Fråga 1. KURSIV=EJ NÖDVÄNDIG. Använd nedanstående tabell för att besvara de frågor som följer. Antal anställda Lön Marginalintäktsprodukten,

Transkript

1 Frågor på Arbetsmarknaden. Reviderad: Definition i FJ: Strukturell arbetslöshet = Naturlig arbetslöshet =klassisk arbetslöshet (=arbetslöshet till följd av att reallönen är för hög) + friktionsarbetslöshet. Revidering är markerade med fet stil. Studenten skall kunna lösa för jämvikten vid perfekt konkurrens med avseende på lön och sysselsättning. Samt förstå att det kan ligga i en fackförenings intresse att öka lönen ovanför jämviktslönen vid perfekt konkurrens. (Målet för en fackförening antas vara att maximera lönesumman = lön*sysselsättning = lönekostnaderna för företagen.) Studenten skall också förstå och kunna se i ett diagram att det ligger i företagens intresse med en lön under jämviktslönen vid perfekt konkurrens. En lägre lön ökar företagens producentöverskott = ökningen av företagens vinst. Se fråga 2. OBS! OBS! OBS! OBS! Det var tidigare fel i facit till FRÅGA 2 och FRÅGA 9. Fråga 1. KURSIV=EJ NÖDVÄNDIG. Använd nedanstående tabell för att besvara de frågor som följer. Antal anställda Lön Marginalintäktsprodukten, MRP *2-(15)= Marginella kostnaden för arbetskraft, MLC= Förändringen av totala löne- Kostnaden Kolumn 1 och 2 visar att arbetsutbudet ökar med lönen: Arbetsutbudskurvan visar marginalkostnaden för individen av att arbeta. För att individen skall vilja arbeta måste kompensationen för arbete (=lönen) åtminstone vara lika med marginalkostnaden av arbete. Vinstmaximering för företag innebär att: Marginalintäkten av en ytterligare en anställd=marginalkostnaden för ytterligaren en anställd. För ett perfekt konkurrensföretag innebär detta: P*MPL =W En monopsonist (ensam köpare) har samma vinstmaximeringsvillkor (marginalvillkor) som ett perfekt konkurrensföretag. Men till skillnad från ett perfekt konkurrensföretag påverkar en monopsonist lönenivån på en marknad. Om monopsonisten vill anställa 1 person så kommer monopsonisten betala minsta möjliga för att få denne arbetare. Det är kronor i lön. Det är vid denna lön som denna arbetare kan fås att jobba. Näste person värderar sin fritid högre. Om monopsonisten vill anställa också denna person så måste monopsonisten betala 17 kronor för att denne person vilja arbeta. Dock måste monopsonisten samtidigt öka lönen för den först anställde till kronor för vi antar att samtliga anställda erhåller samma lön. Det innebär att marginalkostnaden för den sist anställde är 17+(17-15)=19>17. A. Antag att det råder perfekt konkurrens bland säljare och köpare av arbetskraft. Hur många anställs och till vilken lön? Beräkna producentöverskottet. Beräkna lönesumman: lön*antal anställda. (Beräkna konsumentöverskottet.) B. Antag att det råder perfekt konkurrens bland köparna av arbetskraft. Dvs. det är många köpare av arbetskraft som konkurrerar med varandra. Men istället för många säljare av arbetskraft så antar vi att det bara finns en bara en säljare av arbetskraft. Dvs. ett

