Löneutveckling på det statliga området
|
|
- Helena Falk
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Löneutveckling på det statliga området Uppskattad löneutveckling hittills till följd av RALS under statistikperioden september 2007 september 2009 Rapportserie 2010:2 Arbetsgivarverket
2
3 Löneutveckling på det statliga området Uppskattad löneutveckling hittills till följd av RALS under statistikperioden september 2007-september Dnr
4 Förord I november 2007 undertecknade Arbetsgivarverket ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS ) med OFR/S, P och O, med Saco-S samt med SEKO. Avtalsperioden för dessa avtal är 1 oktober september I den här rapporten redovisas med ledning av den partsgemensamma lönestatistiken i september 2008 och september 2009 hur löneutvecklingen varit hittills under avtalsperioden. Lönestatistiken i september 2009 avspeglar ett löneläge där myndigheterna har träffat överenskommelser om nya löner som tidsmässigt i genomsnitt täcker in cirka 27 månader av den innevarande RALS-perioden på 36 månader. Ansvariga för arbetet med rapporten är Christer Carlsson och Anders Emlund. Stockholm i juni
5 Innehåll Det statliga avtalsområdet Partsgemensam förhandlingsstatistik Antal anställda fördelade efter verksamhetsinriktning Lönespridning i staten Nominell och real löneutveckling Löneutveckling till följd av RALS Uppskattad kollektiv löneutveckling hittills under avtalsperioden Uppskattad löneutveckling för identiska individer hittills under avtals- perioden för RALS Löneutveckling på individnivå Löneutvecklingen i olika åldersgrupper Löneutvecklingen i olika befattningsnivåer
6 Det statliga avtalsområdet Partsgemensam förhandlingsstatistik Arbetsgivarverket träffar som arbetsgivarpart avtal för sina medlemmar med de fackliga motparterna OFR/S,P,O:s förbundsområden inom det statliga förhandlingsområdet sammantagna, Saco-S och SEKO. Arbetsgivarverkets medlemmar är dels statliga myndigheter under regeringen, dels ett antal icke-statliga arbetsgivare som har naturlig koppling till det statliga området. Bland de icke statliga medlemmarna finns ett tjugotal arbetsgivare. I samarbete med ovan nämnda fackliga organisationer producerar Arbetsgivarverket varje år lönestatistik som utgör en viktig grund för löneförhandlingarna. Den partsgemensamma förhandlingsstatistiken omfattar cirka tjänstemän, per september I förhandlingsstatistiken ingår samtliga medlemmar 1 hos Arbetsgivarverket. Av de tjänstemän som ingår i statistiken har månadslön i form av individuell lön eller tarifflön och har lön per timme, dag, beting eller liknande. Könsfördelningen är helt jämn bland de anställda, 50 procent män och 50 procent kvinnor. Av tjänstemännen med månadslön arbetar cirka 85 procent heltid. Diagram 1. Andel män och kvinnor på det statliga avtalsområdet september 2009 Månadsavlönade Män heltid 41,3% Kvinnor heltid 37,3% Kvinnor deltid 9,5% Kvinnor 3,2% Män deltid 5,0% Män 3,7% Timavlönade m fl 1 Som en följd av att arbetstagare hos icke obligatoriska medlemmar i Arbetsgivarverket numera omfattas av RALS ingår dessa cirka 7000 anställda från och med i år i föreliggande rapport i redovisningen av den partsgemensamma förhandlingsstatistiken. 6
7 Antal anställda fördelade efter verksamhetsinriktning Arbetsgivarverkets medlemmar bedriver verksamhet av vitt skilda slag. Diagrammet nedan visar hur de arbetstagarna i statistiken var fördelade efter verksamhetsinriktning enligt den internationella klassifikationen COFOG 2 i september Som framgår av diagrammet återfinns flest antal anställda inom COFOG-gruppen Utbildning och minst antal anställda inom Fritidsverksamhet, kultur och religion. Jämfört med september 2008 har antalet anställda i statistiken ökat med cirka (utöver tidigare nämnda populationsförändring i förhandlingsstatistiken). Den största ökningen av antalet anställda har skett inom Utbildning som ökat med drygt Ökningar har även skett inom Samhällsskydd och rättsskipning med 650 anställda och inom Försvaret som ökat med 350 anställda. Inom Näringslivsfrågor m.m. har antalet anställda minskat med nästan vilket till stor del beror på den ombildning som gjorts inom Vägverket. Diagram 2. Antal anställda efter verksamhetsinriktning september 2009 Socialt skydd mm Allmän offentlig förvaltning Försvar Utbildning Samhällsskydd och rättsskipning Fritidsverksamhet, kultur och religion Näringslivsfrågor mm Socialt skydd inkluderar hälso- och sjukvård. Näringslivsfrågor inkluderar miljöskydd samt bostadsförsörjning och samhällsutveckling. 2 COFOG = Classification of functions of the government, syftar till att redovisa offentliga utgifter efter funktion eller ändamål 7
8 Lönespridning i staten Lönespridningen är oförändrad jämfört med föregående år och uppgår till ca 78 procent 3 mätt för månadsavlönade 4 i september Under de senaste tolv åren har lönespridningen ökat från 72 procent 1997 till 78 procent En procentenhets ökning av lönespridningen innebär att löneskillnaden mellan den 90:e percentillönen och den 10:e percentillönen har ökat med ca 275 kr i månadsbelopp. Diagram 3. Lönefördelning totalt och per kön september ,0% 18,0% Andel anställda i löneintervallet 16,0% 14,0% 12,0% 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% Samtliga Kvinnor Män > < < < < < < < < < < < < < < < < < < < < < < < Lön per månad, tusentals kronor Lönespridningen är större bland män än kvinnor inom det statliga avtalsområdet. För männen uppgår lönespridningen till 84 procent och för kvinnorna till 69 procent. 3 Formeln som används för att mäta lönespridning är 100 x (90:e percentillön 10:e percentillön) medianlön 4 Här ingår månadsavlönade vars tjänstgöringsomfattning uppgår till minst 40 procent. Lönerna är uppräknade till heltidslöner. 8
9 Cirka 60 procent av kvinnorna har en lön som i september 2009 låg i intervallet mellan kr och kr. I motsvarande intervall återfanns cirka 40 procent av männen. Av männen har nästan en tredjedel en lön som överstiger kr. Motsvarande andel bland kvinnorna är 19 procent. 9
