Löner i näringslivet. Björn Lindgren April, 2004
|
|
- Sten Jansson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Löner i näringslivet Björn Lindgren April, 2004
2 1 Löner i näringslivet SAMMANFATTNING En arbetare i det privat näringslivet tjänade i genomsnitt kr under En tjänsteman tjänade i genomsnitt kr. Arbetskraftskostnaden för en arbetare var kr och för en tjänsteman kr. Av den totala arbetskraftskostnaden fick arbetaren behålla 49 procent efter det att arbetsgivaren betalt skatter och avgifter. En tjänsteman fick behålla 45 procent. Lönerna ökade med 2,8 procent 2003, 3,4 procent för arbetare och 2,4 procent för tjänstemän. Löneökningarna skiljer sig åt mellan olika branscher och mellan olika individer. Jämförelsen mellan olika individer ger vid handen att den mest vanliga löneökningen (typökningen) låg mellan 2 och 3 procent för både arbetare och tjänstemän. Den nominella löneutvecklingen sedan 1970 har varit hög. En arbetarlön är idag 9,5 gånger så hög som då och en tjänstemannalön 8,5 gånger så hög. Sedan 1990 har löneökningstakten justerats ned och lönerna för arbetare och tjänstemän följer varandra väl. nen har dock hämtat igen en del av vad de tappat mot arbetarna under de två föregående decennierna. Fram till 1993 medförde den höga inflationen att de höga löneökningarna inte medförde någon reallöneökning skedde ett strukturellt skift i löneförhandlingarna och i löneavtalskonstruktionerna som medförde att en betydligt lägre nominell löneökning ger en mycket god reallöneökning. Mellan 1993 och 2003 ökade reallönen för både arbetare och tjänstemän med ungefär 30 procentenheter vilket alltså är en betydligt bättre utveckling för såväl arbetare som tjänstemän än under perioden 1970 till 1993.
3 2 Löner i näringslivet LÖNE- OCH ARBETSKRAFTSKOSTNADER 2003 Den genomsnittliga timlönen för en arbetare 2003 var 119,69 kr vilket motsvarar en årslön på kr. Lönen varierar mellan de olika näringsgrenarna. Högst genomsnittslön återfinns inom byggnadsverksamhet följt av industrin. Den lägsta genomsnittliga timlönen finns inom servicenäringarna följt av varuhandel, hotell och restaurang. En tjänsteman tjänade i genomsnitt kr per månad vilket motsvarar en årslön på kr. Lönekostnader 2003* Kr/tim** resp Arb.kraft månadslön/kr Årslön/Kr** Kostnad/Kr Företagens arbetskraftskostnad 1 för en arbetare var i genomsnitt kr per år, nästan kr mer än vad medarbetaren får ut i bruttolön före skatt. För en tjänsteman uppgår arbetskraftskostnaden i genomsnitt till kr per år vilket är mer än kr mer än vad tjänstemannen får ut i bruttolön. totalt 119, Egentlig industri 124, Byggnadsverksamhet 133, Varuhandel, hotell och restaurang 108, Samfärdsel 118, Service 106, * Beräknat på identiska arbetsplatser förutom för byggnadsverksamhet som är beräknat på totalstatistik. ** T+P+S+H *** Årsgenomsnitt Källa: Motsvarande jämförelse efter skatt ger vid handen att skillnaden mellan arbetskraftskostnad och utbetald lön efter skatt är drygt kr för en genomsnittlig arbetarlön och drygt kr för en genomsnittlig tjänstemannalön. 2 Detta innebär att en arbetare får behålla 49 procent av arbetsgivarens lönekostnad för dennes arbetsprestation och en tjänsteman får behålla 45 procent. Under 2003 ökade lönerna med i genomsnitt 2,8 procent, 3,4 procent för arbetare och 2,4 procent för tjänstemän. Löneutvecklingen varierar dock kraftigt mellan de olika näringsgrenarna inom arbetarkollektivet. Lönerna ökade mest inom varuhandel, hotell och restaurang medan den lägsta ökningen skedde inom servicenäringarna. Ett enskilt år kan löneökningarna skilja sig kraftigt åt men om man ser över en treårsperiod är löneökningarna betydligt mer jämnt fördelade. I stället för en skillnad på 1,8 procentenheter uppmäts då en skillnad på 0,7 procentenheter mellan den sektor med högst löneökning och den sektor med lägst löneökning. Löneutveckling 2003* Utv i % 02/03 Utv i % 00/03** totalt 3,4 3,5 Egentlig industri 3,3 3,3 Byggnadsverksamhet 2,8 3,9 Varuhandel, hotell och restaurang 4,5 3,8 Samfärdsel 3,8 3,2 Service 2,7 3,4 totalt 2,4 3,5 och tjänstemän 2,8 3,5 * Beräknat på identiska arbetsplatser förutom för byggnadsverksamhet som är beräknat på totalstatistik. För arbetare används T+P+S+H och för tjänstemän SÅYA-tal. ** Årsgenomsnitt Källa: 1 Med arbetskraftskostnad avses lön, lagstadgade arbetsgivaravgifter samt premier till kollektivavtalade pensioner och försäkringar. 2 Beräknat med den genomsnittliga kommunalskatten inkl begravningsavgift (31,71 procent) på lönesummor upp till brytpunkten kr per år. På lönesummor därutöver tillkommer även statlig inkomstskatt (20 procent).
