F7 Produktionsfaktorer
|
|
- Emma Dahlberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 F7 Produktionsfaktorer
2 F7 Produktionsfaktorer Arbetskraft Utbud av arbetskraft Individ Samhälle Efterfrågan på arbetskraft Kapital Efterfrågan på kapital Investeringsbeslut
3 Antaganden Rationalitetsantagande Individer nyttomaximerande, företag vinstmaximerande. Fullständig konkurrens Alla enskilda företag är pristagare kan sälja så mycket eller lite de vill, till ett givet marknadspris. Faktormarknader Två produktionsfaktorer; arbetskraft (L) och kapital (K). På kort sikt är K givet, endast L kan förändras.
4 Utbud av arbetskraft Utbudet av arbetskraft bestäms av nyttomaximerande individer. Varje individ väljer att fördela dygnets 24 timmar mellan (avlönat) arbete och fritid. Olika individer har olika preferenser gällande fritid och arbete olika indifferenskurvor. Budgetrestriktionen utgörs av dygnets 24 timmar och den inkomst individen kan få om hon väljer att arbeta alla 24 timmarna.
5 Utbud av arbetskraft Anta att en individ har en timlön på 100 kr. Om alla 24 timmar används till arbete tjänar individen 2400 kr. Om alla 24 timmar läggs på fritid tjänar individen 0 kr. Anta att individen väljer att spendera 16 timmar på fritid och 8 timmar på arbete, och därmed tjäna 800 kr. Hur förändras individens val om timlönen höjs till 300 kr?
6 Utbud av arbetskraft Substitutionseffekt: Antalet timmar i arbete stiger eftersom alternativkostnaden för fritid har ökat, det har relativt sett blivit dyrare att vara ledig. Inkomsteffekt: Eftersom timlönen har ökat kan individen efterfråga mer fritid och ändå tjäna lika mycket (eller mer). Substitutionseffekten och inkomsteffekten motverkar varandra. Vid en låg lön är det rimligt att antal timmar som läggs på fritid minskar vid lönehöjningar. Substitutionseffekten överväger. Vid en viss högre lönenivå är det möjligt att antal timmar som läggs på fritid istället ökar vid lönehöjningar. Inkomsteffekten överväger.
7 Utbud av arbetskraft Kurvan för en individs arbetsutbud kan vara negativt lutande över en viss lönenivå. w, timlön w* Antal timmar i arbete/dag
8 Utbud av arbetskraft Horisontell summering av alla individers utbudskurvor för arbetskraft ger utbudskurvan för hela marknaden. Positiv lutning p.g.a. att en lönehöjning i en sektor inte bara påverkar antalet arbetade timmar för de som redan är sysselsatta inom sektorn, utan även lockar individer från andra sektorer.
9 Efterfrågan på arbetskraft Vad avgör hur många enheter arbetskraft arbetsgivaren vill anställa? Arbetsgivaren tänker som en ekonom Intäkten av att anställa en extra enhet arbetskraft måste vara minst lika stor som kostnaden. Kostnaden för att anställa en extra enhet arbetskraft given; w (lön)- Vad är intäkten?
10 Efterfrågan på arbetskraft Intäkten av en extra enhet arbetskraft avgörs av Hur mycket produktion som arbetskraften tillför = MP L (marginalprodukt). MP L = ΔQ / ΔL. Intäkt per enhet av den ökade produktion som arbetskraften tillför = MR (marginalintäkt). Under fullständig konkurrens är intäkten lika med priset. MR = ΔTR / ΔQ = P. Värdet av den extra produktion som arbetskraften tillför = MRP L (värdet av marginalprodukten, VMP, enligt Frank). MRP L = MP L *MR =
11 Efterfrågan på arbetskraft Om MRP L > w är det lönsamt att anställa fler Om MRP L < w är det lönsamt att minska antalet anställda Vinstmaximeringsvillkor: MRP L = w. MRP L -kurvan är negativt lutande. Företagets efterfrågan på arbetskraft ges av MRP L -kurvan. Ju lägre lön man måste betala ut desto fler vill man anställa.
12 Efterfrågan på arbetskraft Kom ihåg: På kort sikt är kapitalet givet. På lång sikt är arbetskraft och kapital utbytbara. Efterfrågan på lång sikt är därför mer elastisk (dvs påverkas mer) än efterfrågan på kort sikt. Olika efterfrågekurvor på kort och lång sikt.
13 Efterfrågan på arbetskraft Exempel: Vid en lönesänkning kommer företaget på kort sikt att öka sin användning av arbetskraft. På lång sikt kommer dock ökningen av arbetskraft vara ännu större eftersom företaget då kan substituera bort kapital mot arbetskraft.
14 Jämvikt på arbetsmarknaden Jämvikt på arbetsmarknaden där efterfrågan möter utbudet. w S L w * L * D L Antal arbetare
15 Efterfrågan på kapital Två typer av kapital: Finansiellt kapital; pengar eller liknande tillgångar. Realkapital; fysisk utrustning som genererar faktiska flöden av produktion, t.ex. maskiner, fabriker, fordon, datorer. Med kapital som produktionsfaktor menar vi oftast realkapital.
