F1-2: Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens. Upplägg
|
|
- Pernilla Lundberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 F1-2:, kostnader och perfekt konkurrens Upplägg Produktionsfunktionen Produktion på kort och lång sikt. Isokvanter Skalavkastning Kostnader Kostnadsfunktionen Kostnader på kort och lång sikt Isokoster Perfekt konkurrens Hur bestämmer företaget sin produktionsnivå? 1
2 Produktion enligt en nationalekonom: En aktivitet som skapar nytta eller förväntas ge framtida nytta. Produktionsfunktion: Relation som beskriver hur inputs transformeras till outputs. 2
3 Q= f(inputs) Inputs: Material, halvfabrikat, energi Land Arbetskraft Realkapital Förenklad produktionsfunktion Q=f(K,L) Exempel: Produktionsfunktion Q=2KL 3
4 Rörliga och fasta inputs: På kort sikt kan vissa inputs vara svåra att byta ut. En rörlig input kan bytas ut mot en annan på kort sikt (L). En fast input kan endast bytas ut på lång sikt, den är fast på kort sikt (K). Vad är då kort respektive lång sikt? Kort sikt den lägsta tidsperiod under vilken minst en input inte kan ändras. Lång sikt den kortaste tidsperiod som krävs för att man skall kunna variera alla inputs i produktionsprocessen. Tidshorisonten varierar beroende på vad det är för typ av vara som företaget tillverkar! (Produktionsprocessen ser olika ut) Produktion på kort sikt. På kort sikt är mängden kapital, K, given: Q=(,). Lagen om avtagande marginalavkastning. När lika mycket av en rörlig input tillförs upprepade gånger, medan alla andra inputs är fasta (konstanta), kommer ökningen i output till slut att avta. Stämmer för många företag, men det är ingen universell egenskap! 4
5 Figur 1: Olika produktionsfunktioner. Exempel 1: Q=2KL= F(K 0, L)=2L där K=1 Vad händer när K höjs till 3? Q=2*3*L=6L Exempel 2: En vanlig produktionsfunktion. Först ökande avkastning, sedan avtagande Viktiga produktionsbegrepp: Marginalprodukten för arbetskraft, MP L Visar hur mycket produktionen förändras när en extra enhet arbetskraft tillförs. MP L =ΔQ/ΔL MP L visar storleken på lutningen av produktionsfunktionen. Marginalprodukten för kapital, MP K. Visar hur mycket produktionen förändras när en enhet kapital tillförs. MP K = ΔQ/ΔL Arbetskraftens genomsnittsprodukt, AP L. AP L =Q/L AP L visas av storleken på lutningen av R (en rät linje från origo till produktionsfunktionen). 5
6 Figur 2: MP-,AP- och TP-kurvor När MP L nått sitt maximum har produktionsfunktionen sin största lutning. Efter denna punkt minskar MP L och produktionsfunktionens lutning avtar. När MP L är negativ så minskar produktionen Lutningen på en rät linje R som dras från origo till en punkt på produktionskurvan visar värdet på AP L. När MP L är större än AP L så stiger AP L och tvärtom MP L skär AP L när denna nått sitt maximum. Förhållandet mellan genomsnitts- och marginalprodukt. När något på marginalen överstiger genomsnittet måste genomsnittet öka och tvärtom. När MP-kurvan ligger över AP-kurvan måste AP-kurvan ha en positiv lutning. När MP-kurvan ligger under AP-kurvan måste AP-kurvan ha en negativ lutning. MP-kurvan skär AP-kurvan uppifrån när AP-kurvan har nått sitt maximum! 6
7 Produktion på lång sikt. Även K kan nu variera fritt: Q=f(K,L). Isokvant visar alla kombinationer av inputs som ger en given nivå av output. En isokvant som medför högre produktion ligger längre ifrån origo. Isokvanter har negativ lutning och de kan ej korsa varandra. Isokvanten är mer krökt ju sämre substitutionsmöjligheterna är. Många likheter med en indifferenskurva! Figur 3: Isokvant 7
8 Isokvantens lutning MRTS=den marginella faktorsubstitutionskvoten. Visar hur en input kan bytas ut mot en annan utan att den totala produktionsvolymen förändras. MRTS=-ΔK/ΔL MP K * -ΔK=MP L * ΔL MP L /MP K = -ΔK/ΔL MP L /MP k =MRTS Exempel: Om MRTS=2 kan man byta ut 2 enheter kapital mot 1 enhet arbetskraft och nå samma produktionsnivå som tidigare. (K på Y-axeln och L på X-axeln) Ex: MP L =2, MP K =1 Arbetskraft är två gånger så produktivt som kapital. Vad bestämmer om en marknad kommer att domineras av många små eller en/flera större aktörer? Skalavkastning Hur förändras total output om samtliga inputs ökar i samma proportioner? Konstant skalavkastning: Total output ökar proportionellt mot mängden inputs. Tilltagande skalavkastning Total output ökar mer än proportionellt mot mängden inputs. Stordriftsfördelar Avtagande skalavkastning Total output ökar mindre än proportionellt mon mängden inputs. Stordriftsnackdelar 8
9 Exempel skalavkastning: Ett företag använder i nuläget 200 enheter kapital och 400 enheter arbetskraft för att producera enheter av en vara. Om man väljer att öka sin produktion med hjälp av 100 extra enheter kapital och 200 extra enheter arbetskraft ökar total output till enheter. Befinner sig företaget i en industri med avtagande, konstant eller tilltagande skalavkastning? Förändring i produktionsfaktorer: +50% (K=100/200, L=200/400) Förändring i total output: +70 % (7 000/10 000) Tilltagande skalavkastning. Avtagande skalavkastning skall inte blandas ihop med lagen om avtagande marginalavkastning : Den förstnämnda handlar om avtagande marginalavkastning när endast en input kan varieras. Avtagande skalavkastning handlar om när samtliga inputs varierar i samma proportion. 9
10 Kostnader Kostnad = alternativkostnad Vad en individ, företaget, samhället går miste om genom att resurser används på ett sätt och inte bästa tänkbara alternativa sätt Exempel 1: Alternativkostnaden ur ett företgasperspektiv Ett företag använder 1 miljon kr utav tidigare vinstmedel för att finansiera ett köp av en maskin. Vad är företagets årskostnad för maskinen? Antag att företaget som bäst kunde lånat ut pengarna till 5 % ränta. Det går miste om kr i ränta. Maskinen är dessutom mindre värd vid årets slut, antag en värdeminskning med kr. Total årskostnad= kr kr = kr. Kostnader Exempel 2: Ett företag har köpt en särskild maskin till en planta för kr. Maskinen kan inte användas till någonting annat än just denna planta och kan därmed inte säljas. Vad är årskostnaden för denna maskin? Kostnaden för att använda maskinen är 0, eftersom att den inte har någon alternativ användning = sunk cost. Investeringskostnaden på kr ska alltså inte räknas som en kostnad. (Observera att detta gäller eftersom vi i exemplet redan har investerat i maskinen, hade valet istället varit att investera i maskinen eller inte hade utfallet varit ett annat). 10
