Tentamen på. Handelsteori och internationell finansteori NAA113, 7,5 hp. Examinationsmoment: Ten 1, 6 hp

Transkript

1 MÄLARDALENS HÖGSKOLA Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling Nationalekonomi Tentamen på Handelsteori och internationell finansteori NAA113, 7,5 hp Examinationsmoment: Ten 1, 6 hp Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare Ansvarig lärare. Lars Bohlin Poäng Totalt 28 Betygsgränser: G 14 VG 21 Generella uppmaningar: Besvara samtliga frågor om två länder som om dessa länder enbart handlar med varandra och inte med några andra länder och enbart producerar och konsumerar de två varor som nämns i frågan. Multiple choice frågorna ska besvaras på bifogad svarsblankett. (sista bladet i tentan) Riv ur och lämna in den tillsammans med dina svarsark på essayfrågorna För Essay frågorna ska du redovisa dina lösningar i en form som gör det enkelt att följa din tankegång. Motivera alla väsentliga steg i beräkningar, ange alla antaganden du gör och förutsättningar du utnyttjar.

2 Multiple choice frågor Fråga 1 3 p Antag att följande gäller i en liten öppen ekonomi: Hushållens konsumtion 450 Hushållens sparande 300 Inhemska investeringar 350 Offentlig konsumtion 400 Export 350 Import 400 Faktorinkomster från utlandet 50 Faktorinkomster till utlandet 75 Transfereringar från utlandet 40 Transfereringar till utlandet 30 Kapitalbalansens saldo 5 Avskrivningar 250 (i) Vilket av följande påståenden är sant? a) Finansiella balansens saldo är lika med 65 och BNI är lika med 1150 b) Finansiella balansens saldo är lika med 65 och BNI är lika med 1125 c) Finansiella balansens saldo är lika med 60 och BNI är lika med 1150 d) Finansiella balansens saldo är lika med 60 och BNI är lika med 1125 (ii) Vilket av följande påståenden är sant? a) Det offentliga sparandet är lika med - 50 b) Det offentliga sparandet är lika med - 15 c) Det offentliga sparandet är lika med 50 d) Det offentliga sparandet är lika med 115 (iii) Vilket av följande påståenden är sant? a) Nettoinvesteringarna är lika med 50 b) Nettoinvesteringarna är lika med 75 c) Nettoinvesteringarna är lika med 100 d) Nettoinvesteringarna är lika med 600

3 Fråga 2 3 p (i) Vilket av följande påståenden är falskt. a) Om en grupp länder har mycket handel med varandra stärks argumenten för att ha en gemensam valuta. b) Om en grupp länder har mycket arbetskraftsrörlighet mellan varandra stärks argumenten för en gemensam valuta. c) Om en grupp länder har många asymmetriska makroekonomiska chocker stärks argumenten för en gemensam valuta. d) Om en grupp länder har ett gemensamt system för skatter och bidrag stärks argumenten för en gemensam valuta. (ii) Vilket av följande påståenden är sant givet att ettårsräntan är 3 % i Sverige och 2 % i USA. Forwardväxelkursen, SEK/$ är 7 vilket innebär att du om ett år kan köpa 7 kronor för en dollar om du idag ingår ett forwardavtal. a) Spotväxelkursen är 6,65 b) Spotväxelkursen är 6,93 c) Spotväxelkursen är 7,07 d) Spotväxelkursen är 7,35 (iii) Vilket av följande påståenden är sant givet att den relativa köpkraftspariteten är uppfylld om inflationstakten under ett år är 1,5 % i Euro området och 1,0 % i Norge. a) Norska kronans nominella växelkurs gentemot Euron apprecierar med 1,5 % under året. b) Norska kronans nominella växelkurs gentemot Euron apprecierar med 0,5 % under året c) Norska kronans nominella växelkurs gentemot Euron deprecierar med 1,5 % under året d) Norska kronans nominella växelkurs gentemot Euron deprecierar med 0,5 % under året

4 Fråga 3 3 p Antag att Land A är relativt rikt på kapital och Land B relativt rikt på arbetskraft. Antag vidare produktionen av pappersmassa är kapitalintensiv och produktionen av leksaker är arbetskraftsintensiv. (i) Vilka grupper i respektive land kommer förmodligen att lobba för införandet av handelsrestriktioner? a) Arbetare i Land A och kapitalägare i Land B b) Arbetarna i bägge länderna c) Arbetare i Land B och kapitalägare i Land A d) kapitalägarna i bägge länderna (ii) Hur blir handelsmönstret? a) Land A exporterar båda varorna b) Land A importerar båda varorna c) Land A exporterar pappersmassa och importerar leksaker d) Land A importerar pappersmassa och exporterar leksaker (iii) Vilket av följande teorier/fenomen kan inte förklara förekomsten av inombranschhandel a) Klassiska handelsmodellen b) Linders teori om konsumentpreferenser c) Skalfördelar d) Alla tre ovanstående teorier/fenomen säger att handel i första hand bör vara inombranschhandel

