Löneutveckling på det statliga området. Löneutveckling till följd av RALS Statistikperioden september 2005 till september 2006

Transkript

1 Löneutveckling på det statliga området Löneutveckling till följd av RALS Statistikperioden september 2005 till september 2006

2 Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Löneutveckling till följd av RALS Statistikperioden september 2005 till september 2006

3 Utgiven av Arbetsgivarverket 2007 Produktion & grafisk form: Arbetsgivarverket Informationsenheten Tryck: Tabergs Media Group STHLM

4 Innehållsförteckning Förord 5 Det statliga avtalsområdet 7 Lönespridning i staten 9 Nominell och real löneutveckling Löneutveckling till följd av RALS Löneutveckling på myndighetsnivå 16 Löneutveckling på individnivå 21 Löneutveckling under statistikperioden september september

5

6 Förord I den här rapporten redovisas resultaten från den årliga mätningen i september 2006 av löneutvecklingen på det statliga avtalsområdet. Sedan ett antal år kompletteras lönestatistiken med en enkät till medlemmar hos Arbetsgivarverket med fler än 50 anställda. Syftet med enkäten, som skickades ut i januari 2007, är att följa upp vilka orsaker som har påverkat den uppmätta löneutvecklingen i statistiken och att få ett underlag för att kunna uppskatta utfallet under hela avtalsperioden Eftersom de lokala lönerevisionerna från den tredje lönerevisionsperioden inom RALS inte var genomförda vid den ordinarie mättidpunkten i september 2006, har lönestatistiken kompletterats med löneuppgifter för december Årets enkätundersökning omfattar därför löneutvecklingen under två perioder: dels mellan september 2005 och september 2006, dels mellan september 2006 och december Ansvariga för arbetet med rapporten är Christer Carlsson och Anders Emlund. Stockholm i maj 2007 FÖRORD 5

7

8 Det statliga avtalsområdet Partsgemensam förhandlingsstatistik Arbetsgivarverket träffar som arbetsgivarpart avtal för sina medlemmar med de fackliga motparterna OFR, SACO-S och SEKO på det statliga avtalsområdet. Arbetsgivarverkets medlemmar är dels statliga myndigheter under regeringen, dels ett antal icke-statliga arbetsgivare som har naturlig koppling till det statliga området. Bland de icke-statliga medlemmarna finns ett tjugotal arbetsgivare. I samarbete med ovan nämnda fackliga organisationer producerar Arbetsgivarverket varje år lönestatistik som utgör en viktig grund för löneförhandlingarna. Den partsgemensamma förhandlingsstatistiken omfattar totalt tjänstemän, per september I förhandlingsstatistiken ingår samtliga medlemmar hos Arbetsgivarverket utom de icke-statliga medlemmarna som tillsammans har ca anställda tjänstemän. Av de tjänstemän som ingår i statistiken har månadslön i form av individuell lön eller tarifflön och har lön per timme, dag, beting eller liknande. Könsfördelningen är jämn bland de anställda, 50,5 procent män och 49,5 procent kvinnor. Av tjänstemännen med månadslön arbetar drygt 85 procent heltid vilket är en liten minskning jämfört med föregående år. Diagram 1. Andel män och kvinnor på det statliga avtalsområdet september 2006 Månadsavlönade Kvinnor heltid 37,5% Män heltid 42,4% Kvinnor deltid 8,9% Kvinnor 3,1% Män 3,7% Män deltid 4,4% Timavlönade m. fl. DET STATLIGA AVTALSOMRÅDET 7

9 Antal anställda per sektor Arbetsgivarverkets medlemmar bedriver verksamhet av vitt skilda slag och har därför bildat olika branschgrupper s.k. sektorer. Diagrammet nedan visar hur de tjänstemännen i statistiken var fördelade sektorsvis i september Jämfört med förra årets statistik i september 2005 har antalet anställda ökat med nästan 5 800, varav har månadslön och har timlön eller dylikt. Ökningen har varit störst inom sektor Arbetsliv, omsorg och utbildning som har ökat med nästan anställda. Även inom sektor Universitet, högskolor och forskning har ökningen varit nästan lika stor med anställda. Inom de båda sektorerna Ekonomi och LRS uppgår ökningen vardera till drygt 700 anställda. Den största minskningen, med anställda, har skett inom Försvarsmakten, som ingår i sektor RÄTTS, vilket gör att den sektorn även minskat totalt sett med ca 400 anställda. Övriga sektorer uppvisar endast smärre ökningar eller minskningar. Diagram 2. Antal anställda per sektor september 2006 Antal Timavlönade m. fl. Månadsavlönade UHF RÄTTS AOU AFF EK LRS UPP MTJ KULT UHF = Universitet, högskolor och forskning RÄTTS = Rättsväsendet inkl. Försvarsmakten AOU = Arbetsliv, omsorg och utbildning AFF = Affärsverk och infrastruktur EK = Ekonomi LRS = Länsstyrelser, Regeringskansli och stabsmyndigheter UPP = Uppdragsbaserad verksamhet MTJ = Miljö, teknik och jordbruk KULT = Kultur 8 DET STATLIGA AVTALSOMRÅDET