16 Efterfrågan på kapital Efterfrågan på realkapital följer samma princip som efterfrågan på arbetskraft. Värdet av den extra produktion som en extra enhet kapital tillför = MRP K (eller VMP, värdet av marginalprodukten). MRP K beroende av MR (marginalintäkten, lika med priset vidfullständig konkurrens) MP K (marginalprodukten) MRP K = MR*MP K
17 Efterfrågan på kapital Kostnaden för en extra enhet kapital = r (hyra). Om MRP K > r är det lönsamt att använda mer kapital. Om MRP K < r är det lönsamt att använda mindre kapital. Vinstmaximeringsvillkor: MRP K = r.
18 Efterfrågan på kapital - Investeringsbeslut Företag kan ibland hyra kapital, men ofta handlar det om att de köper kapital, såsom maskiner och fabriker, som används under flera år. Vid investeringsbeslut måste kostnader idag vägas mot förväntade intäkter i framtiden. Hur mycket kostar en maskin i dag? Vilket överskott kommer maskinen att generera i framtiden? Sådana avvägningar underlättas av beräkningar av nuvärde (present value, PV).
19 Efterfrågan på kapital - Investeringsbeslut Exempel kr sätts in på banken till marknadsräntan i. Hur mycket är pengarna värda om ett, två, tre osv. år fram i tiden?
20 Efterfrågan på kapital - Investeringsbeslut Exempel kr sätts in på banken till marknadsräntan i. Hur mycket är pengarna värda om ett, två, tre osv. år fram i tiden? Vad är nuvärdet av värdet fem år fram i tiden? Tid (1+i) 100 (1+i) (1+i) (1+i) (1+i) 5 Nuvärde 100 (1+i) 5 / (1+i) 5 = 100 PV =
21 Efterfrågan på kapital - Investeringsbeslut Exempel: En maskin kan köpas in till en investeringskostnad av kr. Om ett år beräknas maskinen ge ett överskott på kr. Om två år planerar man att sälja maskinen till det uppskattade värdet kr. Räntan är 10%. Bör investeringen genomföras?
22 Efterfrågan på kapital - Investeringsbeslut Nuvärdet av de framtida överskotten, PV, är uppbyggt av: Nuvärdet av intäkten på kr om ett år = /(1+0,1) 1 = kr PLUS Nuvärdet av försäljningsbeloppet på kr om två år = /(1+0,1) 2 = kr PV = > Investeringen bör genomföras!
23 Efterfrågan på kapital - Investeringsbeslut Ju högre räntan är desto lägre blir nuvärdet eftersom framtida överskott värderas. Framtida överskott är ofta osäkra överskott, ju högre ränta företaget räknar med desto försiktigare bör det vara.
F7 Faktormarknader Faktormarknader Arbetskraft. Kapital. Utbud av arbetskraft. Efterfrågan på arbetskraft
F7 Faktormarknader 2011-11-21 Faktormarknader Arbetskraft Utbud av arbetskraft Individen Samhället Efterfrågan på arbetskraft Kapital Efterfrågan på kapital Investeringsbeslut 2 1 Antaganden Rationalitetsantagandet
Läs merFöreläsning 7 - Faktormarknader
Föreläsning 7 - Faktormarknader 2012-11-22 Faktormarknader En faktormarknad är en marknad där produktionsfaktorer prissätts och omsätts. Arbetsmarknaden Individen Hela marknaden Efterfrågan på arbetskraft
Läs merFöreläsning 7 - Faktormarknader
Föreläsning 7 - Faktormarknader 2012-09-14 Emma Rosklint Faktormarknader En faktormarknad är en marknad där produktionsfaktorer prissätts och omsätts. Arbetsmarknaden Individen Hela marknaden Efterfrågan
Läs mer- MC för slutprodukten produktionen minskar man köper mindre av alla produktionsfaktorer
FAKTORMARKNADER HÄRLEDD EFTERFRÅGAN ARBETSKRAFT: OM w EFTERFRÅGAS MINDRE L p.g.a. ATT - MC för slutprodukten produktionen minskar man köper mindre av alla produktionsfaktorer - Man substituerar med billigare
Läs merF1-2: Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens. Upplägg
F1-2:, kostnader och perfekt konkurrens Upplägg Produktionsfunktionen Produktion på kort och lång sikt. Isokvanter Skalavkastning Kostnader Kostnadsfunktionen Kostnader på kort och lång sikt Isokoster
Läs merMall för Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, Fredagen den 29 oktober 2010
Mall för Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, Fredagen den 29 oktober 2010 Fråga 1 Rätt rad: b,d,a,a,d,c,d,c,d,b 1. En vara är normal om a) individens efterfrågan ökar i varans pris b) individens
Läs merQ C Indifferenskurvor
KONSUMTIONSTEORI Antaganden om konsumentens referenser: - Konsumenten kan jämföra och rangordna alla alternativ. (Preferenserna är komletta.) - Om en konsument föredrar A framför B och B framför C så föredrar
Läs merProvmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Omtentamen SMI01A CE12. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)
Mikroekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Omtentamen SMI01A CE12 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 2013 08 29 Tid: 9.00 14.00 Hjälpmedel:
Läs merKapitel 6 Imperfekt konkurrens
Kapitel 6 Imperfekt konkurrens Imperfekt konkurrens är ett samlingsbegrepp för alla de marknadsformer där enskilda aktörer har marknadsmakt åtminstone någon part kan påverka priset genom att styra marknadens
Läs merGör det själv uppgifter 3 : konsumentteori
LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Gör det själv uppgifter 3 : konsumentteori Uppgift 1 Bertil har en inkomst på 1 000 kr i månaden som han använder
Läs merKapitel 3-5 Utbud och perfekta konkurrensmarknader
Kapitel 3-5 Utbud och perfekta konkurrensmarknader Vilka faktorer avgör producenternas produktionsbeslut och vad konstituerar förutsättningarna på den perfekta konkurrensmarknaden? 1 Produktion på lång
Läs merSkriv KOD på samtliga inlämnade blad och glöm inte att lämna in svar på flervalsfrågorna!