4 3 Skillnaden mellan arbetare och tjänstemän försvinner då helt och servicenäringarna, som hade lägst löneökning 2003, har då, sånär som på en tiondels procent, en genomsnittlig höjning. Den vanligaste löneökningen (typökningen) för en arbetare låg mellan 2 och 3 procent, dvs under den genomsnittliga ökningen. Löneökningarna varierar dock mellan olika sektorer och mellan olika individer inom en sektor. Spridningen på löneökningarna är omfattande för både arbetare och tjänstemän. En stor del av alla arbetare befinner sig i intervallet 1-6 procents löneökning men både högre och lägre löneökningar förekommer relativt frekvent. Ungefär arbetare fick löneökningar på 40 procent eller därutöver och ungefär personer fick se sina löner minska med 9 procent eller mer. Dessa kraftiga variationer beror huvudsakligen på hur prestationslönen faller ut. Det finns ett tydligt samband mellan löneläge och löneökning. Antal Antal <-9 <-7-8> <-5-6> <-9 <-7-8> <-5-6> <-3-4> Löneökningsspridning 2003 arbetare Höga löneökningar är vanligare hos personer med låg lön och vise versa. Speciellt tydligt är detta hos personer med stora lönesänkningar. Bland de som fick en löneminskning på 9 procent eller mer överstiger genomsnittslönen det totala urvalets genomsnittet med över 20 procent. För tjänstemän var den vanligaste löneökningen (typökningen) 2003 också mellan 2 och 3 procent. En stor del av tjänstemännen hade en löneökning på mellan -1 och 7 procent. I övrigt stämmer mönstret för tjänstemännen in i det mönster som beskrivits för arbetare. <-1-2> < 0 1> < 2 3> < 4 5> < 6 7> < 8 9> <10 11> <12 13> Den vanligaste förekommande löneökningen är mellan 2 och 3 procent <14 15> <16 17> Genomsnittlig timlön 2002 <18 19> <20 21> <22 23> <24 25> Löneökningsintervall (i procent) <26 27> Löneökningsspridning 2003 tjänstemän <-3-4> <-1-2> < 0 1> < 2 3> < 4 5> < 6 7> < 8 9> Den vanligaste förekommande löneutvecklingen är mellan 2 och 3 procent. <10 11> <12 13> <14 15> <16 17> <18 19> <20 21> <22 23> <24 25> <26 27> <28 29> Löneökningsintervall (i procent) <28 29> Genomsnittlig månadslön 2002 <30 31> <32 33> <34 35> <36 37> <38 39> <30 31> <32 33> <34 35> <36 37> <38 39> <40 > <40 > Kr/tim Kr/mån LÖNEUTVECKLING Löneökningstakten för arbetare och tjänstemän följer varandra väl. Vissa år har tjänstemännen haft bättre löneutveckling och andra år har arbetarna haft bättre löneökning. Arbetarna har dock totalt sett haft en något bättre utveckling än tjänstemännen. Ackumulerat under perioden 1970 till 2003 har arbetarnas löner ökat med 9,5 gånger och tjänstemännens löner med 8,5 gånger Löneutveckling Procent
5 4 Löneökningstakten har sedan mitten på 1970-talet sjunkit markant. Under 1980-talet varierade löneökningarna mellan 6 och 10 procent per år. I början på 1990-talet växlades löneökningstakten ned ytterligare och varierar sedan dess mellan 3 och 6 procent per år. Index (1991 = 100) Ackumulerad lönelökning Skillnaden i löneutveckling mellan arbetare och tjänstemän har minskat sedan löneökningstakten växlades ned i början av 1990-talet. Den ackumulerade ökningen under 12-årsperioden 1991 till 2003 skiljer sig bara med 6 procentenheter. Förhållandet mellan arbetare och tjänstemän är dock det omvända jämfört med hela perioden 1970 till Arbetarna fick under dessa 12 år en löneökning på 54 procent medan tjänstemännen fick en löneökning på 60 procent. Skillnaden i ökningstakt framträder från 1998 och framåt. nen har alltså under de fem senaste åren hämtat igen en del av den högre löneökning som arbetarna hade de 27 år som föregick denna period REALLÖNEUTVECKLING Den nominella löneutvecklingen var hög under och 1980-talen. Samtidigt var emellertid även inflationen hög under dessa årtionden. Under och 2000-talen har som redovisats den nominella löneutvecklingen varit lägre samtidigt som inflationen har varit lägre. Dessa förhållanden får effekt på reallöneutvecklingen. Fram till 1993 ömsom ökade och ömsom minska de reala lönerna. För tjänstemän var reallönen fem procent lägre 1993 än vad de var 1970 medan arbetarna hade haft en reallöneökning på 10 procent. Efter 1993 har reallönerna konstant ökat. För tjänstemännen har denna ökning inneburit att de reala lönerna 2003 är 25 procent högre än vad de var 1970 vilket motsvarar en ökning Procent Index (1970 = 100) Löneutveckling och KPI 1970 till Reallöneutveckling KPI
