Löneutveckling på det statliga avtalsområdet

Transkript

1 Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden september 2003 till september 2004 Löneutveckling till följd av RALS

2 2

3 Innehåll Förord 5 Det statliga avtalsområdet 7 Lönespridning i staten 9 Löneutveckling september 2003 september Löneutveckling till följd av RALS Nominell och real löneutveckling

4 4

5 Förord I den här rapporten redovisas resultaten från den årliga mätningen i september av löneutvecklingen på det statliga avtalsområdet. Den löneutveckling som registrerats i lönestatistiken för september 2004 består i huvudsak av kvarvarande lokala lönerevisioner från RALS som genomförts under statistikperioden. En slutredovisning av hur stor den faktiska löneutvecklingen varit under hela avtalsperioden kan nu göras och återfinns i denna rapport. Lönestatistiken kompletteras normalt med att myndigheterna besvarar en enkät som knyter an till den uppmätta löneutvecklingen i statistiken. Syftet är bl.a. att få ökad kunskap om lönestatistikens innehåll. Eftersom den insamlade lönestatistiken avseende december 2003 redan innehöll all väsentlig information om löneökningar under avtalsperioden för RALS , och redovisats i föregående års rapport, har Arbetsgivarverket valt att inte skicka ut någon ny enkät till myndigheterna rörande lönestatistiken för september Vidare har ofta lönerevisioner fram till december insamlingsåret kunnat följas upp med en extra insamling av lönedata i december. Det nya avtalet slöts 15 november 2004 och gäller från 1 oktober Merparten av lönerevisionerna till följd av det avtalet har därför kommit att ligga spritt under våren Löneutvecklingen till följd av första lönerevisionen enligt RALS kommer därför att redovisas först i nästa rapport. Stockholm i maj 2005 Birgitta Isaksson Pérez Generaldirektör 5

6 6

7 Det statliga avtalsområdet Partsgemensam förhandlingsstatistik Arbetsgivarverket träffar som arbetsgivarpart avtal för sina medlemmar med de fackliga motparterna OFR, SACO-S och SEKO på det statliga avtalsområdet. Arbetsgivarverkets medlemmar är dels statliga myndigheter under regeringen, dels ett antal icke-statliga arbetsgivare som har naturlig koppling till det statliga området. Bland de icke-statliga medlemmarna finns försäkringskassorna (vid statistiktillfället i september 2004) samt ytterligare ett tjugotal arbetsgivare. I samarbete med ovan nämnda fackliga organisationer producerar Arbetsgivarverket varje år lönestatistik som utgör en viktig grund för löneförhandlingarna. I den partsgemensamma förhandlingsstatistiken som omfattar totalt tjänstemän, per september 2004, ingår samtliga medlemmar hos Arbetsgivarverket utom de icke-statliga medlemmarna som tillsammans har ca anställda tjänstemän. Av de tjänstemännen som ingår i statistiken har individuell månadslön eller tarifflön och annan anställning som t ex betings-, dag- eller timanställning. Könsfördelningen är relativt jämn bland de anställda, 54 procent män och 46 procent kvinnor. Av tjänstemännen med individuell lön eller tarifflön arbetar knappt 86 procent heltid vilket är samma andel som föregående år. Diagram 1. Andel män och kvinnor inom det statliga förhandlingsområdet september 2004 Individuell lön eller tarifflön Män heltid 46,0% Kvinnor heltid 34,1% Kvinnor deltid 8,9% Kvinnor 2,8% Män 3,9% Män deltid 4,3% Betings-, dag och timanställda 7

