Nationalekonomi för tolkar och översättare

Transkript

1 Nationalekonomi för tolkar och översättare Föreläsning 2: Marknadsformer och Arbetsmarknaden

2 Kontaktuppgifter Nationalekonomiska institutionen Rum: A974

3 Syfte: Kursens syfte är att ge grundläggande och övergripande kunskaper i nationalekonomisk teori. Särskild vikt läggs vid att förklara nationalekonomiska begrepp samt tillämpning av teorin på samhällsekonomiska problem. Mål: Studenterna skall kunna redovisa betydelsen av centrala nationalekonomiska begrepp samt kunna tillämpa redovisad teori på samhällsekonomiska problem. Studenterna skall öka sin förståelse av nationalekonomiska texter.

4 Upplägg Undervisning sker genom föreläsningar samt att vissa redovisningsuppgifter kan förekomma. Då kursen kommer att introducera en stor mängd nya begrepp och definitioner samt kanske ett nytt sätt att tänka rekommenderar jag starkt studenterna att i förväg läsa den litteratur som ska behandlas på kommande föreläsning. Examination Kursen examineras genom en skriftlig examen bestående av fem frågor som kan ge maximalt 20 poäng vardera. Utöver skriftlig tentamen ges studenterna möjlighet att i grupp (minst två, max tre studenter) lämna in två stycken skriftliga hemuppgifter som tillsammans maximalt kan ge 20 poäng och som kan ersätta en specifik fråga på tentan. Totalt kan tentan och hemuppgifterna tillsammans ge maximalt 100 poäng. Betygsättning sker enligt en sjugradig målrelaterad betygsskala. För godkänt resultat finns betygen A, B, C, D och E där A är högst och E är lägst. För underkänt resultat finns betygen F och Fx där F är lägst. En omtentamen ges. Poängen från hemuppgifterna räknas även till omtentamen.

5 Kursupplägg Del 1: mikroekonomi Hur fungerar marknader, prismekanismen mm Del 2: makroekonomi Lång sikt: BNP, tillväxt, inflation, arbetslöshet mm Kort sikt: Konjunkturer, stabiliseringspolitik (finans och penningpolitik) Den öppna ekonomin Del 3: Tillämpning av teorin på Sverige då, nu och i framtiden

6 Idag Olika marknadsformer Arbetsmarknaden

7 Men först: Kort sammanfattning av förra veckans material Individer maximerar nytta och företag maximerar vinst. Hur maximera nytta och vinst givet begränsade resurser? Kalkyl på marginalen; nytta och vinst av tillkommande handlingar. Marginalnytta (marginal utility) = den nytta jag får av att konsumera ytterligare en enhet av en vara, t ex en korv. Marginalintäkt (marginal revenue) = den intäkt jag kommer att få om jag exempelvis säljer ytterligare en produkt. Marginalkostnad (marginal cost) = den kostnad jag kommer att belastas med om jag exempelvis väljer att producera ytterligare en produkt. Om jag går till snabbköpet är min marginalkostnad av att köpa t ex korv dess pris.

8 Nyttofunktionen (Här u=x 0,5 ) 6 5 Nytta, marginalnytta utility marginal utility Hamburgare

9 Forts. Beslutsregel för att maximera: Väga marginalkostnad och marginalintäkt mot varandra. (en vara) Marginalintäkt (nytta) = Marginalkostnad. (flera varor) Marginalintäkt (nytta) per satsad krona lika för alla konsumerade varor.

10 Forts. Kostnader, marginalnytta (per enhet) Marginalkostnad produktion av limpor Marginalkostnad konsumtion av äpplen Marginalnytta Kvantitet

11 En ekonoms bästa vän: Modellen utbud och efterfrågan. Efterfrågan (Exemplet limpor) Vanliga antaganden: Inkomster, smak hos kunderna mm oförändrade under analysen (blir krångligt annars). Endast priset på limpor påverkar efterfrågan.