11 Kostnader Viktiga kostnadsbegrepp, kort sikt. FC = fast kostnad. En fast kostnad är konstant på kort sikt, oavsett nivå på produktionen. FC = r*k 0 (Kostnaden för kapital, r=ränta) VC = rörliga kostnader. En rörlig kostnad varierar med nivån på produktionen. VC = w*l (Kostnaden för arbetskraft, w= lön) TC = Total kostnad. TC = FC + VC = r*k 0 + w*l Kostnader Figur 4: TC-, VC-och FC-kurvor. Antag ett företag som har FC= 3000 och VC=30. 11
12 Kostnader Viktiga kostnadsbegrepp forts. MC = Marginalkostnad. Visar hur kostnaden förändras om produktionen ökar med en enhet. MC = ΔTC/ΔQ = ΔVC/ΔQ (Derivatan av TC med avseende på Q) AFC = Genomsnittlig fast kostnad. AFC = FC/Q AVC = Genomsnittlig rörlig kostnad. AVC = VC/Q ATC = Genomsnittliga totalkostnad ATC = TC/Q = AFC + AVC Kostnader Exempel kostnadsfunktion: TC = 3Q 3-120Q Q a) Hur stor är den fasta kostnaden? b) Beräkna funktionen för företagets ATC. c) Beräkna funktionen för företagets MC. 12
13 Kostnader Figur 5: MC-, ATC-, AVC- och AFC-kurvor. AFC minskar när Q ökar, eftersom man sprider ut kostnaden på fler enheter. AVC kan tolkas som lutningen på en rät linje som dras från origo till VC-kurvan (Se R1, Q1). ATC kan tolkas som lutningen på en rät linje som dras från origo till TC-kurvan (Se R2,Q2). När vi går mot oändligheten så närmar sig ATC och AVC varandra, på grund av att AFC hela tiden minskar. MC-kurvan skär ATC och AVC underifrån när dessa nått sitt minimum. (Se sambandet mellan marginal- och genomsnittskurvor tidigare.) Kostnader Lång sikt Både kapital och arbetskraft kan varieras fritt. Givna inputpriser r (kapital), w (arbetskraft) och en given TC (budget). Isokost: visar alla inputkombinationer som medför en viss given kostnad. C=r*K+w*L Vertikalt intercept: C/r (Om man bara köper K) Horisontellt intercept: C/w (Om man bara köper L) Lutningen: / / = w/r 13
14 Kostnader Figur 6: Isokost, prisförändring + kostnadsändring Antag ett företag som producerar en vara med hjälp av arbetskraft och kapital. Priserna är r=4 och L=2 och företaget har en given budget på kr. Antag nu att priset på L, stiger till 4. Antag nu att företagets totala budget höjs till kr. Företagets optimala val Företaget vill minimera kostnaderna för en given nivå på produktionen. Eller omvänt: producera så mycket som möjligt givet en viss budget (TC). Företaget väljer den punkt där: Lutningen på isokosten = lutningen på iskovanten. = = Detta innebär att man får samma produktionsökning per krona som man marginellt lägger arbetskraft som per krona man lägger på kapital! 14
15 Exempel: Företagets optimala val Antag en situation där. MP L=MP K =2 och r=2 och w=4. Varför kan inte detta vara en optimal situation för företaget? Svar: Detta innebär att vi får 1 extra enhet produktion per krona som läggs på kapital, men bara en halv enhet för varje krona som läggs på arbetskraft. Därför skulle man kunna minska kostnaderna genom att minska utgifterna på arbetskraft med 1 krona och öka utgifterna för kapital med bara 0,5 kr, samtidigt som vi uppnår samma produktionsvolym som tidigare! Företagets optimala val Figur 7: Företagets optimala val av inputs Exempel 1: Antag ett företag som vill producera 200 enheter av sin vara till lägsta möjliga kostnad. Antag vidare att r=2 och w=4. Hur ser företagets optimala val ut? Exempel 2: Antag ett företag som har en given budget på kronor och vill producera så mycket som möjligt. Antag vidare att r=2 och w=4. Hur ser företagets optimala val ut? 15
16 Företagets optimala val Figur 8: Exempel företagets optimala val. Antag att företaget fortfarande vill producera 200 enheter, men att kostnaden på kapital stiger, så att r=4. Hur förändrar detta företagets val av inputs på kort resp. lång sikt? Kort sikt: Företgatet kan ej ändra K. Fortsätter att producera med oförändrad mängd K och L. Isokosten och iskovanten tangerar ej längre varandra. Kostnaden stiger! Lång sikt: Företaget väljer ny kombination av K och L. Isokosten och isokvaten hamnar återigen i en tangeringspunkt. Kostnaden sjunker! Kostnader på lång sikt På lång sikt är alla kostnader rörliga. Long-run expansion path visar alla optimala inputval som minimerar företagets kostnader, när prisrelationen mellan K och L är given. Dessa punkter kan man använda för att plotta företagets långsiktiga kostnadskurva, LTC. LMC= ΔLTC/ΔQ LAC= LTC/Q 16
17 Kostnader på lång sikt Figur 9: Långsiktiga kostnadskurvor. LTC kommer alltid att utgå ifrån origo producerar man inget har man inga kostnader! LMC visar lutningen på LTC En rät linje från origo till LTC-kurvan visar den långsiktiga genomsnittskostnadskurvan, LAC. Återigen: LMC skär LAC underifrån när LAC har nått sitt minimum. Kostnadssamband Figur 10: Förhållandet mellan kostnader på lång och kort sikt. LAC-kurvan kan ses som ett envelope av de yttre konturerna av olika kortsiktiga genomsnittskostnadskurvor, ATC. (Varje ATC-kurva representerar en given mängd kapital!) Till vänster om tangeringspunkten har företaget för mycket kapital och till höger har företaget istället för lite kapital, vilket gör att kostnaden drivs upp. (d.v.s. ATC>LAC) SMC är brantare än LMC eftersom mängden kapital är given på kort sikt det kostar mer att förändra produktionsvolymen på kort sikt. Vid LAC min är LMC=SMC=ATC=LAC. 17