8 Antal anställda per sektor Arbetsgivarverkets medlemmar bedriver verksamhet av vitt skilda slag och har därför bildat olika branschgrupper eller sektorer. Diagrammet nedan visar hur de tjänstemännen i statistiken var fördelade sektorsvis i september Jämfört med förra årets statistik i september 2003 har antalet anställda ökat med 260. Förändringen är historiskt sett liten, efter många år av såväl kraftiga minskningar som ökningar. Störst minskning har skett inom Försvarsmakten, som har minskat med drygt 800 anställda. Sektor Affärsverk har minskat med knappt 200 anställda. I likhet med tidigare år har sektorn Universitet, högskolor och forskning ökat mest. I år har ökningen uppgått till cirka 500 anställda vilket innebär att denna sektor nu har över arbetstagare totalt, varav ca med individuell lön. Det innebär att mer än var fjärde tjänsteman i staten numera är anställd vid någon av de myndigheter som tillhör UHF-sektorn. Övriga sektorer uppvisar endast smärre ökningar eller minskningar. Diagram 2. Antal anställda per sektor september Betings-, dag- och timanställda Individuell lön Antal RÄTTS UHF AOU AFF EK UPP LRS MTJ KULT Sektor RÄTTS = Rättsväsendet inkl. Försvarsmakten UHF = Universitet, högskolor och forskning AOU = Arbetsliv, omsorg och utbildning AFF = Affärsverk och infrastruktur EK = Ekonomi UPP = Uppdragsbaserad verksamhet LRS = Länsstyrelser, Regeringskansli och stabsmyndigheter MTJ = Miljö, teknik och jordbruk KULT = Kultur 8

9 Lönespridning i staten Större lönespridning bland män Lönespridningen är större bland män än kvinnor inom det statliga avtalsområdet. Hälften av alla kvinnor har en lön som i september 2004 låg i intervallet mellan kr och kr. I motsvarande intervall återfinns en dryg tredjedel av männen. Av männen har 26 procent en lön som överstiger kr. Motsvarande andel bland kvinnorna är 14 procent. Diagram 3. Lönespridning för samtliga och per kön september Samtliga Män Kvinnor 20 Andel individer (procent) < < < < < < < < < < < < < < < < < < < < < < < 16 < 14 Löneintervall ( kr) Ökad lönespridning Lönespridning mäts ofta som skillnaden mellan den 90:e percentillönen och den 10:e percentillönen i relation till medianlönen. Dessa lönebegrepp innebär att 90 procent respektive 10 procent av de anställda har en lön som är lägre än vad som den 90:e respektive 10:e percentillönen visar. 50 procent av de anställda har en lön som är lägre än vad medianlönen visar. Lönespridningen mätt på detta sätt uppgår till 76 procent 1 för hela populationen i statistiken för september För männen uppgår lönespridningen till 81 procent och för kvinnorna till 67 procent. Lönespridningen har ökat under de senaste sju åren men i relativt långsam takt, från 72 procent 1997 till 76 procent år En procentenhets ökning av lönespridningen innebär att skillnaden mellan den 90:e percentillönen och den 10:e percentillönen har ökat med 230 kr i månadsbelopp (i 2004 års löneläge). 1 Formeln som används för att mäta lönespridningen är 100% x (90:e percentillönen 10:e percentillönen)/medianlönen. Formeln ger i det här fallet 100% x ( kr kr)/ = 76%. 9

10 Löneutveckling september september 2004 Kollektiv löneutveckling genomsnittslön Den genomsnittliga månadslönen (grundlön + fasta lönetillägg) beräknad för årsarbetare hos Arbetsgivarverkets obligatoriska medlemmar exklusive försäkringskasseområdet steg under statistikperioden med 2,6 procent. Tabell 1. Förändring av genomsnittlig fast månadslön september 2003 september 2004 September 2003 September 2004 Ökning % Män ,3 Kvinnor ,0 Samtliga ,6 Av den löneutveckling som har registrerats under statistikperioden kan 2,2 procentenheter hänföras till kvarvarande lokala lönerevisioner från RALS enligt resultatet från den enkät och den extrainsamling av löneuppgifter som gjordes i december Resterande 0,4 procentenheter utgörs av strukturella effekter och löneökningar utöver lönerevision. Strukturella effekter som kan påverka löneutvecklingen i statistiken uppkommer främst genom att yrkesstrukturen har förändrats under statistikperioden t.ex. genom nyanställningar och avgångar som skett under perioden. Tidigare år har storleken av strukturella effekter beräknats genom en standardräkning som innebär att statistikpopulationen hållits konstant mellan två tidpunkter i statistiken med hänsyn till yrkessammansättning (med hjälp av TNS och tjänstebenämningar där TNS-klassning saknas) och åldersfördelning (tre åldersintervall år, år, 50- år). Eftersom TNS användes som indelningsgrund i statistiken september 2003 och BESTA i statistiken i september 2004 och dessa klassificeringssystem till väsentliga delar inte är översättningsbara sinsemellan går det inte att konstanthålla yrkessammansättningen mellan september 2003 och september 2004 genom en sedvanlig standardräkning. Antalet anställda i statistiken är i stort sett oförändrat mellan september 2003 och september 2004 vilket tyder på att det inte har inträffat några stora förändringar i yrkesstrukturen under denna period. För att uppskatta hur stor del av den resterande löneökningen på 0,4 procentenheter som utgörs av strukturella effekter respektive löneökningar utöver lönerevision har därför antagits att samma relativa storleksförhållande gäller mellan dessa båda komponenter i 2004 års statistik som gällde i 2003 års statistik 1. Denna jämförelse innebär att storleken på strukturella effekter respektive löneökningar utöver lönerevision uppskattas till 0,2 procentenheter vardera i lönestatistiken Den strukturrensade löneökningen år 2004 har därmed uppskattats till 2,4 procent, varav 0,2 procentenheter utgör löneökningar utöver lönerevision. Tabell 2. Uppskattad strukturrensad löneutveckling september september 2004 Okorrigerad löneutveckling Strukturella effekter Strukturrensad löneutveckling 2,6 % 0,2 % 2,4 % 1 I 2003 års lönestatistik uppgick strukturella effekter till 0,4 procent och löneökningar utöver lönerevision till 0,3 procent. 10