2 monopol. Den ensamma säljaren är en fackförening som kontrollerar utbudet av arbetskraft. Ingen enskild arbetare vågar gå emot facket. Man brukar anta att facket vill maximera lönesumman (lön*antal anställda). Hur många arbetare skall de bjuda ut för att uppnå sitt mål? Dvs. vilken punkt på efterfrågekurvan skall facket välja? Beräkna producentöverskottet? C. Anta nu en ensam köpare av arbetskraft. Dvs. en monopsonist. Säljarna av arbetskraft är många och oorganiserade. Dvs det råder perfekt konkurrens bland säljarna av arbetskraft. Hur många kommer att anställas och till vilken lön? Beräkna producentöverskottet. Beräkna lönesumman. (Beräkna konsumentöverskottet.) Fråga 2: Antag perfekt konkurrens bland köparna av arbetskraft. Den inversa marknadsefterfrågan på arbete ges av ekvationen: w=10-l. (Dvs. efterfrågan på arbete är: L=10-w.) w = reallön. A. Antag perfekt konkurrens bland säljare och köpare av arbetskraft. Antag att arbetsutbudet beskrivs av ekvationen: w=0,5*l. Vad blir reallönen och vad blir sysselsättningen i jämvikt? (Beräkna producentöverskott ungefärligen.) B.Antag nu en ensam säljare av arbete: en fackförening som organiserar samtliga säljare av arbetskraft. Hur mycket arbete kommer att bjudas ut? Och vad blir reallönen? Och lönesumman? Facket antas maximera lönesumman. Tips: Testa med olika löner och se när lönesumman maximeras. (Beräkna producentöverskott ungefärligen.) C. Antag perfekt konkurrens bland säljare av arbetskraft: det finns inte längre någon fackförening. Istället för perfekt konkurrens bland köparna av arbetskraft så antar vi nu att köparna av arbetskraft (dvs. företagen) organiserar sig och kommer överens om att endast erbjuda en reallön på 2 Vad blir sysselsättningen? Vad blir producentöverskottet? Ökar producentöverskottet jmf. med a) och b). Vad blir lönesumman? Fråga 3. KURSIV. Minimilöner antas normalt sett leder till en lägre sysselsättning, om de sätts över den lön som uppkommer vid perfekt konkurrens. Det finns dock undantag till detta. Ett sådant är om det finns en monopsonist på arbetsmarknaden. Förklara vad som händer om minimilön införs på en marknad där monopsoni råder (och minimilönen sätts högre än den lönenivå som existerar innan). Vad händer med sysselsättning? Vad händer med lönenivå? P MLC Utbud minimilön Efterfrågan = MRP Monopsoni Perf. konkurrens Q Notera: = jämvikt

3 Fråga 4. KURSIV I texten nedan saknas ett ord. Fyll i detta. Företagen anser sig ofta ha svårt att bedöma de anställdas arbetsinsatser. Hälften av de intervjuade företagen anser att anställda presterar sämre när de är missnöjda med sin lön. Detta medför att det kan vara rationellt att betala högre löner för att främja goda arbetsinsatser, s k. Stora företag har särskilt svårt att bedöma de anställdas insatser, de anser också i större utsträckning att missnöjd personal presterar sämre. Följaktligen är det där också vanligare att söka motivera personalen genom att inrätta karriärvägar eller att ge prestationsbaserad lön. fråga 5: Antag perfekt konkurrens på varu- och arbetsmarknad. Analys av arbetsmarknaden vid en given kapitalstock: Antag att totalfaktorproduktiviteten (A) minskar i ekonomin; t ex till följd av ökade energipriser eller av ett sämre klimaat. Vi antar att produktionsfunktionen är sådan att marginalprodukten av arbete faller när A och K är konstanta. A. Vad händer med efterfrågekurvan för arbetskraft när K är konstant? B. Vilka är effekterna på sysselsättning, arbetslöshet, och reallön om vi antar perfekt konkurrens på varu- och arbetsmarknaden? Antag att kurvan för arbetsutbudet är vertikal. Visa effekterna i arbetsmarknadsdiagrammet. C. Hur påverkas sysselsättningen av denna minskning i totalfaktorproduktiviteten ifall en stark fackförening motverkar en minskning av reallönen? Dvs. hur påverkas sysselsättning om reallönen inte faller? Fråga 6: Antag perfekt konkurrens på varu- och arbetsmarknad. Antag att arbetsutbudet inte påverkas av nivån på reallönen. Dvs. antag att kurvan för arbetsutbudet är vertikal i arbetsmarknadsdiagrammet. Analysera effekterna på reallönen av följande händelser: A.En immigrationsvåg som ökar arbetskraftens storlek. B.Jordskred som förstör delar av kapitalstocken. C.Ny teknik som ökar totalfaktorproduktiviteten. Visa i diagrammet för arbetsmarknaden. Fråga 7 Om båda produktionsfaktorerna kan varieras. Om en 10-procentig ökning av både arbetskraften och det fysiska kapitalet medför en 10 procentig ökning av produktionen så sägs produktionsfunktionen uppvisa konstant skalavkastning. Ifall produktionen med mindre respektive med mer än 10 procent, så sägs produktionsfunktionen uppvisa avtagande respektive tilltagande skalavkastning. Ange orsaker till att en produktionsfunktion uppvisar tilltagande eller avtagande skalavkastning. Fråga 8: Antag perfekt konkurrens på varu- och arbetsmarknaden. Vi analyserar effekterna av skatter på arbete. Vad som är centralt för arbetsgivarna är den reala lönekostnaden per timme medan arbetstagarna antas bry sig om den reala timlönen efter skatt. Analysera effekterna på den reala lönekostnaden per timme, på den reala timlönen efter skatt och på antalet arbetade timmar av en sänkning av arbetsgivaravgifterna (som är en skatt på arbete). Antag att kapitalstocken (K) är given.