10 Nominell och real löneutveckling Tidpunkterna för de lokala lönerevisionerna på myndigheterna har blivit alltmer utspridda över året samtidigt som avtalsperiodens längd för lönerevisionerna ofta varierar mellan olika myndigheter. Därför kan i regel inte den löneutveckling som registreras i statistiken för ett enskilt år direkt tolkas som ett resultat av just det årets löneavtal. För att få en tydligare bild av hur stor löneutvecklingen varit under de centrala löneavtalens avtalsperioder har myndigheternas löneökningar i statistiken därför räknats om till en årstakt med hänsyn till tidsperioderna för de lokala lönerevisionerna. Tabell 1. Nominell och real löneutveckling Statistikperiod sept-sept Avtalsperiod för centralt löneavtal Strukturrensad löneutvecking i statistiken Löneutveckling omräknad till årstakt Konsumentprisindex (KPI) Reallöneutveckling i årstakt RALS ,7 % 3,8 % -0,1 % 3,9 % RALS ,9 % 3,8 % 0,4 % 3,4 % RALS ,7 % 3,8 % 1,0 % 2,8 % RALS ,3 % 4,2 % 2,5 % 1,7 % RALS ,1 % 3,8 % 2,1 % 1,7 % RALS ,7 % 3,6 % 1,9 % 1,7 % RALS ,4 % 3,4 % 0,4 % 3,0 % RALS ,8 % 3,1 % 0,4 % 2,7 % RALS ,7 % 3,2 % 1,4 % 1,8 % RALS ,0 % 3,2 % 2,2 % 1,0 % RALS ,7 % 3,7 % 3,5 % 0,2 % RALS ,5 % 3,4 % -0,3 % 3,7 % Konsumentprisindex (KPI) är beräknad som förändring i årsmedeltal. Den relativt sett låga inflationstakten har inneburit att reallöneutvecklingen varit positiv varje år under de senaste tolv åren och uppgår till i genomsnitt 2,3 procent per år för perioden Motsvarande nominella löneökning har uppgått till 3,6 procent per år i genomsnitt för samma period. 10
11 Löneutveckling till följd av RALS I november 2007 undertecknade Arbetsgivarverket ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS ) med OFR/S, P och O, med Saco-S samt med SEKO. Avtalsperioden för dessa avtal omfattar tiden 1 oktober september Utgångspunkt i avtalen är att lönebildning sker lokalt. De lokala parterna ska komma överens om lönerevisionstidpunkter och om nya löner för arbetstagarna. Om lokala parter inte kan enas gäller, i avtalen med OFR/S, P och O samt med SEKO, s.k. stupstocksregler med angivna revisionsbelopp. Dessa revisionsbelopp, som återges i tabell 2, gäller för respektive organisations medlemmar vid myndigheten. Detta innebär inte någon garanti om löneökning på individnivå. I avtalet med Saco-S finns inget revisionsbelopp angivet. Istället gäller en särskild förhandlingsordning vid oenighet. Följande tidpunkter och revisionsbelopp gäller vid oenighet då stupstocksreglerna tilllämpas: Tabell 2. Revisionsbelopp och revisionspunkter enligt RALS , när stupstocksregler tillämpas 1 januari oktober januari 2010 OFR/S, P och O 2,4% dock lägst 590 kr 2,9% dock lägst 730 kr 3,4% dock lägst 850 kr SEKO 2,3% dock lägst 610 kr 2,8% dock lägst 750 kr 3,3 % dock lägst 880 kr Vid sista lönerevisionen den 1 januari 2010 kan revisionsbeloppet alternativt beräknas som skillnaden mellan 10,2 procent och det summerade talet av löneökningsbeloppen vid alla tidigare lönerevisionstillfällen under avtalsperioden, uttryckta i procent av det vid respektive revisionstillfälle aktuella underlaget. Detta revisionsbelopp ska användas, om det överstiger revisionsbeloppet beräknat enligt huvudalternativet i tabell 2 ovan. Uppskattad kollektiv löneutveckling hittills under avtalsperioden Med ledning av lönestatistiken i september 2008 och september 2009 har Arbetsgivarverket gjort en analys och uppskattning av hur löneutvecklingen 6 varit hittills under avtalsperioden för RALS Vid insamlingstillfället för statistiken i september 5 Om engångsbelopp enligt RALS inte utbetalas gäller istället den 1 oktober 2007 som revisionstidpunkt. 6 Engångsbelopp ingår inte i den uppskattade löneutvecklingen då dessa löneökningar inte är bestående. Däremot påverkas lönekostnaden som under hela avtalsperioden beräknas öka med i genomsnitt 0,25 % till följd av utbetalda engångsbelopp. 11
12 2009 hade myndigheterna träffat överenskommelser om nya löner som tidsmässigt i genomsnitt täcker in cirka 27 månader av den innevarande avtalsperioden för RALS som är på 36 månader. Den genomsnittliga löneutvecklingstakten under dessa 27 månader uppgår till 3,5 procent i årstakt för kollektivet. Nedan redovisas hur denna analys har gjorts. Tabell 3a. Strukturrensad kollektiv löneutvecklingen i statistiken under perioden september 2007-september 2009 September 2008 September 2009 Summa (kedjat) Strukturrensad löneökning 3,7 % 4,5 % 8,4 % I tabell 3a redovisas den uppmätta löneutvecklingen efter strukturrensning i lönestatistiken i september 2008 och september Den löneutveckling som har registrerats i statistiken för ett enskilt år ovan kan dock inte direkt tolkas som resultatet av just det årets lokala löneavtal enligt RALS Detta beror på följande orsaker: Det finns några eftersläpande lokala lönerevisioner som härrör från RALS som blev klara först efter statistikinsamlingen i september Dessa lönerevisioner har påverkat löneutfallet i statistiken 2008 med 0,1 procentenheter. Ett antal myndigheter var inte klara med sina första lönerevisioner enligt RALS vid statistiktillfället i september Enligt Arbetsgivarverkets lönestatistikenkät uppskattas dessa lönerevisioner ha ökat lönenivån i staten med 0,8 procentenheter. Detta innebär att det uppmätta statistikutfallet i september 2008 skulle varit 0,8 procentenheter högre om dessa lönerevisioner varit klara vid statistiktillfället. Statistikutfallet i september 2009 skulle på motsvarande sätt varit 0,8 procentenheter lägre. I tabell 3b har statistikutfallet korrigerats med hänsyn till dessa orsaker. Tabell 3b. Strukturrensad kollektiv löneutveckling i statistiken korrigerad för att tidsmässigt visa utfallet under avtalsperioden för RALS September 2008 September 2009 Summa (kedjat) Korrigerad löneökning 4,4 % 3,7 % 8,3 % Den uppmätta löneökningen i statistiken för ett visst år påverkas också av hur långa de lokala lönerevisionsperioderna är. I tabell 3c anges hur långa revisionsperioderna är i genomsnitt för den korrigerade löneökningen ovan. 12
