Lönebildning och medling

Transkript

1 Lönebildning och medling Per Ewaldsson

2 Disposition Lönebildningen i Sverige s roll Medling: regler och praktik Konflikter med kollektivavtalsbundna arbetsgivare (regeringsuppdrag)

3 Lönebildningen i Sverige Parternas ansvar Ingen lagstiftning om minimilön, inget system för allmängiltigförklaring Förutsätter hög organisationsgrad och att kollektivavtalen har hög täckningsgrad

4 Arbetsmarknadens parter Centralorganisationer: Svenskt Näringsliv, Sveriges Kommuner och Landsting, Arbetsgivarverket, LO, TCO, Saco Drygt 50 arbetsgivarorganisationer Cirka 60 fackförbund Förhandlingskarteller och samverkansorgan (PTK, FI, Akademikerförbunden, OFR, Saco-S, Akademikeralliansen) Facklig organisationsgrad: cirka 70 procent Arbetsgivarnas organisationsgrad: cirka 88 procent Kollektivavtalens täckningsgrad: cirka 90 procent

5 Avtal och avtalskonstruktioner Ca 670 centrala kollektivavtal Lönebildning enligt sju olika modeller, lokalt - centralt 1. Lokal lönebildning utan centralt angivet utrymme 2. Lokal lönebildning med stupstock om utrymmets storlek 3. Lokal lönebildning med stupstock om utrymmets storlek och någon form av individgaranti 4. Lönepott utan individgaranti 5. Lönepott med individgaranti (alt. stupstock om individgaranti) 6. Generell höjning och lönepott 7. Generell höjning När centralt avtal träffat - fredsplikt råder

6 De centrala avtalens riktlinjer för lönebildningen Utgångspunkt: lönebildningens betydelse för lönsamhet, konkurrenskraft, effektivitet, m.m. Lönerna ska vara individuella och differentierade (undantag tariffer o dyl.) Lönesättningen ska baseras på sakliga kriterier (könsneutral) Hänvisning till marknaden Kollektivavtalen och diskrimineringslagen vissa skillnader i perspektiv

7 Samhällsintresset i lönebildningen Lönebildningen är parternas ansvar, men Historiskt har samhällets intresse främst handlat om arbetsfreden Lönebildningen viktig för pris- och kostnadsutvecklingen i näringslivet och offentlig sektor Viktig för sysselsättningen, inte minst för grupper utanför arbetsmarknaden Stora problem under och 80-talen och in på 1990-talet

8 1990-talet lönebildningen reformeras Försök med pris- och lönestopp Renbergkommissionen/stabiliseringsavtal Europanormen Industriavtalet inrättas 2000 (prop. 1999/2000:32, Lönebildning för full sysselsättning, bet. 1999/2000:AU5)

9 s uppdrag Verka för en väl fungerande lönebildning Medla i arbetstvister Ansvara för den officiella lönestatistiken

10 Verksamheten regleras i: Lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet, MBL Förordningen (1976:826) om medling i arbetstvister Förordningen (2007:912) med instruktion för Regleringsbrev M.m.

11 En väl fungerande lönebildning ska bland annat: ge reallöneökningar bidra till ökad sysselsättning medföra få arbetsmarknadskonflikter möjliggöra relativlöneförändringar innebära att konkurrensutsatta sektorn är lönenormerande och därmed bidra till det svenska näringslivets internationella konkurrenskraft

12 Uppdraget: att verka för samråda med parterna om de samhällsekonomiska förutsättningarna för avtalsförhandlingarna verka för att det upprättas tidsplaner för förhandlingarna tillvarata och upprätthålla samsynen på arbetsmarknaden om den internationellt konkurrensutsatta sektorns lönenormerande roll framhålla vikten av arbetet med lönefrågor ur ett jämställdhetsperspektiv tillhandahålla statistik, analys, information och på så sätt främja överblick och en gemensam bild

13 Medlarna Fasta och särskilda medlare Vilka personer utses till medlare? Medling förutsätter förtroende Medlarna är fristående från

14 Reglerna om medling (46-53 MBL) Medlare utses efter samtycke från parterna (47 a ) eller om risk för stridsåtgärder (47 b ), gäller ej om förhandlingsordningsavtal finns). Medlarens uppgift är att få till stånd en överenskommelse mellan parterna. Fred men inte till varje pris. Medlaren ska kalla parterna till förhandling, kan lägga fram egna förslag, ska verka för att parterna skjuter upp/ställer in stridsåtgärd. Parterna är skyldiga att medverka i medlingsprocessen. Vissa tvångsmedel.

15 Medlingar i avtalsrörelsen ärenden (14 pga varsel, 1 på gemensam begäran ) LO-förbund i samtliga ärenden utom ett Almega-förbund i 11 ärenden, i övrigt Visita, Måleriföretagen, Svenska Flygbranschen och Pacta Hittills inga förlorade arbetsdagar Överenskommelser i 7 fall utan hemställan (formellt förslag från medlarna) LO-förbundens låglönesatsningar i 8 ärenden

16 Konflikter med kollektivavtalsbundna arbetsgivare En tredjedel av s ärenden, totalt ca 420 Uppgång 2006, därefter har antalet minskat SAC Syndikalisterna svarar för 75 procent Vanligaste anledningarna: enskilda medlemmars villkor (60 procent), arbetsmiljö/organisation (20 procent), vägran träffa KA (15 procent) Omfattning begränsad information men: ca 4800 förlorade arbetsdagar, få sympatiåtgärder Lösningar beror på konflikternas anledningar