6 5 med 30 procentenheter sedan Även för arbetarna är den reala löneökningen 30 procentenheter under denna period. Det kan konstateras att denna strukturella förändring av reallöneutvecklingen som inträffat under 1990-talet och som fortsatt under 2000-talet sammanfaller med att avtalsförhandlingarna har decentraliserats från centrala förhandlingar mellan SAF och LO respektive PTK till förbundsvisa förhandlingar. Löneavtalskonstruktionerna ändrades samtidigt så att de företagsvisa och individuella delarna i lönebildningen utökades. Olika former av förtjänst- och prisutvecklingsgarantier har tagits bort och de generella löneökningarna och individgarantierna har inte varit lika framträdande som tidigare. Detta har öppnat för den spridning mellan individer i löneökning som beskrivits ovan. Samtidigt har Riksbanken framgångsrikt etablerat inflationsmålet, vilket varit en förutsättning för att den lägre löneökningstakten ska var förenlig med höjda reallöner. Även det omvända förhållandet är fundamentalt, dvs låga nominella löneökningar är en förutsättning för att inflationsmålet ska kunna hållas. Låga kostnadsökningar och låg inflation är idag en nödvändig förutsättning för en hållbar god tillväxt i den svenska ekonomin. KÄLLOR OCH FAKTA OM STATISTIKEN Det statistiska materialet avseende lönenivåer och utvecklingstal är hämtat från Svenskt Näringslivs lönestatistik. Detta är samma statistik som utgör den officiella statistiken avseende de företag som är medlemmar i. Statistiken avser löner för hel- och deltidsanställda mellan 18 och 64 år. För tjänstemän är lönebegreppet genomgående summan av fast kontant månadslön, naturaförmåner och genomsnittligt värde av prestationslön (provision, tantiem o dyl). För arbetare baseras löneutvecklingstalen på summan av tid- och prestationslön (T+P). I lönenivåtalen inkluderas även skift- och obtillägg samt helglön (T+P+S+H). I texten till tabeller och diagram redovisas vilket av lönebegreppen som används. Vinstandelar ingår inte i den redovisade statistiken. Den skillnad i lönebegreppen som finns mellan arbetare och tjänstemän har försumbar inverkan på resultaten var mätperioden andra kvartalet för arbetare och augusti månad för tjänstemän. Från och med statistiken avseende 1998 används en enhetlig mätperiod för båda personalkategorierna. Mellan användes månaderna september och oktober som mätperiod. Från och med år 2001 används september månad.
Löner i näringslivet Björn Lindgren april 2005
Löner i näringslivet 2004 Björn Lindgren april 2005 Löner i näringslivet 2004 1 Förord Löner och arbetskraftskostnader svarar för en mycket stor del av företagens totala kostnader. Samtidigt utgör lön
Läs merLöner i näringslivet Björn Lindgren april 2006
Löner i näringslivet 2005 Björn Lindgren april 2006 Löner i näringslivet 2005 1 Förord Löner och arbetskraftskostnader svarar för en mycket stor del av företagens totala kostnader. Samtidigt utgör lön
Läs merLöneutveckling i procent per år 10/11 11/12 12/13 Medelvärde 10/13. Arbetare, totalt 2,4 3,1 1,9 2,4
Cirkulär Nr 3 Februari 2014 Slutresultat från lönestatistiken 2013 Lönestatistiken avseende september 2013 är nu färdigbearbetad. I nedanstående tabeller och diagram redovisas huvudresultaten för arbetare
Läs merLönerapport 2011 Augusti 2012
Lönerapport 2011 Augusti 2012 Inledning I denna rapport redovisas lönestatistik för Livsmedelsarbetareförbundet. Statistiken avser i första hand år 2011 men innehåller även jämförelser med tidigare år.
Läs merArbetare, totalt 4,4 2,7 2,1 3,1 9,6
MEDLEMSINFORMATION 6/11 April 2011 Stoppmöbelindustriavtalet Slutresultat från lönestatistiken 2010 - reviderat Lönestatistiken avseende september 2010 är nu färdigbearbetad. I nedanstående tabeller och
Läs merLöneutveckling inom industrin
Löneutveckling inom industrin 2001-2003 En rapport från Facken inom industrins lönestatistiska referensgrupp Juni 2004 Innehåll 1. Källor och statistikproducenter 3 2. Parternas statistik 4 3. SCB:s konjunkturstatistik
Läs merLöneutveckling inom industrin och 2002
Löneutveckling inom industrin 2001 och 2002 En rapport från Facken inom industrins lönestatistiska referensgrupp Oktober 2003 Innehåll: 1. Källor och statistikproducenter 3 2. Parternas statistik..4 3.
Läs merFakta om Löner och Arbetstider 2012
MAJ 212 Fakta om Löner och Arbetstider 212 KAPITLETS NAMN 3 Fakta om Löner och Arbetstider 212 har framtagits av en projektgrupp inom Svenskt Näringsliv. I arbetet har följande deltagit: Kajsa Lindell,
Läs merFakta om löner i våra medlemsföretag KAJSA LINDELL JANUARI Övergripande lönestatistik avseende september 2011
Fakta om löner i våra medlemsföretag KAJSA LINDELL JANUARI 2012 Övergripande lönestatistik avseende september 2011 Inledning 2 1. Inledning samlar in och sammanställer lönestatistik på uppdrag av medlemsorganisationerna.
Läs merLönerapport 2008 Maj 2009
Lönerapport 28 Maj 29 Inledning I denna rapport redovisas lönestatistik för Livsmedelsarbetareförbundet. Statistiken avser i första hand år 28 men innehåller även jämförelser med tidigare år. Den statistik
Läs merApril 2014 prel. uppgifter
Denna rapport innehåller information om utvecklingen av löner och arbetskraftskostnader inom tillverkningsindustrin i olika europeiska länder under 2013 och under perioden 2011-2013 April 2014 prel. uppgifter
Läs merIndustrianställdas. löneutveckling. - olika statistikkällor
Industrianställdas löneutveckling - olika statistikkällor - 2001-2004 En rapport från Facken inom industrins lönestatistiska referensgrupp September 2005 Innehåll 1. Källor och statistikproducenter 3 2.