12 Sambandet pris efterfrågan fångas i en efterfrågekurva: Pris på limpor Efterfrågan Kvantitet

13 Utbud Vanliga antaganden: Produktionsteknik, produktionsapparat konstant under analysen (antalet bakugnar konstant). Konkurrens råder, pris = marginalkostnad. Endast priset på limpor påverkar utbudet. Given utrustning av maskiner; kostnaden för att öka produktionen stiger (avtagande avkastning).

14 Sambandet pris utbud fångas i en utbudskurva Pris på limpor Utbud Kvantitet

15 Jämvikt på marknaden Pris på limpor Utbud P Efterfrågan K Kvantitet

16 2.1 Hur påverkas företaget av olika förutsättningar på marknaden - olika marknadsformer? Perfekt konkurrens Monopol Oligopol 16

17 Förra veckan: Företagen producerar så att MK=MI Den här veckan: Företagens agerande skiljer sig beroende på de efterfrågeförhållanden och kostnader de möter (beror på marknadsformen). Detta påverkar i sin tur marginalkostnader och marginalintäkter. Resultatet: Olika jämviktslösningar vad gäller pris och kvantitet beroende på marknadsform. 17

18 Företagets kostnader Fast kostnad (Fixed cost) = Låg variabilitet, t ex kostnad för att köpa en bagerilokal. Rörlig kostnad (Variable cost) = Hög variabilitet, t ex arbetstimmar, mjöl, socker etc. Marginalkostnad (Marginal cost) = Förändring total kostnad/förändring kvantitet. Kostnaden för en ytterligare producerad enhet. Styckkostnad (Average cost) = Total kostnad/ Kvantitet Rörlig styckkostnad (Average variable cost) = Total rörlig kostnad/kvantitet. 18

19 Marginalkostnaden Kostnad Marginalkostnad Kvantitet 19

20 Företagets kostnader Kostnad Marginalkostnad Styckkostnad Rörlig styckkostnad Kvantitet 20

21 Varför tittar vi på kostnadskurvor? Utbudskurvan = Marginalkostnadskurvan Utbudskurvan börjar där MK=SK, varför? - Här får man täckning för fasta och rörliga kostnader. Men: har företaget redan investerat kan det tänka sig att börja producera vid MK=RSK! Detta ger ett visst täckningsbidrag till de fasta kostnaderna. Alltså: så länge priset ger bidrag till FK bjuder företaget ut sina produkter. Marknadens utbudskurva: summera över alla företags utbudskurvor. 21

22 Perfekt konkurrens den ena extremen Kännetecknas av: Varje företag litet relativt hela marknaden. Efterfrågekurvan uppfattas av det enskilda företaget som platt, dvs ett enskilt företag kan ej påverka priset, företaget är pristagare. Marginalintäkten är given, dvs priset kan inte påverkas av det enskilda företaget. Konsumenter väljer den billigaste producenten. Företagen producerar den volym som ger marginalkostnad = pris, där sker produktionen till lägsta möjliga styckkostnad. 22

23 Enskilt företag under perfekt konkurrens Kostnad Marginalkostnad P Styckkostnad Efterfrågan K Kvantitet 23

24 Hela marknaden Kostnad Utbud P1 P0 K0 K1 K2 Efterfrågan Kvantitet 24

25 Realistiskt? Bygger på ett antal antaganden Stort antal säljare och köpare Ingen säljarsamverkan (karteller) Homogena varor Fullständig information (konsumenter och producenter) Fritt marknadsinträde Inga stordriftsfördelar (företagets kostnader stiger med K) Anpassning till nya villkor måste gå snabbt Inga politiska störningar (tullar, subventioner, förbud etc) 25

26 Monopol den andra extremen Endast ett företag på marknaden. Företaget ej pristagare utan prissättare. Företaget möter en negativt lutande efterfrågekurva möter hela marknadens efterfrågan. Fortfarande vinstmaximering: MK (Marginal Cost) = MI (Marginal Revenue). 26

27 Ett monopol Pris, kostnad Marginalkostnad P m Styckkostnad S m Marginalintäkt Efterfrågan K m Kvantitet 27

28 Skillnad mellan monopol och konkurrens: Monopolet tar ut högre priser, i konkurrens är pris = MK. Monopolet håller tillbaka den producerade kvantiteten. Monopolet får en vinst. 28