Tentamen i nationalekonomi, mikro A 7,5 hp 2011-02-18 Ansvarig lärare: Anders Lunander Viktor Mejman Emelie Värja Nabil Mouchi Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 24 För
Läs mer-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen HT 2010 Sten Nyberg Omtentamen på Mikroteori med tillämpningar, EC1111, 15 högskolepoäng Fredagen den 29 oktober 2010 Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja
Läs merDefinitioner - Antaganden - Hypoteser Slutsatser
F1 NATIONALEKONOMI (ECONOMICS) Vetenskapen om hur samhällen använder sina knappa resurser. Knapphet Resurser Knappa resurser VAL => resursfördelningsprocess => VÄLFÄRD Olika sätt att studera resursfördelningen:
Läs merMP L AP L. MP L = q/ L
F3-F5 PRODUKTIONSTEORI Produktionsfunktion = F(K,L) där K och L är mängden av roduktionsfaktorerna kaital och arbetskraft Kort sikt: Mängden av en av roduktionsfaktorerna kan inte ändras. Antag att det
Läs merKostnadsteori: Företagens kostnader. Reviderat 2012-11-27.
ostnadsteori: Företagens kostnader. Reviderat 2012-11-27. 1. INLEDNING I NE ekonomiska kostnader = alternativkostnader Bokföringskostnad kontra ekonomisk kostnad: Skillnaden mellan dessa begrepp är att
Läs mertentaplugg.nu av studenter för studenter
tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn N0011N Nationalekonomi A, Makroteori Datum LP3 12-13 Material Kursexaminator Sammanfattning Olle Hage Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar
Läs mer3. Härled marginalprodukten och genomsnittsprodukten från en totalproduktionskurva med nedanstående (typiska) utseende.
Övning 5 september 2009 Produktionsteori FRANK kap. 9-11 1. Definiera rörliga och fasta produktionsfaktorer. Svar: Rörliga är de som varierar med den producerade mängden. Fasta är de som är oberoende av
Läs merINTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING
INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING Varför handlar länder med varandra? Vad bestämmer handelsstrukturen? Vilka effekter får handel på produktion och priser i ett land? Vilka effekter får handel på välfärden
Läs merNationalekonomi för tolkar och översättare
Nationalekonomi för tolkar och översättare Föreläsning 2: Marknadsformer och Arbetsmarknaden Kontaktuppgifter Nationalekonomiska institutionen Rum: A974 E-mail: maria.jakobsson@ne.su.se Syfte: Kursens
Läs merLINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi ÖVNING 4
LINKÖPINGS UNIVERSITET HT10 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi ÖVNING 4 MIKROEKONOMI, 730G39 INTERNATIONELLA CIVILEKONOMPROGRAMMET Uppgift 1 Är nedanstående påståenden
Läs merARBETSMARKNADEN OCH ARBETSLÖSHETEN (S.67-83)
ARBETSMARKNADEN OCH ARBETSLÖSHETEN (S.67-83) ARBETSMARKNADEN Är en av faktormarknaderna (arbete, kapital och naturresurser) Arbetstagarna bjuder ut sina tjänster mot kapital och företagen efterfrågar dem
Läs mer3. Förklara hur en skattehöjning inte nödvändigtvis kommer att innebära att vi arbetar mindre. Visa!!
Övning 7 den 24 september 2009 Faktormarknaderna Frank kap 14-15 1. Hur kan man förklara den i relation till spridningen i marginalproduktivitet låga lönespridningen på arbetsplatser? Läs The Internal
Läs merFörsättsblad Tentamen
Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro
Läs merFråga 1. KURSIV=EJ NÖDVÄNDIG. Använd nedanstående tabell för att besvara de frågor som följer. Antal anställda Lön Marginalintäktsprodukten,
Frågor på Arbetsmarknaden. Reviderad: 2012-12-05. Definition i FJ: Strukturell arbetslöshet = Naturlig arbetslöshet =klassisk arbetslöshet (=arbetslöshet till följd av att reallönen är för hög) + friktionsarbetslöshet.