Läs merÖvergripande lönestatistik avseende september 2014
www.svensktnaringsliv.se MARS 2015 Storgatan 19, 114 82 Stockholm Telefon 08-553 430 00 Fakta om löner i våra medlemsföretag Arkitektkopia AB, Bromma, 2015 Övergripande lönestatistik avseende september
Läs merModellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall för mars 2016-februari 2017
Modellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall för mars 2016-februari 2017 Medlingsinstitutets modell för den definitiva löneökningstakten i ekonomin som helhet visar på en ökning på mellan
Läs merInnehåll. tjänstemännens semesterstandard. förord 2. statistikens uppbyggnad 3
Innehåll 1 Innehåll förord 2 statistikens uppbyggnad 3 löner 25 4 8 lönekostnader 25 4 5 spridning av löneutvecklingen 24 25 6 lön per skiftform 25 7 8 löneutveckling, bnp och kpi 9 16 löne- och arbetskraftskostnadsutveckling
Läs merModellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall april 2017-mars 2018
Modellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall april 2017-mars 2018 Utfall helåret 2017 Helåret 2017 var den löneökningstakten i ekonomin totalt sett 2,4 procent, enligt preliminära siffror.
Läs merModellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall för oktober 2017 september 2018
Modellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall för oktober 2017 september 2018 Utfall helåret 2017 Helåret 2017 var löneökningstakten i ekonomin som helhet 2,3 procent, enligt preliminära
Läs merFakta om löner och arbetstider 2013
Maj 213 Fakta om löner och arbetstider 213 Kapitlets namn 5 Fakta om löner och arbetstider 213 har framtagits av en projektgrupp inom Svenskt Näringsliv. I arbetet har följande deltagit: Kajsa Lindell,
Läs merModellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall december 2016-november 2017
Modellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall december 2016-november 2017 Utfall helåret 2016 Helåret 2016 var den definitiva löneökningstakten i ekonomin totalt sett 2,4 procent, enligt
Läs merLönerapport 2010 Juli 2011
Lönerapport 21 Juli 211 Inledning I denna rapport redovisas lönestatistik för Livsmedelsarbetareförbundet. Statistiken avser i första hand år 21 men innehåller även jämförelser med tidigare år. Den statistik
Läs merModellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall januari 2018 december 2018
Modellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall januari 2018 december 2018 Utfall helåret 2017 Helåret 2017 var löneökningstakten i ekonomin som helhet 2,3 procent, enligt definitiva siffror
Läs merFakta om löner och arbetstider 2015
MAJ 215 Fakta om löner och arbetstider 215 KAPITLETS NAMN 7 Fakta om löner och arbetstider 215 har framtagits av en projektgrupp inom Svenskt Näringsliv. I arbetet har följande deltagit: Krister B Andersson,
Läs merFakta om löner och arbetstider 2014
MAJ 214 Fakta om löner och arbetstider 214 KAPITLETS NAMN 5 Fakta om löner och arbetstider 214 har framtagits av en projektgrupp inom Svenskt Näringsliv. I arbetet har följande deltagit: Kajsa Lindell,
Läs merFakta om Löner och Arbetstider 2012
MAJ 212 Fakta om Löner och Arbetstider 212 KAPITLETS NAMN 3 Fakta om Löner och Arbetstider 212 har framtagits av en projektgrupp inom Svenskt Näringsliv. I arbetet har följande deltagit: Kajsa Lindell,
Läs merVD-löner 2008 en statistisk redovisning. Mars 2009
VD-löner 28 en statistisk redovisning Mars 29 Stor spridning av VD-lönerna 1 Stor spridning av VD-lönerna har drygt 55 medlemsföretag. Drygt två av tre företag är mindre, ägarledda företag med färre än
Läs merKvinnliga chefer inom Svenskt Näringslivs medlemsföretag
2010-07-02 Sammanställt av Kajsa Lindell Kvinnliga inom Svenskt Näringslivs medlemsföretag en i näringslivet fortsätter att öka. Även om andelen kvinnor inom Svenskt Näringslivs medlemsföretag har varit
Läs merEtt år med jämställdhetspotten En delrapport från Handels
Ett år med jämställdhetspotten En delrapport från Handels Sammanfattning Den partsgemensamma lönestatistiken för det privata detaljhandelsavtalet är insamlad. Denna visar att 2007 års avtalsrörelse resulterade
Läs merVD-löner 2009. Mars 2010
VD-löner 2009 Mars 2010 Stor spridning av VD-lönerna minskade löner i flera sektorer 1 Stor spridning av VD-lönerna minskade löner i flera sektorer har drygt 59 000 medlemsföretag. Två av tre företag är
Läs merLÖNER/AVTAL. Lönerapport år 2011. Löner och löneutveckling år 2000 2010 efter klass och kön. Författare: Mats Larsson, Arbetslivsenheten