13 Tabell 3c. Genomsnittlig längd för de lokala lönerevisionsperioderna Lokala lönerevisionsperioder, antal månader i genomsnitt September 2008 September 2009 Summa 14,4 13,2 27,6 För att få en tydligare bild av hur hög löneökningstakten har varit har Arbetsgivarverket räknat om den korrigerade löneökningen i tabell 3b till en årstakt med hänsyn till lönerevisionsperiodernas längd. Tabell 3d. Uppskattad kollektiv löneutveckling i årstakt hittills under avtalsperioden för RALS September 2008 September 2009 Genomsnitt Löneomräkning omräknad till årstakt 3,7 % 3,4 % 3,5 % Uppskattad löneutveckling för identiska individer hittills under avtalsperioden för RALS Med identiska individer menas här anställda som finns på samma myndighet under hela mätperioden i statistiken. Fördelen med att mäta löneutvecklingen för identiska individer är att löneutvecklingen inte påverkas av sådana strukturella effekter som kan uppstå genom att lönerna för nyanställda och avgångna har påverkat genomsnittslönen i statistiken. Däremot får samtliga löneökningar till följd av befordringar, tariffuppflyttningar etc. fullt genomslag i den uppmätta genomsnittslönen för identiska individer. Löneutvecklingen för identiska individer är därför i regel högre än vad motsvarande kollektiva löneutveckling är. Med ledning av lönestatistiken i september 2008 och september 2009 har Arbetsgivarverket på motsvarande sätt som gjordes ovan för kollektivet uppskattat löneutvecklingstakten för identiska individer till 4,3 procent i årstakt hittills under avtalsperioden Nedan redovisas hur denna analys har gjorts. Tabell 4a. Löneutveckling för identiska individer i statistiken under perioden september 2007-september 2009 September 2008 September 2009 Summa (kedjat) Ökning för identiska individer 4,6 % 5,4 % 10,2 % 13
14 I tabell 4b har statistikutfallet för identiska individer korrigerats på motsvarande sätt som gjordes för kollektivet i tabell 3b. Tabell 4b. Löneutveckling för identiska individer i statistiken korrigerad för att visa utfallet under avtalsperioden för RALS September 2008 September 2009 Summa (kedjat) Korrigerad löneökning 5,3 % 4,6 % 10,1 % I tabell 4c har den korrigerade löneökningen för identiska individer räknats om till en årstakt med hänsyn till lönerevisionsperiodernas längd i tabell 3c. Tabell 4c. Uppskattad löneutveckling i årstakt för identiska individer hittills under avtalsperioden för RALS September 2008 September 2009 Genomsnitt Löneökning omräknad till årstakt 4,4 % 4,2 % 4,3 % 14
15 Löneutveckling på individnivå För att få en bild över hur myndigheterna har fördelat löneökningar på individnivå hittills under avtalsperioden för RALS har löneutvecklingen för de cirka individer i lönestatistiken som är anställda på samma myndighet mellan september 2007 och september 2009 analyserats. Det går inte att urskilja i lönestatistiken hur stor del av löneutvecklingen på individnivå som beror på lönerevision eller annan löneökning som t.ex. löneökning till följd av befordring. Den löneökning som redovisas i nedanstående diagram utgörs därför av den totala löneökning som individerna fått och som kan utläsas i statistiken mellan september 2007 och september Löneökningen är omräknad till årstakt med hänsyn till lönerevisionsperiodernas längd på myndigheterna. Diagram 4. Spridningen av löneutvecklingen i årstakt för identiska individer hittills under avtalsperioden för RALS Den individuella löneutvecklingen uppvisar en stor spridning. En tiondel av de anställda har haft en löneutveckling som understiger 2 procent i årstakt. Drygt hälften av de anställda har haft en löneutveckling som ligger i intervallet 2 till 5 procent. Drygt en tredjedel har haft en löneutveckling som överstiger 5 procent i årstakt. Bland dessa anställda utgörs sannolikt en del av löneutvecklingen av löneökningar till följd av befordringar, uppflyttningar i tariffer, ändrade arbetsuppgifter etc. 15
16 Löneutvecklingen i olika åldersgrupper Det finns ett negativt samband på individnivå mellan ålder och löneutveckling dvs. den procentuella löneutvecklingen är högre för yngre än för äldre. Detta framgår av diagram 5 där den genomsnittliga löneutvecklingen i årstakt hittills under avtalsperioden redovisas i olika åldersgrupper för de cirka identiska individerna. Diagram 5. Samband mellan ålder och löneutveckling 8,0 7,0 6,5 6,8 6,6 Löneutveckling (procent) 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 5,6 5,0 4,6 4,2 3,8 3,5 1,0 0, Åldersintervall Den genomsnittliga löneutvecklingen i procent har varit nästan dubbelt så hög i de lägre åldersgrupperna jämfört med den högsta åldersgruppen 60 år och äldre. Tidigare analyser som Arbetsgivarverket har gjort har visat att en stor del av de skillnader som brukar finnas i löneutvecklingen mellan äldre och yngre anställda har uppkommit genom andra löneökningar än de som härrör från lönerevisioner, som till exempel förändrade arbetsuppgifter, befordringar, uppflyttningar i lokala tariffer etc. Löneutvecklingen i olika befattningsnivåer Av de cirka identiska individer som redovisas i ovanstående diagram är cirka individer också klassade enligt BESTA (Befattningsgruppering för statistik). BESTA bygger på två grundbegrepp: arbetsområde och grupperingsnivå. Arbetsområdet anger inriktningen på arbetsuppgifternas innehåll till exempel polisarbete och ITarbete. Grupperingsnivån anger svårighetsgraden med hänsyn till arbetsuppgifternas omfång och komplexitet samt den självständighet och de kunskaper som deras utförande förutsätter. 16
17 På nivå 1 klassificeras befattningar vars arbetsuppgifter i huvudsak är av biträdande art. Nivå 2 består i huvudsak av befattningar vars arbetsuppgifter är av assisterande art. På nivå 3 och 4 klassificeras befattningar vars arbetsuppgifter är av handläggande art samt vissa kategorier av chefer. På nivåerna 5 och 6 klassificeras chefer och andra befattningar vars arbetsuppgifter ofta har en strategisk påverkan på myndighetens verksamhet. En indelning av anställda efter grupperingsnivå över arbetsområdesgränserna, som görs i diagram 6, är grov men gör det ändå möjligt att visa hur de anställda fördelar sig på olika svårighetsnivåer. Detta speglar mycket av skillnaderna i lön mellan kvinnor och män. Som framgår av diagram 6 finns det fler män än kvinnor på de högsta grupperingsnivåerna 4 till 6 och fler kvinnor än män på nivåerna 2 och 3. Diagram 6. Antal kvinnor och män på olika grupperingsnivåer i BESTA, identiska individer september 2007-september Kvinnor Män Grupperingsnivå I diagram 7 redovisas den genomsnittliga löneutvecklingen i årstakt på olika grupperingsnivåer i BESTA för de cirka individer som ingår i underlaget. 17
18 Diagram 7. Genomsnittlig löneutveckling i årstakt för identiska individer på olika grupperingsnivåer i BESTA hittills under avtalsperioden för RALS ,0 7,0 Kvinnor Män Löneutveckling (procent) 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 3,7 4,1 4,1 4,5 4,6 4,7 5,0 5,4 5,7 4,5 4,5 4,5 1,0 0, Grupperingsnivå Den genomsnittliga löneutvecklingen i årstakt hittills under avtalsperioden för RALS har varit högre för de kvinnor än för de män som ingår i underlaget till ovanstående diagram och uppgår till 4,7 procent för kvinnorna och 4,5 procent för männen. Utfallet skiljer sig mellan könen i de olika grupperingsnivåerna. Kvinnorna har haft en högre genomsnittlig ökning än männen i de högre grupperingsnivåerna 4-6 medan det omvända förhållandet gäller i grupperingsnivåerna