18 Perfekt konkurrens Antaganden Vinstmaximerande företag Företagen producerar en standardiserad produkt Företagen är pristagare Det finns inga etableringshinder, vare sig du vill komma in på marknaden eller lämna den. Både företag och konsumenter har fullständig information. Det finna egentligen inga verkliga marknader som lever upp till dessa antaganden, men det ger en bra inblick i hur marknadskrafterna fungerar. Vinstbegreppet Inom nationalekonomi talar man om economic profit: Totala intäkter alla explicita och implicita kostnader, d.v.s. inkl. alternativkostnader. I vardagligt tal menas vanligen accounting profit: Totala intäkter totala kostnader. Detta innebär att när man talar om en vinst=0 innebär detta i praktiken att företagen får en normal avkastning på verksamheten. Exempel: Du köper in en maskin för kr som du själv har sparat ihop till. I begreppet accounting profit skulle denna kostnad tas upp som just kr, medan man i economic profit även skulle ta hänsyn till förlorade ränteintäkter. 18
19 Vinster Vinster > 0 lockar in nya företag på marknaden Vinster < 0 får företag att lämna marknaden Vinstfunktion: = Perfekt konkurrens Figur 11: Marknadens och det enskilda företagets efterfrågan. För marknaden som helhet är D-kurvan negativt lutande, dvs ett högre pris leder till en lägre efterfrågad kvantitet För det enskilda företaget däremot är D- kurvan horisontell d.v.s. oändligt elastisk. Höjer man priset säljer man ingenting. 19
20 Perfekt konkurrens Figur 12: Vinstmaximeringsvillkor på kort sikt. Vinsten maximeras där MC=MR=P Om MR<MC minska produktionen OM MR>MC öka produktionen Ovanstående villkor gäller endast om: MR skär MC ovanifrån när MC är stigande P> AVC min Om P<AVC min skulle företaget tjäna på att helt lägga ner sin produktion då priset inte ens täcker de rörliga kostnaderna. Ett enskilt företags utbudskurva Eftersom villkoret för produktion är att P>AVC min utgörs det enskilda företagets utbudskurva av den del av MC som ligger ovanför AVC min. 20
21 Marknadens utbudskurva Marknadens utbudskurva fås genom horisontell summering av de enskilda företagens utbudskurvor. Vinst på kort sikt Figur 13: Vinst och förlust för ett enskilt företag. Antag ett marknads pris = 20 kr Antag att detta innebär att företaget producerar 100 enheter och att ATC i detta läger är 15 kr. Vinst = (P-ATC)*Q (20-15)*100=500 Vad händer om priset sjunker till 10? Företaget kommer att fortsätta att producera eftersom P>AVC min. Företaget kommer att gå med förlust. 21
22 Anpassning på lång sikt På lång sikt finns det inget företag som skulle stanna kvar på marknaden om man gick med förlust. Man lämnar marknaden om P<ATC. När företag lämnar marknaden minskar utbudet och priset stiger. Om det däremot görs vinster på marknaden kommer detta faktum att locka in nya företag på marknaden. Utbudet ökar och priset sjunker. På lång sikt är det enda stabila marknadsläget då företagen på marknaden gör nollvinst! Anpassning på lång sikt Figur 14: Anpassning på lång sikt för en marknad där företagen gör vinster. Företagen gör vinster: (P 0 -ATC)*Q Nya företag S förskjuts till höger och P sjunker. När priset sjunker minskar företagets optimala produktion och man minskar därför sin kapitalstock. Företagen gör åter nollvinst! 22
23 Anpassningar på lång sikt Figur 15: Långsiktig jämvikt på marknaden Alla företag har anpassat sin kapitalstock och producerar till lägsta möjliga kostnad. SMC=LMC=ATC=LAC Alla företag gör nollvinst. Anpassning på lång sikt Figur 16: Marknadens långsiktiga utbudskurva En efterfrågeökning kommer leda till att priset på kort sikt stiger. fler företag på marknaden Utbudskurvan skiftar till höger och priset kommer återigen sjunka till LAC min. Marknadens långsiktiga utbudskurva kommer att vara horisontell d.v.s. fullständigt elastisk. Förutsätter en U-liknande LAC-kurva Förutsätter att inputpriserna är fasta, d.v.s. inte ändras. En marknad med en horisontell långsiktig utbudskurva kallas Constant cost industry. 23
24 Anpassning på lång sikt Increasing cost industry. En positivt lutande långsiktig utbudskurva, S L. Förekommer om en ökning av utbudet leder till att priserna på input ökar bjuder upp priserna! LAC-kurvan förskjuts uppåt när priserna ökar. Kräver att industrin i fråga tar upp en stor del av inputmarknaden. Anpassning på lång sikt Decreasing cost industry. Negativt lutande långsiktig utbudskurva, S L. Priserna på inputs sjunker när utbudet ökar. LAC-kurvan flyttas nedåt när priserna sjunker. Förutsätter att det finns stordriftsfördelar. Vanligt i Industrier med höga fasta kostnader. 24
25 Konsument- och producentöverskott Figur 17: Konsument- och producentöverskott Konsumentöverskott: Skillnaden mellan vad konsumenterna maximalt är beredda att betala och vad de faktiskt betalar. KÖ är arean under efterfrågekurvan ner till priset. Producentöverskott: Skillnaden mellan vad producenterna får betalt och vad de minst kräver att få betalt. PÖ är arean över utbudskurvan upp till priset. 25
Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens
Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens 1 Upplägg Produktionsteori Produktionsfunktionen. Produktion på kort sikt vs. lång sikt. Isokvanter. Skalavkastning. Kostnader Kostnadsfunktionen. Kostnader
Läs merIntroduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 4, Thomas Sonesson. Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera)
Produktion Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera) Företaget i ekonomisk teori Produktionsresurser FÖRETAGET färdiga produkter (inputs) (produktionsprocesser) (output) Efterfrågan
Läs merProduktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens. Föreläsning 1 och 2 Emelie Heintz
Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens Föreläsning 1 och 2 Emelie Heintz 2010-10-06 Vem är jag? Emelie Heintz emelie.heintz@liu.se Doktorand i hälsoekonomi Centrum för utvärdering av medicinsk
Läs merKostnadsteori: Företagens kostnader. Reviderat 2012-11-27.