10 Lönespridning i staten Lönespridningen uppgår till drygt 76 procent 1 mätt för samtliga anställda i september 2006 vilket innebär en minskning med knappt en halv procentenhet jämfört med september Minskningen har främst ägt rum i den övre halvan av lönefördelningen dvs. mellan den 90:e percentillönen och medianlönen. Det är dock ännu för tidigt att dra någon slutsats om minskningen är ett trendbrott eller en effekt av vilka lokala lönerevisioner som ingår respektive inte ingår i statistikunderlaget. Under de senaste nio åren har lönespridningen ökat från 72 procent 1997 till 76 procent En procentenhets ökning av lönespridningen innebär att löneskillnaden mellan den 90:e percentillönen och den 10:e percentillönen har ökat med 245 kr i månadsbelopp. Diagram 3. Lönefördelning totalt och per kön september ,0% 20,0% Kvinnor Samtliga Män Andel individer procent 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% >50 46->48 44->46 42->44 40->42 38->40 36->38 34->36 32->34 30->32 28->30 26->28 24->26 22->24 20->22 18->20 16->18 14->16 >14 Löneintervall (2000-kr) Lönespridningen är större bland män än kvinnor inom det statliga avtalsområdet. För männen uppgår lönespridningen till 83 procent och för kvinnorna till 66 procent. Drygt hälften av alla kvinnor har en lön som i september 2006 låg i intervallet mellan kr och kr. I motsvarande intervall återfanns endast en tredjedel av männen. Av männen har en tredjedel en lön som överstiger kr. Motsvarande andel bland kvinnorna är 18 procent. 1) Formeln som används för att mäta lönespridning är 100% x (90:e percentillön - 10:e percentillön) medianlön Formeln ger i det här fallet: 100% x ( )=76,3% LÖNESPRIDNING I STATEN 9

11

12 Nominell och real löneutveckling De lokala lönerevisionerna har kommit att bli alltmer utspridda över året samtidigt som avtalsperiodens längd för dessa lönerevisioner ofta varierar mellan olika myndigheter. Därför kan i regel inte den löneutveckling som registreras i statistiken för ett enskilt år direkt tolkas som ett resultat av just det årets löneavtal. För att få en tydligare bild av den kollektiva löneutvecklingen har utfallen i statistiken räknats om till en årstakt som är kopplad till de centrala löneavtalens avtalsperioder. Tabell 1. Nominell och real löneutveckling Statistikperiod sept sept Avtalsperiod för centralt löneavtal Strukturrensad löneutveckling i statistiken Löneutveckling omräknad till årstakt Konsumentprisindex (KPI) RALS ,7 % 3,8 % - 0,1 % 3,9 % RALS ,9 % 3,8 % 0,4 % 3,4 % RALS ,7 % 3,8 % 1,0 % 2,8 % RALS ,3 % 4,2 % 2,5 % 1,7 % RALS ,1 % 3,8 % 2,1 % 1,7 % RALS ,7 % 3,6 % 1,9 % 1,7 % RALS ,4 % 3,4 % 0,4 % 3,0 % RALS ,8 % 3,1 % 0,4 % 2,7 % RALS ,7 % 3,2 % 1,4 % 1,8 % Reallöneutveckling i årstakt Konsumentprisindex (KPI) är beräknad som förändring i årsmedeltal. Den relativt sett låga inflationstakten har inneburit kraftiga reallöneökningar som i genomsnitt har uppgått till 2,5 procent per år under de senaste 9 åren. Motsvarande nominella löneökning har uppgått till 3,6 procent i genomsnitt för samma period NOMINELL OCH REAL LÖNEUTVECKLING