LÖNER/AVTAL Lönerapport år 2011 Löner och löneutveckling år 2000 2010 efter klass och kön Författare: Mats Larsson, Arbetslivsenheten Innehåll Sammanfattning...2 1 Löner och löneutveckling år 2010....4
Läs merStockholm i april Carina Lindfelt Avdelningschef Arbetsmarknad & Förhandlingsservice. Svenskt Näringsliv
Svenskt Näringsliv arbetar för att det skapas goda förutsättningar för tillväxt så att Sverige åter kan bli ett av världens rikaste länder. Vi tror att hög tillväxt är bra såväl för företag, företagare
Läs merNästa år kommer löneavtal för en stor
Avtalsrörelsen 7 Nästa år kommer löneavtal för en stor del av den svenska arbetsmarknaden att omförhandlas. Löneökningarna påverkar hur kostnader och priser utvecklas i ekonomin. Därför är bedömningen
Läs merStockholm i april Carina Lindfelt Avdelningschef Arbetsmarknad & Förhandlingsservice. Svenskt Näringsliv
Svenskt Näringsliv arbetar för att det skapas goda förutsättningar för tillväxt så att Sverige åter kan bli ett av världens rikaste länder. Vi tror att hög tillväxt är bra såväl för företag, företagare
Läs merVD-löner April 2011
VD-löner 2010 April 2011 Stor spridning av VD-lönerna 1 Stor spridning av VD-lönerna har drygt 60 000 medlemsföretag. Omkring 40 000 företag är mindre, ägarledda företag med färre än 10 anställda. Ersättningen
Läs merLöner i privat sektor, mars 2007
Löner i privat sektor, mars 2007 Krister B Andersson Maj 2007 Sammanfattning Innehåll 1 Innehåll Sidan SAMMANFATTNING GENOMSNITTLIG LÖN OCH LÖNEUTVECKLING SAMT ÖVERTID...2 ALLMÄN KOMMENTAR...2 GENOMSNITTSLÖNER
Läs merLöneutveckling på det statliga avtalsområdet
Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden september 2003 till september 2004 Löneutveckling till följd av RALS 2002-2004 2005-05--25 0505-0450-21 2 Innehåll Förord 5 Det statliga avtalsområdet
Läs merLön i privata och kommunala skolor
PM Till Från Datum Angående Namn mottagare Almega Arbetsgivarsamverkan Datum Lön i friskolor Lön i privata och kommunala skolor Denna PM syftar till att bemöta påståenden om att privata skolor har lägre
Läs merLönerapport år Löner och löneutveckling år
Lönerapport år 2006 Löner och löneutveckling år 1995 2005 Landsorganisationen i Sverige 2006 Omslagsfoto: Stefan Bohlin Grafisk form: LO Original: MacGunnar Information & Media Tryck: Sjuhäradsbygdens
Läs merLöner/avtal. Lönerapport år Löner och löneutveckling år efter klass och kön. Författare: Mats Larsson, Arbetslivsenheten
Löner/avtal Lönerapport år 2013 Löner och löneutveckling år 2000 2012 efter klass och kön Författare: Mats Larsson, Arbetslivsenheten Landsorganisationen i Sverige 2013 Omslagsfoto: Lars Forsstedt Grafisk
Läs merLöneutveckling på det statliga området
Löneutveckling på det statliga området Den första lönerevisionen i RALS 2007 2010 Dnr 0906-0314-21 Rapportserie 2009:2 Arbetsgivarverket Arbetsgivarverket 2009 Löneutveckling på det statliga området Den
Läs merAvtalsrörelsen och lönebildningen 2017
Presskonferens s rapport Avtalsrörelsen och lönebildningen 2017 Carina Gunnarsson Generaldirektör Avtalsrörelsen 2017 Christian Kjellström, utredare Avtalsrörelsen 2017 Flertalet avtal skulle omförhandlas
Läs merINFLATIONSRAPPORT 2002:2
LÖNESTATISTIK OCH UPPDATERING AV AVTALSLÄGET VÅREN I denna ruta ges en redogörelse av en del av den statistik över löner och arbetskraftskostnader som finns tillgänglig. Rutan innehåller också en beskrivning
Läs merLönerapport år 2005 Löner och löneutveckling år
Lönerapport år 2005 Löner och löneutveckling år 1994 2004 Landsorganisationen i Sverige 2005 Omslagsfoto: Stefan Bohlin Grafisk form: LO Original: MacGunnar Information & Media Tryck: Sjuhäradsbygdens
Läs merAvtal som ger reallöneökningar, konkurrenskraft och hög sysselsättning
Avtal som ger reallöneökningar, konkurrenskraft och hög sysselsättning Av Industriavtalet framgår att industrins parter samarbetar för att säkerställa en stabil lönebildning i Sverige. Det innebär att
Läs merLÖNER/AVTAL. Lönerapport år Löner och löneutveckling år efter klass och kön. Författare: Mats Larsson, Arbetslivsenheten
LÖNER/AVTAL Lönerapport år 2012 Löner och löneutveckling år 2001 2011 efter klass och kön Författare: Mats Larsson, Arbetslivsenheten Innehåll Sammanfattning...2 1 Löner år 2011.....4 2 Löneutveckling
Läs merLöneutveckling på det statliga området
Löneutveckling på det statliga området Uppskattad löneutveckling hittills till följd av RALS 2007 2010 under statistikperioden september 2007 september 2009 Rapportserie 2010:2 Arbetsgivarverket Löneutveckling
Läs merLöner år Löneutvecklingen mellan åren 1994, 1997 och 2001