19 Rapportserie 2010:2 Box 3267, Stockholm Telefon , Fax Arbetsgivarverket
Löneutveckling på det statliga avtalsområdet
Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Löneutveckling till följd av RALS 2007-2010 under statistikperioden september 2007 september 2010 Rapportserie 2011:6 Arbetsgivarverket Löneutveckling på det
Läs merLöneutveckling på det statliga området
Löneutveckling på det statliga området Statistikperioden september 2010 - september 2011 Rapportserie 2012:2 Arbetsgivarverket Löneutveckling på det statliga området Statistikperioden september 2010-september
Läs merLöneutveckling på det statliga avtalsområdet
Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden september 2011 - september 2012 Avtalsperioden 2010-2012 Rapportserie 2013:5 Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden
Läs merLöneutveckling på det statliga området
Löneutveckling på det statliga området Den första lönerevisionen i RALS 2007 2010 Dnr 0906-0314-21 Rapportserie 2009:2 Arbetsgivarverket Arbetsgivarverket 2009 Löneutveckling på det statliga området Den
Läs merLöneutveckling på det statliga området. Löneutveckling till följd av RALS Statistikperioden september 2005 till september 2006
Löneutveckling på det statliga området Löneutveckling till följd av RALS 2004-2007 Statistikperioden september 2005 till september 2006 Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Löneutveckling till
Läs merLöneutveckling på det statliga avtalsområdet
Löneutveckling på det statliga avtalsområdet 2006 Statistikperioden september 2004 till september 2005 Första lönerevisionsperioden inom RALS 2004 2007 Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden
Läs merLöneutveckling på det statliga avtalsområdet
Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden september 2003 till september 2004 Löneutveckling till följd av RALS 2002-2004 2005-05--25 0505-0450-21 2 Innehåll Förord 5 Det statliga avtalsområdet
Läs merLöneutveckling på det statliga avtalsområdet
Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden september 2013 - september 2014 Rapportserie 2015:2 Arbetsgivarverket Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden september
Läs merStatistikperioden september 2015 september 2016
Statistikperioden september 2015 september 2016 Diarienummer: 2017/0272 Använd gärna fakta ur den här rapporten men kom ihåg att ange källa: Arbetsgivarverket (om inget annat anges) Förord Sammanfattning
Läs merLöneutveckling på det statliga avtalsområdet
Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden september 2013 - september 2014 Rapportserie 2015:2 Arbetsgivarverket Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden september
Läs merLÖNEUTVECKLING PÅ DET STATLIGA AVTALSOMRÅDET
Rapportserie 2018 #2 LÖNEUTVECKLING PÅ DET STATLIGA AVTALSOMRÅDET Statistikperioden september 2016 september 2017 LÖNEUTVECKLING PÅ DET STATLIGA AVTALSOMRÅDET Statistikperioden september 2016 september
Läs merLöneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet under perioden september 1997 till september 1998
Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet under perioden september 1997 till september 1998 FÖRORD I februari 1999 skickade Arbetsgivarverket ut en enkät till samtliga myndigheter med fler
Läs merLöneutveckling på det statliga avtalsområdet
Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden september 2014 september 2015 Arbetsgivarverket Dnr 2016/0174 Förord Inom det statliga avtalsområdet sker fortlöpande förändringar av antal
Läs merLöneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet. statistikperioden september 2000 till september 2001 avtalsperioden för RALS 2001
2002 Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet statistikperioden september 2000 till september 2001 avtalsperioden för RALS 2001 Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet statistikperioden
Läs merLöneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet
Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet under perioden september 1998 till september 1999 FÖRORD I januari 2000 skickade Arbetsgivarverket, på sedvanligt sätt, ut en enkät till samtliga
Läs merLÖNEUTVECKLING PÅ DET STATLIGA AVTALSOMRÅDET
Rapportserie 2019 #2 LÖNEUTVECKLING PÅ DET STATLIGA AVTALSOMRÅDET Statistikperioden september 2017 september 2018 LÖNEUTVECKLING PÅ DET STATLIGA AVTALSOMRÅDET Statistikperioden september 2017 september
Läs merLöneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet. statistikperioden september 1999 till september 2000
Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet statistikperioden september 1999 till september 2000 avtalsperioden för RALS 1998 2001 FÖRORD I december 2000 skickade Arbetsgivarverket, på sedvanligt
Läs merLönestatistik september Stockholms län Anställda inklusive chefer
Lönestatistik september 2018 Stockholms län Anställda inklusive chefer Om statistiken Arbetsgivarverket producerar lönestatistik för anställda inom det statliga avtalsområdet två gånger per år, i september
Läs merLönestatistik september Södra Sverige Anställda exklusive chefer
Lönestatistik september 2016 Södra Sverige Anställda exklusive chefer Om statistiken Arbetsgivarverket producerar lönestatistik för anställda inom det statliga avtalsområdet två gånger per år, i september
Läs merLönestatistik september Hela riket Anställda exklusive chefer
Lönestatistik september 2016 Hela riket Anställda exklusive chefer Om statistiken Arbetsgivarverket producerar lönestatistik för anställda inom det statliga avtalsområdet två gånger per år, i september
Läs merLönerapport 2008 Maj 2009
Lönerapport 28 Maj 29 Inledning I denna rapport redovisas lönestatistik för Livsmedelsarbetareförbundet. Statistiken avser i första hand år 28 men innehåller även jämförelser med tidigare år. Den statistik
Läs merArbetsgivarverkets system för statistikinlämning Kompletterande frågor om statistiken
PM 2014-08-12 Arbetsgivarverkets system för statistikinlämning Kompletterande frågor om statistiken Innehåll Inledning... 2 Fråga 1... 3 Fråga 2... 4 Fråga 3a... 4 Fråga 3b... 4 Fråga 3c... 4 Fråga 4a...