13 Löneutveckling till följd av RALS RALS I mars 2005 undertecknade Arbetsgivarverket ramavtal om löner för arbetstagare hos staten (RALS ) med OFR/S, P och O, med SACO-s samt med SEKO. Avtalsperioden för dessa avtal omfattar tiden 1 oktober september Utgångspunkt i avtalen är att lönebildning sker lokalt. De lokala parterna ska komma överens om lönerevisionstidpunkter och om nya löner för individer. Om lokala parter inte kan enas gäller, i avtalen med OFR/S, P och O samt med SEKO, s.k. stupstocksregler med angivna revisionsbelopp. Revisionsbeloppen utgörs av en procentsats av de anställdas löner och gäller för respektive myndighet och avtalsområde d.v.s. för OFR/S,P och O respektive SEKO. Detta innebär inte någon garanti om löneökning på individnivå. I avtalet med SACO-S finns inget revisionsbelopp angivet. Istället gäller en särskild förhandlingsordning vid oenighet. Följande tidpunkter och revisionsbelopp gäller vid oenighet då stupstocksreglerna tillämpas: Tabell 2. Revisionsbelopp och revisionspunkter enligt RALS , när stupstocksregler tillämpas OFR/S, P och O SEKO Den 1 oktober 2004 Den 1 oktober 2005 Den 1 oktober ,4% dock lägst 465 kr 2,4% dock lägst 475 kr 2,5% dock lägst 505 kr 2,4% dock lägst 465 kr 2,4% dock lägst 475 kr 2,5% dock lägst 505 kr Uppskattad kollektiv löneutveckling under avtalsperioden Nedan görs en uppskattning av hur löneutvecklingen har varit under avtalsperioden Uppskattningen grundar sig dels på löneutvecklingen enligt lönestatistiken för 2005 och 2006, dels på resultatet av de löneenkätundersökningar som gjorts under avtalsperioden. I tabell 3a redovisas hur stor del av den uppmätta löneutvecklingen i lönestatistiken som utgörs av ökningar till följd av lönerevisioner enligt RALS samt hur stor del som utgörs av övrig löpande löneökning under perioden. Sammanlagt för båda åren uppgår dessa löneutvecklingstal till 6,0 procent respektive 0,6 procent. 12 LÖNEUTVECKLING TILL FÖLJD AV RALS

14 Tabell 3a. Komponenter i den kollektiva löneutvecklingen i statistiken september 2004 september 2006 September 04 September 05 September 05 September 06 Summa (kedjat) Strukturrensad ökning Därav Lönerevisioner enligt RALS Övrig löneökning 2,8% 3,7% 6,6% 2,5% 3,4% 6,0% 0,3% 0,3% 0,6% De lönerevisioner som genomfördes mellan september 2006 och december 2006 uppskattas enligt den uppdaterade lönestatistiken i december 2006 öka den kollektiva lönenivån med 1,9 procent. Resterande lönerevisioner som inte var klara i december, uppskattas enligt löneenkäten komma att öka den kollektiva lönenivån med ytterligare 1,0 procent. Till dessa lönerevisionsökningar kommer också övriga löpande löneökningar som uppskattas uppgå till 0,3 procent under Tabell 3b. Uppskattad ytterligare löneutveckling under avtalsperioden Lönerevisioner som avslutas oktober 2006 december ,9 % Avtalade löneökningar i lönerevisioner avslutade efter december ,0 % Uppskattad övrig löneökning under ,3 % Totalt uppskattas löneutvecklingen uppgå till 10,0 procent under avtalsperioden Av denna löneutveckling utgörs 9,0 procentenheter av löneökningar till följd av lönerevisioner och 1,0 procentenheter av övriga löneökningar, utöver lönerevisioner, på myndigheterna. Detta motsvarar en genomsnittlig årstakt på 3,2 procent. Tabell 3c. Uppskattad kollektiv löneutveckling under avtalsperioden Uppskattad total ökning under avtalsperioden (kedjat) 10,0% Ökning omräknad till årstakt 3,2 % Av den årliga löneutvecklingstakten på 3,2 procent utgörs 2,9 procentenheter av löneökningar från lokala lönerevisioner och 0,3 procentenheter av övriga löneökningar som lagts ut under avtalsperioden. LÖNEUTVECKLING TILL FÖLJD AV RALS