Löner år 2001 Löneutvecklingen mellan åren 1994, 1997 och 2001 Denna rapport har utarbetats av LOs Löne- och välfärdsenhet. För ytterligare information kontakta Mats Larsson, telefon 08 796 28 11 eller
Läs merSAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET
70 Löner, vinster och priser FÖRDJUPNING Diagram 146 BNP, sysselsättning och arbetsmarknadsgap Årlig procentuell förändring 6 6 4 2 0-2 -4-6 -8 95 97 99 01 Timlön i näringslivet Sysselsättning Arbetsmarknadsgap
Läs merLöneekvationen. Ökad vinstandel och/eller importpriser. Real löner 0% Inflation 3,5% Produktivitet 1,5% Nominella löner 3,5% Nominella löner 3,5%
Löneekvationen Produktivitet 1,5% Löneinflation 2% Nominella löner 3,5% Nominella löner 3,5% Inflation 3,5% Real löner 0% Ökad vinstandel och/eller importpriser Löneandelen föll mellan 1975-1995 75,0 Löneandel
Läs merFakta om löner - löneutveckling
2012-06-05 Fakta om löner - löneutveckling Löneutveckling i ekonomin t o m mars 2012 1 Fakta om löneutveckling mars 2012. Rapport över löneutveckling baserat på statistik från Medlingsinstitutet/SCB. Löneutvecklingstalen
Läs merLönerelationer mellan kvinnor och män 2003
mellan kvinnor och män 2003 Sofia Nilsson 17 Löneutvecklingen 2002-2003 Mellan 2002 och 2003 ökade de genomsnittliga lönerna 18 mest i landstingskommunal sektor, där de ökade med 4,4 procent, och med en
Läs merInternationella löner för industriarbetare
Internationella löner för industriarbetare Löner och löneutveckling år 2000 2004 för industriarbetare i 31 länder Löne- och välfärdsenheten Mats Larsson Innehåll Sammanfattning...2 1 Inledning...5 2 Dataunderlag
Läs merLÖNER/AVTAL. Lönerapport Löner och löneutveckling år efter klass och kön. Författare: Mats Larsson, Arbetslivsenheten
LÖNER/AVTAL Lönerapport 216 Löner och löneutveckling år 1913 215 efter klass och kön Författare: Mats Larsson, Arbetslivsenheten Innehåll Sammanfattning......2 1 Löner år 215.......3 Lön efter klass,
Läs merAvtalsextra 12 juni 2012
Avtalsextra 12 juni 2012 Nytt kollektivavtal med HRF Allmänt Visita och HRF träffade efter medling ett nytt kollektivavtal den 10 juni 2012. Nedan finns en sammanfattning av avtalet. - avtalsperioden är
Läs merJämställda löner för Sverige framåt
Jämställda löner för Sverige framåt 1 2 Sverige ska vara ett jämställt land där män och kvinnor behandlas lika. Där vi bedöms som de individer vi är och efter vilka insatser vi gör. Där kön inte står i
Läs merLÖNER/AVTAL. Lönerapport år Löner och löneutveckling år efter klass och kön. Författare: Mats Larsson, Arbetslivsenheten
LÖNER/AVTAL Lönerapport år 2009 Löner och löneutveckling år 1998 2008 efter klass och kön Författare: Mats Larsson, Arbetslivsenheten Innehåll Sammanfattning...3 1 Löner år 2008..6 2 Löneutveckling år
Läs merLönetrappan Låg- och höglönetagare bland arbetare och tjänstemän år 2002
Lönetrappan Låg- och höglönetagare bland arbetare och tjänstemän år 2002 LO / Löne och välfärdsenheten April 2004 Mats Larsson 1 Innehåll Sammanfattning...3 1 Syfte och underlag...6 2 Medellön...7 3 Låglönetrappa...9
Läs merLöneutveckling på det statliga avtalsområdet
Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden september 2011 - september 2012 Avtalsperioden 2010-2012 Rapportserie 2013:5 Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden
Läs merFrån avtalsrörelse till arbetskostnad
Avtalsrörelsen 2010 och arbetsmarknaden 2010 2012 37 FÖRDJUPNING Från avtalsrörelse till arbetskostnad Denna fördjupning redogör för Konjunkturinstitutets syn på vilka faktorer som påverkar den viktiga
Läs merLÖNER/AVTAL. Lönerapport Löner och löneutveckling år efter klass och kön. Författare: Mats Larsson, Arbetslivsenheten
LÖNER/AVTAL Lönerapport 215 Löner och löneutveckling år 1913 214 efter klass och kön Författare: Mats Larsson, Arbetslivsenheten Innehåll Sammanfattning.......2 1 Löner år 214.......4 Lön efter klass,
Läs merLöneutveckling på det statliga området
Löneutveckling på det statliga området Statistikperioden september 2010 - september 2011 Rapportserie 2012:2 Arbetsgivarverket Löneutveckling på det statliga området Statistikperioden september 2010-september
Läs merEn statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005
Bilaga Dnr a06-1969 En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005 Från januari 2004 till oktober 2006 har antalet medlemmar som arbetar som personlig
Läs merapril 2013 Fakta om VD-löner avseende 2012
april 2013 Fakta om VD-löner avseende 2012 Stor spridning av VD-lönerna Svenskt Näringsliv har cirka 60 000 medlemsföretag. Omkring 40 000 företag är mindre, ägarledda företag med färre än 10 anställda.