Läs mer(Föreläsning:) 1. Marknader i perfekt konkurrens
(Läs själva:) PERFEKT KONKURRENS = FULLSTÄNDIG KONKURRENS 2012-11-25 Här analyserar vi marknadsformen perfekt konkurrens. Marginalprincipen vägleder oss till att inse att företagen ökar produktionen så
Läs merF4 Konsumentteori Konsumentteori Konsumentens preferenser och indifferenskurvor Budgetrestriktioner.
F4 Konsumentteori 2011-11-11 Konsumentteori Konsumentens preferenser och indifferenskurvor Budgetrestriktioner Konsumentens val Effekter av prisförändring Effekter av inkomstförändring Inkomst och substitutionseffekt
Läs mer-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen HT 2009 Jonas Häckner Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Måndagen den 7 december 2009 Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja skrivtiden
Läs merFunktioner. Varumarknaden. Penningmarknaden. IS-LM-modellen. Arbetsmarknaden. Kort och mellanlång sikt. AS-AD-modellen. Lång sikt: Solowmodellen
Makroekonomi 1 1 INNEHÅLL Funktioner Varumarknaden Penningmarknaden IS-LM-modellen Arbetsmarknaden Kort och mellanlång sikt AS-AD-modellen Lång sikt: Solowmodellen IS-LM-modellen: öppen ekonomi 2 FUNKTIONER
Läs merProvmoment: Ladokkod: Skriftlig tentamen 21SH2A. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)
Samhällsekonomi Provmoment: Ladokkod: Skriftlig tentamen 21SH2A 7, högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 1/6 201 Tid: 09:00 13:00 Hjälpmedel: Miniräknare,
Läs merUtbudsidan Produktionsteori
Utbudsidan Produktionsteori Produktion och kostnader Frank kap 9-1 Företaget Produktion och kostnader på kort sikt Produktion och kostnader på lång sikt Isokost och isokvant 1 2 Företaget Vi antar att
Läs merStål Textil Stål Textil. A har komparativa fördelar för T, B för Stål, A exporterar T, B exporterar S.
Uppgift 1 a) Uppgifter om produktion per timme ger nedanstående: Antal timmar/enhet: Alternativkostnader Stål Textil Stål Textil A 0,5 0,2 2,5T 0,4S B 0,1 0,05 2T 0,5S A har komparativa fördelar för T,
Läs merGör-det-själv-uppgifter 1: marknader och elasticiteter
LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Gör-det-själv-uppgifter 1: marknader och elasticiteter Uppgift 1-4 behandlar efterfråge- och utbudskurvor samt
Läs merDet finns mycket mer än socialförsäkringarna
Det finns mycket mer än socialförsäkringarna Debatten om ersättning vid inkomstbortfall är nästan helt koncentrerad till socialförsäkringarna. Men det finns många och omfattande kompletterande ersättningssystem.
Läs merPRISMEKANISMEN (S.40-52)
PRISMEKANISMEN (S.40-52) DET SAMHÄLLSEKONMISKA KRETSLOPPET Företag Betalning Varor och tjänster Arbete, kapital och naturresurse r Löner, vinster, räntor Hushåll 1. Vad skall produceras? 2. Hur skall det
Läs merÖvningar i prisbildning
Övningar i bildning 1. a) Vilken av nedanstående kurvor visar efterfrågan på nödvändighetsvaran mjölk? A B b) Är efterfrågan på mjölk känslig? 2. Diagrammet visar marknaden för begagnade damcyklar utan
Läs merTillväxt och konjunkturer
Tillväxt och konjunkturer Produktion För att producera krävs: Råvaror Arbetskraft Realkapital och humankapital (mänskliga tekniska kunskaper) Dessa tillsammans kallas för produktionsfaktorerna Bruttonationalprodukten
Läs merLektionsplan med övningsuppgifter LÄRARHANDLEDNING
Lektionsplan med övningsuppgifter LÄRARHANDLEDNING Inledning Utbud och efterfrågan är centrala begrepp inom nationalekonomi och grundläggande byggstenar för att förstå hur en marknadsekonomi fungerar.
Läs merFöreläsning 3. Arbetsmarknadsdefinitioner. Deltagande på arbetsmarknaden. Arbetskraftsutbud varför intressant? Ensamhushåll/hushåll med en förälder
Föreläsning 3 Arbetskraftsutbud varför intressant? Ensamhushåll/hushåll med en förälder Ökat beroende av två inkomster Påverkar fördelningen/konsumtionsmönstret inom familjen Högre inkomst ger större nytta
Läs merDet gemensamma urvalsprovet 2015 för Handelshögskolan vid Åbo Akademi och Hanken Svenska handelshögskolan
Finansiell ekonomi et gemensamma urvalsprovet 2015 för esvara alla delfrågor genom att kryssa för det korrekta alternativet på den separata svarsblanketten för flervalsfrågorna. Svara på frågorna utgående
Läs merNågra frågor kring samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler
Thomas Sonesson Nationalekonomi Linköpings Universitet Några frågor kring samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler 1. Realekonomisk kalkyl och intressentkalkyl En samhällsekonomisk kalkyl kan presenteras
Läs merI n f o r m a t i o n o m r ä n t e s w a p p a r o c h s w a p t i o n e r
I n f o r m a t i o n o m r ä n t e s w a p p a r o c h s w a p t i o n e r Här hittar du allmän information om ränteswappar som kan handlas hos Danske Bank. Ränteswappar och swaptioner kan handlas OTC
Läs merFöreläsning 5 Elasticiteter m.m.
