Den svenska lönemodellen. SIMRA Eva Uddén Sonnegård

Transkript

1 Den svenska lönemodellen SIMRA Eva Uddén Sonnegård

2 Frågeställningar 1. Vem ska sätta märket? 2. Var finns löneglidningen? 3. Utmaningar i kommande avtalsrörelse 4. Svagheter i rapportens slutsatser

3 Reallön och nominallön, ökningstakt, procent Källa: Medlingsinstitutet

4 Antal förlorade arbetsdagar p.g.a. konflikt Källa: Medlingsinstitutet storkonflikt LO-SAF med strejk Bl.a. kommunalarbetareförbundet

5 Märket centralt i lönemodellen Medlingsinstitutet bildades år 2000 och ska verka för en väl fungerande lönebildning, medla i arbetstvister och ansvara för officiell lönestatistik. Belysa de samhällsekonomiska förutsättningarna för lönebildningen. Medlingsinstitutet ska vidare tillvarata och upprätthålla den samsyn som finns på arbetsmarknaden om den internationellt konkurrensutsatta sektorns lönenormerande roll.

6 Finns det en samsyn? I 2007 års avtalsrörelse ifrågasattes industrins roll som märkessättare Svensk handel avtal om högre löneökningar än norm Almega menade att normen för hög I 2010 års avtalsrörelse bröt sig Teknikföretagen ur industrins samarbetsavtal (LO:s jämställdhetspott ingick) År 2011 tecknades nytt samarbetsavtal för industrin År 2013 lugn avtalsrörelse Hur blir 2016 års avtalsrörelse?

7 Vem ska sätta normen? För och emot. Källa: Calmfors ED (2008), SNS (2013) Vald sektor bör ha hög efterfrågeelasticitet dvs sysselsättningen reagera mycket på en löneförändring (flack efterfrågekurva). Vid fast växelkurs eller EMU-medlemskap, konkurrensutsatt (K)-sektorn naturlig normsättare. I hemmamarknads(h)- sektorn kan lönekostnadsökningar skyfflas över på priset. Vid rörlig växelkurs har Riksbanken kontroll över räntan som påverkar H-sektorn. Konsekvenserna av för höga löneökningar mer förutsägbara i H-sektorn. Med rörligt kapital ökar arbetsgivarnas förhandlingsstyrka i K- sektorn, men kan också släppa igenom höga löneökningar och flytta ut.

8 Vem ska sätta normen? För och emot. Större sektor större legitimitet. Varuproduktion 46 procent och tjänsteproduktion 27 procent 1970.Men idag 25 respektive 38 procent. Jämföra löneökningar i Sverige med dem i utlandet naturligt. Kan ha varit viss portion tur att det gått bra! Högre produktivitetsutveckling ex-post. Övertro på exportindustrins normerande roll. Viktigaste har kanske varit Riksbankens låginflationspolitik.

9 Vad blir slutsatsen? If it ain t broken why fix it? Stark tradition inom industrin att göra samhällsekonomiska bedömningar Håller med IER att industrin ska sätta märket. Kräver att industrin blir bättre på att internalisera externa effekter och tar på sig att upprätthålla stabiliteten i ekonomin! IER skriver Det kan finnas makroekonomiska fördelar med att låta löneökningstakten öka. Dessa är dock mindre gynnsamma för industrin än för den övriga inhemska ekonomin.

10 Är löneglidningen en icke-fråga? 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 Restpost Avtal 2,0 1,0 0,0

11 2016 års avtalsrörelse LO trycker på inflationsmålet 2 procent medan arbetsgivarna utgår från lägre inflation. Teknikföretagens förhandlingschef menar att inflationsmålet inte finns längre. Behov av relativlöneförskjutningar. Kommunals ordförande menar att kvinnorna ska få högre löneökningar nu eller aldrig. Regeringen satsar på lärarlöner (3000 kr per månad) Makroekonomiska utvecklingen osäker, stora risker som belyses i rapporten. Stora flyktingströmmar och husprisbubbla förstärker osäkerheten.

12 Svagheter i rapportens slutsatser Lönsamheten i företagen är god enligt företagen själva. Inom handeln är den betydligt högre än normalt. De relativa enhetsarbetskostnaderna i gemensam valuta faller. KI bedömer att det inte finns någon generell obalans beträffande lönsamheten inför den kommande avtalsrörelsen. Produktivitetsutvecklingen svag. Digitaliseringens effekter belyses ej.

13 Relativ enhetsarbetskostnad i tillverkningsindustrin gentemot 15 EU-länder 1,05 1 0,95 0,9 0,85 0,8 0,75 0,7 0,65 0, Relativ enhetsarbetskostnad i nationella valutor Relativ enhetsarbetskostnad i gemensam valuta

14 Förtroendet för penningpolitiken inkonsistent I scenariot låg löneökning är det tämligen sannolikt att Riksbanken skulle valutaintervenera så att kronan försvagas, vilket är gynnsamt för industrin. I scenariot hög löneökning anses växelkurseffekten som synnerligen osäker, stor risk att inflationen inte kommer upp till den nivå som Riksbanken lovar.

15 Ta mer hänsyn till samhällsekonomiska effekter Rapporten skriver: De gynnsamma samhällsekonomiska effekterna (av en hög löneökning) är mindre relevanta just för industrin. IER borde få ett utökat uppdrag inför nästa avtalsrörelse med större fokus på analys av hela ekonomin eftersom tjänstesektorn blivit allt större. Kanske bilda ett ITER? Större utrymme bör ges till analys av relativlöneanpassningar.

16 Ord av Svante Nycander På samma sätt som parterna tog ansvar för att få ner inflationstakten, bör parterna ta ansvar för att få upp den.