11 I de två föregående rapporterna om löneutvecklingen på det statliga avtalsområdet har uppskattningar gjorts om löneutvecklingstakten till följd av RALS En slutredovisning kan nu göras av hur stor den faktiska löneutvecklingen har varit under hela avtalsperioden Denna redovisning återfinns på sidan 13. Löneutveckling för kvinnor och män Genomsnittslönen för kvinnor har ökat betydligt mer än genomsnittslönen för män, 3,0 procent respektive 2,3 procent, vilket framgår av tabell 1 ovan. Denna relativt stora skillnad i genomsnittlig löneutveckling minskar dock om löneutvecklingen istället mäts för identiska individer (se tabell 3). Genomsnittslönen för kvinnor uppgick till kr i september 2004, vilket motsvarar 88 procent av genomsnittslönen för män. Merparten av denna löneskillnad mellan kvinnor och män är relaterad till befattningsskillnader. Om lönerna för kvinnor och män som arbetar med likartade arbetsuppgifter inom samma myndighet jämförs med hjälp av BESTA uppgår kvinnornas genomsnittslön i stället till cirka 97 procent av männens genomsnittslön. Denna löneskillnad minskar ytterligare om hänsyn tas till skillnader i olika bakgrundsfaktorer som utbildningsnivå, ålder, anställningstid, region etc. Detta framgår av en tidigare studie 1 som Arbetsgivarverket har gjort utifrån lönestatistiken för år I den undersökningen förklarade skillnader i dessa variabler ytterligare drygt en procentenhet av den uppmätta löneskillnaden mellan män och kvinnor. Löneutveckling för identiska individer Med identiska individer menas personer som finns med vid båda mättidpunkterna i statistiken, dvs. både i september 2003 och september Fördelen med att mäta löneutvecklingen för identiska individer är att löneutvecklingen inte påverkas av strukturella effekter som kan uppstå till följd av att lönerna för nyanställda och avgångna har påverkat genomsnittslönen i statistiken. Däremot får samtliga löneökningar till följd av befordringar, tariffuppflyttningar etc. fullt genomslag i den uppmätta genomsnittslönen. Löneutvecklingen för identiska individer är därför i regel högre än vad motsvarande kollektiv löneutveckling är. I tabell 3 redovisas löneutvecklingen för identiska individer som har varit anställda vid samma myndighet i september 2003 och september Tabell 3. Löneutveckling för identiska individer september 2003 september 2004 September 2003 September 2004 Ökning % Män ,9 Kvinnor ,1 Samtliga ,0 Löneutvecklingen för identiska individer uppgick till 3,0 procent. För kvinnor var ökningen 3,1 procent och för männen 2,9 procent. Den relativt stora skillnad i löneutveckling mellan kvinnor och män som redovisas i tabell 1 minskar betydligt när löneutvecklingen istället mäts för identiska individer. Detta beror till stor del på att genomsnittslönerna för kvinnor och män har påverkats i olika grad av de nyanställningar och avgångar som skett under statistikperioden. Detta har påverkat den kollektiva löneutvecklingen men inte löneutvecklingen för identiska individer. Kvinnornas löner steg dock fortfarande något snabbare än männens när identiska individer studeras. Löneutvecklingen för 1 Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda män och kvinnor år (Dnr ESA-70) 11