Föreläsning 5 Elasticiteter m.m. 2012-11-09 Elasticiteter Elasticiteter Efterfrågans priselasticitet Inkomstelasticitet Korspriselasticitet Utbudselasticitet Konsumentöverskott Asymmetrisk information
Läs merProblem: För stor ungdomsarbetslöshet
Problem: 1. Brist på arbetstillfällen Lågkonjunktur Dåligt företagsklimat Ensidigt utbud 2. Ungdomarna inte anställningsbara Låg eller fel kompetens hos ungdomarna Ungdomarna inte friska nog att 3. Dålig
Läs merMARKNADSFORMER VAD ÄR EN MARKNAD? - PRODUKTMÄSSIG AVGRÄNSNING - GEOGRAFISK AVGRÄNSNING ANTAL AKTÖRER (SÄLJARE/KÖPARE) TYP AV VARA (HOMOGEN, HETEROGEN)
MARKNADSFORMER VAD ÄR EN MARKNAD? - PRODUKTMÄSSIG AVGRÄNSNING - GEOGRAFISK AVGRÄNSNING ANTAL AKTÖRER (SÄLJARE/KÖPARE) TYP AV VARA (HOMOGEN, HETEROGEN) - FULLSTÄNDIG KONKURRENS - MONOPOL - MONOPOLISTISK
Läs merLINKÖPINGS UNIVERSITET Nationalekonomi UTRIKESHANDEL. Jan Lindvall
1 LINKÖINGS UNIVERSITET Nationalekonomi UTRIKESHANDEL Jan Lindvall 2 Sverige brukar i vissa sammanhang kallas för en liten, öppen ekonomi". Med detta uttryck menar man att Sverige dels är förhållandevis
Läs mer(1)Ekonomi betyder Hushållning Kallas också den mörka vetenskapen.
(1)Ekonomi betyder Hushållning Kallas också den mörka vetenskapen. (2)Marknadsekonomi: Marknaden bestämmer pris och utbud. (3)Planekonomi: Staten bestämmer pris och utbud. (4) a) Marknadshushållning: Det
Läs merFöreläsning 4- Konsumentteori
Föreläsning 4- Konsumentteori 2012-11-08 Vad är konsumentteori? Vad bestämmer hur konsumenten väljer att spendera sin inkomst mellan olika varor? Vad bestämmer hur mycket konsumenten köper av en viss vara?
Läs merArbetsmarknadsläget hösten 2007
Arbetsmarknadsläget hösten 27 Arbetslösheten sjunker i Sverige. Bland kommunalarna har arbetslösheten minskat med 3 på ett år. Under hösten 27 var det vanligare att arbetslösa kommunalare som fått jobb
Läs merF4 Konsumen+eori. 2010 11 12 charlo+e.svensson@liu.se
F4 Konsumen+eori 2010 11 12 charlo+e.svensson@liu.se F4 Konsumen+eori Konsumenters preferenser och indifferenskurvor. BudgetrestrikAoner. OpAmal konsumaon. Effekter av en inkomsdörändring. Effekter av
Läs merFöreläsning 3-4. Produktionsteori. - Produktionsfunktionen - Kostnadsfunktionen. - Sambandet mellan marginalkostnad, marginalprodukt och lön
Föreläsning 3-4 Produktionsteori - Produktionsfunktionen - Kostnadsfunktionen - Sambandet mellan marginalkostnad, marginalprodukt och lön - Långsiktiga utbudet Produktionsfunktionen TP=Totalproduktion
Läs merProduktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens
Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens 1 Upplägg Produktionsteori Produktionsfunktionen. Produktion på kort sikt vs. lång sikt. Isokvanter. Skalavkastning. Kostnader Kostnadsfunktionen. Kostnader
Läs merÖVNINGSUPPGIFTER TILL KURSEN MIKRO- OCH VÄLFÄRDSEKONOMI, HNAA71 EKONOMPROGRAMMET 2007
LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Thomas Sonesson (kursansvarig) Birgit Hagberg ÖVNINGSUPPGIFTER TILL KURSEN MIKRO- OCH VÄLFÄRDSEKONOMI, HNAA71
Läs merNational- och företagsekonomi HT Läsanvisningar till Frank, Microeconomics and Behavior
National- och företagsekonomi HT 2009-09-06 Läsanvisningar till Frank, Microeconomics and Behavior Boken är indelad i fem delar 1) Introduktion till ekonomiskt tänkande och marknadsmodellen 2) Konsumenten
Läs merEkonomisk Analys: Ekonomisk Teori
LINKÖPINGS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för Produktionsekonomi TENTAMEN I Ekonomisk Analys: Ekonomisk Teori FREDAGEN DEN 10 JUNI 2011, KL 8-13 SAL
Läs merIntroduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 4, Thomas Sonesson. Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera)
Produktion Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera) Företaget i ekonomisk teori Produktionsresurser FÖRETAGET färdiga produkter (inputs) (produktionsprocesser) (output) Efterfrågan
Läs merNEGA01, Mikroekonomi 12 hp
TENTAMEN NEGA01, Mikroekonomi 12 hp Datum: Tisdag 15mars 2016 Tid: 14.00-18.00 Lärare: Dinky Daruvala Tentamen omfattar totalt 40 poäng. För G krävs 20 poäng och för VG krävs 30poäng OBS! Svaren ska vara
Läs merIntroduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 5, Thomas Sonesson
Marknadsformer Företagets beteende på marknaden, d.v.s. - val av producerad kvantitet - val av pris - val av andra konkurrensmedel varierar med de förhållanden som råder på marknaden - antal aktörer -
Läs merNationalekonomi för tolkar och översättare
Nationalekonomi för tolkar och översättare 7 februari 2012 Statens roll. Plan eller marknad? Arbetsmarknad och kapitalmarknad Utrikeshandel Anders Fjellström, Nationalekonomiska institutionen Statens roll.