ostnadsteori: Företagens kostnader. Reviderat 2012-11-27. 1. INLEDNING I NE ekonomiska kostnader = alternativkostnader Bokföringskostnad kontra ekonomisk kostnad: Skillnaden mellan dessa begrepp är att
Läs merUtbudsidan Produktionsteori
Utbudsidan Produktionsteori Produktion och kostnader Frank kap 9-1 Företaget Produktion och kostnader på kort sikt Produktion och kostnader på lång sikt Isokost och isokvant 1 2 Företaget Vi antar att
Läs merFöreläsning 7 - Faktormarknader
Föreläsning 7 - Faktormarknader 2012-11-22 Faktormarknader En faktormarknad är en marknad där produktionsfaktorer prissätts och omsätts. Arbetsmarknaden Individen Hela marknaden Efterfrågan på arbetskraft
Läs merKapitel 3-5 Utbud och perfekta konkurrensmarknader
Kapitel 3-5 Utbud och perfekta konkurrensmarknader Vilka faktorer avgör producenternas produktionsbeslut och vad konstituerar förutsättningarna på den perfekta konkurrensmarknaden? 1 Produktion på lång
Läs merIntroduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 5, Thomas Sonesson
Marknadsformer Företagets beteende på marknaden, d.v.s. - val av producerad kvantitet - val av pris - val av andra konkurrensmedel varierar med de förhållanden som råder på marknaden - antal aktörer -
Läs merDEPARTMENT OF ECONOMICS SCHOOL OF ECONOMICS AND MANAGEMENT LUND UNIVERSITY KOSTNADSKURVOR
KOSTNADSKURVOR Upplägg Totalkostnader Marginalkostnad Genomsnittskostnader Relationen mellan marginalkostnad och genomsnittskostnad Kort och lång sikt Skalavkastning Totalkostnader Fast kostnad (FC): kostnader
Läs mer(Föreläsning:) 1. Marknader i perfekt konkurrens
(Läs själva:) PERFEKT KONKURRENS = FULLSTÄNDIG KONKURRENS 2012-11-25 Här analyserar vi marknadsformen perfekt konkurrens. Marginalprincipen vägleder oss till att inse att företagen ökar produktionen så
Läs merLINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi ÖVNING 4
LINKÖPINGS UNIVERSITET HT10 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi ÖVNING 4 MIKROEKONOMI, 730G39 INTERNATIONELLA CIVILEKONOMPROGRAMMET Uppgift 1 Är nedanstående påståenden
Läs merF7 Produktionsfaktorer. 2010-11-19 charlotte.svensson@liu.se
F7 Produktionsfaktorer 2010-11-19 charlotte.svensson@liu.se F7 Produktionsfaktorer Arbetskraft Utbud av arbetskraft Individ Samhälle Efterfrågan på arbetskraft Kapital Efterfrågan på kapital Investeringsbeslut
Läs merFöreläsning 3-4. Produktionsteori. - Produktionsfunktionen - Kostnadsfunktionen. - Sambandet mellan marginalkostnad, marginalprodukt och lön
Föreläsning 3-4 Produktionsteori - Produktionsfunktionen - Kostnadsfunktionen - Sambandet mellan marginalkostnad, marginalprodukt och lön - Långsiktiga utbudet Produktionsfunktionen TP=Totalproduktion
Läs merTentan ger maximalt 100 poäng och betygssätts med Väl godkänd (minst 80 poäng), Godkänd (minst 60 poäng) eller Underkänd (under 60 poäng). Lycka till!
Tentamen består av två delar. Del 1 innehåller fem multiple choice frågor som ger fem poäng vardera och 0 poäng för fel svar. Endast ett alternativ är rätt om inget annat anges. Fråga 6 är en sant/falsk-fråga
Läs mer3. Härled marginalprodukten och genomsnittsprodukten från en totalproduktionskurva med nedanstående (typiska) utseende.
Övning 5 september 2009 Produktionsteori FRANK kap. 9-11 1. Definiera rörliga och fasta produktionsfaktorer. Svar: Rörliga är de som varierar med den producerade mängden. Fasta är de som är oberoende av
Läs merMP L AP L. MP L = q/ L
F3-F5 PRODUKTIONSTEORI Produktionsfunktion = F(K,L) där K och L är mängden av roduktionsfaktorerna kaital och arbetskraft Kort sikt: Mängden av en av roduktionsfaktorerna kan inte ändras. Antag att det
Läs merProvmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Omtentamen SMI01A CE12. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)
Mikroekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Omtentamen SMI01A CE12 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 2013 08 29 Tid: 9.00 14.00 Hjälpmedel:
Läs merDefinitioner - Antaganden - Hypoteser Slutsatser
F1 NATIONALEKONOMI (ECONOMICS) Vetenskapen om hur samhällen använder sina knappa resurser. Knapphet Resurser Knappa resurser VAL => resursfördelningsprocess => VÄLFÄRD Olika sätt att studera resursfördelningen:
Läs merNationalekonomi för tolkar och översättare
Nationalekonomi för tolkar och översättare Föreläsning 2: Marknadsformer och Arbetsmarknaden Kontaktuppgifter Nationalekonomiska institutionen Rum: A974 E-mail: maria.jakobsson@ne.su.se Syfte: Kursens
Läs merMarknadsekonomins grunder. Marknader, fördjupning. Thomas Sonesson, Peter Andersson
Marknadsformer Företagets beteende på marknaden, d.v.s. - val av producerad kvantitet - val av pris - val av andra konkurrensmedel varierar med de förhållanden som råder på marknaden - antal aktörer -
Läs merMall för Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, Fredagen den 29 oktober 2010
Mall för Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, Fredagen den 29 oktober 2010 Fråga 1 Rätt rad: b,d,a,a,d,c,d,c,d,b 1. En vara är normal om a) individens efterfrågan ökar i varans pris b) individens
Läs merFöreläsning 4: Produktion
Utbudsteori Föreläsning 4: Produktion Parallell med efterfrågeanalysen Produktionsfunktionen Marginalprodukt Utbudskurvan Perfekt konkurrens Läsanvisningar K&W 4 och 11-12 Produktionsfunktionen Produktionsfunktionen
Läs merSkriv KOD på samtliga inlämnade blad och glöm inte att lämna in svar på flervalsfrågorna!