15 Uppskattad löneutveckling för identiska individer under avtalsperioden Med identiska individer menas här personer som finns med på samma myndighet under hela mätperioden i statistiken. Fördelen med att mäta löneutvecklingen för identiska individer är att löneutvecklingen inte påverkas av strukturella effekter som kan uppstå till följd av att lönerna för nyanställda och avgångna har påverkat genomsnittslönen i statistiken. Däremot får samtliga löneökningar till följd av befordringar, tariffuppflyttningar etc. fullt genomslag i den uppmätta genomsnittslönen. Löneutvecklingen för identiska individer är därför i regel högre än vad motsvarande kollektiv löneutveckling är. Löneutvecklingstakten för identiska individer under avtalsperioden uppskattas i tabellerna 4 a-b nedan. Uppskattningen grundar sig dels på löneutvecklingen enligt lönestatistiken, dels på resultatet av den senaste lönestatistikenkäten. Tabell 4a. Löneutvecklingen för identiska individer i statistiken september 2004 december 2006 Statistikperiod September 2004 September ,3 % September 2005 September ,1 % September 2006 December ,2 % Totalt för perioden September 2004 December 2006 (kedjat) 11,0 % De lönerevisioner som genomförs på myndigheterna efter december 2006 antas öka lönenivån lika mycket för identiska individer som för kollektivet, d.v.s. med 1,0 procent (se tabell 3 b ovan). Till dessa lönerevisionsökningar kommer även löneökningar till följd av befordringar m.m. som för denna period 1) uppskattas uppgå till ca 0,7 procent (beräknad utifrån den genomsnittliga årstakten under statistikperioden sept 04 dec 06 ovan). Tabell 4b. Uppskattad löneutveckling för identiska individer under avtalsperioden Uppskattad ökning under avtalsperioden (kedjat) 12,7 % Ökning omräknad till årstakt 4,1 % Enligt resultatet från löneenkäten har utfallet i lönerevisionerna varit högre för identiska individer än för kollektivet. Av den beräknade genomsnittliga löneutvecklingstakten för identiska individer på 4,1 procent utgörs 3,2 procentenheter av löneökningar från lokala lönerevisioner. Resterande ökning på 0,9 procent utgörs av löneutveckling till följd av befordringar, uppflyttningar i tariffer, ändrade arbetsuppgifter etc. 1) januari 2007 september LÖNEUTVECKLING TILL FÖLJD AV RALS

16

17 Löneutveckling på myndighetsnivå Myndigheternas lönerevisioner I nedanstående diagram visas hur den genomsnittliga löneutvecklingen på 2,9 procent i årstakt, till följd av lönerevisioner under avtalsperioden , är fördelad på olika ökningsintervall bland de cirka 140 myndigheter som har svarat på Arbetsgivarverkets lönestatistikenkät. Nästan hälften av myndigheterna har träffat avtal om en löneutveckling som understiger 3,0 procent i genomsnittlig årstakt under avtalsperioden En tredjedel av myndigheterna återfinns i intervallet 3,0-3,5 procent. Övriga knappt tjugo procent av myndigheterna har träffat avtal som överstiger 3,5 procent i årstakt. Diagram 4. Löneutveckling i årstakt vid olika myndigheter till följd av lönerevisioner under avtalsperioden Andel myndigheter (procent) < 3,0 3,0 3,49 3,5 3,99 4,0 Löneökning i årstakt (procent) 16 LÖNEUTVECKLING PÅ MYNDIGHETS NIVÅ

18 Utfallet av lönerevisioner per sektor I nedanstående diagram har samma myndigheter som ovan grupperats efter sin sektortillhörighet. De löneökningarna som skett vid lokala lönerevisioner har i genomsnitt varit något högre inom sektorerna Arbetsliv, omsorg och utbildning (AOU), Ekonomi (EK) samt Uppdragsbaserad verksamhet (UPP) jämfört med övriga sektorer. Diagram 5. Genomsnittlig löneutveckling i årstakt till följd av lönerevisioner under avtalsperioden , per sektor 10,0 9,0 8,0 7,0 Årstakt i procent 6,0 5,0 4,0 3,3 3,0 3,2 3,2 2,9 2,9 2,9 2,9 2,9 2,8 2,9 2,0 1,0 0,0 AOU EK UPP LRS KULT AFF MTJ RÄTTS UHF Staten Sektor Sektorsbeteckningarna i diagrammet förklaras i diagram 2 på sid 8. LÖNEUTVECKLING PÅ MYNDIGHETSNIVÅ 17

19 Uppskattad total löneutveckling på myndighetsnivå Eftersom den uppmätta kollektiva löneutvecklingen på myndighetsnivå kan påverkas kraftigt av strukturella effekter redovisas här istället löneutvecklingen beräknad för identiska individer. Här ingår således förutom löneutveckling enligt lönerevisioner även övrig löneökning som individerna har fått till följd av befordringar, förändrade arbetsuppgifter m.m., omräknat till årstakt. I nedanstående diagram 6 visas hur den totala genomsnittliga löneutvecklingen för identiska individer på 4,1 procent i årstakt är fördelad bland de ca 140 myndigheter som har svarat på Arbetsgivarverkets lönestatistikenkät. Cirka två tredjedelar av myndigheterna har haft en genomsnittlig total löneutvecklingstakt som ligger mellan 3,5 och 4,5 procent räknat på årsbasis för identiska individer. Drygt tjugo procent av myndigheterna har haft en löneutvecklingstakt som understiger 3,5 procent och resten, ca tio procent av myndigheterna har haft en löneutvecklingstakt som överstiger 4,5 procent. Diagram 6. Löneutveckling vid olika myndigheter under avtalsperioden för identiska individer, årstakt Andel myndigheter (procent) < 3,0 3,0 3,49 3,5 3,99 4,0 4,49 4,5 Löneökning i årstakt (procent) 18 LÖNEUTVECKLING PÅ MYNDIGHETS NIVÅ