12 män och kvinnor kan dock ha påverkats av att de lokala lönerevisioner som ingår i statistikutfallet ovan kan omfatta olika andelar av männen och kvinnorna. En redovisning av hur löneutvecklingen har varit för identiska individer uppdelat på män och kvinnor under hela avtalsperioden har därför gjorts och återfinns på sidan

13 Löneutveckling till följd av RALS RALS I maj 2002 undertecknade Arbetsgivarverket ramavtal om löner för arbetstagare hos staten (RALS ) med OFR/S, P och O, med SACO-S samt med SEKO. Avtalsperioden för dessa avtal omfattade tiden 1 april september Utgångspunkt i avtalen var att lönebildning sker lokalt. De lokala parterna skulle komma överens om lönerevisionstidpunkter och om nya löner för individer. Om lokala parter inte kunde enas gällde, i avtalen med OFR/S, P och O samt med SEKO, stupstocksregler med angivna revisionsbelopp. Revisionsbeloppen utgjordes av en procentsats av de anställdas löner och gällde för respektive myndighet och avtalsområde (OFR respektive SEKO). Detta innebar inte någon garanti om löneökning på individnivå. I avtalet med SACO-S fanns inget revisionsbelopp angivet. Istället gällde en särskild förhandlingsordning vid oenighet. Följande tidpunkter och revisionsbelopp gällde vid oenighet då stupstocksreglerna tillämpades. Tabell 4. Revisionsbelopp och revisionstidpunkter enligt RALS , när stupstocksregler tillämpas Den 1 april 2002 Den 1 juli 2003 OFR/S, P och O 3,0 procent, dock lägst 530 kr 3,3 procent, dock lägst 620 kr SEKO 3,0 procent, dock lägst 530 kr 3,3 procent, dock lägst 620 kr Kollektiv löneutveckling under avtalsperioden I tabell 5 redovisas hur löneutvecklingen har varit under avtalsperioden Redovisningen grundar sig på löneutvecklingen enligt lönestatistiken för 2002, 2003 och 2004 insamlad i september respektive år samt på resultat från de lönestatistikenkäter som skickats ut som komplement till statistiken. I tabellen redovisas också hur stor del av den uppmätta löneutvecklingen i lönestatistiken som utgörs av ökningar till följd av lönerevisioner inom RALS samt hur stor del som utgörs av övrig löneökning som skett mellan lönerevisionerna. Tabell 5. Komponenter i den kollektiva löneutvecklingen i statistiken september 2001 september 2004 Strukturrensad ökning i statistiken Därav: Lönerevision enligt RALS Sept 01 Sept 02 Sept 02 Sept 03 Sept 03 Sept 04 Summa ökning (Kedjat) 0,9 % 1 5,7 % 2,4 % 9,2 % 0,3 % 5,4 % 2,2 % 8,0 % Övrig löneökning 0,6 % 0,3 % 0,2 % 1,1 % 1 Ökningen i statistiken uppgår till 4,1 % mellan september 2001 och september Av denna ökning har 3,2 procentenheter som härrör från RALS och RALS 2001 exkluderats. 13

