Övningar i Handelsteori

Transkript

1 Övningar i Handelsteori

2 1. Figuren nedan visar marknaden för en viss vara i Land A och Land B. a) Antag att de båda länderna börjar handla med varandra. Härled exportutbud och importefterfrågekurvorna. Antag att det inte finns några handelshinder eller transportkostnader. Visa hur stor produktion och konsumtion blir i respektive land efter att handel införts. Visa också välfärdseffekterna av handel i form av producentöverskott och konsumentöverskott. b) Om produktionskostnaderna skulle sjunka i land A pga av ökad produktivitet hur påverkas handelsflödet? 2. Antag att världsmarknadspriset på fotbollar ligger under den nivå som skulle ge jämvikt mellan utbud och efterfrågan i Sverige. Visa i ett utbuds/efterfråge-diagram vilka välfärdseffekter som uppstår om världsmarknadspriset sjunker ytterligare. 3 Antag att världen består av två länder, Land A och Land B och att de producerar cyklar och bilar. Produktion per arbetare visas i tabellen nedan Produktion per arbetare och år bilar cyklar Land A Land B I båda länderna är arbetskraften 1 miljon personer a) Rita produktionsmöjlighetskurvan för respektive land b) I land A konsumerar befolkningen 5 miljoner bilar per år och i land B 8 miljoner bilar per år Hur många cyklar konsumeras i respektive land om de inte handlar med varandra? Rita ut konsumtionspunkter på produktionsmöjlighetskurvorna. c) Beräkna marginal rate of transformation i båda länderna d) Antag att länderna börjar handla med varandra till det relativa världsmarknadspriset 80 cyklar per bil. Visa med handelsmöjlighetskurvor hur handelsmönstret kommer att se ut. Beräkna ökningen i total världsproduktion av de båda produkterna.

3 4 Antag att världen består av två länder, Land A och Land B och att de producerar cyklar och bilar. Produktion per arbetare visas i tabellen nedan. Antag att Land ha producerar 400 miljoner cyklar och land B 550 miljoner cyklar innan länderna börjar handla med varandra. Produktion per arbetare och år bilar bilar Land A Land B I båda länderna är arbetskraften 1 miljon personer a) Beräkna marginal rate of transformation i båda länderna b) Vilket land har en absolut fördel i bilproduktionen? c) Vilket land har en absolut fördel i produktionen av cyklar? d) Vilket land har en komparativ fördel i bilproduktionen? e) Vilket land har en komparativ fördel i produktionen av cyklar? f) Antag att länderna börjar handla med varandra till det relativa världsmarknadspriset 90 cyklar per bil. Visa med handelsmöjlighetskurvor hur handelsmönstret kommer att se ut. Beräkna ökningen i total världsproduktion av de båda produkterna. 5 Antag att Land A och Land B bara producerar pappersmassa och stål. Priserna i inhemsk valuta visas i tabellen nedan. Växelkursen mellan de båda ländernas valutor är lika med 1. Land A Land B Pappersmassa 2 3 Stål a) Hur stor är efterfrågan på valutan i land A respektive valutan i land B? b) Vilken effekt får det på växelkursen? c) I vilket land kommer stål att vara billigast efter växelkursförändringen. 6. Visa med hjälp av produktionsmöjlighetskurvor och handelsmöjlighetskurvor att konstanta alternativkostnader, dvs konstant MRT, alltid ger total specialisering vid handel, medan tilltagande alternativkostnad leder till att båda länderna producerar en blandning av båda varorna.

