Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens

Transkript

1 Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens 1 Upplägg Produktionsteori Produktionsfunktionen. Produktion på kort sikt vs. lång sikt. Isokvanter. Skalavkastning. Kostnader Kostnadsfunktionen. Kostnader på kort vs. lång sikt. Isokoster. Perfekt konkurrens Hur företaget bestämmer produktionsnivå när det befinner sig i perfekt konkurrens. 2 1

2 Produktionsteori 3 Produktion Definition av produktion En aktivitet som skapar nuvarande eller framtida nytta. Företaget i ekonomisk teori Produktionsresurser FÖRETAGET färdiga produkter (inputs) (produktionsprocesser) (outputs) Efterfrågan på produktionsfaktormarknaden Utbud på varumarknaden Simultan bestämning (vinstmaximering) 4 2

3 Produktionsfunktionen Relationen som beskriver hur inputs transformeras till outputs. 5 Produktionsfunktionen forts. q=f(inputs) Inputs: insatsvaror (material, halvfabrikat, energi). Land Arbetskraft Kapital (realkapital) Förenklad produktionsfunktion: q=f(k,l) 6 3

4 Produktionsfunktionen Exempel q= 2KL Arbetskraft (L) Kapital (K) Definition av kort och lång sikt. Kort sikt Den längsta tidsperioden under vilken minst en insatsfaktor inte kan ändras. Lång sikt Den kortaste tidsperioden som krävs för att alla insatsfaktorer ska vara rörliga. Rörlig (variable) insatsfaktor kan ändras på kort sikt. - Arbetskraft Fast (fixed) insatsfaktor kan ej ändras på kort sikt. - Kapital. 8 4

5 Viktiga produktionsbegrepp MP L = / L = marginalprodukten för arbetskraft. Visar hur produktionen ökar om mängden arbetskraft ökar marginellt, samtidigt som mängden kapital är oförändrad. MP K = / K = marginalprodukten för kapital. Visar hur produktionen ökar om mängden kapital ökar marginellt, samtidigt som mängden arbetskraft är oförändrad. AP L = /L = arbetskraftens genomsnittsprodukt. 9 Produktion på kort sikt På kort sikt är mängden kapital given: q = f K, L. R2 R1 q= f(l) Lagen om avtagande marginell avkastning. MP L visar storleken på lutningen av produktionsfunktionen. AP L, MP L L AP L visar storleken på lutningen av R. A B C AP L = /L L MP L = / L 10 5

6 Produktion på lång sikt K kan nu variera fritt: q= f(k,l) Iskokvant visar alla kombinationer av inputs som ger en given nivå av output. Isokvanter som medför högre produktion ligger längre från origo. Isokvanter har negativ lutning och kan ej korsas. Isokvanter är mera krökt ju sämre substitutionsmöjligheterna är mellan K och L. 11 Figur 1: Isokvant K L 12 6

7 Isokvantens lutning. Lutningen på isokvanten visar MRTS=den marginella faktorsubstitutionskvoten och anger hur mycket mindre insats som krävs av K om man ökar mängden av L marginellt och önskar hålla produktionen oförändrad. MRTS = K/ L MP K K = MP L L MP L MP K = K/ L --> MP L MP K = MRTS 13 Skalavkastning Vad händer med output om samtliga inputs ökar i samma proportion? Konstant skalavkastning Produktionen ökar proportionellt mot mängden produktionsfaktorer. Tilltagande skalavkastning Produktionen ökar mer än proportionellt mot mängden produktionsfaktorer. Stordriftfördelar! Avtagande skalavkastning Produktionen ökar mindre än proportionellt mot mängden produktionsfaktorer. Stordriftnackdelar! 14 7

8 Kostnader 15 Kostnader Kostnad = alternativkostnad (opportunity cost). Vad en individ, företaget, samhället går miste om genom att resurser används på ett visst sätt och inte på bästa tänkbara alternativa sätt. Exempel 1. Alternativkostnaden ur ett företagsperspektiv. Ett företag använder 1 miljon kr av tidigare vinstmedel för att finansiera ett köp av en maskin. Vad är företagets årskostnad för maskinen? Företaget kunde alternativt som bäst lånat ut pengarna till 5 % ränta det går miste om kr i ränta genom valet att köpa maskinen. Maskinen är dessutom mindre värd vid årets slut än vid årets början, antag värdeminskning är kr. Total årskostnad kr kr = kr. 16 8

9 Kostnader forts. Exempel 2. Ett företag har köpt en särskild maskin till en planta. Maskinen kan inte användas till någonting annat än just denna planta. Sunk cost - Utgifter som inte har någon alternativ användning. Dessa ska inte räknas med som kostnad. 17 Viktiga kostnadsbegrepp FC = fasta kostnader. De kostnader som företaget inte kan förändra på kort sikt. FC = r K (kostnaden för kapital). VC = rörliga kostnader. De kostnader som varierar med output på kort sikt. VC = w L (kostnaden för arbetskraft). TC = Total kostnad. TC = FC + VC = r K + w L. 18 9

10 Figur 2: Totala, rörliga och fasta kostnadskurvor TC 19 Viktiga kostnadsbegrepp forts. MC = Marginalkostnaden. Visar hur kostnaden ökar om produktionen ökar marginellt. MC = TC/. Exempel: MC=10 innebär att det kostar företaget 10 kr att öka produktionen med en enhet. AFC = genomsnittliga fasta kostnader. AFC = FC/. AVC = genomsnittliga rörliga kostnader. AVC = VC/. ATC = genomsnittlig totalkostnad. ATC = TC/ = AFC + AVC 20 10