Tentamen i nationalekonomi, mikro A 7,5 hp 2011-02-18 Ansvarig lärare: Anders Lunander Viktor Mejman Emelie Värja Nabil Mouchi Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 24 För
Läs merF7 Faktormarknader Faktormarknader Arbetskraft. Kapital. Utbud av arbetskraft. Efterfrågan på arbetskraft
F7 Faktormarknader 2011-11-21 Faktormarknader Arbetskraft Utbud av arbetskraft Individen Samhället Efterfrågan på arbetskraft Kapital Efterfrågan på kapital Investeringsbeslut 2 1 Antaganden Rationalitetsantagandet
Läs merFöreläsning 7 - Faktormarknader
Föreläsning 7 - Faktormarknader 2012-09-14 Emma Rosklint Faktormarknader En faktormarknad är en marknad där produktionsfaktorer prissätts och omsätts. Arbetsmarknaden Individen Hela marknaden Efterfrågan
Läs mer-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen HT 2010 Sten Nyberg Omtentamen på Mikroteori med tillämpningar, EC1111, 15 högskolepoäng Fredagen den 29 oktober 2010 Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja
Läs merKapitel 6 Imperfekt konkurrens
Kapitel 6 Imperfekt konkurrens Imperfekt konkurrens är ett samlingsbegrepp för alla de marknadsformer där enskilda aktörer har marknadsmakt åtminstone någon part kan påverka priset genom att styra marknadens
Läs merRättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:
Mikroekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen SMI01A ACEKO17h, ACIVE17h, Fristående kurs 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 2018 03 23 Tid: 14.00 19.00 Hjälpmedel: Miniräknare
Läs merNORMATIV RESURSFÖRDELNINGSTEORI (Välfärdsteori)
NORMATIV RESURSFÖRDELNINGSTEORI (Välfärdsteori) Grundläggande antaganden 1. Samhällets välfärd beror på enskilda individers välfärd 2. Individerna vet själva bäst vad som ger dem välfärd Paretokriteriet
Läs merFACIT TILL TENTAMEN, 30/4, 2011 Delkurs 1 FRÅGA 1
17 FACIT TILL TENTAMEN, 3/4, 211 Delkurs 1 FRÅGA 1 I. c.(x) 38,25 euro. II. b.(x) Om MC < ATC så sjunker ATC. III. c.(x) 1/3 av skattebördan bärs av konsumenterna och resten av producenterna. 1 3Q = 1
Läs merMARKNADSFORMER VAD ÄR EN MARKNAD? - PRODUKTMÄSSIG AVGRÄNSNING - GEOGRAFISK AVGRÄNSNING ANTAL AKTÖRER (SÄLJARE/KÖPARE) TYP AV VARA (HOMOGEN, HETEROGEN)
MARKNADSFORMER VAD ÄR EN MARKNAD? - PRODUKTMÄSSIG AVGRÄNSNING - GEOGRAFISK AVGRÄNSNING ANTAL AKTÖRER (SÄLJARE/KÖPARE) TYP AV VARA (HOMOGEN, HETEROGEN) - FULLSTÄNDIG KONKURRENS - MONOPOL - MONOPOLISTISK
Läs mer- MC för slutprodukten produktionen minskar man köper mindre av alla produktionsfaktorer
FAKTORMARKNADER HÄRLEDD EFTERFRÅGAN ARBETSKRAFT: OM w EFTERFRÅGAS MINDRE L p.g.a. ATT - MC för slutprodukten produktionen minskar man köper mindre av alla produktionsfaktorer - Man substituerar med billigare
Läs merTENTAMEN A/MIKROTEORI MED TILLÄMPNINGAR Delkurs 1, 7,5hp VT2011. Examinator: Dr. Petre Badulescu 30 april 2011
1 LINNÉUNIVERSITET KALMAR Nationalekonomi TENTAMEN A/MIKROTEORI MED TILLÄMPNINGAR Delkurs 1, 7,5hp VT2011 Examinator: Dr. Petre Badulescu 30 april 2011 Skrivid: 5 timmar Hjälpmedel: Miniräknare. Programmerbar
Läs merSVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN INTRÄDESPROV 13.6.2005 UPPGIFT 1 (10 POÄNG) Namn. Personbeteckning. Ifylles av examinator:
Namn Personbeteckning - Ifylles av examinator: Uppgift 1: poäng SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN INTRÄDESPROV 13.6.2005 UPPGIFT 1 (10 POÄNG) Bestäm huruvida följande påståenden stämmer, inte stämmer eller huruvida
Läs merMONOPOLISTISK KONKURRENS
MONOPOLISTISK KONKURRENS Likartade men unika produkter (ofta märkesvaror) begränsat monopol Många små företag, inga hinder för nyetablering påminner om fullständig konkurrens Det unika: smak utseende kvalitet
Läs merTentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.
HÖGSKOLAN I HALMSTAD INSTITUTIONEN FÖR EKONOMI OCH TEKNIK Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.
Läs mer-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen HT 2009 Jonas Häckner Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Måndagen den 7 december 2009 Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja skrivtiden
Läs merNEGA01, Mikroekonomi 12 hp
TENTAMEN NEGA01, Mikroekonomi 12 hp Datum: Tisdag 15mars 2016 Tid: 14.00-18.00 Lärare: Dinky Daruvala Tentamen omfattar totalt 40 poäng. För G krävs 20 poäng och för VG krävs 30poäng OBS! Svaren ska vara
Läs merÖVNINGSUPPGIFTER TILL KURSEN MIKRO- OCH VÄLFÄRDSEKONOMI, HNAA71 EKONOMPROGRAMMET 2007
LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Thomas Sonesson (kursansvarig) Birgit Hagberg ÖVNINGSUPPGIFTER TILL KURSEN MIKRO- OCH VÄLFÄRDSEKONOMI, HNAA71
Läs merInstruktion: Totalpoäng på tentamen är 50. För betyget G krävs minst 25 poäng. För betyget VG krävs minst 37,5 poäng.
Instruktion: Totalpoäng på tentamen är 50. För betyget G krävs minst 25 poäng. För betyget VG krävs minst 37,5 poäng. Fråga 1. 15 poäng. Varje flervalsfråga ger 1 poäng vid rätt svar. 1 poäng vid fel svar.