29 Oligopol ett mellanting En marknad domineras av ett begränsat antal företag. Mellanting mellan perfekt konkurrens och monopol. Ofta ett samspel mellan företag (exempel: bensinbolag). Formellt samarbete = kartell, t ex OPEC (ofta olagligt). Monopolistisk konkurrens Differentierade produkter - varje företag monopolist på sin produkt (t ex märkeskläder, restauranger, musikgrupp). 29

30 Är perfekt konkurrens alltid bäst? Statisk v/s dynamisk analys. Patent (ska man kunna tjäna på FoU?). Stordriftfördelar (ska vi ha flera avloppssystem?). Behövs positiva vinster för att satsa på FoU? Koppling tillväxt - forskning, innovation. Avvägning mellan belöning för innovation och marknadsdominans. 30

31 2.2 Arbetsmarknaden Full sysselsättning ett av de främsta målen för den ekonomiska politiken. Varför uppstår arbetslöshet? (Arbetslöshet i oktober ,2 %). Arbetsmarknaden har en utbuds- och en efterfrågesida, i samspelet mellan dessa bestäms sysselsättning och arbetslöshet. 31

32 Utbudet av arbetskraft Lön/timme Utbud Bättre barnomsorg Antal arbetade timmar

33 Efterfrågan på arbetskraft, marginalprodukten. Lön/timme Marknadslön K1 Antal arbetade timmar

34 Jämvikt på arbetsmarknaden Lön/timme jämviktslön K1 Antal arbetade timmar

35 Arbetslöshet Utanför arbetskraften I arbetskraften = utbud Sysselsatta Arbetslösa 35

36 Definition, kostnader och orsaker Arbetskraften = De som söker arbete, år (ej i värnplikt, i fängelse, utbildning etcetera). Arbetslöshet (%) = (arbetslösa / arbetskraften)*100 Arbetslöshet har ekonomiska kostnader (utebliven produktion, a-kasseersättning) och sociala kostnader (inte kul vara arbetslös psykiskt (och fysiskt) lidande) Tre möjliga orsaker till arbetslöshet För höga löner (den klassiska förklaringen) För liten efterfrågan Trögheter på arbetsmarknaden Låt oss titta närmare på dessa tre möjliga orsaker! 36

37 För höga löner. Den klassiska förklaringen. Pris = lön Arbetslöshet U E Arbetskraft Arbetslösheten ska pressa tillbaka lönen. Problem: Trögrörliga löner nedåt. 37

38 För liten efterfrågan. Keynesianska synsättet Total efterfrågan i ekonomin styr produktionsvolymen och därmed också efterfrågan på arbetskraft. Löne- och prisstelheter (wage - and price rigidities) gör att marknaden ej klarerar. Om lönerna trots allt skulle gå ner skulle även köpkraften och därmed också efterfrågan minska. Lösning: expansiv finanspolitik! 38

39 Trögheter på arbetsmarknaden. Stor omsättning på arbetskraft. Det tar en viss tid att hitta rätt jobb (friktionsarbetslöshet) Efterfrågan på arbetskraft förändras. Om exempelvis efterfrågan på metallarbetare minskar och den på datatekniker ökas tar det tid att omskola metallarbetare (strukturarbetslöshet) Lösning: Angrip arbetsmarknadens funktionssätt (arbetsmarknadspolitik (active labour market policy)) och underlätta omstrukturering av ekonomin ( utbudspolitik ). 39

40 Botemedel mot arbetslöshet Efterfrågeorienterade Öka efterfrågan på olika sätt genom stabiliseringspolitik. Utbudsorienterade Arbetsmarknadspolitik (arbetsförmedling, utbildning, omskolning, flyttbidrag, starta - upp - bidrag etc). Tillåta större löneskillnader (omdebatterat). Dela på jobben? Förbättra ekonomins funktionssätt och konkurrenskraft. 40