5 Fråga 4 3 p Figuren nedan visar inhemska marknaden för vete i ett litet land som inte kan påverka världsmarknadspriset på vete. Landet har en tull på import av vete. P W är Figure 7.4världsmarknadspriset Domestic Effects på of a vete Tariff och P t är det inhemska priset. Pris S Tull = T P t P w a b c d Q 1 Q 2 Q 3 Q 4 Kvantitet D (i) Vilket av följande påståenden är falskt? a) Om man avskaffar tullen kommer producenterna att förlora yta a + b + c + d. b) Om man har kvar tullen kommer konsumerad kvantitet att vara lika med Q 3. c) Tullen orsakar en samhällsekonomisk kostnad som motsvarar area b plus area d. d) Statens inkomster från tullen är lika med area c. (ii) Vilket av följande påståenden är falskt? a) med tull kommer importen att vara lika med Q 3 - Q 2. b) utan tull kommer importen att vara lika med Q 4 - Q 1. c) Om man tar bort tullen kommer konsumenterna att förlora yta a + b + c + d. d) Om man tar bort tullen kommer producenterna att förlora yta a. (iii) Vilket av följande påståenden är falskt? a) Om tullen ersätts med en lika stor produktionssubvention tjänar konsumenterna a + b + c + d. b) Om tullen ersätts med en importkvot, lika stor som importerad kvantitet under tullen, tjänar konsumenterna a + b + c + d. c) Om tullen ersätts med en lika stor produktionssubvention är producentöverskottet oförändrat. d) Om tullen ersätts med en importkvot, lika stor som importerad kvantitet under tullen, är producentöverskottet oförändrat.

6 Essay frågor Fråga 5 4 p Antag att Land A är ett U-land med lite kapital per arbetare och Land B ett I-land med mycket kapital per arbetare. (Du ska motivera dina svar till frågorna nedan men du väljer själv om du vill rita en figur eller inte.) a) Vilket land kommer att ha den lägsta lönenivån? (1p) Antag att arbetskraft flyttar från det land som har den lägsta lönenivån till det land som har en högre lönenivå. b) Hur påverkar migrationen världens totala inkomster? Motivera (1p) c) Vilken grupp, arbetare eller kapitalägare kommer att gynnas respektive missgynnas i det land som arbetarna flyttar ifrån? Motivera (1p) d) Vilken grupp, arbetare eller kapitalägare kommer att gynnas respektive missgynnas i det land som arbetarna flyttar till? Motivera (1p) Fråga 6 6 p Antag två länder, land A och land B som producerar jordbruksprodukter och industrivaror. Arbetskraften är lika med 20 millioner timmar i land A och 16 miljoner timmar i land B. Åtgången av arbetskraft per enhet i produktionen av de båda produkterna visas i tabellen nedan. Antag att i autarki producerar land A 2 miljon enheter jordbruksprodukter och Land B 5 miljoner enheter jordbruksprodukter. Antag att konstantkostnadsproduktion föreligger. Åtgång av arbetstimmar per enhet Land A Land B jordbruksprodukter 5 2 industrivaror 4 4 a) Beräkna marginella transformationskvoten i båda länderna. (1p) b) Antag att länderna börjar handla med varandra, vilken produkt kommer att exporteras respektive importeras i de båda länderna? (1p) c) Ange ett intervall inom vilket det relativa världsmarknadspriset (terms of trade) måste ligga. (1p) d) Antag att världsmarknadspriset blir 0,8 definierat som priset på jordbruksvaror dividerat med priset på industrivaror, och att total export av jordbruksvaror blir 2,5 miljon enheter. Rita ut produktionsmöjlighetskurvor och terms of trade kurvor i dina figurer. (1p) e) Beräkna konsumtionen av respektive vara i de båda länderna efter att handeln införts. (1p) f) Har handeln ökat eller minskat välståndet i länderna? motivera. (1p)

7 Fråga 7 6 p Antag att arbetslösheten i en liten öppen ekonomi med flytande växelkurs är lika med jämviktsarbetslösheten. Staten har för närvarande stora underskott i budgeten och man oroar sig för den växande statskulden. Plötsligt minskar hushållens konsumtion kraftigt, p.g.a. en stor reklamkampanj för ökat sparande. a) Förklara hur ekonomin påverkas av minskningen i hushållens konsumtion. Förklara effekten på räntan, växelkursen, investeringarna, offentlig konsumtion, export, import, bytesbalans, BNP, sysselsättning och inflationstakt. Du måste förklara orsakssambanden mellan de olika variablerna. b) Föreslå en lämplig makropolitisk åtgärd.