Läs merF8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik
F8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik 2011-11-25 F8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Flöden och bestånd på arbetsmarknaden Utbud och efterfrågan av arbetskraft Olika typer av arbetslöshet -
Läs merSamhällsekonomiska effekter vid genomförandet av en budgetneutral förändring av momssatsstrukturen metoder och utgångspunkter
Samhällsekonomiska effekter vid genomförandet av en budgetneutral förändring av momssatsstrukturen metoder och utgångspunkter av Mats Morin Bilaga 5 Innehåll 1. Inledning 2. Utbudsförhållanden 2.1 Produktionsteknologins
Läs merMarknadsekonomins grunder. Marknader, fördjupning. Thomas Sonesson, Peter Andersson
Marknadsformer Företagets beteende på marknaden, d.v.s. - val av producerad kvantitet - val av pris - val av andra konkurrensmedel varierar med de förhållanden som råder på marknaden - antal aktörer -
Läs merImperfektioner. 1 December () Lektion 7 1/12 1 / 10
Imperfektioner 1 December 2008 () Lektion 7 1/12 1 / 10 Monoplistiska fackföreningar Tidigare har vi antagit perfekta marknader där alla är pristagare. Låt oss nu se analysera fallet med en monopolistisk
Läs merTrivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor 2013-02-27
Trivsel på jobbet en åldersfråga? 2 Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern bygger på telefonintervjuer med ett representativt urval av svenskar i åldern 20 65 år som arbetar minst halvtid. Jobbhälsobarometern
Läs merFöreläsning 5 Elasticiteter m.m.
Föreläsning 5 Elasticiteter m.m. 2012-08-31 Emma Rosklint Elasticiteter Elasticiteter Efterfrågans priselasticitet Inkomstelasticitet Korspriselasticitet Utbudselasticitet Konsumentöverskott Asymmetrisk
Läs mer2014-05-09 Dnr 2014:806
2014-05-09 Dnr 2014:806 Hur stort skulle skattebortfallet vara om en arbetstidsförkortning till 35 respektive 30 timmar per vecka införs? Vad skulle effekterna bli för kommuner och landsting? Att beräkna
Läs mera) Beskriv Bos val och värderingar m h a budget- och indifferenskurvor. Rita kurvorna någorlunda skalenligt. (2p)
Uppgift 1 Bos veckopeng uppgår till 100 kr. Han spenderar hela summan på en kombination av kola (K) och slickepinnar (S). Båda kostar 5 kr/st. Bo har provat olika kombinationer mellan K och S och bl a
Läs merVänsterpartiernas ungdomsskattehöjning. - ett hot mot ungdomars arbetsmarknad
Vänsterpartiernas ungdomsskattehöjning - ett hot mot ungdomars arbetsmarknad maj 2010 Vänsterpartiernas ungdomsskattehöjning - ett hot mot ungdomars arbetsmarknad Den ekonomiska krisen har präglat Sverige
Läs merAlla har vi drömmar! Generationsväxlingsdag 2.12.2015, Västankvarn, Ingå: Banktjänster för jordbrukare
Alla har vi drömmar! Generationsväxlingsdag 2.12.2015, Västankvarn, Ingå: Banktjänster för jordbrukare Carola Wester-Sundblad, Lantbruksexpert, Aktia Bank Abp Måste få ta tid Generationsväxling kontakta
Läs merSAMSAM 1a1 05 Arbete.notebook November 17, 2015. arbete och pengar. Varför arbetar vi?
arbete och pengar Varför arbetar vi? Har det alltid sett ut såhär? Historiskt Ganska lite arbete i maklig takt lösa mat för de flesta. Jordbrukssamhället Mer arbetsintensivt Finns "fri" tid. SAMSAM 1a1
Läs mer2. Efterfrågan P Q E D = ΔQ % ΔP % =ΔQ ΔP. Efterfrågans priselasticitet mäter efterfrågans känslighet för prisförändringar. Def.