Läs merMycket kort repetition av mikrodelen på kursen Introduktion till nationalekonomi. Utbud och efterfrågan
Mycket kort repetition av mikrodelen på kursen Introduktion till nationalekonomi Utbud och efterfrågan 1 Exempeluppgift 1: Elasticiteter När inkomsterna ökade med 7 % ökade efterfrågan på bussresor med
Läs merGör-det-själv-uppgifter 1: marknader och elasticiteter
LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Gör-det-själv-uppgifter 1: marknader och elasticiteter Uppgift 1-4 behandlar efterfråge- och utbudskurvor samt
Läs merLösningsförslag, mikroekonomi vt11, tenta 1. Fråga 1. Fråga 1. a) K. 10 isokost. isokvant. Lc La 20 L
Lösningsförslag, mikroekonomi vt11, tenta 1 Fråga 1 Fråga 1 a) K 10 isokost Ka isokvant Kc Lc La 20 L Med totalkostnad 1 mkr och givna priser kan man max köpa 10 000K eller 20 000 L eller linjära kombinationer
Läs merFunktioner. Varumarknaden. Penningmarknaden. IS-LM-modellen. Arbetsmarknaden. Kort och mellanlång sikt. AS-AD-modellen. Lång sikt: Solowmodellen
Makroekonomi 1 1 INNEHÅLL Funktioner Varumarknaden Penningmarknaden IS-LM-modellen Arbetsmarknaden Kort och mellanlång sikt AS-AD-modellen Lång sikt: Solowmodellen IS-LM-modellen: öppen ekonomi 2 FUNKTIONER
Läs merGör det själv uppgifter 3 : konsumentteori
LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Gör det själv uppgifter 3 : konsumentteori Uppgift 1 Bertil har en inkomst på 1 000 kr i månaden som han använder
Läs merGör-det-själv-uppgifter 4: Marknader fördjupning
Linköpings universitet Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Peter Andersson Gör-det-själv-uppgifter 4: Marknader fördjupning Uppgift 1 Är följande påståenden sanna eller
Läs merNågra frågor kring samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler
Thomas Sonesson Nationalekonomi Linköpings Universitet Några frågor kring samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler 1. Realekonomisk kalkyl och intressentkalkyl En samhällsekonomisk kalkyl kan presenteras
Läs merStål Textil Stål Textil. A har komparativa fördelar för T, B för Stål, A exporterar T, B exporterar S.
Uppgift 1 a) Uppgifter om produktion per timme ger nedanstående: Antal timmar/enhet: Alternativkostnader Stål Textil Stål Textil A 0,5 0,2 2,5T 0,4S B 0,1 0,05 2T 0,5S A har komparativa fördelar för T,
Läs merTentamen i Samhällsekonomi (NAA132)
Mälardalens högskola, nationalekonomi Tentamen i Samhällsekonomi (NAA132) Examinationsmoment: TEN1, 6 högskolepoäng Lärare: Johan Lindén Datum och tid: 2018-02-16, 8.30-12.30 Hjälpmedel: miniräknare Betygsgränser,
Läs merTentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Fredagen den 27 mars 2009
STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen VT 2009 Astri Muren Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Fredagen den 27 mars 2009 Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja skrivtiden
Läs mertentaplugg.nu av studenter för studenter
tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn N0011N Nationalekonomi A, Makroteori Datum LP3 12-13 Material Kursexaminator Sammanfattning Olle Hage Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar
Läs merMatematik och grafik i mikroekonomiska modeller
Matematik och grafik i mikroekonomiska modeller Hur bestäms resursfördelningen i en marknadsekonomi? Utbud, efterfrågan priser Bakom detta ligger i sin tur beslut av enskilda företag och hushåll, marknadskrafterna
Läs merMIKROTEORI N \: ~ 1-ou
INSTITUTIONEN FÖR NATIONALEKONOMI MED STATISTIK Handelshögskolan vid Göteborgs universitet FK MIKROTEORI N \: ~ 1-ou 2012-03- 22 Kl: 08.00-14.00 Denna tentamen består av 6 st frågor om sammanlagt 60 poäng.
Läs merINTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING
INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING Varför handlar länder med varandra? Vad bestämmer handelsstrukturen? Vilka effekter får handel på produktion och priser i ett land? Vilka effekter får handel på välfärden
Läs merSkriv KOD på samtliga inlämnade blad och glöm inte att lämna in svar på flervalsfrågorna!
Tentamen i nationalekonomi, mikro A 7,5 hp 2011-08-16 Ansvarig lärare: Anders Lunander Viktor Mejman Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 24 För betyget G krävs: 12 För
Läs merFöreläsning 4- Konsumentteori
Föreläsning 4- Konsumentteori 2012-11-08 Vad är konsumentteori? Vad bestämmer hur konsumenten väljer att spendera sin inkomst mellan olika varor? Vad bestämmer hur mycket konsumenten köper av en viss vara?
Läs merEkonomisk Analys: Ekonomisk Teori
LINKÖPINGS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för Produktionsekonomi TENTAMEN I Ekonomisk Analys: Ekonomisk Teori FREDAGEN DEN 10 JUNI 2011, KL 8-13 SAL
Läs merArbetskraften. Arbetskraften. Ekonomin påp. medellång sikt. Blanchard kapitel 7. Idag: arbetsmarknaden. och priser? ne- och prisbildningen
Blanchard kapitel 7 Ekonomin påp medellång sikt Idag: Flödena påp arbetsmarknaden. Hur bestäms löner l och priser? Hur påverkar p lönel ne- och prisbildningen arbetslösheten sheten i jämvikt? j Hur påverkas
Läs merLINKÖPINGS UNIVERSITET Nationalekonomi UTRIKESHANDEL. Jan Lindvall
1 LINKÖINGS UNIVERSITET Nationalekonomi UTRIKESHANDEL Jan Lindvall 2 Sverige brukar i vissa sammanhang kallas för en liten, öppen ekonomi". Med detta uttryck menar man att Sverige dels är förhållandevis
Läs merEfterfrågan. Vad bestämmer den efterfrågade kvantiteten av en vara (eller tjänst) på en marknad (under en given tidsperiod)?
Efterfrågan Vad bestämmer den efterfrågade kvantiteten av en vara (eller tjänst) på en marknad (under en given tidsperiod)? Efterfrågad = vad man önskar att köpa på en marknad under rådande förhållanden
Läs merEtt företag tillverkar två produkter A och B. För respektive produkt finns nedanstående information. Beloppen är angivna i 1000.
Namn Personbeteckning Ifylles av examinator: Uppgift 1: poäng Svenska handelshögskolan INTRÄDESPROV 17.6.2002 Uppgift 1 (8 poäng) Ett företag tillverkar två produkter A och B. För respektive produkt finns
Läs merObservera att alla funktioner kan ritas, men endast linjära funktioner blir räta linjer.
