MIKROTEORI N \: ~ 1-ou

Transkript

1 INSTITUTIONEN FÖR NATIONALEKONOMI MED STATISTIK Handelshögskolan vid Göteborgs universitet FK MIKROTEORI N \: ~ 1-ou Kl: Denna tentamen består av 6 st frågor om sammanlagt 60 poäng. På va1je svarsark anger du det kodnummer som är angivet i rutan högst upp på omslagsarket. Detta nummer används när resultaten anslås efter ca tre veckor. Du behöver även veta kodnumret när du hämtar ut din tenta. Glöm därför inte att anteckna det längst ner på denna sida och ta fliken eller tentan med dig hem. Fyll i alla uppgifter på omslagsarket! Ta bort häftklammern från svarsarken innan du bö1jar svara på frågorna. Samtliga frågor skall besvaras på separat svarsark. Skriv kodnummer, och numrera, på samtliga svarsark. Motivera svaren och där beräkningar förekommerskall dessa redovisas. Läs igenom frågan noggrant, svara sakligt och utförligt och använd dig av ekonomisk teori. Använd dig av figurer, om det är möjligt, för att förtydliga dina resonemang. Endast icke programmeringsbar miniräknare tillåts. Lycka till! Mikroteori Kod nr:

2 Tentamen Mikro f ortsättningskurs 22 mars 2012 Tentan omfattar sex frågor om sammanlagt 60 poäng. För Godkänt krävs 30 poäng och för Väl Godkänt 45 poäng. På räkneuppgifterna ska själva svaret tydligt framgå. Svaren skall vara tydligt motiverade och beräkningar redovisade. Lycka till! Fråga 1. Max 10 poäng Nisse konsumerar varorna 1 och 2 och har följande nyttofunktion: U = lnq 1 2q 2 Han har inkomsten y, vara 1 kostar p 1 och vara 2 kostar Pz. a) Härled Nisses okompenserade efterfrågan på vara 1 och vara 2. b) Härled Nisses kompenserade efterfrågan på vara I och vara 2. c) Vad kostar det för Nisse att uppnå nyttan 300 om vara l kostar 10 och vara 2 kostar 20? d) Illustrera din lösning på c-frågan med ett diagram. (Obs! Diagrammet ska inte vara ett allmänt diagram om nytta och utgifter etc., utan det ska illusterar just den exakta lösning du fick fram i c-frågan.) Fråga 2. Max 10 poäng Estelles Bygg har produktionsfunktionen q(l.k) = Lo.:s Ko:zs. a) Härled den långsiktiga kostnadsfunktionen om lönen är w och kapitalkostnaden r. b) Vad blir den långsiktiga kostnadsfunktionen om lönen är iv = 1000 och (5 poäng) kapitalkostnaden är :r = 0.4? (1 poäng) Antag från och med nu att den kostnadsfunktionen du räknade ut i uppgift b inte är hela sanningen. Estelles Bygg har även en extrakostnad som är e:xtrakostnad(q) = 80 ooo,/q. Du ska nu lägga till extrakostnaden till den långsiktiga kostnadsfunktionen du räknade ut i uppgift b, och använda denna nya kostnadsfunktion när du besvarar frågorna c och d.

3 c) Vad blir företagets långsiktiga utbudskurva? d) För vilka produktionsvolymer har Estelles Bygg avtagande skalavkastning, och för vilka volymer har företaget stigande skalavkastning? Fråga 3. Max 8 poäng En individ konsumerar varorna q1 och qi och har följande efterfråga på vara q1: YP: (Pi+ P:) ql = a) Beräkna efterfrågans egenpriselasticitet. Är efterfrågan elastisk eller oelastisk (motivera)? b) Beräkna efterfrågans inkomstelasticitet. Är varan inferiör, normal eller lyxvara (motivera)? Förklara i ord vad som menas med en inferiör vara. c) Beräkna korspriselasticiteten. Är varorna komplement eller substitut (motivera)? Fråga 4. Max 11 poäng a) Antag att ett vinstmaximerande monopol med konstant marginalkostnad möter en linjär negativt lutad efterfråga för sin produkt och att monopolet bjuder ut 50 enheter till ett pris av 200. Antag vidare att efterfrågans priselasticitet e = - 2. Härled efterfrågefunktionen och bestäm monopolets marginalkostnad. (4 poäng) b) Antag att monopolet har en långsiktig kostnad som består av en del som inte varierar med producerad kvantitet men heller inte är sunk cost och som är F= Beräkna monopolets långsiktiga kostnadsfunktion med hjälp av den icke variabla kostnaden F och den beräknade marginalkostnaden i a-uppgiften. (1 poäng) c) Rita in efterfrågan, marginalintäkten, marginalkostnaden och genomsnittskostnaden i ett diagram. Vad är benämningen på ett monopol med en kostnadsstruktur som denna? Ge något exempel på ett monopol av det här slaget.

4 d) Myndigheterna vill behålla monopolet men anser sig behöva reglera det. Vissa förespråkar en reglering i form av en genomsnittskostnadsprissättning andra förespråkar en reglering i form av en marginalkostnadsprissättning. Beräkna de två alternativa reglerade priserna, kvantiteterna som blir resultat av de alternativa regleringarna och vinsterna i de två fallen. Ange kortfattat fördelar och nackdelar med de två alternativa prisregleringarna. ( 4 poäng) (Om du anser att du inte lyckats beräkna rimliga efterfråge- och kostnadsuttryck etc i delfrågorna a och b ovan så gör egna antaganden om sådana samband utifrån förutsättningarna i delfrågorna och besvara frågorna c och d utifrån dessa) Fråga 5. Max 9 poäng Antag att det på en marknad endast finns två vinstmax.imerande företag, A och B, som bjuder ut differentierade produkter. Antag att företagen har MC=AVC=20 och inga fasta kostnader. Företaget A möter en efterfråga som ges av följande efterfrågefunktion och företaget B möter en efterfråga som ges av följande efterfrågefunktion qs= 800-4ps + PA a) Vad blir Nash-Bertrandjämvikten? Vad blir vinsten för respektive företag? (6 poäng) b) Antag att företagen skulle bjuda ut en homogen produkt i stället. Förklara kortfattat hur priset skulle bestämmas på marknaden och till vilket pris företagen skulle bjuda ut varan. Vad skulle vinsten bli per företag? Vilken marknadsform skulle marknadsutfallet överensstämma med?

5 ' Fråga 6. Max 12 poäng E1t kanotuthymingsföretag har output b som mäts i antal kanotturer. Priset för en tur är 200 kr. En färgfabrik har output t som mäts i hundratals liter färg. Färgen säljs för 2400 kr per 100 liter. Produktionen genererar också utsläpp i vattendraget som gör att det första företagets kanoter smutsas ner och behöver extra rengöring. Kostnadsfunktionema för de två företagen ser ut på följande sätt: F ärgfabriken: TC(t)=5000+t 2 Kanotuthyraren: TC(b )=I 0+2b 2 + l 20t a) Hur många kanotturer och hur många hundratals liter färg kommer att produceras i marknadslösningen? b) Hur stor blir vinsten för varje företag samt företagen tillsammans i marknadslösningen? c) Hur många kanotturer och hur många hundratals liter färg kommer att produceras i den samhälleligt optimala lösningen? d) Hur stor blir vinsten för varje företag samt företagen tillsammans i den optimala lösningen? e) Ge två exempel på hur man skulle kunna nå den optimala lösningen.