Läs merBESTA-systemet. Syfte
BESTA-systemet Arbetsgivarverket, OFR, SACO-S och SEKO har gemensamt utvecklat ett system för att gruppera statliga befattningar efter arbetsuppgifternas innehåll och svårighetsgrad. Systemet heter BESTA
Läs merLönerapport 2011 Augusti 2012
Lönerapport 2011 Augusti 2012 Inledning I denna rapport redovisas lönestatistik för Livsmedelsarbetareförbundet. Statistiken avser i första hand år 2011 men innehåller även jämförelser med tidigare år.
Läs merUtvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren
Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2015 Arbetsgivarverket Dnr 2016/0373 Förord I Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS
Läs merUtvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2012
Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2012 Rapportserie 2013:7 Arbetsgivarverket Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000
Läs merUtvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren
Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2007 Rapportserie 2008:2 Arbetsgivarverket Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000
Läs merPensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2014
Pensionsavgångar inom statsförvaltningen Statistikrapport 2014 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar för statistikuppgifterna sid 7 1.2
Läs merLönerapport 2010 Juli 2011
Lönerapport 21 Juli 211 Inledning I denna rapport redovisas lönestatistik för Livsmedelsarbetareförbundet. Statistiken avser i första hand år 21 men innehåller även jämförelser med tidigare år. Den statistik
Läs merPensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2015
Pensionsavgångar inom statsförvaltningen Statistikrapport 2015 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar för statistikuppgifterna sid 7 1.2
Läs merLÖNESTATISTIK. Att använda. Lönestatistik
LÖNESTATISTIK Att använda Lönestatistik INNEHÅLL Lönestatistik... 3 Vad visar lönestatistiken... 4 Heltidslön... 4 Medellön... 5 Medianlön... 5 Percentil... 6 Att jämföra olika grupper... 7 Procent...
Läs merUtvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2014
Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2014 Rapportserie 2015:3 Arbetsgivarverket Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000
Läs merLokalt kollektivavtal om löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m (RALS 2013-2016) Parter
Lokalt kollektivavtal om löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m (RALS 2013-2016) Parter Arbetsgivarsidan: Arbetstagarsidan: Uppsala universitet SEKO universitetsklubben 1 Avtalstidens längd Parterna
Läs merStatlig lönestatistik september 2017
Nr 4/2018 Stockholm 2018-04-16 Till Läkarförbundets yrkes- och lokalföreningar Statlig lönestatistik september 2017 Lönestatistiken avser dels högskolan (medicinska fakulteterna) dels vissa statliga myndigheter.
Läs merRamavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS )
Avtal Bilaga 1 2016-10-05 Parter Arbetsgivarsidan: Arbetstagarsidan: Arbetsgivarverket Seko, Service- och kommunikationsfacket Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS
Läs merSPV styrelsemöte nr Pensionsavgångar inom statsförvaltning Statistikrapport 2016
SPV styrelsemöte nr 3-16 Bilaga 12a Pensionsavgångar inom statsförvaltning Statistikrapport 2016 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar
Läs merLöner i näringslivet. Björn Lindgren April, 2004
Löner i näringslivet Björn Lindgren April, 2004 1 Löner i näringslivet SAMMANFATTNING En arbetare i det privat näringslivet tjänade i genomsnitt 239 000 kr under 2003. En tjänsteman tjänade i genomsnitt
Läs merLokalt kollektivavtal om löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m T. Parter
Lokalt kollektivavtal om löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m. 2010-T Parter Arbetsgivarsidan: Arbetstagarsidan: Uppsala universitet Saco-S-rådet 1 Avtalstidens längd Parterna sluter ett tillsvidareavtal
Läs merPensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2013
Pensionsavgångar inom statsförvaltningen Statistikrapport 2013 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar för statistikuppgifterna sid 7 1.2
Läs merFAO:s lönestatistik 2016
FAO:s lönestatistik 2016 Rapporten innehåller: Lön och löneutveckling för olika åldersgrupper, regioner och yrkesfamiljer inom FAO-området. Antal anställda fördelat på yrkesfamiljer och könsfördelning
Läs merStatlig lönestatistik september 2016
Nr 6/2017 Stockholm 2017-05-12 Till Läkarförbundets yrkes- och lokalföreningar Statlig lönestatistik september 2016 Lönestatistiken avser dels högskolan (medicinska fakulteterna) dels vissa statliga myndigheter.