11 Exempel företagets kostnader Kostnadsfunktion. TC = a) Hur stor är den fasta kostnaden? b) Beräkna funktionen för företagets totala genomsnittskostnad (ATC). c) Beräkna en funktion för företagets marginalkostnad (MC). 21 Genomsnittliga kostnader och marginalkostnad C TC VC OBS! Kostnaderna är givna. FC Med andra uppsättningar fasta produktionsresurser (K) får man andra produktions- och kostnadssamband! MC ATC AVC AFC A B C MC 22 ATC AVC AFC 11

12 Kostnadssamband på lång sikt forts. K och L kan nu varieras fritt. Givna inputpriser, r, w och given TC (budget). Isokost visar alla inköpskombinationer som medför en viss kostnad. wl + rk = C Lutningen på isokosten: K L = C r C w = w r 23 Figur 3: Isokost K L 24 12

13 Figur 4: Prisförändring resp. kostnadsändring. K Prisförändring K Kostnadsändring L L 25 Företagets optimala inputkombination Företaget vill minimera kostnaden för en given produktion. Lutningen på isokosten = lutningen på isokvanten Man får samma produktionsökning per krona som man marginellt lägger på inköp av arbetskraft som per krona man lägger på inköp av kapital

14 Figur 5: Företagets optimala inputkombination K L 27 Exempel företagets optimala inputkombination Exempel. Antag att företaget fortfarande vill producera 100 enheter, men att kostnaden för arbetskraft fördubblas. K Figur 6: Exempel företagets optimala inputkombination Kort sikt? Lång sikt? L 28 14

15 Exempel företagets optimala inputkombination forts. Kort sikt: Företaget måste producera med oförändrad kombination av L och K. Isokosten och isokvanten tangerar ej längre varandra. Kostnaden stiger till Lång sikt: Företaget väljer ny kombination av K och L. Isokvanten och isokosten hamnar återigen i en tangeringspunkt. Kostnaden sjunker tillbaka till Långsiktiga total-, genomsnitts- och marginalkostnadskurvor. C LTC På lång sikt kan företaget bli av med alla sina kostnader. LMC LAC LMC LAC 30 15

16 Figur 7: Förhållandet mellan genomsnittskurvor på kort och lång sikt LAC SAC 31 Perfekt konkurrens 32 16

17 Kriterier för perfekt konkurrens 1. Företagen säljer en standardiserad produkt. 2. Företagen är pristagare. 3. Det finns inga hinder för nyetablering eller för att lämna marknaden. 4. Företag och konsumenter har perfekt (fullständig) information. 33 Vinstbegreppet Intäkter - försäljningsintäkter Kostnader - material,energi, etc. - anställd arbetskraft och egen arbetskraftsinsats. - kapital, oavsett om det är lånefinansierat eller självfinansierat. Eftersom kostnaden definieras som alternativkostnaden så innebär vinst=0 en normal avkastning på verksamheten

18 Vinster Vinster > 0 lockar nya företag att etablera sig. Vinster < 0 får företag att lämna marknaden. Vinstfunktionen med enbart arbetskraft och kapital. π = P w L r K 35 Figur 8: Perfekt konkurrens, företaget är pristagare. P Marknaden Enskilt företag P q P givet D-kurvan oändligt oelastisk

19 Vinstmaximering på kort sikt för ett enskilt företag vid fullständig konkurrens. Två viktiga regler: 1. Vinsten maximeras där MC=MR=P MR<MC minska produktion MR>MC öka produktion. P ATC 2. P > än AVCmin MC P1 P2 MR=D AVC q* 37 q Det enskilda företagets utbudskurva P S = den fetlagda delen av MC MC P1 P2 MR=D AVC q* q 38 19

20 Marknadens utbudskurva Marknadens utbudskurva erhålls som summan av de enskilda företagens utbudskurva, i princip enligt nedan. p p P S A S B S = S A + S B q q Företag A Företag B Företag A+B 39 Vinst för ett enskilt företag på kort sikt P P P1 S P1 AVC VINST ATC MC MR=D D q* q vinst= (P-ATC)*q 40 20

21 Förlust för ett enskilt företag på kort sikt P P S AVC ATC MC P1 P1 FÖRLUST MR D q* q Förlust: (P-ATC)*q 41 Anpassningar på lång sikt På lång sikt är det möjligt för nya företag att etablera sig på marknaden och för befintliga att lämna marknaden. Om befintliga företag gör vinster nya lockas in (S ökar P ökar). Om befintliga företag gör förluster befintliga lämnar (S minskar P sjunker). Företaget gör NOLLVINST! 42 21

22 Exempel anpassning på lång sikt för vinstgivande bransch P P S 1 S 2 ATC AVC MC P 1 P 1 MR 1 = D 1 P 2 P 2 MR 2 = D 2 D q* q 43 Långsiktig jämvikt P På lång sikt anpassar företagen sin kapitalstock. Alla företag producerar till lägsta möjliga kostnad. P* SMC LMC SAC LAC * 44 22

23 Figur 9: Konsument- och producentöverskott Konsumentöverskott: Skillnaden mellan vad konsumenterna maximalt är beredda att betala och vad de faktiskt betalar. P Producentöverskott: Skillnaden mellan vad producenterna får betalt och vad de minst kräver att få betalt