20 Genomsnittlig total löneutveckling per sektor I nedanstående diagram har myndigheterna i urvalet ovan grupperats efter sin sektorstillhörighet. Den genomsnittliga löneutvecklingen för identiska personer varierar mellan sektorerna från 3,6 procent som lägst till 4,4 procent som högst i årstakt. Spridningen på löneutvecklingen blir något större mellan de olika sektorena när man beaktar den totala löneutvecklingen och inte enbart den löneökning som läggs ut i samband med de lokala lönerevisionerna (jämför diagram 5). Diagram 7. Löneutveckling för identiska individer under avtalsperioden för RALS omräknat till årstakt per sektor 10,0 9,0 8,0 7,0 Årstakt i procent 6,0 5,0 4,0 3,0 4,4 4,2 4,1 4,0 4,0 3,9 3,9 3,6 3,6 4,1 2,0 1,0 0,0 AOU EK AFF RÄTTS LRS UPP UHF MTJ KULT TOTALT Sektor Sektorsbeteckningarna i diagrammet förklaras i diagram 2 på sid 8. LÖNEUTVECKLING PÅ MYNDIGHETSNIVÅ 19

21

22 Löneutveckling på individnivå För att få en bild av hur myndigheterna har fördelat löneökningar på individnivå under avtalsperioden har ca 100 myndigheter valts ut och analyserats i lönestatistiken. De utvalda myndigheterna har alla i enkätundersökningen angett att samtliga lönerevisioner inom RALS ingår i det uppdaterade statistikunderlaget per december I underlaget till nedanstående diagram 8 ingår ca identiska individer från dessa myndigheter. Det går inte att urskilja i lönestatistiken hur stor del av löneutvecklingen för en individ som beror på lönerevision respektive annan löneökning och därför kan inte heller löneutvecklingen omräknas till årstakt. Istället redovisas den totala löneökning som individerna har fått och som kan utläsas i statistiken mellan september 2004 och december Den individuella löneutvecklingen uppvisar en stor spridning. Cirka tio procent av de anställda har haft en löneutveckling som understiger 6 procent. Drygt hälften av de anställda har haft en löneutveckling som ligger i intervallet 6-12 procent. Nästan fyrtio procent har haft en löneutveckling som överstiger 12 procent under mätperioden dvs. september 2004 december Bland dessa anställda utgörs sannolikt en viss del av löneutvecklingen av löneökningar till följd av befordringar, uppflyttningar i tariffer, ändrade arbetsuppgifter etc. Diagram 8. Löneutvecklingens spridning under avtalsperioden , identiska individer vid ett urval myndigheter 25,0 20,0 21,3 Andelen individer (procent) 15,0 10,0 14,7 16,0 10,1 11,9 5,0 4,9 6,2 6,7 5,0 3,2 0,0 < 4,0 4,0-5,99 6,0-7,99 8,0-9,99 10,0-11,99 12,0-13,99 14,0-15,99 16,0-17,99 18,0-19,99 20,0 Löneutveckling i procent LÖNEUTVECKLING PÅ INDIVIDNIVÅ 21

23 Löneutvecklingen i olika åldersgrupper Det finns ett negativt samband på individnivå mellan ålder och total löneutveckling dvs. den procentuella löneutvecklingen är högre för yngre än för äldre. Detta framgår av diagram 9 nedan i vilket löneutvecklingen redovisas för de individerna, som ingår i urvalet, i olika åldersgrupper. Den totala genomsnittliga löneutvecklingen i procent i åldersgruppen, år, har varit nästan dubbelt så hög jämfört med åldersgruppen 60 år och äldre. Tidigare analyser som Arbetsgivarverket har gjort har visat att den största delen av de skillnader som brukar finnas i löneutvecklingen mellan äldre och yngre anställda i huvudsak har uppkommit genom andra löneökningar än de som härrör från lönerevisioner, som t.ex. befordringar, uppflyttningar i lokala tariffer, förändrade arbetsuppgifter etc. Diagram 9. Samband mellan ålder och löneutveckling, identiska individer vid ett urval myndigheter 25,0 20,0 18,0 Löneutveckling (procent) 15,0 10,0 15,9 16,0 13,9 12,8 11,8 11,1 10,3 9,2 5,0 0, Åldersintervall (år) 22 LÖNEUTVECKLING PÅ INDIVIDNIVÅ