4 A. Antag att arbetsutbudet är orelaterat till reallönen efter skatt. Dvs. arbetsutbudskurvan i arbetsmarknadsdiagrammet är vertikal medan efterfrågekurvan för arbetade timmar är negativt lutad. Hur påverkas reallön per timme efter skatt, företagens reala lönekostnad per arbetad timme och antal arbetade timmar? B. Antag att arbetsutbudet ökar när reallönen efter skatt ökar. Dvs. arbetsutbudskurvan är inte vertikal utan positivt lutad i arbetsmarknadsdiagrammet. Hur påverkas real timlön efter skatt, företagens reala lönekostnad per arbetad timme och antal arbetade timmar? Fråga 9 Antag att den aggregerade produktionsfunktionen är av Cobb-Douglas typ: 1/3 2/3 Y F( A, K, L) AG( K, L) AK L. 1 (Mer generellt gäller: Om Y AK L, där är ett tal mellan 0 och 1.) A. Antag att invandring ökar antalet arbetare med 10 procent. Vad händer med real BNP (Y) i procent? Vad händer med produktionen per arbetare (Y/L) i procent? Beräkna! Om ni inte kan besvara frågan studera relativa förändringar i kap. 7 i FJ. B. Antag att en gåva från utlandet ökar kapitalstocken (antalet maskiner) med 10 procent. Vad händer med real BNP (Y) i procent? Vad händer med produktionen per arbetare (Y/L) i procent? Beräkna. C. Antag att ny teknik innebär att totalfaktorproduktiviteten (A) ökar med 10 procent. Vad händer med real BNP (Y) i procent? Hur mycket ökar produktionen per arbetare (Y/L), i procent? Fråga 10 Om arbetsproduktiviten ökar med 1 procent då ökar även MPL med 1 procent om vi har en 1/3 2/3 Cobb-Douglas pf.: Om Y AK L, då gäller: MPL=(2/3)*(Y/L). Antag perfekt konkurrens på varu- och arbetsmarknaden och att pf. är av Cobb-Douglas typ. Antag att (Y/L) ökar med 1 procent, med hur många procent ökar reallönen? Fråga11. AKU-data dec. 2008, år. Sysselsatta Arbetslösa Utanför arbetskraften Beräkna: a) Arbetskraften. b) Befolkningens storlek år. c) Relativ arbetslöshet. d) sysselsättningsgraden