1 Matematik som verktyg Antag att vi har en funktion som är en rät linje, y = 1 3x. Eftersom relationen mellan x och y är linjär räcker det med att vi hittar två punkter (två talpar) på linjen för att
Läs merPRELIMINÄRA RÄTTA SVAR
STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen John Hassler PRELIMINÄRA RÄTTA SVAR Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar 15 högskolepoäng, lördagen den 14 augusti 2010 kl.
Läs merFlervalsfrågor. Välj ett eller inget alternativ.
Flervalsfrågor. Välj ett eller inget alternativ. 1) Vilken av följande frågor är en normativ fråga? A) Om högskolor erbjuder gratis parkering till studenter, kommer fler studenter köra bil till högskolan?
Läs merNational- och företagsekonomi HT Läsanvisningar till Frank, Microeconomics and Behavior
National- och företagsekonomi HT 2009-09-06 Läsanvisningar till Frank, Microeconomics and Behavior Boken är indelad i fem delar 1) Introduktion till ekonomiskt tänkande och marknadsmodellen 2) Konsumenten
Läs merSammanfattning kapitel 9 Produktion
Sammanfattning kapitel 9 Produktion Produktion är ett brett koncept som innefattar allt från produktion av en vara (mjölk, bilar osv.) till tjänster (utbildning, sjukvård). Produktion kan beskrivas som
Läs merFörsättsblad Tentamen
Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro
Läs mer2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar
1 2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar av Sven Gärderud, Carl-Erik Särndal och Ivar Söderlind Sammanfattning I denna rapport använder
Läs merFråga 1. KURSIV=EJ NÖDVÄNDIG. Använd nedanstående tabell för att besvara de frågor som följer. Antal anställda Lön Marginalintäktsprodukten,
Frågor på Arbetsmarknaden. Reviderad: 2012-12-05. Definition i FJ: Strukturell arbetslöshet = Naturlig arbetslöshet =klassisk arbetslöshet (=arbetslöshet till följd av att reallönen är för hög) + friktionsarbetslöshet.
Läs merSAMMANFATTNING TPPE98 Ekonomisk analys: Ekonomisk teori
SAMMANFATTNING TPPE98 Ekonomisk analys: Ekonomisk teori LÄST SOM EN DEL AV CIVILINGENJÖRSPROGRAMMET I INDUSTRIELL EKONOMI VID LITH, VT 2016 Version: 1.0 Senast reviderad: 2016-04-01 Författare: Viktor
Läs merÖvningsuppgifter - modul 3 (kapitel 6 7, Perloff) *
Övningsuppgifter - modul 3 (kapitel 6 7, Perloff) * Del 1 (kap. 6): Företagets produktion på kort och lång sikt Perloff upplaga 5: övningsuppgifter 1, 6, 10, 19, 22, 25, 26, och 30 (kapitel 6) Perloff
Läs merTentamen i Samhällsekonomi (NAA132)
Mälardalens högskola, nationalekonomi Tentamen i Samhällsekonomi (NAA132) Examinationsmoment: TEN1, 6 högskolepoäng Lärare: Johan Lindén Datum och tid: 2018-06-04, 8.30-12.30 Hjälpmedel: miniräknare Betygsgränser,
Läs merÖvningar i prisbildning
Övningar i bildning 1. a) Vilken av nedanstående kurvor visar efterfrågan på nödvändighetsvaran mjölk? A B b) Är efterfrågan på mjölk känslig? 2. Diagrammet visar marknaden för begagnade damcyklar utan
Läs merTentamen förslag till lösningar
Kurs: MS 3280 Nationalekonomi för Aktuarier Tisdagen den 14 december 2004. Tentamen förslag till lösningar Examinator: Lars Johansson Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja skrivtiden och håll kontakt med klockan.
Läs merTENTAMENSUPPGIFTER i MIKROTEORI Från Peter Lohmander 2010-03-02
1 File = EK_GK_OM_Tentafragor Lohmander Peter 010_03_0 TENTAMENSUPPGIFTER i MIKROTEORI Från Peter Lohmander 010-03-0 UPPGIFT 1: Det finns ett särskilt samand mellan ATC s minpunkt och MC, som gäller under
Läs merEkonomisk Analys: Ekonomisk Teori
LINKÖPINGS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för Produktionsekonomi TENTAMEN I Ekonomisk Analys: Ekonomisk Teori MÅNDAGEN DEN 22 AUGUSTI 2011, KL 14-19
Läs merFöreläsning 4- Konsumentteori
Föreläsning 4- Konsumentteori 2012-08-30 Emma Rosklint Vad är konsumentteori? Handlar om konsumentens konsumtionsval. Varför väljer konsumenten att konsumera vissa varor och inte andra? Vad bestämmer hur
Läs merReglering med intäktstak incitament på kort och lång sikt
FE rapport 007-4 Reglering med intäktstak incitament på kort och lång sikt Björn Lantz FÖRETAGSEKONOMISKA INSTITUTIONEN Reglering med intäktstak incitament på kort och lång sikt Abstract: I denna rapport
Läs merLektionsplan med övningsuppgifter LÄRARHANDLEDNING
Lektionsplan med övningsuppgifter LÄRARHANDLEDNING Inledning Utbud och efterfrågan är centrala begrepp inom nationalekonomi och grundläggande byggstenar för att förstå hur en marknadsekonomi fungerar.
Läs merKONKURRENS OCH MONOPOL (S.53-66)
KONKURRENS OCH MONOPOL (S.53-66) OLIKA KOSTNADSMÅTT Fasta kostnader (FK) Rörliga kostnader (RK) Marginalkostnad (MK) Total/rörlig/fast styckkostnad Är kosnader som inte varierar med produktionsvolymen.
Läs merTentamen på Mikroteori med tillämpningar, (EC1101) 15 högskolepoäng Torsdagen den 29 oktober 2009
STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen HT 2009 Jonas Häckner Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, (EC1101) 15 högskolepoäng Torsdagen den 29 oktober 2009 Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja
Läs mer9-1 Koordinatsystem och funktioner. Namn:
9- Koordinatsystem och funktioner. Namn: Inledning I det här kapitlet skall du lära dig vad ett koordinatsystem är och vilka egenskaper det har. I ett koordinatsystem kan man representera matematiska funktioner
Läs merMarknadsekonomins grunder
Marknadsekonomins grunder Föreläsning 3 Varumarknadens grunder Mattias Önnegren Agenda Vad är en marknad? Efterfrågan Utbud Jämnvikt och anpassningar till jämnvikt Reglerade marknader Skatter och subventioner
Läs merÖvningsuppgifter för sf1627, matematik för ekonomer. 1. Förenkla följande uttryck så långt det går: 6. 7. 8. 9. 10. 2. Derivator 1. 2. 3. 4. 5. 6.