24 Löneutvecklingen i olika befattningsnivåer Av de ca anställda som redovisas i ovanstående diagram på individnivå är cirka individer också klassade enligt BESTA (Befattningsgruppering för statistik). BESTA bygger på två grundbegrepp: arbetsområde och grupperingsnivå. Arbetsområde anger inriktning på arbetsuppgifternas innehåll t.ex. polisarbete och IT-arbete. Grupperingsnivån anger svårighetsgraden d.v.s. arbetsuppgifternas omfång och komplexitet samt det ansvar, den självständighet och de kunskaper som deras utförande förutsätter. På nivå 1 klassificeras befattningar vars arbetsuppgifter i huvudsak är av biträdande art. Nivå 2 består i huvudsak av befattningar vars arbetsuppgifter är av assisterande art. På nivå 3 och 4 klassificeras i huvudsak befattningar vars arbetsuppgifter är av handläggande art. På nivåerna 5 och 6 klassificeras främst olika kategorier av chefer och specialister. En indelning av anställda efter grupperingsnivå över arbetsområdesgränserna, som görs i diagram 10, är grov men gör det ändå möjligt att visa hur de anställda fördelar sig på olika svårighetsnivåer, som speglar mycket av skillnaderna i lön mellan kvinnor och män. Som framgår av diagram 10 finns det i detta urval fler män än kvinnor på de högsta grupperingsnivåerna 5 och 6 och fler kvinnor än män framförallt på nivåerna 2 och 3. Diagram 10. Antal män och kvinnor på olika grupperingsnivåer i BESTA september 2006, ett urval myndigheter Män Antal identiska individer Kvinnor Grupperingsnivå LÖNEUTVECKLING PÅ INDIVIDNIVÅ 23

25 I diagram 11 redovisas den genomsnittliga löneutvecklingen på olika grupperingsnivåer i BESTA för de ca individer som ingår i underlaget. Diagram 11. Löneutveckling på olika grupperingsnivåer i BESTA under avtalsperioden , identiska individer vid ett urval myndigheter 20,0 18,0 Män Kvinnor 16,0 Löneutveckling (procent) 14,0 12,0 10,0 8,0 10,4 10,0 10,8 10,5 11,9 12,6 11,8 13,0 11,8 13,6 10,8 13,7 11,5 12,3 6,0 4,0 2, Samtliga Grupperingsnivå Den genomsnittliga löneutvecklingen för samtliga individer som ingår i underlaget till ovanstående diagram uppgår till 11,9 procent under mätperioden För männen uppgår löneökningstakten till 11,5 procent och för kvinnorna till 12,3 procent i genomsnitt. I de högre grupperingsnivåerna 4-6 har kvinnorna på de myndigheter som ingår i urvalet har haft en betydligt högre genomsnittlig ökning än männen. 24 LÖNEUTVECKLING PÅ INDIVIDNIVÅ

26 Löneutveckling statistikperioden september 2005 september 2006 Kollektiv löneutveckling genomsnittslön Den kollektiva löneutvecklingen i den partsgemensamma förhandlingsstatistiken beräknas för Arbetsgivarverkets medlemmar som är myndigheter. I beräkningsunderlaget ingår alla anställda vid myndigheterna i september 2005 respektive i september 2006 som har månadslön och där tjänstgöringens omfattning uppgår till minst 40 procent. Anställda som inte har månadslön d.v.s. timavlönade m.fl. ingår således inte. Tabell 5. Förändring av genomsnittlig fast månadslön september 2005 september 2006 Män Kvinnor Samtliga September 2005 September 2006 Ökning % , , ,8 Den genomsnittliga månadslönen (grundlön + fasta lönetillägg) beräknad för årsarbetare hos Arbetsgivarverkets obligatoriska medlemmar steg under statistikperioden med 3,8 procent. Merparten av denna löneutveckling består av löneökningar som härrör från den andra lönerevisionsperioden i RALS Den resterande delen utgörs dels av löneökningar från de lokala lönerevisioner avseende den första lönerevisionsperioden i RALS som blev klara först efter föregående års statistikinsamling i september 2005, dels av övrig löpande löneökning som skett under statistikperioden. Den uppmätta löneutvecklingen har till viss del även påverkats av effekter till följd av strukturella förskjutningar i statistikunderlaget som inträffat under statistikperioden. Då de lokala lönerevisionerna från den tredje lönerevisionsperioden enligt RALS (som gäller från oktober 2006) inte ingår i den ordinarie lönestatistiken per september 2006, har Arbetsgivarverket i efterhand kompletterat lönestatistiken med löneuppgifter från lönesystemen avseende december Med ledning av dessa löneuppgifter och den enkätundersökning som gjorts på sedvanligt sätt om löneutvecklingen på myndigheterna har Arbetsgivarverket gjort en uppskattning av hur stor löneutvecklingen varit under hela avtalsperioden (se sidan 12). LÖNEUTVECKLING STATISTIKPERIODEN SEPTEMBER 2005 SEPTEMBER

