete I november2014 fick 182 personer inskrivna vid länets Arbetsförmedling
Läs mer