2. Efterfrågan Efterfrågans priselasticitet mäter efterfrågans känslighet för prisförändringar. Def. E D = ΔQ % ΔP % =ΔQ ΔP P Q 1 Elastisk och inelastisk efterfrågan Elastisk efterfrågan då priselasticiteten
Läs merChockhöjd fastighetsskatt om (S) ger (V) inflytande
Chockhöjd fastighetsskatt om (S) ger (V) inflytande Chockhöjd fastighetsskatt om (S) ger (V) inflytande Fastighetsskatten är ofta på tapeten i skattedebatten. Bland såväl politiker som ekonomer framförs
Läs merInternationell handel = handel mellan länder? Handelsutbyte över nationsgränser!
F UTRKESHANDEL Fördelar med handel orsaker Vad förklarar handelsstruktur Välfärdseffekter Effekter av handelsbegränsningar Internationell handel = handel mellan länder? Handelsutbyte över nationsgränser!
Läs merArbetstidsförlängning en ny trend?
Arbetstidsförlängning en ny trend? Avtal om förlängd arbetstid i Tyskland på företagsnivå DaimlerChrysler Siemens Volkswagen MAN Thomas Cook Lufthansa Många mindre och medelstora företag Offentlig sektor
Läs merDen globala ekonomin - handel utvecklingsekonomi och globalisering. The Global Economy kap. 15
Den globala ekonomin - handel utvecklingsekonomi och globalisering The Global Economy kap. 15 1 procent Export i procent av BNP 60 50 Sweden 40 Russian Federation United States Germany 30 Iceland 20 10
Läs merEfterfrågan. Vad bestämmer den efterfrågade kvantiteten av en vara (eller tjänst) på en marknad (under en given tidsperiod)?
Efterfrågan Vad bestämmer den efterfrågade kvantiteten av en vara (eller tjänst) på en marknad (under en given tidsperiod)? Efterfrågad = vad man önskar att köpa på en marknad under rådande förhållanden
Läs merRäntemodeller och marknadsvärdering av skulder
Räntemodeller och marknadsvärdering av skulder Fredrik Armerin Matematisk statistik, KTH Aktuarieföreningen 17-18 november 2004 Dag 1 INTRODUKTION TILL RÄNTEMARKNADEN 1 Kreditmarknaden Penningmarknaden
Läs merFöreläsningsnoteringar 2009 03 17 Bengt Assarsson. Real BNP identitet. IS kurvan (varumarknaden) Y C I G X Q
Föreläsningsnoteringar 2009 03 7 Bengt Assarsson Real BN identitet Y CI G X Q Y BN i reala termer C hushållens konsumtionsutgifter i reala termer I investeringar i reala termer G offentliga utgifter i
Läs merFramtidsutredningen om stadens ekonomiska utveckling på lång sikt Rapport från stadsledningskontoret
PM 2005 RI (Dnr 119-1789/2005) Framtidsutredningen om stadens ekonomiska utveckling på lång sikt Rapport från stadsledningskontoret Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande 1. Stadsledningskontorets
Läs merEKONOMISK POLITIK, 5 POÄNG
STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen EKONOMISK POLITIK, 5 POÄNG SEMINARIEUPPGIFTER NE2010/2400 Övningsuppgifter utarbetade av Lars Calmfors / John Hassler STOCKHOLMS UNIVERSITET sid
Läs merTentamen förslag till lösningar
Kurs: MS 3280 Nationalekonomi för Aktuarier Tisdagen den 14 december 2004. Tentamen förslag till lösningar Examinator: Lars Johansson Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja skrivtiden och håll kontakt med klockan.
Läs merVad händer efter avslutad högre utbildning?
Vad händer efter avslutad högre utbildning? Hur stor andel får jobb och vilken typ av anställning får de? C uppsats HT 2010 Författare: Nina Hrelja Handledare: Inga Persson Nationalekonomiska institutionen
Läs merYttrande om promemorian Ett förstärkt jobbskatteavdrag (Fi2009/6108)
Finansdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE 1 oktober 2009 Dnr: 6-29-09 Yttrande om promemorian Ett förstärkt jobbskatteavdrag (Fi2009/6108) Syfte med förslaget och sammanfattning Promemorian föreslår
Läs merGenerösare bedömning av skälig boendekostnad
Hägersten-Liljeholmens stadsdelsförvaltning Avdelningen för social omsorg Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2013-05-08 Handläggare Inger Nilsson Telefon: 08-508 23 305 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
Läs merMONOPOLISTISK KONKURRENS
MONOPOLISTISK KONKURRENS Likartade men unika produkter (ofta märkesvaror) begränsat monopol Många små företag, inga hinder för nyetablering påminner om fullständig konkurrens Det unika: smak utseende kvalitet
Läs merArbetskraften. Arbetskraften. Ekonomin påp. medellång sikt. Blanchard kapitel 7. Idag: arbetsmarknaden. och priser? ne- och prisbildningen
Blanchard kapitel 7 Ekonomin påp medellång sikt Idag: Flödena påp arbetsmarknaden. Hur bestäms löner l och priser? Hur påverkar p lönel ne- och prisbildningen arbetslösheten sheten i jämvikt? j Hur påverkas
Läs merUndersökning om pensioner och traditionell pensionsförsäkring. Kontakt AMF: Ulrika Sundbom Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum: 160616
Undersökning om pensioner och traditionell pensionsförsäkring Kontakt AMF: Ulrika Sundbom Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum: 160616 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Undersökningen har genomförts av
Läs merBoende med konsekvens en ESO-rapport om etnisk bostadssegregation och arbetsmarknad. Lina Aldén & Mats Hammarstedt
Boende med konsekvens en ESO-rapport om etnisk bostadssegregation och arbetsmarknad Lina Aldén & Mats Hammarstedt Bakgrund År 2016 är mer än 1,5 miljoner personer, eller ca 16 procent av den totala befolkningen
Läs merFöreläsning 2. Varumarknaden och penningmarknaden. Hur bestäms produktionen på kort sikt? Hur bestäms räntan? Vad gör riksbanken? Försörjningsbalans
Föreläsning 2 Varumarknaden och penningmarknaden Hur bestäms produktionen på kort sikt? Hur bestäms räntan? Vad gör riksbanken? F2: sid. 1 3-1 Försörjningsbalans Tabell 3.1 BNPs komponenter BNP (Y) 1.