27 Löneutveckling för kvinnor och män Genomsnittslönen för kvinnor har ökat betydligt mer än genomsnittslönen för män, 4,6 procent respektive 3,4 procent. För att jämföra den faktiska löneutvecklingen för män och kvinnor krävs dock en mer fördjupad analys av statistiken där hänsyn tas till vilka lokala lönerevisioner som ingår t. ex. om några av de stora mansdominerade myndigheterna inte lönereviderat under perioden eller om det finns strukturella effekter som kan ha påverkat löneutvecklingen. En analys av hur löneutvecklingen har varit för män och kvinnor i olika befattningsnivåer återfinns på sidan 24. Genomsnittslönen för kvinnor uppgick till kr i september 2006, vilket motsvarar 88 procent av genomsnittslönen för män. Merparten av denna löneskillnad mellan kvinnor och män är relaterad till befattningsskillnader. Om lönerna för kvinnor och män som arbetar med likartade arbetsuppgifter inom samma myndighet jämförs med hjälp av BESTA uppgår kvinnornas genomsnittslön i stället till cirka 97 procent av männens genomsnittslön. Denna löneskillnad minskar ytterligare om hänsyn tas till skillnader i olika bakgrundsfaktorer som utbildningsnivå, ålder, anställningstid, region etc. Detta framgår av en tidigare studie 1 som Arbetsgivarverket har gjort utifrån lönestatistiken för år I den undersökningen uppgick den löneskillnad som slutligen blir kvar, den s.k. oförklarade löneskillnaden, som inte kan förklaras av den mätbara information som finns i statistiken till 1,7 procent. Strukturella förändringar och dess effekter Den uppmätta löneutvecklingen i statistiken har även påverkats av vissa strukturella förskjutningar i statistikunderlaget som inträffat under statistikperioden. Sådana effekter kan uppstå t.ex. genom att yrkessammansättningen har ändrats under perioden, vilket kan påverka genomsnittslönen och därmed också den uppmätta löneutvecklingen i statistiken. För att uppskatta storleken av eventuellt förekommande strukturella effekter har Arbetsgivarverket genomfört en standardräkning av statistikmaterialet. En standardräkning innebär att strukturen i statistikpopulationen hålls konstant med hänsyn till vissa variabler mellan två tidpunkter. I Arbetsgivarverkets beräkning har BESTA och tjänstebenämningar (där BESTA-klassning saknas) samt tre åldersintervall (16-29 år, år, 50- år) använts. Tabell 6. Strukturrensad löneutveckling september 2005 september 2006 Strukturrensad Okorrigerad löneutveckling Strukturella effekter löneutveckling 3,8% 0,1% 3,7% 1) Utveckling av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren (Dnr ) 26 LÖNEUTVECKLING STATISTIKPERIODEN SEPTEMBER 2005 SEPTEMBER 2006

28 Löneutveckling för identiska individer I tabell 7 redovisas löneutvecklingen för identiska individer som har varit anställda vid samma myndighet i september 2005 och september Tabell 7. Löneutveckling för identiska individer september 2005 september 2006 Män Kvinnor Samtliga September 2005 September 2006 Ökning % , , ,1 Löneutvecklingen för identiska individer uppgick till 5,1 procent. För kvinnor var ökningen 5,7 procent och för männen 4,7 procent. Löneutvecklingen för män och kvinnor kan dock ha påverkats olika till följd av att de lokala lönerevisioner som ingår i statistikutfallet kan omfatta olika andelar av männen och kvinnorna. En mera fördjupad analys av hur den faktiska löneutvecklingen har varit under avtalsperioden för män och kvinnor i olika befattningsnivåer har därför gjorts och återfinns på sidan 24. LÖNEUTVECKLING STATISTIKPERIODEN SEPTEMBER 2005 SEPTEMBER