5 Svar till Frågor: Arbetsmarknad Svar fråga1: Antal anställda Lön Marginalintäktsprodukten, MRP Marginella kostnaden för arbetskraft, MLC (15*1 0) (2*17 1*15) (3*22 2*17) (4*28 3*22) (5*39 3*28) Svar1: A. Jämviktslön 28 kronor och antal anställda =4. Producentöverskott =( (4*28))=88 Lönesumman: 112. (Konsumentöverskottet: (28-28)+(28-22)+(28-17)+(28-15)= =30.) B. lönesumman maximeras vid 2 anställda som ger en lön på 60 per anställd: 60*2=120. Producentöverskott=20. Lönen ökar och sysselsättningen minskar. C. 3 anställda till lönen 22 kronor. Med andra ord, en monopsonist leder till lägre sysselsättning och lägre löner. Producentöverskott ökar till ( (3*22))=107-66=106. Lönesumman: 66. (Konsumentöverskottet: (22-22)+(22-17)+(22-15)=5+7=12.) P MLC Utbud Efterfrågan = MRP Monopsoni Perf. konkurrens L Notera: = jämvikt Svar2A: L=6.67. w=3.33. Lönesumma=6.67*3.33=22.2. Producentöverskott = ytan mellan Efterfrågekurvan för arbetskraft (=MPL-kurvan) och reallönen = ( )+(9-3.33)+(8-3.33)+(7-3.33)+(6-3.33)+(5-3.33) + (4-3.33) = Svar2B: L=5. w=5. Lönesumma=5*5=25. Producentöverskott ungefärligen (10-5)+(9-5)+(8-5)+(7-5)+(6-5)=15 Svar2C: L=4. Producentöverskott=(10-2)+(9-2)+(8-2)+(7-2)=26. Lönesumman=2*4=8.

6 Svarfråga3: Minimilön innebär i skissen ovan att lönen sätts högre än den som sätts av monopsonisten. När man inför en minimilön så förändrar man marginalkostnaden för arbetskraft. Den blir lika med minimilönen (fram till dess att utbudskurvan överstiger minimilönen). Det vi ser i exempel ovan är då att minimilönen innebär att sysselsättningen stiger, och lönen stiger likaså (I detta exemplet är minimilönen satt så att det ger samma jämvikt som vid perfekt konkurrens). Ni behöver inte ha visat på exakt samma sätt, men däremot förklarat på ett korrekt sätt vad som händer vid införandet av en minimilön ovanför monopsonistens jämvikt (högre lön OCH högre sysselsättning). Svarfråga4: Effektivitetslöner. Effektivitetslöner är lön utöver den lön som företaget behöver betala för att attrahera arbetskraft till företaget. Svar: fråga 5: A. Efterfrågan på arbetskraft minskar vid en given nivå på reallönen; dvs. Efterfrågekurvan skiftar inåt i arbetsmarknadsdiagrammet. B. Reallönen minskar men sysselsättningen är oförändrad. C. Ifall reallönen inte kan minska, då minskar sysselsättningen och arbetslöshet uppstår. Svar: fråga 6: A. and B. Reallönen minskar. C. Reallönen ökar. Svar: fråga 7:Avtagande skalavkastning kan uppstå pga en fix produktionsfaktor som till exempel mark. Tilltagande skalavkastning kan uppstå till följd av specialisering. Svar: fråga 8: A. Reala timlönen efter skatt ökar medan företagens reala lönekostnad per arbetad timme är oförändrade. Antal arbetade timmar är oförändrad. Det innebär att arbetare med jobb blir glada medan företagen är indifferenta. B. Reala timlönen efter skatt ökar och företagets reala lönekostnad per arbetad timme minskar vilket leder till en ökad arbetsefterfrågan. Därmed ökar antalet arbetade timmar. Svar: fråga 9: A. 1/3 2/3 1/3 2/3 Y1 Y0 AK (1.1 L) AK ( L) 2/3 (1.1) /3 2/3 Y0 AK L Procentuell förändring i Y ca 6.6 procent. Alternativt kan användas den approximativa formel som finns i FJ kap. 7: Y Y1 Y0 A 1 K 2 L Y Y0 A 3 K 3 L 3 Procentuell förändring i Y ca 6.7 procent. Den procentuella förändring i Y/L: 1/3 1/3 1/3 1/3 ( Y / L) 1 ( Y / L) 0 AK (1.1 L) AK ( L) 1/3 (1.1) /3 1/3 ( Y / L) 0 AK L Alternativt kan vi använda den approximativa formeln: ( Y / L) 1 ( Y / L) 0 Y L ( Y / L) 0 Y L Dvs. den Procentuella förändringen av produktionen per arbetare (Y/L) ca. -3.3%. B. Procentuell förändring i Y ca. 3.3 procent. Den procentuella förändringen i Y/L= procentuell förändring i Y eftersom L är konstant. C. Både produktionen och produktionen per arbetare ökar med 10 procent.

7 Svar: Fråga 10: 1 procent. Svar: fråga 11 a) 4549 b) 5424 c) 5,87%