Läs merFASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER FEBRUARI 2016 SVERIGE- BAROMETERN
FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER FEBRUARI 216 SVERIGE- BAROMETERN Sammanfattning 215 blev ännu ett starkt år för fastighetsbranschen. Stigande fastighetsvärden drev upp totalavkastningen till drygt 14
Läs merTips från ProAgria. Ösp:s Ekonomiseminarium 10.4.2013 Per-Erik Järn Tfn.: 050-4632535. Österbottens Svenska Lantbrukssällskap
Tips från ProAgria Ösp:s Ekonomiseminarium 10.4.2013 Per-Erik Järn Tfn.: 050-4632535 Vem är jag? Ekonomirådgivare på ProAgria Lantbrukssällskapet Agrolog YH Hemma från Pedersöre Jobbat på Lantbrukssällskapet
Läs merSVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN INTRÄDESPROV 13.6.2005 UPPGIFT 1 (10 POÄNG) Namn. Personbeteckning. Ifylles av examinator:
Namn Personbeteckning - Ifylles av examinator: Uppgift 1: poäng SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN INTRÄDESPROV 13.6.2005 UPPGIFT 1 (10 POÄNG) Bestäm huruvida följande påståenden stämmer, inte stämmer eller huruvida
Läs merSammanfattning av Ung Dialog 2007
Sammanfattning av Ung Dialog 2007 Kultur och Fritid Marknadsföring Ungdomskortet Musik Mötesplatser Busskort Hyra av olika lokaler Spontanidrott Lov aktiviteter Många av gruppdeltagarna upplevde att man
Läs merSKRIVNING I A/GRUNDLÄGGANDE MIKRO- OCH MAKROTEORI 3 DECEMBER 2016
UPPSALA UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen Skr nr. SKRIVNING I A/GRUNDLÄGGANDE MIKRO- OCH MAKROTEORI 3 DECEMBER 2016 Skrivtid: Hjälpmedel: 5 timmar Miniräknare ANVISNINGAR Sätt ut skrivningsnummer,
Läs merKonsumentteori. Konsumenten strävar efter att maximera nyttan (totalnyttan, U) Ökad konsumtion marginalnytta, MU
Konsumentteori Konsumenten strävar efter att maximera nyttan (totalnyttan, U) Ökad konsumtion marginalnytta, MU Konsumentens val (konsumtion) bygger på värderingar och restriktioner Utifrån sina preferenser
Läs merSamhällsekonomi 7,5 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: Namn: Personnummer: Tentamensdatum: Tid: Hjälpmedel: Allmänna anvisningar:
Samhällsekonomi Provmoment: Ladokkod: Skriftlig tentamen 21SH2A 7, högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 6/11 201 Tid: 09:00 13:00 Hjälpmedel: Miniräknare,
Läs mereffektivitetsförluster av skatter: de vanliga måtten är irrelevanta och leder till systematiska överskattningar 1
effektivitetsförluster av skatter: de vanliga måtten är irrelevanta och leder till systematiska överskattningar 1 Roland Granqvist 1. Inledning det är en vanlig uppfattning bland ekonomer att skatter leder
Läs merFöreläsning 4: Produktion
Utbudsteori Föreläsning 4: Produktion Parallell med efterfrågeanalysen Produktionsfunktionen Marginalprodukt Utbudskurvan Perfekt konkurrens Läsanvisningar K&W 4 och 11-12 Produktionsfunktionen Produktionsfunktionen
Läs merFöreläsning 4- Konsumentteori
Föreläsning 4- Konsumentteori 2012-08-30 Emma Rosklint Vad är konsumentteori? Handlar om konsumentens konsumtionsval. Varför väljer konsumenten att konsumera vissa varor och inte andra? Vad bestämmer hur
Läs merI n f o r m a t i o n o m r ä n t e o p t i o n e r
I n f o r m a t i o n o m r ä n t e o p t i o n e r Här hittar du allmän information om ränteoptioner som handlas hos Danske Bank. När du köper ränteoptioner får du antingen en rättighet eller en skyldighet
Läs mer