4 7 Antag att vi har två länder A och B, två sektorer, textilindustri och stålindustri, och två produktionsfaktorer, arbetskraft och kapital. Inga stordriftsfördelar föreligger och länderna har tillgång till samma teknologi. Stålindustrin är mer kapitalintensiv än textilindustrin. Hur ser produktionsmöjlighetskurvorna i de bägge länderna ut om: a) länderna har lika stora faktortillgångar? b) land A har dubbelt så mycket kapital men lika mycket arbetskraft som land B? c) land A har dubbelt så mycket av bägge faktorerna? d) Ange om handel uppkommer, och vilken riktning den får (vilket land som exporterar vilken vara) i de 3 olika fallen ovan, om vi antar att det råder fullständig konkurrens, att transportkostnaderna är obetydliga, och efterfrågeinriktningen är densamma i bägge länderna. 8 Antag att vi har en liten öppen tvåsektorekonomi, för vilken världsmarknadspriserna är givna, som exporterar kapitalintensiva varor. Hur förändras dess produktionsstruktur och utrikeshandel om: a) Världsmarknadspriserna på kapitalintensiva varor ökar? b) Tillgången på realkapital ökar genom investeringar? 9 Tabellen visar export och import i miljarder i ett land som producerar och konsumerar tre varor Export Import Bilar Stål Mat a) Beräkna och tolka index för inombranschhandel de tre varorna b) I vilken vara har landet komparativa fördelar respektive komparativa nackdelar.

5 10 Figuren nedan beskriver läget för skoindustrin i ett land. Industrin arbetar under fullständig konkurrens. Skor, som är praktiskt taget identiska med hemmatillverkade, kan köpas på världsmarknaden till priset 300 kr/par S D 1 million 3 million 5 million a) Beräkna skoindustrins produktion, konsumtion och import. b) Världsmarknadspriserna på skor faller till 200 kr/par, genom att nya producentländer med lägre löner tillkommer. Beräkna produktion, konsumtion och import. c) Regeringen hävdar att landet av försörjningsskäl vid eventuell avspärrning (exempelvis krig) behöver en inhemsk skoindustri med en årsproduktion av minst 2 miljoner par. Diskutera olika åtgärder som kan vidtas för att åstadkomma detta. Illustrera dem i utbuds efterfråge- diagram. Beräkna också effekterna på import, statens budget, konsumentöverskott, producentöverskott och total samhällsekonomisk kostnad. 11 En vara produceras i viss utsträckning inom ett land, men man har också tullfri import av varan. De inhemska producenternas utbud och de inhemska köparnas efterfrågan anges av följande samband mellan pris och kvantitet: a) Antag att importen är 25 enheter. Vad är då priset och hur stor är den egna produktionen? Hur stor är självförsörjningsgraden (förhållandet mellan inhemsk produktion och konsumtion)? b) Av beredskapsskäl vill landet höja självförsörjningsgraden till 50 procent. Antag att staten vill förverkliga detta mål genom att införa en tull. Vilken tullsats skulle man då behöva införa (utgå från att landet är litet i relation till omvärlden och att de utländska säljarna inte förändrar sina priser som en följd av tullen)?

6 Lösningar 1. a) P A anger produktionen i Land A och P B anger produktionen i Land B C A anger konsumtionen i Land A och C B anger konsumtionen i Land B P V anger världsmarknadspriset efter att handel införts I land A tjänar konsumenterna på ett lägre pris. Ökningen av konsumentöverskottet är lika med summan av den röda och blå ytan. Producenterna förlorar på ett sänkt pris förändringen av producentöverskottet är lika med den röda ytan. Nettovinsten i Land A är således lika med den blå ytan. I land B tjänar producenterna på ett högre pris. Ökningen av producentöverskottet är lika med summan av den röda och blå ytan. Konsumenterna förlorar på ett högre pris förändringen av konsumentöverskottet är lika med den röda ytan. Nettovinsten i Land B är således lika med den blå ytan. b) Om produktionskostnaderna sjunker i Land A skiftar utbudskurvan nedåt. Det innebär att även importefterfrågan skiftar nedåt. Världsmarknadspriset sjunker och exporten från land B till Land A minskar.