Läs merModell för löneökningar
Lönebildningsrapporten 13 35 FÖRDJUPNING Modell för löneökningar I denna fördjupning redovisas och analyseras en modell för löneökningar. De centralt avtalade löneökningarna förklarar en stor del av den
Läs merMAJ Fakta om löner och arbetstider Temaavsnitt om migration KAPITLETS NAMN 6
MAJ 217 Fakta om löner och arbetstider 217 Temaavsnitt om migration KAPITLETS NAMN 6 Fakta om löner och arbetstider 217 har framtagits av en projektgrupp inom Svenskt Näringsliv. I arbetet har följande
Läs merFakta om löner i våra medlemsföretag
JANUARI 2014 KAJSA LINDELL Fakta om löner i våra medlemsföretag Övergripande lönestatistik avseende september 2013 Innehåll 1. Inledning...2 2. Lönenivåer 2013...3 3. Löneutveckling....4 4. Lönespridning
Läs merLågt lönemärke gynnar högavlönade
Lönebildning för jämlikhet nr 1 Ett projekt av 6F fackförbund i samverkan Byggnads, Elektrikerna, Fastighets, Målarna, Seko i samverkan med Katalys Lågt lönemärke gynnar högavlönade Normerande löneavtal
Läs merMAJ Fakta om löner och arbetstider Temaavsnitt om rörliga löner KAPITLETS NAMN 6
MAJ 218 Fakta om löner och arbetstider 218 Temaavsnitt om rörliga löner KAPITLETS NAMN 6 Fakta om löner och arbetstider 218 har framtagits av en projektgrupp inom Svenskt Näringsliv. I arbetet har följande
Läs merOFRs kommentar till Konjunkturinstitutets lönebildningsrapport. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 4/2009
OFRs kommentar till Konjunkturinstitutets lönebildningsrapport OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 4/2009 Sid 1 (5) OFRs kommentar till Konjunkturinstitutets lönebildningsrapport På uppdrag av Medlingsinstitutet
Läs merLÖNER/AVTAL. Lönerapport Löner och löneutveckling år efter klass och kön. Författare: Mats Larsson, Arbetslivsenheten
LÖNER/AVTAL Lönerapport 217 Löner och löneutveckling år 1913 216 efter klass och kön Författare: Mats Larsson, Arbetslivsenheten Innehåll Sammanfattning.....2 1 Löner år 216.......3 Lön efter klass, kön,
Läs merLønnsdannelse og økonomisk politikk i Sverige. Hur fungerar lönebildningen i Sverige? Åsa Olli Segendorf, Enheten för arbetsmarknad och prisbildning
Lønnsdannelse og økonomisk politikk i Sverige Hur fungerar lönebildningen i Sverige? Åsa Olli Segendorf, Enheten för arbetsmarknad och prisbildning Disposition 1. Lönebildningen i Sverige 2. Arbetsmarknadens
Läs merSkattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget
Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget Skattefridagen är den dag på året då medelinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att kunna betala årets
Läs merTeknisk not: Lönealgoritmen
Teknisk not: Lönealgoritmen Konjunkturlönestatistiken, som räknas till den officiella lönestatistiken, har som huvudsyfte att belysa nivån på arbetstagarnas löner i Sverige och hur dessa utvecklas. Konjunkturlönestatistiken
Läs merYtterligare exemplar av rapporten kan beställas på e-postadress: Rapporten finns även att hämta på
September 2017 Facken inom industrin (FI) är ett samarbetsorgan mellan de fackförbund inom industrin som omfattas av det så kallade industriavtalet. De fem förbunden är Sveriges Ingenjörer, Unionen, IF
Läs merHar förändringar i sammansättning av sysselsättningen bromsat löneökningstakten?
44 Avtalsrörelsen 2007 och makroekonomisk FÖRDJUPNING Har förändringar i sammansättning av sysselsättningen bromsat löneökningstakten? Löneutfallen efter 2007 års avtalsrörelse har varit överraskande låga.
Läs merLöneutveckling på det statliga avtalsområdet
Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Löneutveckling till följd av RALS 2007-2010 under statistikperioden september 2007 september 2010 Rapportserie 2011:6 Arbetsgivarverket Löneutveckling på det
Läs merLönebildning för en ny tid
Lönebildning för jämlikhet Ett projekt av 6F fackförbund i samverkan Byggnads, Elektrikerna, Fastighets, Målarna, Seko i samverkan med Katalys Lönebildning för en ny tid 6Fs förslag på ny lönebildningsmodell
Läs merNy avtalsrörelse i ett osäkert ekonomiskt läge
Ny avtalsrörelse i ett osäkert ekonomiskt läge PENNINGPOLITISK RAPPORT OKTOBER 211 1 Under hösten 211 inleds en ny större avtalsrörelse som sedan fortsätter under 212. Nya löneavtal som berör minst 2,7
Läs merLöner inom industrin 2009
Löner inom industrin 2009 Augusti 2010 Facken inom industrin (FI) är ett samarbetsorgan mellan de fackförbund inom industrin som omfattas av det så kallade industriavtalet. De sex förbunden är Sveriges
Läs merDokumentet skapat Senaste ändrat Grupp/avdelning/projekt Version Författare 2011-10-11 2011-10-13 Yrke och villkor 1 Oskar Falk
Internt PM Dokumentet skapat Senaste ändrat Grupp/avdelning/projekt Version Författare 2011-10-11 2011-10-13 Yrke och villkor 1 Oskar Falk Avtalskonstruktioner Vad är lön? Kvitto på arbetsinsats Kvitto
Läs merLöner inom industrin 2008
Löner inom industrin 2008 Juni 2009 Facken inom industrin (FI) är ett samarbetsorgan mellan de fackförbund inom industrin som omfattas av det så kallade industriavtalet. De sex förbunden är Sveriges Ingenjörer,
Läs merLÖNER/AVTAL. Lönerapport år Löner och löneutveckling år efter klass och kön. Författare: Mats Larsson, Arbetslivsenheten
LÖNER/AVTAL Lönerapport år 2014 Löner och löneutveckling år 1913 2013 efter klass och kön Författare: Mats Larsson, Arbetslivsenheten Innehåll Sammanfattning.....2 Inledning..........4 Metod, dataunderlag
Läs merDenna rapport ger information om löneutveckling, lönenivåer och lönespridning för anställda inom industrin. Uppdelningar görs på arbetare och
Denna rapport ger information om löneutveckling, lönenivåer och lönespridning för anställda inom industrin. Uppdelningar görs på arbetare och tjänstemän, kön och ålder. Augusti 2014 Facken inom industrin
Läs mer2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till andra kommuner i landet och hur har den utvecklats?