Läs merArbetad tid och frånvaro
Arbetad tid och frånvaro Tidsanvändningsstatistik 2006 2009 Rapportserie 2011:1 Arbetsgivarverket Arbetad tid och frånvaro Tidsanvändningsstatistik 2006-2009 2011-01-26 Dnr 1101-0034 Innehåll Om arbetad
Läs merLönetrappan Låg- och höglönetagare bland arbetare och tjänstemän år 2002
Lönetrappan Låg- och höglönetagare bland arbetare och tjänstemän år 2002 LO / Löne och välfärdsenheten April 2004 Mats Larsson 1 Innehåll Sammanfattning...3 1 Syfte och underlag...6 2 Medellön...7 3 Låglönetrappa...9
Läs merPensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2017
Pensionsavgångar inom statsförvaltningen Statistikrapport 2017 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar för statistikuppgifterna sid 7 1.2
Läs merRamavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS 2010-T)
Bilaga 1 2010-10-25 Parter Arbetsgivarsidan: Arbetsgivarverket Arbetstagarsidan: Saco-S Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS 2010-T) 1 Parterna sluter ramavtal
Läs merLöner inom industrin 2009
Löner inom industrin 2009 Augusti 2010 Facken inom industrin (FI) är ett samarbetsorgan mellan de fackförbund inom industrin som omfattas av det så kallade industriavtalet. De sex förbunden är Sveriges
Läs merRamavtal om löner m.m. för arbetstagare hos riksdagens myndigheter (RD-RALS ) m.fl. avtal
Förhandlingsprotokoll Dnr: 488-2013/14 2013-11-05 Parter Arbetsgivarsidan: Riksdagsförvaltningen Arbetstagarsidan: Fackförbundet ST Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare hos riksdagens myndigheter (RD-RALS
Läs merRamavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS )
Avtal 2016-10-05 Bilaga 1 Parter Arbetsgivarsidan: Arbetstagarsidan: Arbetsgivarverket OFR:s förbundsområden inom det statliga förhandlingsområdet sammantagna Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom
Läs mer1 Parterna tecknar avtal med tillhörande bilaga om lokal hantering av revision för arbetstagare tillhörande OFR/S. Avtalet biläggs protokollet.
Dnr: 2 STO-2018/88 Protokoll Parter: Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM OFR/S Ärende: Lokalt kollektivavtal med stöd av RALS 2017-2020 mellan Arbetsgivarverket och OFR/S om lönerevision för perioden
Läs merGemensam kommentar till RALS
Gemensam kommentar till RALS 2012-2013 Arbetsgivarverket och OFR/S,P,O 2012-10-23 Version 1.0 Innehåll Ingress 4 Gemensamma löneprinciper 5 5 5 Lokal lönebildning 6 6.1 Planering av det lokala lönebildningsarbetet
Läs merSPV Statistikrapport 2018
2 Innehåll Förord... 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen... 7 1.1 Förutsättningar för statistikuppgifterna... 7 1.2 En överblick av beviljade pensioner 2012 till 2017... 7 2. Nya pensioner 2012
Läs merFÖRBEREDELSEARBETE FÖR LÖNESÄTTANDE SAMTAL
FÖRBEREDELSEARBETE FÖR LÖNESÄTTANDE SAMTAL Förberedande lönediskussioner m.m. Detta är bra att ta upp; Presentation av lönerna för alla anställda, alla kategorier Löneläget för myndigheten/domstolen i
Läs merFörhandlingsprotokoll
,ra...~. ~~~.# ~;~ ~I~~ Förhandlingsprotokoll UFV-PA 2018/2473 Förhandlingsprotokoll Parter Arbetsgivare: Personalorganisation: Ärende: Uppsala universitet Seko, Service- och kommunikationsfacket Förhandling
Läs merLön i privata och kommunala skolor
PM Till Från Datum Angående Namn mottagare Almega Arbetsgivarsamverkan Datum Lön i friskolor Lön i privata och kommunala skolor Denna PM syftar till att bemöta påståenden om att privata skolor har lägre
Läs merPRESSMEDDELANDE. Osakliga löneskillnader ett överdrivet problem
PRESSMEDDELANDE För ytterligare upplysningar, kontakta: Gunilla Hansén-Larson tfn 08-700 14 61, 070-514 61 00, Elisabet Sundén Ingeström, tfn 08-700 14 05 22 maj 2002 Osakliga löneskillnader ett överdrivet
Läs merLönesättande- samtal
Lönesättandesamtal RALS 2010-T Ramavtal om löner m.m. inom det statliga avtalsområdet 2010. (Förkortningen T betyder att det är ett tillsvidareavtal) Avtalet är tecknat av centrala parter: Saco-S och AgV
Läs mer2. Lönehöjning 2013-05-01, 2014-05-01 och 2015-05-01 Allmän pott för lokala förhandlingar
Löner m m 1. Löneprinciper Lönesättningen skall vara individuell och differentierad. BILAGA A LÖNER M M Bilaga A Lönerna skall bestämmas med hänsyn till ansvaret och svårighetsgraden i arbetsuppgi erna
Läs merLöner. industrin. inom. En rapport från Facken inom industrins lönestatistiska referensgrupp Oktober 2003
Löner inom industrin 22 En rapport från Facken inom industrins lönestatistiska referensgrupp Oktober 23 Facken inom industrin (FI) är ett samarbetsorgan mellan de sju fackliga förbund inom industrin som
Läs merAnvisning till avtalets löneökningsbestämmelser
1 (7) Bilaga 2 Anvisning till avtalets löneökningsbestämmelser 2017-2020 Inledning För att få en bra struktur på förhandlingsarbetet är det en fördel om den lokala fackliga organisationen arbetar efter
Läs merFrågor och svar med anledning av lönerevision per den 1 april 2018 enligt löneavtal mellan Domstolsverket och ST inom Sveriges Domstolar (ST)