KTH matematik Övningsuppgifter för sf1627, matematik för ekonomer Harald Lang 1. Förenkla följande uttryck så långt det går: 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. Svar: 1. 2. 5 3. 1 4. 5 5. 1 6. 6 7. 1 8. 0 9.
Läs merF4 Konsumentteori Konsumentteori Konsumentens preferenser och indifferenskurvor Budgetrestriktioner.
F4 Konsumentteori 2011-11-11 Konsumentteori Konsumentens preferenser och indifferenskurvor Budgetrestriktioner Konsumentens val Effekter av prisförändring Effekter av inkomstförändring Inkomst och substitutionseffekt
Läs merNationalekonomi för tolkar och översättare
Nationalekonomi för tolkar och översättare 31 januari 2012 Produktion och marknadsformer Marknadsmisslyckanden Plan eller marknad? Anders Fjellström, Nationalekonomiska institutionen Produktion och marknader
Läs merFrågorna 1 till 6 ska svaras med sant eller falskt och ger vardera 1
ATM-Matematik Mikael Forsberg 6-64 89 6 Matematik med datalogi, mfl. Skrivtid:. Inga hjälpmedel. Lösningarna skall vara fullständiga och lätta att följa. Börja varje ny uppgift på ny sida. Använd ej baksidor.
Läs merSKRIVNING I A/GRUNDLÄGGANDE MIKRO- OCH MAKROTEORI 3 DECEMBER 2016
UPPSALA UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen Skr nr. SKRIVNING I A/GRUNDLÄGGANDE MIKRO- OCH MAKROTEORI 3 DECEMBER 2016 Skrivtid: Hjälpmedel: 5 timmar Miniräknare ANVISNINGAR Sätt ut skrivningsnummer,
Läs merF4 Konsumen+eori. 2010 11 12 charlo+e.svensson@liu.se
F4 Konsumen+eori 2010 11 12 charlo+e.svensson@liu.se F4 Konsumen+eori Konsumenters preferenser och indifferenskurvor. BudgetrestrikAoner. OpAmal konsumaon. Effekter av en inkomsdörändring. Effekter av
Läs mera), c), e) och g) är olikheter. Av dem har c) och g) sanningsvärdet 1.
PASS 9. OLIKHETER 9. Grundbegrepp om olikheter Vi får olikheter av ekvationer om vi byter ut likhetstecknet mot något av tecknen > (större än), (större än eller lika med), < (mindre än) eller (mindre än
Läs merLösningsförslag Fråga 1.
sförslag Fråga 1. a) MRS = y/x b) Villkoret MRS=MRT ger y/x = 3/5. Om vi stoppar in det i individens budgetrestriktion får vi 3x + 3x = 150, vilket ger x = 25, y=15. c) Nu är priset på x 6kr. För att kunna
Läs merSAMHÄLLSEKONOMISK EFFEKTIVITET
SAMHÄLLSEKONOMISK EFFEKTIVITET Jan Lindvall 1 Innebörden av samhällsekonomisk effektivitet Vid en given tidpunkt förfogar varje samhälle 1] över en bestämd mängd resurser. Det ekonomiska system man använder
Läs merTentamen förslag till lösningar
Kurs: MS 3280 Nationalekonomi för Aktuarier Måndagen den 10 januari 2005 Tentamen förslag till lösningar Examinator: Lars Johansson Skrivditd: 5 timmar. Utnyttja skrivtiden och håll kontakt med klockan.
Läs merc) Vid vilka tillverkade kvantiteter gör företaget åtminstone någon vinst?
Gruppövning 4 4.1 Monopolmarknad a) Vid vilken tillverkad kvantitet maximerar företaget sin vinst? Se. b) Vilket pris sätter företaget? Se mo c) Vid vilka tillverkade kvantiteter gör företaget åtminstone
Läs merKompletterande lösningsförslag och ledningar, Matematik 3000 kurs A, kapitel 6
Kompletterande lösningsförslag och ledningar, Matematik 000 kurs A, kapitel Kapitel.1 101, 10, 10 Eempel som löses i boken. 104, 105, 10, 107, 108, 109 Se facit 110 a) Ledning: Alla punkter med positiva
Läs mera) Rita budgetlinjen och pricka in varukombinationerna som ger samma nytta, så får man dessutom två indifferenskurvor:
Lösningsförslag Uppgift 1 a) Rita budgetlinjen och pricka in varukombinationerna som ger samma nytta, så får man dessutom två indifferenskurvor: Kola 20 10 10 20 S Inte så lätt (för mig) att rita skalenligt
Läs merSamhällsekonomiska effekter vid genomförandet av en budgetneutral förändring av momssatsstrukturen metoder och utgångspunkter
Samhällsekonomiska effekter vid genomförandet av en budgetneutral förändring av momssatsstrukturen metoder och utgångspunkter av Mats Morin Bilaga 5 Innehåll 1. Inledning 2. Utbudsförhållanden 2.1 Produktionsteknologins
Läs merExempelsamling TPYT02
Exempelsamling TPYT02 Lektion 1 1.1 AB Serenta har följande balansräkning i sammandrag (alla belopp i tusen kr). Tillgångar Skulder och EK Anläggningstillgångar 500 Eget kapital 400 Varulager 300 Långfristiga
Läs merTentamen i: Industriell ekonomi E
1 Tentamen i: Industriell ekonomi E Kurskod: IEK415 Tisdagen den 11 mars, fm (kl 08.30-11.30) i V-huset, år 2014!!! Tillåtna!hjälpmedel:" Tillåtna hjälpmedel (nivå 2) Typgodkänd räknare, linjal Presentation
Läs merLär Lätt! Mikroekonomi - Kompendium
Krister Ahlersten Lär Lätt! Mikroekonomi - Kompendium Studentia 2006 Krister Ahlersten och Studentia Ladda ner kompendiet gratis på ISBN 87-7681-023-2 Studentia Innehållsförteckning Innehållsförteckning
Läs mer