Avtalsrörelsen och lönebildningen 2017

Transkript

1 Presskonferens s rapport Avtalsrörelsen och lönebildningen 2017

2 Carina Gunnarsson Generaldirektör

3 Avtalsrörelsen 2017 Christian Kjellström, utredare

4 Avtalsrörelsen 2017 Flertalet avtal skulle omförhandlas (industrin) Flexpensionslösning - Almega LO-samordning - låglönesatsning Minimilöner prioriterad fråga inom Svenskt Näringsliv

5 Samordnade krav från LO-förbunden Löneutrymme 2,8 procent, dock lägst 672 kronor per månad och heltiavtalens lägstalöner och samtliga ersättningar höjs i takt med löneökningarna inom avtalsområdet Årets samordning är inte underkastad en och samma lönekostnadsnorm dsanställd inom avtalsområdet (brytpunkt kronor)

6 Förhandlingsresultat 2017 Cirka 500 avtal och 2,3 miljoner anställda Industrins avtal gav en ökning av arbetskraftskostnaden på 6,5 procent över tre år Avsättning till pension Industrins kostnadsmärke och avtalslängd blev normerande för övriga avtal Låglönesatsning och särskild satsning på undersköterskor Sista avtalsåret uppsägningsbart i flera avtal

7 Övriga förhandlingsresultat Jämställdhet Nyanlända Arbetstid Arbetsgrupper

8 Avtalens utlöpningsmånad Procent av anställda 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

9 Konflikt och medling 2017 Per Ewaldsson, chefsjurist

10 Konflikt och medling i avtalsrörelsen 2017 Varsel i 15 förbundsförhandlingar Sympativarsel i fyra tvister Stridsåtgärder verkställdes i en tvist Inga förlorade arbetsdagar 15 medlingsärenden hos Vanligast förekommande knäckfråga: LO-förbundens låglönesatsning i relation till industrimärket

11 Lokala tvister 2017 Fortsatt sjunkande trend - endast fyra nya lokala tvister under året, varav en avtalstvist Ingen minskning av antal nya kollektivavtalsbindningar Konflikten i Göteborgs hamn fortsatte och medförde omfattande direkta och indirekta konsekvenser

12 Summering: varsel och stridsåtgärder 2017 Typ av tvist Förbunds-/företagsförhandlingar Lokala tvister (utom SAC) Antal varsel i primärkonflikt (varav från arbetsgivare) Antal varsel om sympatiåtgärder Antal tvister med verkställda stridsåtgärder (varav strejk och/eller lockout) Förlorade arbetsdagar 23 (4) 9 1 (-) - 7 (1) 16 2 (1) SAC 8-1 (1) 15 Internat. bakgrund Pol. stridsåtgärder 6?? Vilda strejker (1) 150 Totalt (3) 2 570

13 Löner och konkurrenskraft Valter Hultén, makroekonomisk analytiker

14 Löneökningar i hela ekonomin Årlig procentuell förändring 5,5 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Utfall och prognos 2016: 2,4 procent 2017: 2,5-2,6 procent Centrala avtal Definitivt utfall Preliminärt utfall Prognos på definitivt utfall Källa:

15 Arbetskostnad och produktivitet Årlig procentuell förändring Källa: Konjunkturinstitutet Real arbetskostnad Potentiell produktivitet Nominell arbetskostnad

16 Löneökningar i näringslivet Årlig procentuell förändring Euroområdet 3,0 2,0 1,5 EU-länder 3,3 2,1 2,0 USA 3,0 1,8 2,4 Tyskland 2,2 2,2 2,3 Norge 4,9 3,3 1,8 Finland 4,4 2,6 0,0 Grekland 3,7-2,7-0,3 Sverige 3,5 2,6 2,2 Källor: Eurostat (lönekomponenten i Labour cost index) och Bureau of labor statistics

17 Industrins kostnader och lönsamhet Industrins arbetskostnader per producerad enhet har ökat i takt med omvärlden sedan finanskrisen Kostnadsutvecklingen har varit förenlig med en sjunkande arbetskostnadsandel de senaste åren Lönsamheten inom industrin var god 2017 och högre jämfört med 2013, enligt Konjunkturbarometern

18 Förädlingsvärden i fasta priser Index Industrin + företagstjänster Tjänstebranscherna = = = = = = = = Källor: Konjunkturinstitutet och egna beräkningar

19 Olika mått på internationell konkurrenskraft Kostnadsutvecklingen i svensk industri i takt med omvärlden Svensk export ökat svagt sedan finanskrisen, men det har även efterfrågan på Sveriges exportmarknader BNP per invånare har legat stabilt på ca procent över OECD-snittet de senaste ca 10 åren. Sysselsättningsgraden år högre 2017 jämfört med 2008

20 Sysselsättningsgrad och reallön Index 1995=100 respektive procent av arbetskraften Sysselsättningsgrad år (höger) Sysselsättningsgrad år (höger) Reallön (index 1995=100) Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och

21 Sammanfattning Ingen tydlig konjunktureffekt på lönerna; löneökningar på ca 2,5-2,6 procent Kostnadsutvecklingen inom industrin förenlig med en sjunkande arbetskostnadsandel de senaste åren. Lönsamheten god Sveriges BNP per invånare procent över OECD-snittet sedan finanskrisen. Stigande sysselsättsgrad och ökad reallön de senaste åren. Stigande inflation har dämpat reallöneökningarna en del.

22 Lönestrukturstatistiken John Ekberg, statistikansvarig

23 Lönestrukturstatistiken 2016 (ovägd) P Median Medel P ,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Diagram 14.1

24 Lönespridningens utveckling 2,2 2,0 1,8 1,6 1,4 1,2 1,0 Kvot P90/P10 Kvot P90/P50 Kvot P50/P10 Diagram 14.2

25 Lönespridning percentil 1 och 99 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 Kvot P50/P01 Kvot P99/P50 Diagram 14.3

26 Lönespridning efter kön Genomsnittslöner 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Totalt Män Kvinnor Diagram 14.5

27 Lönespridning efter kön P90/P50 resp. P50/P10 år ,8 1,7 1,6 1,5 1,4 1,3 1,2 1,1 1,0 Män-P90/P50 Kvinnor-P90/P50 Män-P50/P10 Kvinnor-P50/P10 Diagram 14.6

28 Minskad löneskillnad sedan 2001 Löneskillnad mellan kvinnor och män, i procent Tabell 15.1

29 Löneförändringar på individnivå Procent Andel Löneförändring Diagram 14.8

30 Löneökningar och personalomsättning Genomsnittlig årlig procentuell ökning ,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Hela ekonomin Privat sektor Arbetare Tjänstemän Offentlig sektor Kommuner Landsting Staten Genomsnittslön, identiska arbetsställen Genomsnittslön, identiska individer Tabell 14.8