14 Löneökningar till följd av lönerevisioner inom RALS uppgår till 8,0 procent för hela avtalsperioden. I lönestatistiken har merparten av dessa löneökningar registrerats under mätperioden september september Detta beror på att flertalet myndigheter genomförde både den första och den andra omgången av sina lönerevisioner under denna mätperiod. Övrig löneökning som skett mellan lönerevisionerna uppgår till 1,1 procent sammanlagt för hela perioden september 2001 till september För att få en tydligare bild av hur löneökningstakten har varit under avtalsperioden har den strukturrensade löneökningen ovan omräknats till årstakt, där hänsyn tagits till att avtalsperioden omfattar 30 månader (1 april 2002 till 30 september 2004). Löneutvecklingstakten har gått ned under avtalsperioden beroende på att den löneökning som skett utöver revisionerna successivt har minskat under perioden. Tabell 6. Kollektiv löneutveckling omräknad till årstakt, avtalsperioden Strukturrensad ökning (årstakt) (Genomsnitt) 3,8 % 3,6 % 3,4 % 3,6 % Löneutveckling för identiska individer under avtalsperioden I tabell 7 redovisas hur löneutvecklingen har varit för identiska individer under avtalsperioden Tabell 7. Komponenter i löneutvecklingen för identiska individer i statistiken september september 2004 Ökning för identiska individer Sept 01 Sept 02 Sept 02 Sept 03 Sept 03 Sept 04 Summa ökning (Kedjat) 1,7 % 6,9 % 3,0 % 12,0 % Totalt uppgår löneutvecklingen för identiska individer under avtalsperioden till 12,0 procent. Detta motsvarar en genomsnittlig årstakt på 4,4 procent med hänsyn tagen till att avtalsperioden för RALS är 30 månader. Av den genomsnittliga löneutvecklingstakten för identiska individer utgörs 3,2 procentenheter av löneökningar från lokala lönerevisioner. Resterande ökning på 1,2 procent utgörs av löneökningar till följd av befordringar, uppflyttningar i tariffer, ändrade arbetsuppgifter etc. Löneutveckling för kvinnor och män under avtalsperioden För att få en bild av hur löneutvecklingen har varit för kvinnor och män under avtalsperioden har alla myndigheter som genomfört samtliga lönerevisioner inom RALS under statistikperioden september 2002 september 2004 valts ut. De myndigheter som genomförde den första lönerevisionen inom RALS under 14

15 statistikperioden september september 2002 ingår inte i beräkningen eftersom det inte är möjligt att på individnivå särskilja vilka löneökningar som härrör från RALS 2001 respektive RALS under denna statistikperiod. Totalt ingår cirka identiska individer i beräkningsunderlaget vilket motsvarar nästan 90 procent av samtliga identiska individer som finns i statistiken under denna något förkortade period september 2002-september Tabell 8. Löneutveckling för kvinnor och män, identiska individer vid ett urval myndigheter september september 2004 Sept 02 Sept 03 Sept 03 Sept 04 Summa ökning (Kedjat) Kvinnor 7,1 % 3,1 % 10,4 % Män 6,7 % 3,0 % 9,9 % Samtliga 6,8 % 3,0 % 10,0 % Kvinnorna på de myndigheter som ingår i urvalet har haft 0,5 procentenheter högre genomsnittlig löneutveckling än männen, 10,4 procent för kvinnor jämfört med 9,9 procent för männen. Nominell och real löneutveckling De lokala lönerevisionerna har kommit att bli alltmer utspridda över året samtidigt som tidpunkterna för lönerevisionerna ofta varierar mellan olika myndigheter. Därför kan i regel inte den löneutveckling som registreras i statistiken för ett enskilt år direkt tolkas som ett resultat av just det årets löneavtal. För att få en tydligare bild av löneutvecklingen har utfallen i statistiken räknats om till en årstakt som är kopplad till de centrala löneavtalens avtalsperioder. Tabell 9. Nominell och real löneutveckling Statistikperiod sept - sept Avtalsperiod för centraltlöneavtal i statistiken Strukturrensad löneutveckling Löneutveckling omräknad till årstakt Konsumentprisindex (KPI) Real löneutveckling i årstakt RALS ,7 % 3,8 % - 0,1 % 3,9 % RALS ,9 % 3,8 % 0,4 % 3,4 % RALS ,7 % 3,8 % 1,0 % 2,8 % RALS ,3 % 4,2 % 2,5 % 1,7 % RALS ,1 % 3,8 % 2,1 % 1,7 % RALS ,7 % 3,6 % 1,9 % 1,7 % RALS ,4 % 3,4 % 0,4 % 3,0 % Konsumentprisindex (KPI) är beräknad som förändring i årsmedeltal. Den relativt sett låga inflationstakten har inneburit kraftiga reallöneökningar som i genomsnitt har uppgått till cirka 2,5 procent per år under de senaste 7 åren. 15