7 2. Producenterna förlorar area a, konsumenterna tjänar summan av area a och area b, Sveriges nettovinst är area b. 3 a) Land A Land B Miljarder cyklar 1 Miljarder cyklar Miljoner bilar Miljoner bilar b) För att producera 5 miljoner bilar krävs arbetare I Land A. Vilket innebär att arbetare kan producera 500 miljoner cyklar För att producera 8 miljoner bilar krävs arbetare I Land B. Vilket innebär att arbetare kan producera 373 miljoner cyklar

8 c) Land A 100 cyklar per bil. Land B 53 cyklar per bil. d) Med handel kommer Land A att producera 1 miljard cyklar och Land B 15 miljoner bilar Utan handel producerade de = 13 miljoner bilar och = 873 miljoner cyklar Ökning av bilproduktionen blir 2 miljoner och cykelproduktionen 127 miljoner Ett exempel på hur handelsmönstret skulle kunna se ut Land A Land B Miljarder cyklar 1 Miljarder cyklar Miljoner bilar Miljoner bilar Land A exporterar som jag ritat det ca 500 miljoner cyklar till Land B och importerar ca 6,25 miljoner bilar 4 a) Land A 100 cyklar per bil, Land B 73 cyklar per bil b) Land B har en absolut fördel i produktionen av bilar c) Land B har en absolut fördel i produktionen av cyklar d) Land B har en komparativ fördel i produktionen av bilar e) Land A har en komparativ fördel i produktionen av cyklar f) Produktion utan handel: Land A: 400 miljoner cyklar, 6 miljoner bilar Land B: 550 miljoner cykla, 7.5 miljoner bilar Produktion med handel: Land A: 1000 miljoner cyklar Land B: 15 miljoner bilar Ökning: Cyklar: = 50 miljoner cyklar Bilar: = 1,5 miljoner bilar

9 Ett exempel på hur handelsmönstret skulle kunna se ut Miljarder cyklar Land A Miljarder cyklar Land B Miljoner bilar Miljoner bilar Land A exporterar som jag ritat det ca 600 miljoner cyklar till Land B och importerar ca 6,67 miljoner bilar 5 a) Med växelkursen 1 är båda varorna billigast I land A. Alla människor vill handla deras varor och efterfrågan är stor på valutan I Land A däremot finns ingen efterfrågan på valutan I Land B eftersom ingen vill handla därifrån. b) Växelkursen ändras så att valutan i Land A blir dyrare än valutan i Land B c) Den nya växelkursen kommer att hamna på ett läge där en av varorna är billigast I varje land. Antag exempelvis att den blir 1,3 av valuta B för en enhet av valuta A. Priserna konverterade till valutan i Land A blir då: Land A Land B Pappersmassa 2 3 / 1.3 = 2.3 Stål / 1.3 = 8.5 Stål blir billigast I Land B och Pappersmassa blir billigast i Land A

10 6 Vid konstant alternativkostnad tjänar man alltid på att enbart producera den vara vars relativa pris på världsmarknaden överstiger inhemsk alternativkostnad. I grafen ser vi att alla andra punkter på produktionsmöjlighetskurvan ger upphov till handelsmöjlighetskurvor med lägre konsumtionsmöjlighet. När alternativkostanden ökar kommer man att producera så mycket av varje vara att inhemsk alternativkostnad är lika med relativpriset på världsmarknaden. Oftast innebär det inte total specialisering eftersom det skulle ge en väldigt hög inhemsk alternativkostnad som förmodligen överstiger världsmarknadspriset. I grafen ser vi att den punkt på produktionsmöljlighetskurvan vars handelsmöjlighetskurva ger högst konsumtion innebär att båda varorna produceras.

11 7 a) b) c) d) I a och c uppkommer ingen handel eftersom det inte finns några komparativa fördelar. I b kommer Land A att exportera stål och Land B att exportera textil

12 8 a) När priset ökar på kapitalintensiva varor kommer man välja att producera mera av den varan och mindre av den arbetsintensiva. Såväl export som import ökar, lönsamheten ökar i kapitalintensiv produktion vilket höjer avkastningen på kapital. b) Med mer kapital kommer man att producera mera kapitalintensiva varor och mindre arbetskraftsintensiva. Även här ökar både export och import. a) b) 9 Export Import Index för inombranschhandel Bilar /27 = 0,89 Stål /27 = 0,15 Mat /25 = 0,4 Inombranschhandel förekommer i störst utsträckning i bilar. Mellanbranschhandel förekommer i stål och mat. Landet har komparativ fördel i stål och komparativ nackdel i mat.