2011-01-29 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till
Läs merSkattefridagen 2014 16 juli
Skattefridagen 2014 16 juli Skattefridagen 2014 16 juli Skattefridagen är den dag på året då normalinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att kunna betala årets alla skatter. År
Läs merLÖNER/AVTAL. Lönerapport Löner och löneutveckling år efter klass och kön. Författare: Mats Larsson, Enheten för avtalsfrågor
LÖNER/AVTAL Lönerapport 218 Löner och löneutveckling år 1913 217 efter klass och kön Författare: Mats Larsson, Enheten för avtalsfrågor Innehåll Sammanfattning.....2 1 Löner år 217.......3 Lön efter klass,
Läs merLöner år Löner och löneutvecklingen år Lönespridning storlek och förändring år
Löner år 2002 Löner och löneutvecklingen år 1994 2002 Lönespridning storlek och förändring år 1994 2001 Löner år 2002 Löner och löneutveckling år 1994 2002 Lönespridning storlek och förändring år 1994
Läs merLöneutveckling på det statliga området. Löneutveckling till följd av RALS Statistikperioden september 2005 till september 2006
Löneutveckling på det statliga området Löneutveckling till följd av RALS 2004-2007 Statistikperioden september 2005 till september 2006 Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Löneutveckling till
Läs merLöner år Löner och löneutveckling år Rapporten har utarbetats av LOs Löne- och välfärdsenhet
Löner år 2003 Löner och löneutveckling år 1994 2003 Rapporten har utarbetats av LOs Löne- och välfärdsenhet För ytterligare information kontakta Mats Larsson, telefon 08-796 28 11 Innehåll Sammanfattning...3
Läs merBakgrund Visitas avtalsyrkanden
Bakgrund Visitas avtalsyrkanden BAKGRUND VISITAS AVTALSYRKANDEN Lönesättningen är ett mycket viktigt verktyg för arbetsgivarna i besöksnäringen för kunna att utveckla sin verksamhet. För att förbättra
Läs merFacklig anslutning år 2016
ARBETSMARKNAD Facklig anslutning år 2016 Facklig anslutning bland anställda efter klass och kön år 1990 2016 Författare: Mats Larsson, Arbetslivsenheten Innehåll Sammanfattning... 2 1 Facklig anslutning
Läs merYtterligare exemplar av rapporten kan beställas på e-postadress: Rapporten finns även att hämta på
Juni 2019 Facken inom industrin (FI) är ett samarbetsorgan mellan de fackförbund inom industrin som omfattas av det så kallade industriavtalet. De fem förbunden är Sveriges Ingenjörer, Unionen, IF Metall,
Läs merSkattefridagen 18 juli 2016 Tre dagar senare än i fjol
Skattefridagen 18 juli 2016 Tre dagar senare än i fjol Skattefridagen 18 juli 2016 Skattefridagen är den dag på året då den genom snittliga inkomsttagaren tjänat ihop tillräckligt för att kunna betala
Läs merArbetskraftskostnadsundersökning år 2012
Löner och arbetskraftskostnader 2014 Arbetskraftskostnadsundersökning år 2012 Kostnaden för arbetad timme 3 euro för arbetsgivaren år 2012 Enligt de preliminära uppgifterna i Statistikcentralens arbetskraftskostnadsundersökning
Läs merBNP-UTVECKLING I OMVÄRLDEN ENLIGT HANDELSVÄGT INDEX (KIX)
KAPITEL 2 BNP-UTVECKLING I OMVÄRLDEN ENLIGT HANDELSVÄGT INDEX (KIX) 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 1998-2007 2008-2013 2014-2016 Källa: Konjunkturinstitutet BNP-UTVECKLING 1998-2017 PROCENT 8 6 4 2 0-2 -4
Läs merParterna kan påverka arbetslösheten varaktigt
Lönebildningsrapporten 2016 37 FÖRDJUPNING Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt Diagram 44 Arbetslöshet och jämviktsarbetslöshet Procent av arbetskraften, säsongsrensade kvartalsvärden 9.0 9.0
Läs merAtt tänka på ifall man vill löneväxla
Löneväxling 1 2 Löneväxling Löneväxling, eller löneavstående, innebär att man avstår från en del av den framtida löneutbetalningen eller en kommande löneökning för att istället erhålla någon annan erbjuden
Läs merMER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN
MER LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN I höstens budget vill Moderaterna genomföra ytterligare skattelättnader för dem som jobbar, sänkt skatt för pensionärer och en höjning av den nedre brytpunkten för statlig
Läs merLöneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet. statistikperioden september 2000 till september 2001 avtalsperioden för RALS 2001
2002 Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet statistikperioden september 2000 till september 2001 avtalsperioden för RALS 2001 Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet statistikperioden
Läs merLÖNER/AVTAL. Lönerapport år Löner och löneutveckling år efter klass och kön. Författare: Mats Larsson, Arbetslivsenheten
LÖNER/AVTAL Lönerapport år 2010 Löner och löneutveckling år 1999 2009 efter klass och kön Författare: Mats Larsson, Arbetslivsenheten Innehåll Sammanfattning...2 1 Löner år 2009..5 2 Avtal 2007-2009 Avtalad
Läs merÄr det svenska lönebildningssystemet i kris? Lars Calmfors Svenskt Näringliv 19/11-07
Är det svenska lönebildningssystemet i kris? Lars Calmfors Svenskt Näringliv 19/11-07 Frågor Ett akademiskt utifrånperspektiv Hur ändamålsenligt är det nuvarande avtalssystemet? Ska industrin vara normerande?
Läs mer