R2A DATUM 1 (8) HR-avdelningen Förhandlingsenheten Mikael Sandh mikael.sandh@dom.se Frågor och svar med anledning av lönerevision per den 1 april 2018 enligt löneavtal mellan Domstolsverket och ST inom
Läs merBESTA-systemet. Syfte
BESTA-systemet Arbetsgivarverket, OFR, Saco-S och SEKO har gemensamt utvecklat ett system för att gruppera statliga befattningar efter arbetsuppgifternas innehåll och svårighetsgrad. Systemet heter BESTA
Läs merLönebildning 2010-02-11
Lönebildning På SMHI tillämpar vi lönesättande samtal, vilket innebär att den individuella lönesättningen vid lönerevisionen sker i samtalet med chef och medarbetare. Bildspelet användes som ett stöd i
Läs merÖverenskommelse rörande särskilda utvecklingsområden
Förhandlingsprotokoll 2016-10-05 Parter Arbetsgivarsidan: Arbetsgivarverket Arbetstagarsidan: OFR:s förbundsområden inom det statliga förhandlingsområdet sammantagna Saco-S Seko, Service- och kommunikationsfacket
Läs merLöner. industrin. inom. En rapport från Facken inom industrins lönestatistiska referensgrupp Juni 2004
Löner inom industrin 23 En rapport från Facken inom industrins lönestatistiska referensgrupp Juni 24 Facken inom industrin (FI) är ett samarbetsorgan mellan de fackförbund inom industrin som omfattas av
Läs merModellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall december 2016-november 2017
Modellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall december 2016-november 2017 Utfall helåret 2016 Helåret 2016 var den definitiva löneökningstakten i ekonomin totalt sett 2,4 procent, enligt
Läs merLöner i näringslivet Björn Lindgren april 2005
Löner i näringslivet 2004 Björn Lindgren april 2005 Löner i näringslivet 2004 1 Förord Löner och arbetskraftskostnader svarar för en mycket stor del av företagens totala kostnader. Samtidigt utgör lön
Läs merModellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall för mars 2016-februari 2017
Modellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall för mars 2016-februari 2017 Medlingsinstitutets modell för den definitiva löneökningstakten i ekonomin som helhet visar på en ökning på mellan
Läs merUtländsk bakgrund i staten år 2014
Utländsk bakgrund i staten år 2014 Rapportserie 2015:4 Arbetsgivarverket Utländsk bakgrund i staten år 2014 2015-06-02 Dnr: 2015/0013 Förord Denna rapport syftar till att beskriva hur andelen anställda
Läs merLöneutveckling i procent per år 10/11 11/12 12/13 Medelvärde 10/13. Arbetare, totalt 2,4 3,1 1,9 2,4
Cirkulär Nr 3 Februari 2014 Slutresultat från lönestatistiken 2013 Lönestatistiken avseende september 2013 är nu färdigbearbetad. I nedanstående tabeller och diagram redovisas huvudresultaten för arbetare
Läs merModellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall januari 2018 december 2018
Modellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall januari 2018 december 2018 Utfall helåret 2017 Helåret 2017 var löneökningstakten i ekonomin som helhet 2,3 procent, enligt definitiva siffror
Läs merModellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall för oktober 2017 september 2018
Modellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall för oktober 2017 september 2018 Utfall helåret 2017 Helåret 2017 var löneökningstakten i ekonomin som helhet 2,3 procent, enligt preliminära
Läs merLokalt avtal mellan Domstolsverket och Jusek angående lönerevisioner inom ramen för RALS 2007-2010
1 (10) Lokalt avtal mellan Domstolsverket och Jusek angående lönerevisioner inom ramen för RALS 2007-2010 Definitioner Med RALS 2007-2010 avses Ramavtal 2007-2010 om löner m.m. för arbetstagare inom det
Läs merModellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall april 2017-mars 2018
Modellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall april 2017-mars 2018 Utfall helåret 2017 Helåret 2017 var den löneökningstakten i ekonomin totalt sett 2,4 procent, enligt preliminära siffror.
Läs merTALARMANUS TILL KURSBILDERNA 2012 FÖR LIKA LÖN DEN NYA ARBETSMETODEN FÖR ATT ÅTGÄRDA OSAKLIGA LÖNESKILLNADER MELLAN KVINNOR OCH MÄN
TALARMANUS TILL KURSBILDERNA 2012 FÖR LIKA LÖN DEN NYA ARBETSMETODEN FÖR ATT ÅTGÄRDA OSAKLIGA LÖNESKILLNADER MELLAN KVINNOR OCH MÄN BILD 1 Hälsa deltagarna välkomna och introducera kursens syfte. Be deltagarna
Läs merVägledning till Lönebildningsavtal 2013 Fastigo Vision, Unionen och AiF
Vägledning till Lönebildningsavtal 2013 Fastigo Vision, Unionen och AiF Fastigo och Vision, Unionen samt AiF Akademikerförbunden inom Fastigos avtalsområde (Sv. Ingenjörer, Akademikerförbundet SSR, Civilekonomerna,
Läs merLönesättning riktlinjer
Datum Reviderad 2016 01 12 Version Texten har lagts in nya mall 161001. Ej andra ändringar. Godkänd av Tony Schmidt Lönesättning riktlinjer Lönebildningen och lönesättningen på Tillväxtverket ska medverka
Läs merGemensam kommentar till RALS
Gemensam kommentar till RALS 2013-2016 Arbetsgivarverket och OFR/S,P,O 2013-10-04 Version 2.0 Innehåll Ingress... 4 Centrala parters stöd till lokala parter 5 Processtöd... 5 Obligatorisk konsultation...