29 Orsaker till löneutvecklingen för identiska individer Arbetsgivarverket har, i likhet med tidigare år, genom en enkät undersökt orsakerna till den löneutveckling som kan registreras i lönestatistiken. De lokala lönerevisionerna avseende den tredje lönerevisionsperioden enligt RALS var inte genomförda vid det ordinarie statistiktillfället i september Arbetsgivarverket har därför även samlat in och kompletterat septemberstatistiken med löneuppgifter från december 2006 för alla individer som ingick i septembermätningen. Enkätundersökningen omfattade även dessa löneuppgifter från december I enkätundersökningen ingår samtliga myndigheter som hade minst 50 identiska individer i lönestatistiken mellan september 2005 och september Enkäten skickades till 162 myndigheter/myndighetsområden och besvarades av 96 procent av dessa myndigheter. Tillsammans omfattar de myndigheter som har svarat 98 procent av antalet anställda i staten. Genom enkätsvaren belyses följande frågor: 1. Vilka orsaker ligger bakom den uppmätta löneutvecklingen i lönestatistiken på 5,1 procent för identiska individer september 2005 september 2006? 2. Hur mycket kommer den uppmätta löneutvecklingen i statistiken att öka ytterligare till följd av de lönerevisioner som blev klara på myndigheterna under perioden oktober 2005 december 2005? 3. Vad kan den återstående lönenivåökningen till följd av lokala lönerevisioner inom RALS uppskattas till? I diagram 12 redovisas en sammanställning av myndigheternas uppskattningar av huvudorsakerna till den uppmätta löneutvecklingen på 5,1 procent för identiska individer mellan september 2005 och september LÖNEUTVECKLING STATISTIKPERIODEN SEPTEMBER 2005 SEPTEMBER 2006

30 Diagram 12. Löneutveckling för identiska individer september 2005 september 2006 uppdelat på olika orsaker 10,0 9,0 8,0 Löneutveckling i procent 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 4,2 5,1 2,0 1,0 0,0 0,8 0,1 Löneökningar till följd av RALS (inkl. chefsavtal) Befodringar och lokala tariffsystem Andra orsaker Totalt Löneutveckling till följd av RALS Av den uppmätta löneutvecklingen i statistiken utgörs merparten, 4,2 procentenheter, av löneökningar till följd av lokala lönerevisioner enligt RALS I denna ökning ingår löneökningar från såväl den första som den andra lönerevisionsperioden varav löneökningar som härrör från den första uppskattas utgöra 1,0 procentenheter och från den andra 2,8 procentenheter. Resterande ökning härrör från den tredje lönerevisionen och chefsavtalet. Befordringar och lokala tariffsystem Drygt åttio procent av myndigheterna anger att löneutvecklingen har påverkats av löneökningar till följd av befordringar och förändrade arbetsuppgifter. Dessa löneökningar varierar mellan olika myndigheter från någon tiondels procent upp till knappt 2 procent. I genomsnitt har dessa löneökningar till följd av befordringar påverkat den uppmätta löneutvecklingen i statistiken med cirka 0,7 procentenheter. Uppflyttning i lokala tariffer och andra garantisystem har påverkat löneutvecklingen med i genomsnitt 0,1 procentenheter. Denna typ av garantisystem förekommer främst inom affärsverken, åklagarväsendet, domstolsväsendet, skatteförvaltningen och högskolor. LÖNEUTVECKLING S TATIS TIKPERIODEN S EPTEMBER 2005 S EPTEMBER

31 Andra orsaker Av löneökningen utgörs 0,1 procentenheter av andra orsaker. Hälften av denna ökning består av inlösen av rörliga lönetillägg. Andra orsaker som myndigheterna anger är t.ex. att man gjort särskilda satsningar på experter/specialister. Ett fåtal myndigheter har angett att man gjort lönejusteringar till följd av lönekartläggningen enligt jämställdhetslagen. Lönerevisioner som blev klara under oktober 2006 december 2006 Den tredje lönerevisionsperioden enligt RALS per den 1 oktober 2006 ingår inte i den ordinarie statistikinsamlingen i september Lönestatistiken har därför kompletterats med nya lönebelopp till och med december De lönerevisioner som har genomförts under denna tremånadsperiod har ökat genomsnittslönen i september 2006 med 1,9 procent. Uppskattad återstående lönenivåökning till följd av RALS Drygt 40 myndigheter anger i enkätundersökningen att de inte var klara med samtliga lönerevisioner i december utan ska genomföra lönerevisioner till följd av RALS även efter december Dessa återstående lönerevisioner uppskattas komma att påverka den totala löneutvecklingen under avtalsperioden för RALS med ytterligare 1,0 procentenheter. 30 LÖNEUTVECKLING STATISTIKPERIODEN SEPTEMBER 2005 SEPTEMBER 2006

32

33 2007 Box 3267, Stockholm Tel , Fax