8 Fråga nr a b c d 1 (i) D 1 (ii) B 1 (iii) C 2 (i) C 2 (ii) B 2 (iii) B 3 (i) A 3 (ii) C 3 (iii) A 4 (i) A 4 (ii) C 4 (iii) B 5 a) Land A kommer att ha låga löner, arbetskraftens marginalprodukt är låg med lite kapital per arbetare, många arbetare konkurrerar om jobben. b) När arbetar flyttar från ett land där de har låg produktiviteten till ett land där de har hög produktivitet kommer världens totala produktion att öka vilket innebär att världens totala inkomster ökar. c) När arbetarna flyttar ifrån Land A minskar utbudet av arbetskraft där vilket pressar upp lönen och gynnar de arbetare som stannar. Kapitalavkastningen sjunker eftersom de behöver betalar högre löner och produktionen sjunker när det är färre arbetare per fabrik. Därmed missgynnas kapitalägarna d) I Land B sjunker lönerna p.g.a. ett ökat utbud av arbetskraft så arbetarna som redan bodde där missgynnas. Immigranterna får ju dock högre lön än vad de hade i sitt hemland. Kapitalägarna gynnas dels p.g.a. lägre löner dels p.g.a. högre produktion.

9 6 a) Land A 1,25 och Land B 0,5 om vi definierar den som industrivaror per jordbruksprodukt (Land A 0,8 och Land B 2 om vi definierar den som antalet jordbruksprodukter per industrivara). b) Land A exporterar industrivaror och importerar jordbruksprodukter, Land B exporterar jordbruksprodukter och importerar industrivaror c) 0,5 1,25 om vi dividerar priset på jordbruksprodukter med priset på industrivaror, 0,8 2 om vi dividerar priset på industrivaror med priset på jordbruksprodukter. d) Land B exporterar 2,5 miljoner jordbruksvaror vilket ger en möjlighet att importera 0,8 2,5 = 2 miljoner industrivaror. Land A måste således exportera 2 miljoner industrivaror oh importera 2,5 miljoner jordbruksvaror Industri varor Industri varor 6, ,5 4 6,25 Jordbruks produkter 5,5 8 Jordbruks produkter e) Land B konsumerar 5,5 miljoner jordbruksvaror och 2 miljoner industrivaror, Land A konsumerar 2,5 miljoner jordbruksvaror och 3 miljoner industrivaror f) Eftersom konsumtionen ökat av båda produkterna i bägge länderna måste välståndet ha ökat. 7 a) minskad konsumtion ger en minskad efterfrågan på marknaden för varor och tjänster som illustreras av att IS skiftar åt vänster. När hushållen ökar sitt sparande minskar efterfrågan på pengar och räntan sjunker. (Eller man kan förklara det som att banksystemet får mer pengar att långa ut och sänker räntan) En lägre ränta gör det mindre attraktivt att spara inom landet, efterfrågan på inhemsk valuta minskar vilket deprecierar växelkursen. Detta visas i ränteparitetsdiagrammet.

10 i i IRP IS 1 LM IS 2 Y E Hushållens konsumtion minskar ytterligare till följd av lägre inkomster. Den offentliga konsumtionen är oförändrad om vi inte gör någon finanspolitisk åtgärd. Investeringarna ökar p.g.a. den lägre räntan. Exporten ökar p.g.a. deprecierad växelkurs. Deprecieringen av växelkursen ger också en minskad import, importminskningen förstärks ytterligare av minskningen i nationalinkomsten. Eftersom exporten ökar och importen minskar får vi en ökad nettoexport och därmed en förstärkning av bytesbalansen. LAS Inflation AD 1 AS AD 2 inflationsmål 2 2 Den minskade efterfrågan ger en lägre BNP och lägre inflationstakt, det blir svårare för företagen att höja priserna när efterfrågan har minskat. När produktionen minskar behövs inte lika mycket arbetskraft vilket leder till att sysselsättningen sjunker, vilket ger en högre arbetslöshet. Även om jag inte frågar om det kan vi konstatera att en lägre nationalinkomst ger lägre skatteintäkter och därmed förvärrade budgetunderskott. b) För att få ner arbetslösheten och öka efterfrågan krävs en expansiv åtgärd. Samtidigt måste vi se till att få upp det offentliga sparandet så att vi kan få ner statskulden. Därmed behöver vi öka skatteintäkterna och har inte råd att öka den offentliga konsumtionen. Expansiv finanspolitik blir då olämpligt. Vi väljer därför en expansiv penningpolitik. (0,5 p för expansiv finanspolitik och 0 p för åtstramande åtgärder.) Y