Läs merAvtal mellan Skatteverket och OFR/S för revision enligt RALS 2016
Jth Skatteverket KB) Datum: 14 oktober Arbetsgivarsidan: Skatteverket Arbetstagarsidan: OFR/S Avtal mellan Skatteverket och OFR/S för revision enligt RALS 2016 1 Avtalsperiod Parterna sluter med stöd av
Läs merLöner inom industrin 2015
Löner inom industrin 2015 Kapitel 2 - Löneutveckling Tabell 2.1 Medellöneökningar, okorrigerat 2000-2015 2013-2015 2015 Arbetare 3,0 2,2 2,0 Tjänstemän 3,5 2,3 2,2 Tabell 2.2 Medellöneökningar, korrigerat
Läs merUTVECKLINGEN AV LÖNESKILLNADER MELLAN STATSANSTÄLLDA KVINNOR OCH MÄN
Rapportserie 2019 #3 UTVECKLINGEN AV LÖNESKILLNADER MELLAN STATSANSTÄLLDA KVINNOR OCH MÄN Åren 2008-2018 UTVECKLINGEN AV LÖNESKILLNADER MELLAN STATSANSTÄLLDA KVINNOR OCH MÄN Åren 2008-2018 Diarienummer:
Läs merPartsgemensam utvärdering av RALS-T
Partsgemensam utvärdering av RALS-T 3:e utvärderingen 2016-04-11 2016-04-11 Förord När Arbetsgivarverket och Saco-S slöt RALS-T 2010 och gjorde ramavtalet om löner till ett tillsvidareavtal togs ett viktigt
Läs merFrågor och svar kring Saco-S löneavtal
Frågor och svar kring Saco-S löneavtal Frågor och svar kring Saco-S löneavtal Varför finns inga nivåer eller ramar angivna i löneavtalet? Saco-S utgångspunkt är att lönebildningen ska vara ett verktyg
Läs merSå här arbetar vi med lönebildning i Polismyndigheten
PM 1 (5) Datum 2015-09-24 Polismyndigheten Sektionen för arbetsgivarpolitik/avtal Diarienr (åberopas) Så här arbetar vi med lönebildning i Polismyndigheten Arbetet med lönerevisionen är i full gång. Här
Läs merLönestatistik 2010-06-01. efter lönerevisionstillfället 2010-01-01. Anställda inom Försäkringskassan
Lönestatistik 2010-06-01 efter lönerevisionstillfället 2010-01-01 Anställda inom Försäkringskassan Partsgemensam lönestatistik Lönestatistikens syfte och användning Denna statistik syftar till att ge en
Läs merVi är överens osakliga löneskillnader ska bort
Vi är överens osakliga löneskillnader ska bort En partsgemensam satsning Målsättning att de statistiska skillnaderna i lön mellan kvinnor och män som utför lika arbete och som inte kan förklaras väsentligen
Läs merLIKA LÖN HANDBOKEN. Bankinstitutens Arbetsgivareorganisation Finansförbundet
LIKA LÖN HANDBOKEN Bankinstitutens Arbetsgivareorganisation Finansförbundet 2011 www.likalon.nu Bankinstitutens Arbetsgivareorganisation Stureplan 4c, 114 35 Stockholm Tel 08-611 17 30 www.bao.se Finansförbundet
Läs merLöner inom industrin 2007
Löner inom industrin 2007 Oktober 2008 Facken inom industrin (FI) är ett samarbetsorgan mellan de fackförbund inom industrin som omfattas av det så kallade industriavtalet. De sex förbunden är Sveriges
Läs merDokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Lönepolicy Policy Kf , 101 Kommunfullmäktige. Lönepolicy
Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Lönepolicy Policy Kf 170619, 101 Kommunfullmäktige Lönepolicy 2 1 Omfattning Lönepolicyn omfattar samtliga medarbetare. 2 Syfte Lönepolicyns
Läs merYtterligare exemplar av rapporten kan beställas på e-postadress: Rapporten finns även att hämta på
September 2017 Facken inom industrin (FI) är ett samarbetsorgan mellan de fackförbund inom industrin som omfattas av det så kallade industriavtalet. De fem förbunden är Sveriges Ingenjörer, Unionen, IF
Läs merGemensam kommentar till RALS 2010-T
Gemensam kommentar till RALS 2010-T Arbetsgivarverket och Saco-S 2014-01-08 Version 10.2 Innehåll RALS 2010-T en sammanfattning 3 Inledning 4 Centrala parters utvecklingsarbete och stöd till lokala parter
Läs merArbetsgivarverkets yrkanden i avtalsrörelsen 2016
2016-06-22 Till OFR:s förbudsområden inom det statliga förhandlingsområdet sammantagna Arbetsgivarverkets yrkanden i avtalsrörelsen 2016 1 Utgångspunkter I enlighet med Samarbetsavtalet och nu gällande
Läs merFacket för Service och Kommunikation. löne. statistik
Facket för Service och Kommunikation löne statistik 2 Inför 2004 års avtalsrörelse tog SEKOs förhandlingsavdelning fram lönestatistik över medlemmarna. Syftet var att få en aktuell bild av lönenivåerna
Läs merGemensam kommentar till RALS 2010-T
Gemensam kommentar till RALS 2010-T Arbetsgivarverket och Saco-S 2010-11-11 Version 10.1 Innehåll RALS 2010-T en sammanfattning Inledning Partsgemensamt arbete med lokal lönebildning 3 4 5 Syftet med
Läs merMARKNADSLÖNE- INFORMATION. Personlig assistans
MARKNADSLÖNE- INFORMATION Personlig assistans September 2014 1 Innehåll Löneinformation för 2014... 3 Lönetabeller: Hela riket... 6 Mellansverige... 7 Södra Sverige... 8 Norra Sverige... 9 Stockholms län...
Läs merLönerelationer mellan kvinnor och män 2003
mellan kvinnor och män 2003 Sofia Nilsson 17 Löneutvecklingen 2002-2003 Mellan 2002 och 2003 ökade de genomsnittliga lönerna 18 mest i landstingskommunal sektor, där de ökade med 4,4 procent, och med en
Läs merNivå och struktur. Sida 1 av 6
Sida 1 av 6 Nivå och struktur Diagrammet nedan visar en schematisk bild över hur lönestrukturen kan se ut för medlemmarna i förbundet. Formen på kurvan dvs. strukturen visar att lönerna i genomsnitt är
Läs merLIKA LÖN LIKA ARBETE HANDBOKEN. Bankinstitutens Arbetsgivareorganisation Finansförbundet
LIKA LÖN LIKA ARBETE HANDBOKEN Bankinstitutens Arbetsgivareorganisation Finansförbundet 2011-2016, uppdaterad 2016 www.likalon.nu Bankinstitutens Arbetsgivareorganisation Stureplan 4c, 114 35 Stockholm
Läs merArbetsgivarverkets yrkanden i avtalsrörelsen 2013
2013-06-19 Dnr 1210-0427-23 Bilaga 1 Till OFR:s förbundsområden inom det statliga förhandlingsområdet sammantagna Arbetsgivarverkets yrkanden i avtalsrörelsen 2013 1 Utgångspunkter I enlighet med Samarbetsavtalet
Läs merLönesättning riktlinjer
Datum Reviderad 2018-01-17 Godkänd av Moa Hjertson Lönesättning riktlinjer Lönebildningen och lönesättningen på Tillväxtverket ska medverka till att målen för verksamheten uppnås och att verksamheten bedrivs
Läs merAtt leda och styra med individuell lön S T Ö D T I L L D I G S O M Ä R L Ö N E S Ä T T A N D E C H E F
Att leda och styra med individuell lön S T Ö D T I L L D I G S O M Ä R L Ö N E S Ä T T A N D E C H E F Utgiven av Arbetsgivarverket 2010 Produktion & grafisk form: Arbetsgivarverket Tryck: Tabergs Media
Läs mer