13 10 a) Produktion 2 miljoner Konsumtion 3.5 miljoner Import 1.5 miljoner S P* D 1 million 3 million 5 million b) Produktion 1 miljoner, en minskning med 1 miljon Konsumtion 4 miljoner, en ökning med 0,5 miljoner Import 3 miljoner, en ökning med 1,5 miljoner S P* D 1 million 3 million 5 million

14 c) En möjlighet är att införa en tull på 100 kr per par S t D P* 1 million 3 million 5 million Produktion 2 miljoner, en ökning med 1 miljon Konsumtion 3,5 miljoner, en minskning med 0,5 miljoner Import 1,5 miljoner, en minskning med 1,5 miljoner Statens budget: tullintäkter: = 150 milljoner statens budget förstärks med 150 miljoner Ökning av producentöverskott = 150 Minskning av konsument överskott = = 375 Samhällsekonomisk kostnad: = 75

15 En annan möjlighet är att införa en importkvot på 1,5 miljoner par kvot S D P* 1 million 3 million 5 million Produktion 2 miljoner, en ökning med 1 miljon Konsumtion 3,5 miljoner, en minskning med 0,5 miljoner Import 1,5 miljoner, en minskning med 1,5 miljoner Vinster till importörer: Importörer kan köpa skor för 200 och sälja för 300. De gör en vinst på 100 per importerat par dvs: = 150 milljoner Ökning av producentöverskott = 150 Minskning av konsument överskott = = 375 Samhällsekonomisk kostnad: = 75 Ett alternativ är att sten auktionerar ut importrättigheter. Då skulle importörernas övervinst istället tillfalla staten.

16 En tredje möjlighet är en subvention till produktionen av skor på 100 kr per par S s D P* 1 million 3 million 5 million Produktion 2 miljoner, en ökning med 1 miljon Konsumtion 4 miljoner, opåverkad Import 2 miljoner, en minskning med 1miljon Statens budget: Kostnad för subventionen: = 200 miljoner Ökning av producentöverskott = 150 Samhällsekonomisk kostnad: = 50 Detta är mindre kostsamt för samhället eftersom subventionen inte påverkar konsumenterna.

17 11 A) Inhemskt utbud och inhemsk efterfrågan: Utbud (U) : P 1 0,2 q U Efterfr. (E) : P 13 0, 2 q E U E Utbud (U) : q 5 P 5 Efterfr. (E) : q 65 5 P U E U E För att kunna rita upp kurvorna i ett diagram startar vi med en värdetabell: (Välj antingen ett pris eller en kvantitet och fyll i tabellen) Kvantitet Pris Utbud (U) Efterfrågan (E) Utifrån tabellen ovan kan vi nu rita en graf.

18 Antag att importen är 25 enheter. Detta medför att: (65-5 P 1 )-(5 P 1-5)=25 Svar: Priset är P1 4,5 kr/st Inhemsk produktion: q2 5 P ,5 5 17,5 Svar: Inhemsk produktion är q2 17,5 st. Inhemsk produktion Självförsörjningsgraden: S. Först tar vi fram inhemsk konsumtion vid Inhemsk konsumtion priset 4,5 kr/st. Inhemsk konsumtion: q P ,5 42,5 17,5 Självförsörjningsgraden: S 0, % 42,5 Svar: Självförsörjningsgraden = 41 % B) Höj självförsörjningsgraden till 50 procent. Finansiera med en tull. Utgå från självförsörjningsgraden = 0,5 S 0,5 U q 2 q E q q U E Sätt in ekvationerna för utbud och efterfrågan och lös ut priset: Svar: Nytt pris = 5 kr/st (tullsatsen = 0,50 kr/st)